Högskolan i Skövde

Introduktion: Alkoholkonsumtion är en av de största riskerna för sjukdom och för tidig död som är möjliga att förhindra. Alkohol är vidare en kausal faktor i fler än 200 sjukdoms- och skadetillstånd. I ålderskategorin 20–39 år beräknas runt 13,5 procent av de totala dödsfallen vara alkoholrelaterade, vilket är disproportionerligt i jämförelse med andra åldersgrupper. Måluppfyllelsen kopplat till att minska alkoholkonsumtionen globalt med tio procent fram till år 2025 ser ut att försvåras då den nuvarande prognosen pekar mot en ökning av alkoholkonsumtionen per capita de kommande tio åren.

Syfte: Syftet var att undersöka attityder kring alkohol, alkoholkonsumtion och riktlinjer gällande alkoholkonsumtion hos unga vuxna 20–30 år i Sverige.

Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med manifest innehållsanalys.

Resultat: Attityder till alkoholkonsumtion hos unga vuxna i åldersgruppen 20 – 30 år speglade en bred konsensus om alkoholens skadeverkningar och en hög hälsolitteracitet. Dock inte kopplat specifikt till riktlinjer då vetskapen om dessa var låg. Attityderna kring alkohol visade både positiva men övervägande negativa aspekter kopplat till hälsa, där även självbestämmande ansågs viktigt angående egen konsumtion.

Slutsats: Det råder inga tvivel om vetskapen om alkoholens skadeverkningar hos unga vuxna. För att riktlinjer i framtiden ska nå målgruppen i större utsträckning behöver detta studeras vidare. För att öka unga vuxnas hälsolitteracitet ytterligare kan empowerment användas som ramverk för interventioner.

Introduction: Alcohol consumption is one of the leading preventable risks of disease and premature death and a causal factor in more than 200 medical and injury conditions. In the age category 20–39 years, around 13.5 percent of total deaths are estimated to be alcohol-related, which is disproportionate in comparison to other age groups. The goal of reducing alcohol consumption globally by ten percent by 2025 appears to be difficult to achieve as the current forecast points to an increase in alcohol consumption.

Aim: The aim was to investigate attitudes regarding alcohol, alcohol consumption and guidelines regarding alcohol consumption among young adults 20-30 years old in Sweden.

Method: Semi-structured qualitative interviews were conducted and analyzed with manifest content analysis.

Results: Attitudes towards alcohol consumption among the target group reflected a broad consensus on the harmful effects of alcohol and a high level of health literacy. However, not specifically linked to guidelines as knowledge of these were low. The attitudes towards alcohol showed positive aspects but predominantly negative aspects linked to health, where self-determination was considered important regarding self-consumption. Attitudes to alcohol guidelines were largely not something that affected at individual level, but guidelines were still perceived as positive at societal level.

Conclusion: Thus, there is no doubt about the knowledge of the harmful effects of alcohol in young adults. In order for guidelines to reach the target group to a greater extent in the future, this needs to be studied further. To further increase young adults' health literacy, empowerment can be used as a framework.