Högskolan i Skövde

In this paper faculty members from the Game Writing undergraduate program at the University of Skövde offer a new lens for understanding the act of game writing as weaving, and game story as tapestry. We share recent curricular innovations from our Game Writing program that reflect this perspective, which is inspired by core concepts from feminist narratology. We approach the concept of the weaver through reflection on narratological traditions and practices of collaborative authorship, and invite all game education disciplines to consider the weaving way of thinking, in contrast with design thinking.

KLUB-böckerna om Kira och Luppe är en barnboksserie som utspelar sig i gamla Skaraborgs län. Varje kommun har en egen bok med ett eget mytologiskt väsen ur den svenska folktron, exempelvis Jättinnan i Falköping, Näcken i Tibro och Gäddfrun i Grästorp.

Spelet går ut på att lösa uppdrag genom att hitta på smarta och roliga sagor om skatter och väsen i Skaraborg. Spelarna kan hitta på sagor tillsammans, eller var för sig. De två olika spellägena gör att alla kan spela på det vis som passar dem bäst, kanske beroende på vad man gillar, eller hur gamla spelarna är.

Till stöd för berättandet finns en karta över Skaraborg, vilken utgör spelplanen, och spelkort med bilder och spännande information om väsen, magi och skatter, kopplade till olika platser på kartan. Platserna går att besöka och skatterna finns faktiskt att se.

KLUB Sagospelet Skaraborg har tagits fram i samarbete med Högskolan i Skövde, alla Skaraborgs kommuner, Västergötlands museum, Platåbergens geopark och Lokrantz förlag. Målgruppen är bred, från barn till alla som är intresserade av nordisk mytologi och av att själva dra en skröna.

I Högskolan i Skövdes (HS) nuvarande utvecklingsplan beskrivs att samtliga utbildningsprogram som ges vid lärosätet skall erbjuda möjligheter till studier utomlands. Som en konsekvens har en strategisk satsning för att stimulera en ökad mobilitet vid HS initierats genom att Institutionen för informationsteknologi (IIT) tillsammans med verksamhetsstödet har deltagit i ett UHR-projekt med fokus på vägledningsprocessen i samband med mobilitet.

Projektet har pågått under 18 månader och ett 10-tal deltagare som representerar de flesta roller som är involverade i internationaliseringsarbetet på IIT och verksamhetsstödet har ingått. Projektet har bedrivits främst som en serie av workshoppar där parallell datainsamling har skett med hjälp av intervjuer och enkätstudier.

I detta bidrag vill vi visa några av de mål som projektet fokuserat på samt syftet med dessa. Projektet har haft följande mål:

Identifiera minst tre partnerlärosäten som passar varje utbildningsprogram - Målet syftar till att kartlägga både existerande och nya partnerlärosäte för att på så sätt sänka tröskeln för studenter som är intresserade av utbyte, men som har svårt att hitta lämpliga alternativ.

Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning i mobilitetsprocessen - Detta mål syftar till att utforma processbeskrivningar för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning kring utresandeprocessen för programansvarig, ämnesföreträdare, internationell koordinator, studie- och karriärvägledaren, studenten och partnerlärosätet. Även kommunikationsaspekter och studentperspektiv beaktas i detta mål.

Skapa adekvat vägledning och informationsinsatser gentemot studenterna - Syftet med målet är att utveckla, strukturera och systematisera informationsvägar och kommunikation mellan vägledning, programansvarig, partnerlärosäte och studenter.

Identifiera och utvärdera nyckelfaktorerna för att förbättra stödet till studenterna, undanröja hinder i mobilitetsprocessen samt underlätta programansvarigas och studie- och karriärvägledarnas arbete med utresande studenter - Målet är att identifiera och utvärdera nyckelfaktorer som hindrar mobilitet som kan spridas internt på HS samt externt för att i förlängningen öka mobiliteten bland Sveriges studenter.

Se till att samtliga kandidatprogram på IIT har en termin avsatt för utlandsstudier och undanröja de hinder som finns i befintliga programstrukturer - Syftet är att göra det enklare för studenter att under sin ordinarie studietid genomföra utbytesstudier utan att deras studier vid HS blir drabbade av förkunskapsstrukturer som hindrar fortsatta studier vid hemkomst.

I studien inkludera de studenter som har varit intresserade eller sökt utbytesstudier men som inte kommit iväg på utbyte - Syftet är att skapa en god översikt över vilka skäl denna studentkategori har haft för att avstå utbytesstudier för att på så vis kunna förbättra existerande processer för utbytesstudier och därmed minimera risken att intresserade studenter väljer att avstå från utbytesstudier.

Vid projektets avslut analyserades projektets direkta och indirekta interorganisatoriska effekter tillsammans med aktuell statistik för de studenter som under 2017 nominerats för utbytesstudier. En uppenbar effekt av projektets arbete är att antalet studenter som 2017 vid IIT nominerats för utbytesstudier ökat kraftigt. Likaså observeras ökade kunskaper om processen kring utbytesstudier och ett förbättrat studentperspektiv och bättre kunskaper om studenternas upplevelse av nomineringsprocessen.

Under presentation vill vi visa upp fler detaljer från vår analys samt hur vi planerar att arbeta vidare med de resultat vi fått fram i projektet.