Högskolan i Skövde

Digitaliseringen pågår överallt och den utvecklas snabbt. Möjligheterna är många samtidigt som utmaningar finns. Det kan vara svårt för företag och organisationer att ställa om processer, ändra arbetssätt samt lära ut ny teknik i takt med digitaliseringens framfart, men för att hålla sig kvar på marknaden är det mer eller mindre ett krav. När en organisation genomgår en förändring behöver dess medlemmar anpassa sig till det nya arbetssättet. Syftet med vår studie är att få förståelse för hur revisionsprocessen ser ut idag och hur den förändring som digitaliseringen bidragit med påverkar möjligheten att upptäcka ekonomisk brottslighet. För att undersöka det utgår vi från vår frågeställning; hur har digitaliseringen inom revisionsprocessen förändrat arbetet med att upptäcka ekonomisk brottslighet? Vår studie baseras på Karl E. Weicks teori om meningsskapande i organisationer.

Tidigare forskning har visat att det finns brist på kunskap om hur den meningsskapande processen kommer till uttryck samt digitaliseringens påverkan på revisionsprocessen kopplat till ekonomisk brottslighet. Studiens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med fem revisorer och en expert från Ekobrottsmyndigheten, samt en dokumentanalys. 

Studiens resultat visar att de digitala verktygen som används inom revisionsprocessen idag bidrar till att monotona moment inom revisionen har fallit bort och att revisorerna istället kan lägga sitt främsta fokus på analyser och tolkning. Ett mer digitaliserat arbetssätt inom revisionsprocessen kan således leda till en mer kvalitativ och effektiv revisionsprocess, med mer omfattande och grundläggande analyser av revisionsunderlag vilket i sin tur påverkar möjligheten att upptäcka ekonomisk brottslighet.

Digitization is an ongoing process, and it is developing rapidly. Digitalization offers are many opportunities, but also presents challenges. It can be difficult for companies and organizations to change processes, adapt to new working methods and teach new technology to employees. However, in order for businesses to stay in the market, digitalization is more or less a requirement. When an organization undergoes a change, its members need to adapt to the new way of working. The purpose of this study is to gain an understanding of what the audit process looks like today, and to investigate the impacy that digitization has on the ability to detect financial crime. To investigate this, we start with our question; How has digitization in the audit process changed the work of detecting financial crime? Our study is based on Karl E. Weick's theory of sensemaking in organizations.

Previous research has shown that there is a lack of knowledge about how the sensemaking process is expressed as well as the impact of digitization on the audit process linked to financial crime. This study's results are based on qualitative interviews with five accountants and an expert from the Swedish Economic Crime Authority (Ekobrottsmyndigheten), as well as document analysis.

The results shows that the digital tools used in the audit process today contribute to the fact that monotonous aspects of the audit have fallen away and that the auditors can instead put their main focus on analyzes and interpretation. A more digitized way of working within the audit process can thus lead to a more qualitative and efficient audit process, with more extensive and fundamental analyzes of audit documents, which in turn affects the possibility of detecting financial crime.