Vi har utgått ifrån det sociokulturella och fenomenografiska perspektivet i vår studie. Vår studie har behandlat vilket material som finns och används på respektive förskolor i arbetet med matematiken. Vi har även undersökt på vilket sätt materialet används av lärarna och av barnen samt om det finns en matematisk miljö på förskolorna, och i så fall, hur den kommer till uttryck. Syftet med vår studie var att ta reda på användningen av matematikmaterialet på förskolor som arbetar utifrån Montessori inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har även tagit reda på pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jämföra de olika pedagogikernas användning av material. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer. Pedagoger som intervjuats har arbetat med barn i tre till fyra års ålder. Resultatet visade att samtliga förskolor har matematikmaterial som de arbetar med. En del material fanns det en specifik tanke bakom, andra material som vanligtvis inte användes till matematik kunde bli ett matematikmaterial och pedagogerna hade då ingen specifik tanke bakom detta material. Utifrån resultatet anser vi att matematikmaterial är ett bra redskap att använda sig av för att barn ska få en förståelse för vad matematik innebär. Vi anser också att annat material som exempelvis stövlar, bestick med mera kan bli matematikmaterial, det behöver inte finnas en matematisk tanke bakom det från början.