Högskolan i Skövde

Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse och en transition som innebär en livsförändring. Föräldrar får vanligtvis stöd från barnmorskan och andra personer runt om. Digitala kanaler används av föräldrar under graviditet och efter barnafödseln, då den erbjuder informativt stöd. Forskning visar att trots tillgängligt informativt stöd i digital form, finns det behov av innovation- och vidareutveckling av digitalt föräldrastöd. Syfte: Att beskriva svensk- och icke svensktalande föräldrars uppfattningar om framtida digitalt föräldrastöd i relation till graviditet och barnets första 18 levnadsmånader. Metod: En fenomenografisk intervjustudie med induktiv ansats där totalt 15 semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultat: Resultatet av analysprocessen mynnade ut i följande fyra beskrivningskategorier: reella och virtuella kontakter i framtida digitalt föräldrastöd, individanpassat digitalt föräldrastöd, professionell kunskap i relation till framtida digitalt föräldrastöd samt tillgänglighet i framtida digitalt föräldrastöd. Dessa beskrivningskategorier består av elva olika uppfattningar som visar hur föräldrar, svensk- och icke svensktalande, uppfattade det framtida digitalt föräldrastödet. Konklusion: Digitalt föräldrastöd är i behov av innovation- och vidareutveckling av varierande tjänster och funktioner. Framtida föräldrastöd bör utformas utifrån föräldrars behov för att de ska kunna uppleva ökad trygghet och tillfredsställelse inför och under föräldraskapet.

Background: Becoming a parent is a transforming event and a transition meaning a life-change. Parents usually receive support from the midwife and people in their network. Digital channels are used by parents during pregnancy and after childbirth, offering informative support. Research shows that despite informative support available in digital form, there is further need for innovation development in digital parental support. Purpose: To describe Swedish and non-Swedish speaking parents' perceptions about future digital parental support in relation to pregnancy and the child's first 18 months of life. Method: A phenomenographic interview study with inductive approach including a total of 15 semi-structured interviews were conducted. Results: The analysis process resulted in four description categories: real and virtual contacts in future digital parental support, individualized digital parental support, professional knowledge in relation to future digital parental support and accessibility in future digital parental support. These description categories consist of eleven views showing how Swedish and non-Swedish-speaking parents perceived the digital parental support. Conclusion: Digital parental support is in need of further innovation development of various services and functionalities. Future parental support ought to be designed based on parents' needs to ensure that they experience increased sense of security and satisfaction during parenthood.