Högskolan i Skövde

Enligt högskolelagen (SFS 1992:1434) och högskoleförordningen (SFS 1993:100) ingår ämnesspecifika- och generiska (generella) kunskaper och färdigheter i en högskoleutbildning. Exempel på generiska färdigheter är samarbetsförmåga, problemlösning, muntlig kommunikation och informationskompetens¹ (Berg, 2017; Widestedt, 2020; Moeller, 2020). 

Hur kan vi som undervisar skapa förutsättningar för lärprocesser som tränar generiska färdigheter? I denna presentation redogörs för upplägg, erfarenheter och utvärderingar om ”Söklaboration 1b”. Detta undervisningsmoment är en studentaktiverande läraktivitet som utvecklats och anpassats för kursen ”Molekylär genetik”^2,3, men som med fördel kan anpassas och användas på andra kurser och inom andra discipliner. 

”Ökad studentaktivitet är viktig eftersom den och interaktion med andra gynnar ett djupinriktat lärande.” 

(Elmgren & Henriksson, 2016 s. 180). 

Söklaborationen bygger på konstruktivism och sociokulturell tradition i vilka språket har en nyckelroll i lärprocessen (se Elmgren & Henriksson, 2016; Säljö, 2011). Syftet med undervisningsmomentet är att introducera studenterna till att söka vetenskaplig information och att med hjälp av elaboration (se Linderoth, 2023; Jemstedt, 2024) reflektera kring resultaten och erfarenheterna. Söklaborationen är ett obligatoriskt moment på kursen och examineras med hjälp av en skriftlig inlämningsuppgift. 

Undervisningsmomentet startas med en salsföreläsning på temat informationskompetens. Sedan får studenterna söka information och utföra en uppgift på egen hand. Därefter träffas studenter och undervisande personal för en workshop i en flexibel sal. Workshopen är ett obligatoriskt moment som även innebär att studenterna får öva muntlig kommunikation och presentation samt samarbetsförmåga och problemlösning. Mycket av det som studenterna lär sig får de även tillämpa i ett senare moment på kursen, som också det examineras. I det momentet ingår att söka vetenskapliga artiklar och använda dem i en labbrapport. 

Vi som utvecklat söklaborationen är en lärare i biovetenskap och en bibliotekarie. Vårt samarbete har tydlig bäring på Högskolans utvecklingsplan (Högskolan i Skövde, 2023a) och verksamhetsstödets ledord⁴ (Högskolan i Skövde, 2023b) samt Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF):s slutrapport Vägledning för integration av undervisning i medie- och informationskunnighet i högre utbildning (2024).

¹ Att kunna söka, välja och värdera information ingår i begreppet informationskompetens. 

² Kursen Molekylär genetik (BV317G) ges på grundnivå för studenter som läser termin tre på programmen Molekylär biodesign (MOLBG) och Molekylär bioinformatik (MOBIG). 

³ Biblioteket undervisar i informationskompetens i en tänkt progressionstrappa i tre steg. Kursen ”Molekylär genetik”, motsvarar progressionssteg 1b. 

⁴ Proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära.

Referenser

Berg, J. (2017). Generiska färdigheter. Stockholms universitet. Kulturgeografiska institutionen. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-148566

Högskolan i Skövde (2023a). Utvecklingsplan för Högskolan i Skövde 2023-2026 (Diarienummer HS 2023/16). https://www.his.se/globalassets/styrdokument/strategier-kvalitet-  organisation/utvecklingsplan-presentationsformat-sv.pdf 

Högskolan i Skövde (2023b). Verksamhetsstödets uppdrag och ansvarsområden (Diarienummer HS 2023/719). https://www.his.se/globalassets/styrdokument/strategier-kvalitet-  organisation/verksamhetsstodets-uppdrag-och-ansvarsomraden.pdf

Jemstedt, A. (2024). Enhancing learning with a two-page study manual. Learning and Instruction, 90. https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2023.101852 

Linderoth, J. (2023, 11 jan). Djupinformationsbearbetning - elaborering. I Studieteknik i högre utbildning. [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=m5yxrZfk61Y 

Moeller, C. M. (2020). Insert instruction here: the impact of the service model on authentic teaching. I Douglas, V. A. & Gadsby, J. (Red.). Deconstructing service in libraries: intersections of identities and expectations (s. 237-252). Litwin Books. 

