Högskolan i Skövde

Bakgrund: Hjärt- och lungräddning (HLR) är den första hjälpen för att behandla ett hjärtstopp. Etiska riktlinjer för HLR i Sverige rekommenderar anhörigas närvaro om det finns bra förutsättningar. Sjuksköterskor har olika roller vid en återupplivningsinsats som bland annat deltagande i HLR och stöd till anhöriga. Anhöriga ska inkluderas i ett patientperspektiv och deras delaktighet är viktig att beakta av sjuksköterskorna genom interpersonella relationer och ömsesidighet i förhandling med anhöriga.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning på vuxna patienter i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats, varav 7 kvalitativa, 4 kvantitativa och 2 kvalitativa/kvantitativa. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier: Ett svårt beslut, En utmaning att hantera anhörigas närvaro och Tillfälle som medför möjligheter med 7 underkategorier. Konklusion: Anhörigas närvaro uppfattas som ett svårt beslut när det gäller att tillfråga eller inte anhöriga. Strukturella hinder i organisationen och emotionella reaktioner hos anhöriga är faktorer som sjuksköterskor anser försvåra beslutet. Sjuksköterskor uppfattar att det är en utmaning att behandla med anhöriga närvarande eftersom det skapar osäkerhet och kräver en extra sjuksköterskeresurs. Anhörigas närvaro uppfattas som ett tillfälle som har flera potentialer, vilket innebär att anhörigas engagemang och sjuksköterskors professions utveckling möjliggörs.

Background: Cardiopulmonary resuscitation (CPR) is the first emergency procedure for a cardiac arrest. Ethical guidelines for CPR in Sweden encourage family presence during appropriate circumstances. Nurses have different roles during a resuscitation effort which includes: participation in CPR, supporting the family, etc.. Nurses should include family members in the patient's perspective and they should implement family members’ participation through interpersonal relationship and mutuality in negotiation. Purpose: To describe nurses' perceptions of family presence during CPR on adult patients in a hospital setting. Method: A literature review with 13 articles, consisting of 7 qualitative, 4 quantitative and 2 qualitative/quantitative analyzed. Results: Three categories emerged from the analysis:  A difficult decision, A challenge to deal with family members’ presence, and Opportunity with possibilities, with 7 subcategories. Conclusion: The decision to ask family to be present during CPR is perceived by nurses as a difficult one. Organizational barriers and the emotional reactions of families are factors that influence their perceptions about asking family to be present or not. Nurses perceive that it is a challenge to deal with family presence because it creates uncertainty and requires additional personal. Family presence is perceived by nurses as an opportunity with considerable potential to involve the patient’s family and for the nurses themselves to development within their profession.