Högskolan i Skövde

Bakgrund: Användning av e-cigaretter bland ungdomar har ökat trots lagar som reglerar marknadsföring och försäljning. Produkterna innehåller nikotin och andra ämnen som kan påverka ungdomars psykiska och fysiska hälsa negativt. E-cigaretter upplevs ofta som mindre farliga än traditionella cigaretter och framställs genom smakämnen, design och marknadsföring på sociala medier som attraktiva för unga. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa de bakomliggande orsaker som gör att ungdomar väljer att använda e-cigaretter. Metod: En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats har genomförts. Elva peer-reviewed studier inkluderades och analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Sex teman identifierades som är: familj, vänner och skola som påverkansfaktorer, ungdomars psykologiska motiv, ungdomars beteende och attityd, e-cigaretters attraktiva egenskaper, ungdomars bristande kunskap om e-cigaretter samt ungdomars upplevelser av e-cigaretters tillgänglighet. Slutsats: E-cigarettanvändning bland ungdomar är ett komplext problem där psykosociala, strukturella och individuella faktorer samverkar. Skolsköterskan har en central roll i att förebygga användning av e-cigaretter genom hälsofrämjande samtal, kunskapsförmedling och normmedvetet arbete i skolmiljön. Utifrån resultatet kan slutsats tas om att det finns behov av fortsatt forskning om hur skolsköterskans insatser kan anpassas efter ungas perspektiv och behov.

Background: The use of e-cigarettes among adolescents has increased despite existing legislation regulating marketing and sales. These products contain nicotine and other substances that may negatively affect adolescents physical and mental health. E-cigarettes are often perceived as less harmful than traditional cigarettes and are presented through appealing flavors, sleek designs, and marketing on social media in ways that attract young users. Aim: The aim of this literature review is to highlight the underlying causes that lead adolescents to choose to use e-cigarettes. Method: A systematic literature review with a qualitative approach was conducted. Eleven peer-reviewed studies were included and analyzed using latent content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: Six themes were identified: influence from family, peers, and school, psychological motives, adolescent behaviors and attitudes, appealing product features, lack of knowledge, and perceived accessibility. E-cigarette use is influenced by social norms, emotional regulation, insufficient awareness of health risks, and ease of access through both digital platforms and peer networks. Conclusion: E-cigarette use among adolescents is a complex issue involving the interplay of psychosocial, structural, and individual factors. The school nurse plays a central role in preventing e-cigarette use through health-promoting conversations, knowledge dissemination, and norm-aware work within the school environment. Based on the results, it can be concluded that there is a need for further research on how the school nurse's interventions can be adapted to the perspectives and needs of young people.