SFS 1992:1434. Högskolelag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/ 

SFS 1993:100. Högskoleförordning. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/ 

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). (2024). Vägledning för integration av undervisning i medie- och informationskunnighet i högre utbildning. [Slutrapport].   https://suhf.se/app/uploads/2024/02/Slutrapport-SUHF-MIK-2024-02-15.pdf 

Widestedt, K. (2020, 30 mars). Generiska färdigheter är osynliga för studenter. Stockholms universitet. Centrum för universitetslärarstudier. https://www.su.se/centrum-for-  universitetslararutbildning/akademiskt-l%C3%A4rarskap/aktuell-forskning/generiska-f%C3%A4rdigheter-%C3%A4r-osynliga-f%C3%B6r-studenter-1.492672 

Under en högskoleutbildning ska studenten tillägna sig både ämneskunskaper och generiska (generella) färdigheter, vilket finns beskrivet i högskolelagen (SFS 1992:1434) och högskoleförordningen (SFS 1993:100). Exempel på generiska färdigheter är muntlig och skriftlig kompetens, kritiskt förhållningssätt, självständighet, problemlösning och initiativförmåga (Berg, 2017; Widestedt, 2020). Färdigheter behöver tränas i sitt sammanhang och därför behöver utbildningarna ge förutsättningar för att detta ska ske. Ämnesansvarig lärare har en särskilt viktig roll i detta, vilket det också finns stöd för i uppdragsbeskrivningen (Högskolan i Skövde, 2022). I samverkan med lärare kan Högskolebiblioteket och Studieverkstan spela en viktig roll genom undervisningsmoment integrerade i utbildningarna.

Enligt sociokulturell tradition inom konstruktivismen har språket en nyckelroll för lärprocesser (Säljö, 2011; Elmgren & Henriksson, 2016). Språket är nyckeln till att lära, tänka och förstå och en förutsättning för att kunna tillägna sig ämneskunskaper. Generativ AI har blivit ett populärt verktyg bland såväl studenter som lärare och forskare. Vi ser dock risker med att låta studenter använda generativ AI för att skapa och/eller förbättra texter. Studenter, till skillnad från lärare och forskare, befinner sig i en grundläggande lärprocess, i vilken de håller på att erövra kunskaper och färdigheter. Det är inte rimligt att begära att studenter ska ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att kunna bedöma kvaliteten på en text skapad och/eller förbättrad med hjälp av generativ AI. Om studenterna berövas möjligheten att erövra sin skriftliga språkkompetens riskerar vi att göra dem en björntjänst.

Finns det också en risk att endast slutprodukten bedöms? Vi menar att lärprocessen och inte enbart slutprodukten, som till exempel själva rapporten, behöver belysas och bedömas i större utsträckning än vad som sker idag. Vi som undervisar måste därför kunna byta perspektiv och se generativ AI som ett effektivt och spännande hjälpmedel i vårt eget arbete, samtidigt som vi värnar om studenternas språkliga lärprocess och inte berövar dem möjligheten att erövra skriftspråket.  

Denna presentation är byggd på vår erfarenhet och kompetens som studiehandledare respektive bibliotekarie. Den utgår från de studenter vi möter i vårt arbete, det är deras lärande och utveckling som motiverar oss. Vi förespråkar två parallella spår (strimmor): å ena sidan generiska färdigheter, som till exempel litteracitet och å andra sidan AI-kompetens, som båda bör ingå i programmens progression och därmed skapa ett genomtänkt helhetsperspektiv med studentens lärprocess i centrum.

Referenser 

Berg, J. (2017). Generiska färdigheter. Stockholms universitet. Kulturgeografiska institutionen. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-148566

Elmgren, M. & Henriksson, A.-S. (2016). Universitetspedagogik (3:e uppl.). Studentlitteratur.

Högskolan i Skövde (2022). Uppdragsbeskrivning för ämnesansvarig lärare inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Diarienummer HS 2022/145). https://www.his.se/link/e4bf23a81cbb4f80b7a531ba26873c71.aspx

SFS 1992:1434. Högskolelag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/

SFS 1993:100. Högskoleförordning. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/

Säljö, R. (2011) Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. I Forssell, A. (Red.). Boken om pedagogerna (6:e uppl., s. 152-177). Liber.

