Högskolan i Skövde

Formation of the NLRP3 inflammasome occurs in response to a wide range of triggers and leads to pyroptosis and release of IL-1β and IL-18. This has widely been considered an "all or nothing" response leading to similar cellular outcomes each time, once the inflammasome has formed, a view that has been challenged over the years. This assumption has largely been based on endpoint measurements at the population level, producing metrics that fail to adequately capture dynamic responses. Herein, we utilize live-cell imaging combined with an algorithmic approach to track individual ASC-GFP specks over time, formed in response to the triggers ATP, monosodium urate and nigericin. Using this approach, we report trigger-dependent differences in speck lifetime. The use of the proposed algorithm requires a relatively small dataset, while still providing insights into NLRP3 inflammasome dynamics downstream of inflammasome activation at the single-cell level.

Existing research has proven difficult to understand the interplay between upstream signaling events during NLRP3 inflammasome activation. Additionally, events downstream of inflammasome complex formation such as cytokine release and pyroptosis can exhibit variation, further complicating matters. Cell Painting has emerged as a prominent tool for unbiased evaluation of the effect of perturbations on cell morphological phenotypes. Using this technique, phenotypic fingerprints can be generated that reveal connections between phenotypes and possible modes of action. To the best of our knowledge, this was the first study that utilized Cell Painting on human THP-1 macrophages to generate phenotypic fingerprints in response to different endogenous and exogenous NLRP3 inflammasome triggers and to identify phenotypic features specific to NLRP3 inflammasome complex formation. Our results demonstrated that not only can Cell Painting generate morphological fingerprints that are NLRP3 trigger-specific but it can also identify cellular fingerprints associated with NLRP3 inflammasome activation.

Background: Sepsis is mostly caused by bacterial infections and requires a prompt diagnosis. There is a need for improved diagnostics by differentiating between gram-negative and gram-positive bacterial infections.

Methods: The plasma levels of 285 unique proteins in patients with gram-negative infection (n = 154), gram-positive infection (n = 92), and in healthy controls (n = 35) were quantified using proximity extension assay. Three machine learning algorithms; random forest, recursive feature elimination, and adaptive least absolute shrinkage and selection operator (Lasso) were employed to identify discriminative proteins, with their effectiveness assessed using accuracy metrics. The selected proteins were further evaluated for their ability to differentiate between gram-negative and gram-positive infections through logistic regression and area under the receiver operating characteristic curve.

Results: We identified 55 discriminative proteins differentiating between gram-negative and gram-positive infections using the Lasso, the best performing algorithm. The discriminative proteins achieved AUROC values of 0.69 for gram-negative infections and 0.66 for gram-positive infections, both compared to the remaining groups, and 0.58 for differentiating between the two infection groups. Comparative statistical analysis revealed no significant differences in protein expression between gram-negative and gram-positive patients.

Conclusions: We identified 55 proteins with some discriminative potential between gram-negative and gram-positive infections. However, the overall predictive performance was low and did not exceed that of established single biomarkers. These findings highlight the challenges of applying a multimarker approach in infection classification and emphasize the need for further studies using larger and more diverse cohorts, as well as broader analytical methods, to explore their potential clinical utility.

Clinical trial: Not applicable.

The NLRP3 inflammasome is an intracellular multiprotein complex described to be involved in both an effective host response to infectious agents and various diseases. Investigation into the NLRP3 inflammasome has been extensive in the past two decades, and often revolves around the analysis of a few specific readouts, including ASC-speck formation, caspase-1 cleavage or activation, and cleavage and release of IL-1β and/or IL-18. Quantification of these readouts is commonly undertaken as an endpoint analysis, where the presence of each positive outcome is assessed independently of the others. In this study, we apply time-resolved analysis of a human macrophage model (differentiated THP-1-ASC-GFP cells) to commonly accessible methods. This approach yields the additional quantifiable metrics time-resolved absolute change and acceleration, allowing comparisons between readouts. Using this methodological approach, we reveal (potential) discrepancies between inflammasome-related readouts that otherwise might go undiscovered. The study highlights the importance of time-resolved data in general and may be further extended as well as incorporated into other areas of research. 

Vi står inför många framtidsutmaningar kopplade till stora förändringar i vårt samhälle, vår omvärld och miljö. Dessa utmaningar är globala och för att möta dem behöver utbildning och forskning i många fall bedrivas med ett internationellt och interkulturellt perspektiv och anpassade undervisningsformer och kursinnehåll. Digitaliseringen och de erfarenheter som gjorts under COVID19-pandemin har inneburit att undervisningen och det traditionella student-, lärar- och forskarutbytet kompletterats med nya digitala former för undervisning och verktyg för internationalisering. Samtidigt som dessa former och verktyg erbjuder ökade möjligheter för mobilitet så kan man genom ett utökat arbete med internationalisering på hemmaplan nå grupper, som av olika skäl inte kan delta i mobilitet, för att dessa ska kunna erhålla internationella och interkulturella perspektiv.

