Högskolan i Skövde

Introduktion: Psykisk ohälsa drabbar befolkningen världen över. Under 2000-talet uppmärksammas att psykisk ohälsa ökar bland unga vuxna, vilket orsakar stort lidande för samhället men framför allt för den enskilde individen. Samhällsutmaningar som psykisk ohälsa har ökat intresset för existentiell hälsa. Aktuell forskning visar att insatser för att främja existentiell hälsa kan ge individer bättre förmåga att hantera psykisk hälsa i livets med- och motgångar. Syfte: Syftet var att undersöka huruvida existentiell hälsa kan vara hälsofrämjande för unga vuxna med psykisk ohälsa. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes, där tjugo kvalitativa och kvantitativa originalartiklar ingick. Sökning gjordes i databaserna Medline (EBSCOhost), PsycINFO, PubMed, Web of Science och SwePub. För att uppfylla studiens syfte användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, för att utifrån tidigare forskning söka en slutsats. För att identifiera och analysera återkommande teman och mönster, användes tematisk analys enligt Braun & Clark (2006). Resultat: De fyra teman som identifierades i den tematiska analysen visar att existentiella faktorer har en viktig roll i unga vuxnas upplevelse av psykisk hälsa och välbefinnande. Resultaten belyser hur meningsfullhet och välbefinnande, andligt välbefinnande, trygghet och tillhörighet samt bekräftelse kan fungera som hälsofrämjande resurser i mötet med psykisk ohälsa. Slutsats: Existentiell hälsa, särskilt i uttryck genom känslan av mening, trygghet, andligt välbefinnande och bekräftelse, kan ha en hälsofrämjande funktion för unga vuxna med psykisk ohälsa och bör beaktas i folkhälsoarbete. Dock behövs vidare forskning kring utformandet av specifika existentiellt främjande insatser för unga vuxna med psykisk ohälsa.

Introduction: Mental illness affects populations worldwide. Since the early 2000s, the prevalence of mental health issues has increased, particularly among young people, resulting in significant suffering för individuals and challenges for society. Societal pressures and a lack of meaning on existential health. Previous research shows that strengthening existential health may help individuals better cope with mental illness in the ups and downs of life. Aim: The aim was to investigate how existential health can be health- promoting factor for young adults experiencing mental illness. Method: A structured literature review was conducted, including twenty qualitative and quantitative peer-reviewed scientific articles. Searches were made in the databases Medline (EBSCOhost), PsycINFO, PubMed, Web of Science and SwePub. A qualitative method with an inductive approach was applied to synthesize previous research and identify key themes. Thematic analysis was used to analyse recurring themes and patterns, based on Braun & Clarke (2006). Results: The four identified themes in the analysis highlight existential factors that play a significant role in young adults’ experiences of mental health and well-being. The results emphasize how meaning and well-being, spiritual connection, safety and belonging, and affirmation can function as health-promoting resources. Conclusion: Existential health, especially as expressed through a sense of meaning, security, spiritual well-being and affirmation, can have a health-promoting function for young adults with mental illness and should be considered in public health work. However, further research is needed on the design of specific existential-promoting interventions for young adults with mental illness.