Widestedt, K. (2020, 30 mars). Generiska färdigheter är osynliga för studenter. Stockholms universitet. Centrum för universitetslärarstudier. https://www.su.se/centrum-for-universitetslararutbildning/akademiskt-l%C3%A4rarskap/aktuell-forskning/generiska-f%C3%A4rdigheter-%C3%A4r-osynliga-f%C3%B6r-studenter-1.492672

Högre utbildning bygger på kunskap. Okritiskt användande av generativ AI* i undervisningen och den ökande förekomsten av falsk information driver dock på en utveckling där synen på kunskap och lärande riskerar att förändras. I detta sammanhang har vi som arbetar på lärosätesbibliotek en viktig roll. Vi brukar oftast fokusera på våra användare, men med denna presentation vill vi rikta blicken mot oss själva. I vår roll ingår att vägleda studenter och anställda på lärosätet om medie- och informationskunnighet (MIK) och dess betydelse för kunskap och demokrati. Det är en proaktiv roll där vi behöver verka för en genomtänkt och ansvarsfull användning av generativ AI samtidigt som vi ger våra studenter tillgång till sin egen lärprocess. Viktiga delar i detta är kritiskt förhållningssätt och medvetenhet kring hur psykologiska och socialpsykologiska mekanismer påverkar oss, till exempel Fear of Missing Out (FoMO) och Fear of Missing Out on AI (FoMO-AI) (Fengyi et al., 2025). Konsekvenserna av att okritiskt omfamna generativ AI diskuteras också.

*Med generativ AI avses här ”AI-verktyg som används för att skapa något nytt, till exempel text, ljud eller bild utifrån data som verktyget har lärt upp sig på” (Internetstiftelsen, u.å.).

Referenslista

Applebaum, A. (2024). Autokrati AB.: Diktatorerna som vill styra världen. Albert Bonniers förlag.

Chen, Y. H. (2025). Exploring the influence of generative artificial intelligence anxiety on problematic ChatGPT use: the fear of missing out and personality traits. Universal Access in the Information Society, 24, 2477–2490. https://doi.org/10.1007/s10209-025-01205-7

Diamant, A. (2025, 2 juli). AI påverkar våra hjärnor. Studio Ett. Sveriges Radio.          https://www.sverigesradio.se/artikel/ai-paverkar-vara-hjarnor--2

Ekström, A., & (2023). Det gemensamma: Kunskap och demokrati i ett nytt sekel. Svenska humanistiska förbundet. CKM förlag.

Fengyi, D., Zichen, Z., Yajun, L., Xiaoping, M. & Yue, Z. (2025). When everyone is talking about AI: The  development of fear of missing out on AI scale. Telematics and Informatics, 100, 102283. https://doi.org/10.1016/j.tele.2025.102283

Groenestein, E., Willemsen, L., van Koningsbruggen, G. M., Ket, H., & Kerkhof, P. (2024). The relationship between fear of missing out, digital technology use, and psychological well-being: A scoping review of conceptual and empirical issues. PLoS ONE, 19(10), 1–   29. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0308643

Harari, Y. N. (2024). Nexus: En kort historik över informationsnätverk från stenåldern till AI. Natur & kultur.

Internetstiftelsen (u.å.). Generativ AI. https://internetkunskap.se/artiklar/ordlista/generativ-ai/

Jönsson, B. (2024). Fact up!: Ta tillbaka sanningen. Bokförlaget Langenskiöld.

Jönsson, B. (2024, 27 december). Bodil Jönsson. Vinter och sommar i P1. Sveriges Radio. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/bodil-jonsson-vinterpratare-2025

Li, H. (2024). I Cannot Miss It for the World: The Relationship Between Fear of Missing out (FOMO) and Acceptance of ChatGPT. Basic & Applied Social Psychology, 46(5), 285–294. https://doi.org/10.1080/01973533.2024.2365274

Przybylski, A. K., Murayama, K., DeHaan, C. R., & Gladwell, V. (2013). Motivational, emotional, and behavioral correlates of fear of missing out. Computers in Human Behavior, 29(4), 1841–1848. https://doi.org/10.1016/j.chb.2013.02.014

Young, D. G. (2023). Wrong: How media, politics, and identity drive our appetite for misinformation. Johns Hopkins University Press.