För ett väl fungerande internationaliseringsarbete räcker det inte att kunskapen om internationaliseringens förutsättningar, genomförande samt eventuella hinder finns hos den enskilde läraren utan kunskapen bör finnas på olika nivåer i organisationen, och såväl i linjeledningen som hos ämnes- och programansvariga. Deltagare från Högskolan har inom ramen för Högskolornas nätverk för strategisk internationalisering (HÖNSI) under 2021-2022 medverkat i tre projekt som rör stöd kring internationalisering riktat till administrativ personal (SUCTI), lärare (SUCTIA) samt ledning. I denna presentation kommer resultaten från en förstudie om ledningsstöd att presenteras.

På Högskolan har vi också identifierat ämnes- och programansvariga som nyckelpersoner när det gäller de internationella och interkulturella inslagen i våra utbildningar. Det handlar såväl om mål för internationalisering på hemmaplan som att ge förutsättningar för deltagande i olika former av mobilitet. För detta har vi som presenterar beviljats partsgemensamma medel för en utbildningsinsats riktad mot ämnes- och programansvariga. Som en del av denna presentation vill vi presentera och diskutera ett förslag på innehåll, utformning och genomförande av denna utbildningsinsats.

Referenser:

Kirk, S. H., Newstead, C., Gann, R., & Rounsaville, C. (2018). Empowerment and Ownership in Effective Internationalisation of the Higher Education Curriculum. Higher Education: The International Journal of Higher Education Research, 76(6), 989–1005.

Stafford, S., & Taylor, J. (2016). Transnational Education as an Internationalisation Strategy: Meeting the Institutional Management Challenges. Journal of Higher Education Policy and Management, 38(6), 625–636.

SUCTIA. (2020). Systemic University Change Towards Internationalisation for Academia in European higher education institutions: an exploratory study. https://suctia.com/wpcontent/uploads/2020/11/SUCTIA-Report-1.pdf

Systemic University Change Towards Internationalisation for Academia (SUCTIA). (27februari 2023). https://suctia.com/

Undervisningsteamet vid Högskolebiblioteket i Skövde undervisar i informationskompetens på högskolans alla program. Undervisningen sker enligt en progression i tre steg som anpassas till respektive program. Sedan några år samarbetar undervisningsteamet med ett antal lärare på högskolan. Samarbetet är en del av ett större projekt – Projekt Integrerat Stöd (PIS). Projektet syftar till att integrera verksamhetsstödets insatser i utbildningarna på högskolan. I denna presentation berättar vi dels om vårt samarbete med en programansvarig lärare inom biovetenskap och dels om hur vi tillsammans med kursansvarig lärare utvecklat nya undervisningsmoment. Vi kommer också att dela våra erfarenheter av att på kursen ”Molekylär genetik” anpassa undervisningsmoment från Zoom till nya flexibla salar. 

Enligt högskoleförordningens examensmål ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt som inbegriper ett internationellt och interkulturellt perspektiv. Dessa perspektiv kan fås genom internationellt studentutbyte och mobilitet men också genom internationalisering på hemmaplan är tillgängligt för alla studenter. Internationaliseringen bryter språk- och kulturella barriärer, öppnar studenternas internationella perspektiv och bidrar därmed till att öka kvaliteten i utbildningarna och gör studenterna bättre förberedda för ett alltmer mångkulturellt samhälle och en global arbetsmarknad. Personas är fiktiva beskrivningar av typiska användare, förankrade i empiriska data med fokus på användarnas mål, behov, erfarenheter och beteenden. Inom området User Experience Design utgör personas ett viktigt stöd i den användarcentrerade designprocessen. Personas används ofta för att ge liv åt potentiella användare och därmed göra det lättare att ta användarens perspektiv, men har också använts för arbete med utveckling av studenters empatiska förmågor [1] [2]. I detta projekt användes personas för att beskriva studenters mål, behov, erfarenheter och beteenden, i relation till de internationella, interkulturella och globala färdigheter våra studenter behöver i sitt framtida yrkesliv. Syftet är att synliggöra de behov studenterna ska försöka möta och i sin tur söka avspegla detta i utbildningarna. I projektgruppen ingick programansvariga samt personer med erfarenhet av User Experience Design. Efter en kort presentation av projektet och dess resultat genomförs ett digitalt rundabordssamtal.

