Att skriva ett examensarbete är i många fall en utmanande process för den studerande där förmåga att självständigt planera och genomföra arbetet ställs på sin spets. Under 2017 genomfördes en förändring i tilldelning av resurser för genomförandet av examensarbeten på IIT vilket i sin tur medförde att gällande arbetsformer för handledning och examinering av examensarbeten var tvungna att genomlysas. Istället för att ha många enskilda handledningsmöten mellan studerande och handledare där mycket tid lades på att diskutera textens utformning och innehåll mellan handledare och student infördes istället en ny modell med syfte att minska resursåtgång utan att påverka kvaliteten på genomförda examensarbeten. Den nya modellen som introducerades byggde på kamratgranskning, vilket i det aktuella fallet innebar att de studerande under kursens gång fick agera som kritiska vänner (eng. critical friends) till varandra under två separata seminarier som genomfördes under kursens gång som ett tillägg till den obligatoriska slutpresentationen och opponeringen som genomförs i slutet av kursen. Att låta studenter agera som kritiska vänner till varandras texter under skrivprocessen bidrar till att öka studenternas förmåga att ta till sig andras perspektiv och tänkande och inkludera det i sin egen skrivprocess (Costa & Kallick, 1993). Uppdraget som studenterna fick i samband med att de fick läsa en annan students arbete var att ställa relevanta frågor, komma med nya perspektiv och synsätt, samt att hitta potentiellt nya sätt att skriva fram argument och motiveringar. Just vikten av att diskutera rollen och innebörden i att vara en kritisk vän tillsammans med studenterna för att så tydligt som möjligt definiera rollen som både kritisk vän och som mottagare av den kritiska vännens återkoppling är en central framgångsfaktor för att i slutändan nå önskat resultat och en ökad samlad kompetens hos de medverkande studenterna (Jiraro, Sujiva, & Wongwanich, 2014; van Swet, Smit, Corvers, & van Dijk, 2009). I samband med seminarierna fick även respektive student presentera sitt arbete i nuvarande form för sina kurskamrater. Respektive seminarium ägde rum i smågrupper om 4 personer och de studenterna fick själva huvudansvaret för att driva seminariet med handledaren som en åskådare, något som Jannasch, Nilsson, and Rådström (2009) lyfter fram som främjande för inlärningseffekten jämfört med traditionell lärarledd undervisning.
2021 genomfördes en enkätstudie baserat på de studenter som läst den aktuella kursen under vårterminen med syftet att försöka fånga in studenternas egen upplevelse av kamratgranskning som en del i processen att skriva ett examensarbete. Enkäten genomfördes anonymt online och alla registrerade studenter på kursen fick möjlighet att svara. Totalt 18 svar inkom av 27 möjliga. Frågorna som besvarades i enkäten baserades på en likertskala (1-5) som kompletterades med fritextsvar. Resultatet från enkätundersökningen visar på att en klar majoritet av studenterna upplevde kamratgranskning och tillämpning av kritisk vän som något positivt och utvecklande. Upplevelsen av att ha fått möjlighet att presentera sitt arbete för sina medstudenter under arbetsprocessens gång upplevdes som mycket givande och studenterna lyfte särskilt fram att det var ett bra sätt att avdramatisera slutpresentationen genom att få övning, rutin och goda råd under resans gång. De nackdelar som lyftes av studenterna rörande att presentera rörde i första hand att det kunde upplevas som stressande att behöva förbereda och planera flera presentationer under arbetets gång och samtidigt hinna läsa andra studenters texter.
Rörande möjligheten att få läsa andra studenters texter under arbetets gång upplevdes det i hög grad som positivt. Studenterna lyfter fram flera argument som ligger i linje med vad Jiraro et al. (2014) lyfter fram som kompetensutvecklande, såsom att få inspiration till sin egen text baserat på hur någon annan lägger upp en argumentation eller att se att ens eget arbete håller minst lika god kvalitet som andra studenters. Följande citeringar har valts ut som exempel på detta resonemang: Det positiva har varit att man fått nya perspektiv på till exempel hur olika metoder kan genomföras. Genom att läsa andras arbeten har man själv fått idéer på hur man kan förbättra sin egen text. Det har även gett en tips på referenser. Samtidigt får man en känsla om hur man ligger till, och därmed kan man justera sin planering lite efter det. och Jag har fått inspiration i form av skrift och upplägg genom att läsa andra studenters arbete vilket gjort att jag inte fastnat på samma sätt i mitt arbete. När studenterna ombeds lista saker som de upplever skulle kunna förbättras framhålls i första hand att nivån mellan olika studenters insatser ibland kan skilja sig en del åt vilket innebar att den återkoppling som getts bland studenterna har varit olika mycket givande. Likaså uppleves vissa av de texter som granskats som bristfälliga i vissa avseenden vilket gjort det svårt för den studerande ett ge relevant återkoppling.
Referenser:
Costa, A. L., & Kallick, B. (1993). Through the lens of a critical friend. Educational leadership, 51, 49–49.
Jannasch, P., Nilsson, U., & Rådström, P. (2009). Kamratgranskning av muntliga gruppresentationer: pålitlighet och effekter på studenternas lärande. Paper presented at the 2:a Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Lund.
Jiraro, S., Sujiva, S., & Wongwanich, S. (2014). An Application of Action Research for Teacher Empowerment to Develop Teachers Test Construction Competency Development Models. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 116, 1263–1267. https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2014.01.380
van Swet, J., Smit, B. H. J., Corvers, L., & van Dijk, I. (2009). Critical friendship as a contribution to master s level work in an international programme of study. Educational Action Research, 17(3), 339–357. https://doi.org/10.1016/10.1080/09650790903093292