Denna presentation är byggd på vår erfarenhet och kompetens som bibliotekarier och studiehandledare/språkhandledare. Den utgår från alla de studenter vi möter i vårt arbete och de styrkor och svagheter vi identifierar hos dem. Det är deras lärande och utveckling som motiverar oss.

Latest year’s massive increase in the amounts of information has made good information literacy skills a necessity in research, studies and in daily life. Finding relevant and correct information is a bit like finding aneedle in a haystack and it requires advanced search methodology, the use of relevant databases and the ability to value the sources and its contents. In this workshop theory will be combined with short practical exercises to increase your methodological skills in information literacy.

Förmågan att kunna avgöra om en källa är autentisk och tillförlitlig blir allt viktigare. Möjligheten att använda AI-genererade texter ställer stora krav på kritiskt förhållningssätt och medför ökade risker för spridning av desinformation och misinformation. Falsk information kan skapa osäkerhet hos medborgarna och forskning visar att ju mer människor upplever kontrollförlust i vardagen, desto mer dras de till populistiska och autokratiska ledare.

Inom högskolevärlden diskuteras nu studenternas användande av AI-chatbotar, primärt om examinationsformer och risk för fusk. Perspektiv som rör kritiskt förhållningssätt och demokrati framförs sällan. Inte heller problematiseras effekterna av att studenter frestas att sluta skriva egna texter, vilket påverkar lärandet negativt och hotar deras förmåga att utöva sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

I högskolelagen, bibliotekslagen och den statliga värdegrunden finns stöd för att lärosäten och lärosätesbibliotek ska främja demokrati och ett kritiskt förhållningsätt. I denna presentation vill vi belysa riskerna med AI-chatbotar för demokratin och studenters lärande.

Informationskompetens handlar om att söka och värdera information och räknas som en generell eller generisk färdighet. Mål som rör informationskompetens finns både i högskolelagen och högskoleförordningen. En viktig uppgift för oss i undervisningsteamet vid högskolebiblioteket, är att ge vägledning och utbildning i informationssökning och informationshantering. För att göra det undervisar vi högskolans program enligt en tänkt progression i tre steg. I så stor utsträckning som möjligt försöker vi ersätta eller komplettera enkelriktad undervisning med studentaktiverande moment. För att undervisningen ska anpassas till ämnet och bli så relevant som möjligt för studenterna krävs samarbete med lärarna. En viktig del i detta är att arbeta fram en gemensam ”målbild” av vad vi vill att studenterna ska kunna i informationskometens när de slutar sin utbildning. Därefter kan vi arbeta ”bakåt” i respektive program och på så sätt identifiera kurser som är lämpliga för våra undervisningsinsatser. Allt för att undervisningen i informationskometens ska vara på rätt nivå, i rätt kurs och i rätt tid. Vi finner stöd för sådant arbetssätt i högskolans värdeord ”omtanke” och verksamhetsstödets ledord ”proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära”.

Hur undervisningsteamets samarbete med lärarna fungerar i slutändan varierar över tid och från program till program. Det blir problematiskt när undervisningen i informationskompetens inte äger rum eller av någon orsak inte fungerar och det drabbar studenterna. Genom Projekt Integrerat Stöd (PIS) vid Högskolan i Skövde, fick vi av en studie- och karriärvägledare höra om reflektion som metod för att motivera studentgrupper. Skulle vi kunna anpassa den metoden för grupper av lärare? Syftet med sådana reflektionsmoment skulle vara genom aktiverande undervisningsmetod (”nätbaserad workshop”) stimulera till dialog mellan lärare och med biblioteket. Vi hoppas att det i sin tur ska bidra till att utveckla arbetssätt och förbättra samordningen av undervisningsinsatser i informationskompetens.