Syftet med rundabordssamtalet är dels att diskutera allmängiltigheten i de projektresultat som presenterats, dels om personas kan användas för andra ändamål som exempelvis vid utveckling av högre utbildning. Projektledaren fungerar som moderator för samtalet och inleder med en kort Mentimeter-övning där deltagarna får reflektera kring det genomförda projektet och dess relevans för internationalisering i utbildningen. Beroende på antalet deltagare så kan rundabordssamtalet sedan delas in i mindre digitala grupper ledda av övriga projektdeltagare och med en gemensam återsamling med gemensam sammanfattning och avslut. Förväntat utfall från rundabordssamtalet är att sprida arbetssättet med personas men också att vi ska få med oss viktiga synpunkter för det fortsatta arbetet.

[1] Haag, M., & Marsden, N. (2019). Exploring Personas as a Method to Foster Empathy in Student IT Design Teams. International Journal of Technology and Design Education, 29(3), 565–582.

[2] van Rooij, S. W. (2012). Research-Based Personas: Teaching Empathy in Professional Education. Journal of Effective Teaching, 12(3), 77–86.

Bakgrund

Enligt högskoleförordningens examensordning ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad generiska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta tränas och examineras vanligen i studentuppsatser av olika slag och under olika delar av utbildningen. För att uppnå fördjupade kunskaper i informationskompetens krävs ett strukturerat arbetssätt med progression, att kunskaperna relateras till ämnet och kopplas samman genom konstruktiv länkning av utbildningarnas lärandemål, examinationer och betygskriterier. Kopplingen mellan informationskompetens och ämneskunskaper har exempelvis studerats inom det samhällsvetenskapliga området (Anving et al., 2012). Det finns också exempel på integrerad undervisning i informationskompetens i ämnet ekonomi (Olsson & Näverå, 2019). Här presenterar vi hur lärare i de biovetenskapliga grundutbildningarna och bibliotekets och Studieverkstans personal samverkat med syfte att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i utbildningarna genom att integrera informationskompetens och vetenskapligt skrivande i en biovetenskaplig kurs.

Genomförande

Som utgångspunkt för arbetet finns den progressionstrappa i informationskompetens som används vid högskolebiblioteket i Skövde. Denna har anpassats för två biovetenskapliga grundutbildningar och integrerats i olika utbildningsmoment. I detta arbete beskriver vi progressionstrappan och dess koppling till en nytillkommen kurs i utbildningarna, Litteratursammanfattning i biovetenskap, som är på G2F-nivå och omfattar 7,5 högskolepoäng. På kursen får studenterna fördjupa sig i en biovetenskaplig frågeställning, söka, granska och värdera information samt skriva en sammanfattning i formatet av en vetenskaplig review. För att stödja studenterna i deras lärande finns det under kursens gång utbildningsmoment i att söka och värdera information, vetenskapligt skrivande och referentgranskning. Detta stöds av kursmaterial i form av manualer, övningar och protokoll som tagits fram för kursen. I presentationen presenteras läraktiviteterna med tillhörande material och examinationer samt de erfarenheter som gjorts baserat på två undervisningstillfällen under 2020 och 2021 då kursen erbjudits såväl som programkurs samt som fristående kurs.

Resultat

Ett jämlikt samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal har varit en förutsättning för att åstadkomma en integrering av informationskompetens i kursen. Vikten av en ömsesidig förståelse för varandras områden är nödvändigt för integrering av informationskompetens i utbildningarna har tidigare beskrivits av Dawes (2019). Kursvärderingar har visat att kursens format fungerat väl och uppskattats av studenterna som fått fördjupa sig i ett område och tillämpat sina kunskaper inom informationskompetens. Studentuppsatserna visade en hög kvalitet med såväl bredd som vetenskapligt djup. Sammanfattningsvis har samarbetet lett till önskat resultat och arbetssättet kan framöver tillämpas på fler utbildningar och inom andra discipliner.

Referenser

Anving, T., Badersten, B., Grandsjö, L., Gustavsson, J., Hedlund, M., Jönsson, K., & Zettergren, A-S. (2012). Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande. I M. Irhammar, G. Amnér, & H. Adell (Red.), Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11, 107-116. Lund University.

Dawes, L. (2019). Faculty perceptions of teaching information literacy to first-year students: A phenomenographic study. Journal of Librarianship & Information Science, 51(2), 545–560. https://doi.org/10.1177/0961000617726129

Olsson, A-K, Näverå, E. (2019). The way to the wave: To integrate media and information literacy in the “scientific wave” throughout a bachelor program in business administration. INTED2019 Proceedings, 3536-3546. https://doi.org/10.21125/inted.2019

