Alltför många organisationer har datalager innehållande stora mängder sovande data, det vill säga data som sällan eller aldrig används. Sovande data påverkar en organisations datalager negativt eftersom den försämrar datalagrets prestanda, kostar pengar i onödan och påverkar datalagrets infrastruktur negativt. Enligt Inmon, Glassey och Welch (1997) är det en mycket svår och komplex process att rensa ut sovande data ur sitt datalager. Administratören måste ha kunskap om vilka datatabeller i datalagret som används och vilka rader utav data som används för att kunna ta bort data från datalagret. Enligt Inmon m.fl. (1997) är det nödvändigt att använda någon form av metod för att kunna identifiera vilken data i datalagret som kan klassas som sovande data. Syftet med arbetet är att undersöka hur svenska företag hanterar sovande data för att ta reda på vilka metoder de använder för att identifiera sovande data och vad de gör med den datan som blir klassad som sovande data.