I den här presentationen delar vi med oss av hur vi i undervisningsteamet anpassat och testat reflektion som metod för två lärargrupper; dels med deltagare från samma ämne/avdelning och dels med deltagare från olika institutioner på högskolepedagogisk kurs. Reflektionsmomenten ägde rum via Zoom och med hjälp av interaktiva undersökningar i Mentimeter, strax efter eller under informationspass om bibliotekets undervisning i informationskometens. I presentationen delar vi även med oss av svar från de interaktiva undersökningarna och utvärdering av reflektionsmoment.

Referenser

Ashwin, P., Boud, D., Calkins, S., Coate, K., Hallett, F., Light, G., Luckett, K., MacLaren, I., Mårtensson, K., McArthur, J., McCune, V., McLean, M., Tooher, M. (2020). Reflective teaching in higher education (2:a uppl.). Bloomsbury Academic.

Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerup.

Cremin, T., & Chappell, K. (2021). Creative pedagogies: A systematic review. Research Papers in Education, 36(3), 299–331.

Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & knowledge management. Liber.

Lundberg, T. (2016). Motivationskoden: Om modernt ledarskap och varför vi borde gå från management till humanagement. Roos & Tegnér.

Ohlsson, A., & Larsson, G. (2022). Social effektivitet i arbetslivet. Studentlitteratur.

Projekt Integrerat stöd (PIS) pågick vid Högskolan i Skövde 2019–2022. Projektet innebar gränsöverskridande samarbete mellan lärare, studie- och karriärvägledare, högskolepedagogisk koordinator, Studieverkstan och undervisande bibliotekarier rörande generiska färdigheter (till exempel informationskompetens). Syftet med projektet var hållbara studier och akademiskt skickliga studenter. Resultaten från projektet har tidigare presenterats på högskolans personaldagar (2020 och 2022) och de högskolepedagogiska konferenserna Det akademiska lärarskapet (DAL) 2021 och Nätverk och utveckling (NU) 2022 samt på träff för Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll 2022.

En av högskolebibliotekets uppgifter är vägledning och utbildning i informationssökning och informationshantering. I den här presentationen vill jag som undervisande bibliotekarie dela med mig av några viktiga erfarenheter och lärdomar från själva samarbetet inom PIS. Samarbetet grundade sig i en kunskapssyn och pedagogiskt förhållningssätt som sätter studenternas lärande i centrum. Det resulterade i förändrade pedagogiska roller och arbetssätt som jag redogör för i den här presentationen. Våra förändrade roller och arbetssätt finner även stöd i olika teorier och begrepp, till exempel motivation, kommunikation, kunskapsöverföring, socialt kapital, kreativ pedagogik, relationell pedagogik och människors intersubjektivitet.

En viktig fördel med ett litet lärosäte är närheten till varandra. Jag menar att jämlikt samarbete över professions- och organisationsgränser är både resurseffektivt och centralt för högskolans utveckling. Sådant arbetssätt finner även stöd i högskolans värdeord: ”omtanke” och verksamhetsstödets ledord: ”proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära”.

Referenser

Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerup.

Covey, S. R., & Collins, J. (2020). The 7 habits of highly effective people: Powerful lessons in personal change. Simon & Schuster.

Cremin, T., & Chappell, K. (2021). Creative pedagogies: A systematic review. Research Papers in Education, 36(3), 299–331.

Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & knowledge management. Liber.

Lundberg, T. (2016). Motivationskoden: Om modernt ledarskap och varför vi borde gå från management till humanagement. Roos & Tegnér.

Ohlsson, A., & Larsson, G. (2022). Social effektivitet i arbetslivet. Studentlitteratur.

Rogošic, S., & Baranovic, B. (2016). Social capital and educational achievements: Coleman vs. Bourdieu. Center for Educational Policy Studies Journal, 6(2), 81–100.

Wickenberg, M., Boers, Q., Bruze, K., Ejdebäck, M., Pernestig, A.-K., Thilander, H., & Ångman, E. (2022). Bibliotek och lärare i samarbete rörande undervisning i informationskompetens – exempel och utmaningar [Abstractpresentation]. 2022 Nätverket för Forskningsbibliotekens pedagogiska roll, Göteborg. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-22092

von Wright, M. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Daidalos.