Studenter ska enligt examensmålen i Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 8 § och Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 under sin utbildning förvärva kunskaper och förståelse inom sitt ämnesområde samt utveckla sin värderingsförmåga och sitt förhållningssätt. Utöver detta ska de också tränas i färdigheter och förmågor, både sådana som är direkt relaterade till sitt ämnesområde men också färdigheter i informationskompetens, vetenskapligt skrivande och presentationsteknik. Under utbildningarna tränas detta i olika former av rapportskrivning med slutlig examination i examensarbetet. En vanlig uppfattning bland många lärare är att ämnesfokuset i utbildningens upplägg och innehåll gör att studenterna inte alltid hinner med en mer omfattande och fördjupad träning i de generella färdigheterna innan själva examensarbetet, vilket får konsekvenser för genomförandet av och kvaliteten på examensarbetet. Debattartiklar har skrivits om att studenter ofta är dåliga på att skriva (Enefalk et al, 2013; Garberding, 2019), vilket har uppmärksammats i media och lett till vidare diskussioner om en nationell ”skrivkris” eller ett ”skrivglapp”. Färdigheter inom informationskompetens (söka, samla, värdera och hantera information) har också blivit viktigare i dagens informationssamhälle tillsammans med vikten av att hitta relevanta och aktuella vetenskapliga källor.

För att stötta studenterna och minska lärarnas arbetsbelastning har institutionen för biovetenskap genom åren utvecklat stödmaterial i form av en rapportskrivningsmanual, inspelade föreläsningar samt quizzer i Canvas med syftet att utveckla studenternas färdigheter i vetenskapligt skrivande. För att ytterligare utveckla dessa färdigheter har institutionen tillsammans med högskolebiblioteket utformat en kurs om 7,5 hp, Litteratursammanfattning i biovetenskap G2F, som nu ingår i slutet av andra året på samtliga kandidatprogram i biovetenskap. På kursen får studenterna en mer omfattande och fördjupad träning i informationskompetens och vetenskapligt skrivande samtidigt som de fördjupar sig teoretiskt inom sitt valda ämnesområde. I kursen examineras informations-sökning, värdering av information, peer-review, vetenskapligt skrivande samt referenshantering. Kursen gavs första gången våren 2020 (programkurs) samt efterföljande sommar och hösttermin (fristående och distans, halv- respektive kvartsfart).

I detta bidrag presenterar vi kursens upplägg, genomförande och resultat baserat på dessa kurstillfällen. Vår erfarenhet så här långt är att studenterna efter genomgången kurs utvecklat sin litteratursökningsteknik, kunskaper i att värdera material och akademiskt skrivande samt behärskar referenshantering i större utsträckning, vilket bådar gott för kommande examensarbeten. Vad vi skulle vilja trycka på ytterligare vid kommande kurstillfällen är att studenterna i större utsträckning jämför och diskuterar likheter och skillnader i de olika källorna, dvs ”compare and contrast”. Studenterna var också mycket nöjda med kursens upplägg och genomförande, särskilt möjligheten att under en längre tid få fördjupa sig inom ett eget valt biovetenskapligt område.

Kursupplägget och det material som utvecklats kan, efter viss anpassning, tillämpas på de flesta ämnesområden. Materialet finns tillgängligt på högskolan i Canvas Commons.

Referenser

Enefalk, H., Andersson, L.M., Aronsson, A., Englund, V., Novaky, G., Svensson, M., Thisner, F., Ågren, H. & Ågren, M. (2 januari 2013) Våra studenter kan inte svenska. Upsala Nya Tidning. https://unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx

Garberding, P. (25 oktober, 2019) Ökade skrivsvårigheter stressar lärare och studenter. Universitetsläraren. https://universitetslararen.se/2019/10/25/okade-skrivsvarigheter-stressar-larare-och-studenter/

SFS 1992:1434. Högskolelag. Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434

SFS 1993:100. Högskoleförordning. Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

Resurser i Canvas Commons

Dokument: Information Literacy Tutorial, Evaluation of Sources and Source Criticism, Literature Search Protocol

Quizzer: Basic Reference Management Quiz, Plagiarism Quiz

Pneumococcal conjugated vaccines (PCVs) have shown protection against invasive pneumococcal disease by vaccine serotypes, but an increase in non-vaccine serotype disease has been observed. Type-specific effects on clinical manifestation need to be explored. Clinical data from 2096 adults and 192 children with invasive pneumococcal disease were correlated to pneumococcal molecular serotypes. Invasive disease potential for pneumococcal serotypes were calculated using 165 invasive and 550 carriage isolates from children. The invasive disease potential was lower for non-PCV13 compared to vaccine-type strains. Patients infected with non-PCV13 strains had more underlying diseases, were less likely to have pneumonia and, in adults, tended to have a higher mortality. Furthermore, patients infected with pneumococci belonging to clonal serotypes only expressing non-PCV13 capsules had a higher risk for septicaemia and mortality. PCV vaccination will probably lead to a decrease in invasive pneumococcal disease but an alteration in the clinical manifestation of invasive pneumococcal disease. Genetic lineages causing invasive pneumococcal disease in adults often express non-vaccine serotypes, which can expand after vaccination with an increased risk of infection in patients with underlying diseases.