Undervisningsteamet vid Högskolebiblioteket i Skövde undervisar i informationskompetens på högskolans alla program. Undervisningen sker enligt en progression i tre steg som anpassas till respektive program. Sedan några år samarbetar undervisningsteamet med ett antal lärare på högskolan. Samarbetet är en del av ett större projekt – Projekt Integrerat Stöd (PIS). Projektet syftar till att integrera verksamhetsstödets insatser i utbildningarna på högskolan. I denna presentation berättar vi dels om vårt samarbete med en programansvarig lärare inom biovetenskap och dels om hur vi tillsammans med kursansvarig lärare utvecklat nya undervisningsmoment. Vi kommer också att dela våra erfarenheter av att på kursen ”Molekylär genetik” anpassa undervisningsmoment från Zoom till nya flexibla salar. 

Bakgrund

Enligt högskoleförordningens examensordning ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad generiska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta tränas och examineras vanligen i studentuppsatser av olika slag och under olika delar av utbildningen. För att uppnå fördjupade kunskaper i informationskompetens krävs ett strukturerat arbetssätt med progression, att kunskaperna relateras till ämnet och kopplas samman genom konstruktiv länkning av utbildningarnas lärandemål, examinationer och betygskriterier. Kopplingen mellan informationskompetens och ämneskunskaper har exempelvis studerats inom det samhällsvetenskapliga området (Anving et al., 2012). Det finns också exempel på integrerad undervisning i informationskompetens i ämnet ekonomi (Olsson & Näverå, 2019). Här presenterar vi hur lärare i de biovetenskapliga grundutbildningarna och bibliotekets och Studieverkstans personal samverkat med syfte att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i utbildningarna genom att integrera informationskompetens och vetenskapligt skrivande i en biovetenskaplig kurs.

Genomförande

Som utgångspunkt för arbetet finns den progressionstrappa i informationskompetens som används vid högskolebiblioteket i Skövde. Denna har anpassats för två biovetenskapliga grundutbildningar och integrerats i olika utbildningsmoment. I detta arbete beskriver vi progressionstrappan och dess koppling till en nytillkommen kurs i utbildningarna, Litteratursammanfattning i biovetenskap, som är på G2F-nivå och omfattar 7,5 högskolepoäng. På kursen får studenterna fördjupa sig i en biovetenskaplig frågeställning, söka, granska och värdera information samt skriva en sammanfattning i formatet av en vetenskaplig review. För att stödja studenterna i deras lärande finns det under kursens gång utbildningsmoment i att söka och värdera information, vetenskapligt skrivande och referentgranskning. Detta stöds av kursmaterial i form av manualer, övningar och protokoll som tagits fram för kursen. I presentationen presenteras läraktiviteterna med tillhörande material och examinationer samt de erfarenheter som gjorts baserat på två undervisningstillfällen under 2020 och 2021 då kursen erbjudits såväl som programkurs samt som fristående kurs.

Resultat

Ett jämlikt samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal har varit en förutsättning för att åstadkomma en integrering av informationskompetens i kursen. Vikten av en ömsesidig förståelse för varandras områden är nödvändigt för integrering av informationskompetens i utbildningarna har tidigare beskrivits av Dawes (2019). Kursvärderingar har visat att kursens format fungerat väl och uppskattats av studenterna som fått fördjupa sig i ett område och tillämpat sina kunskaper inom informationskompetens. Studentuppsatserna visade en hög kvalitet med såväl bredd som vetenskapligt djup. Sammanfattningsvis har samarbetet lett till önskat resultat och arbetssättet kan framöver tillämpas på fler utbildningar och inom andra discipliner.

Referenser

Anving, T., Badersten, B., Grandsjö, L., Gustavsson, J., Hedlund, M., Jönsson, K., & Zettergren, A-S. (2012). Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande. I M. Irhammar, G. Amnér, & H. Adell (Red.), Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11, 107-116. Lund University.

Dawes, L. (2019). Faculty perceptions of teaching information literacy to first-year students: A phenomenographic study. Journal of Librarianship & Information Science, 51(2), 545–560. https://doi.org/10.1177/0961000617726129

Olsson, A-K, Näverå, E. (2019). The way to the wave: To integrate media and information literacy in the “scientific wave” throughout a bachelor program in business administration. INTED2019 Proceedings, 3536-3546. https://doi.org/10.21125/inted.2019