Högskolan i Skövde

För att möta utmaningarna med att examinera stora studentgrupper inom högre utbildning krävs genomtänkta överväganden kring val av examinationsformer. Studiens syfte är att undersöka hur lärare vid vårt lärosäte hanterar examination av stora studentgrupper, med intentionen att synliggöra examinationsmetoder som är rättssäkra, effektiva och skalbara samtidigt som de främjar lärandet. Tre metoder för att examinera stora studentgrupper har identifierats: Digitaliserad examination med automatisk rättning; muntlig examination med uppföljande frågor och slutligen; individuella praktiska prov. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer och diskuterar möjligheter med dessa examinationsformer och hur de kan kopplas samman med olika kunskapsnivåer i Blooms reviderade taxonomi. Samtidigt pekar den på de viktiga utmaningar som finns, såsom rättssäkerhet, tidskrävande förberedelsearbete och återkoppling på examination till studenterna. Det är också tydligt att studentgruppens storlek i vissa fall starkt påverkar vilka examinationsformer som används trots att respondenterna upplever att det kan finnas andra examinationsformer som skulle vara bättre ur ett pedagogiskt perspektiv. Studien är genomförd som ett projekt inom ramen för Arena för högskolepedagogisk utveckling vid Högskolan i Skövde under 2023.

In order to meet the challenges of examining large student groups in higher education, well-thought-out considerations regarding the choice of examination forms are required. The purpose of the study is to investigate how teachers at our university handle the examination of large student groups, with the intention of making visible examination methods that are legally secure, efficient and scalable while promoting learning. Three different methods for examining large student groups have been identified: Digitized examination with automatic correction; oral examination with follow-up questions and finally; individual practical tests. The study is based on six semi-structured interviews and discusses possibilities with these forms of examination and how they can be connected with different levels of knowledge in Bloom's revised taxonomy. At the same time, it points to the important challenges that arise, such as legal certainty, time-consuming preparation work and feedback on examinations to the students. It is also clear that the size of the student group in some cases strongly influences which forms of examination are used, even though the respondents feel that there may be other forms of examination that would be better from a pedagogical perspective. The study has been conducted as a project within Arena för högskolepedagogisk utveckling at the University of Skövde during 2023.

I designämnet står begreppet prototypa eller prototyping, för att bygga prototyper, skissmodeller och andra typer av mock-uper under designprocessens gång. Att snabbt kunna få upp prototyper av olika slag för att praktiskt utforska olika aspekter av designarbetet, är en central del i utvecklandet av designlösningar (McElroy, 2017; Wikberg-Nilsson et al., 2021).

I samband med att Corona-pandemin startade meddelades med tre dagars varsel att kursen Industridesign II skulle förändras från campus- till distansundervisning. Kursen bestod av flera delar, bland annat en fördjupning i ämnet produktsemiotik där studenterna fick göra en varumärkesanalys, Design Format Analys, och sedan applicera denna på ett designprojekt. Därefter skulle ytterligare några moment integreras i designprocessen varav ett var att ta fram en prototyp i fullskala. Eftersom undervisningen inte fick ske på campus var en av utmaningarna hur de praktiska momenten som vanligtvis görs i Creative Lab - skolans lärmiljö för kreativ och praktisk utforskning på ING, skulle omsättas till något som gick att arbeta med i studenternas hemmiljöer. Lösningen blev att, genom ett effektivt kollegialt samarbete, sätta ihop skräddarsydda prototyp-kit till varje student. Dessa förpackades i skolans tygkassar, och innehöll de verktyg och material som behövdes för att arbeta med uppgiften. De få studenter som inte hade möjlighet att ta sig till skolan och hämta en kasse på grund av reseförbud, fick arbeta med ett material som gick att införskaffa i en vanlig mataffär. Därefter fick studenterna instruktioner via Zoom hur arbetet med prototypen kunde planeras och materialet bearbetas. Studieguider utvecklades och lades på Canvas så att de olika kursmomenten i högre grad skulle vara självinstruerande. För prototyping-momentet var dessa guiderna både i form av text och filmer.

Studenterna hade hunnit gå en introducerande kurs Industridesign I (6 hp) under hösten i tvåan och hade därför de rätta grunderna när denna kurs startade under våren samma läsår. Resultatet blev att de som hunnit bli intresserade av designämnet i den tidigare kursen, och som var motiverade att utveckla sin designkompetens och lära sig mer designmetodik, lyckades förvånansvärt bra med designprojektet. Detta gällde även den mer kritiska prototyp-fasen, som trots de begränsade förutsättningar som situation enskapade, fungerade i stort sett lika bra som under vanlig campus-undervisning. Det här avspeglade sig också i studenternas omdömen i kursvärderingen som gav 3,5 i helhetsbetyg. En möjlig tolkning är att om det finns en tydlig kursstruktur med ett väldefinierat kunskapsinnehåll, kombinerat med flexibla idéer hur det kan förmedlas, går det att komma långt trots en speciell pandemisituation. Det var också centralt att det fanns relationer och ett visst förtroende med studenterna sedan tidigare kurs, vilket underlättade undervisning och annan kommunikation avsevärt.

Referenser:

McElroy, K. (2017) Prototyping for designers. Gravenstein: O Reilly Media.

Wikberg-Nilsson, Å. Ericson, Å. Törlind, P. (2021). Design, process och metod. Lund: Studentlitteratur.

En pedagogisk fråga vid distansutbildning är hur relationellt lärande och social lärmiljö kan främjas. Då interaktion ser annorlunda ut än vid campusutbildning och när resurser för lärartid är begränsat till ett minimum blir detta en reell utmaning att adressera. Relationellt lärande och social lärmiljö är betydelsefulla aspekter för att stödja studentens kunskapsutveckling i högre utbildning, och kan beskrivas som ett pedagogiskt synsätt där relationer står i centrum. Dels med avseende på den pedagogiska relationen mellan lärare och student, men även andra relationer såsom mellan student-student eller student-grupp ses som centrala. Inför den nystartade distanskursen Hållbar produktutveckling, inriktning Design Thinking introducerades arbetsformen Support- och diskussionsgrupper med syfte att stödja den sociala lärmiljön på distans. Studenterna fick då möjlighet att gruppvis träffavarandra via ett digitalt verktyg för att både diskutera aktuella frågeställningar i kursen, samt att vara ett stöd för varandra under kursens gång. Arbetsformen visadesig gynna studenternas kunskapsutveckling och gav goda resultat i kursvärderingen. Genom att förstå de grundläggande faktorer som främjar kunskapsutveckling, däribland den sociala lärmiljön, och hur vi kan forma den när den inte uppstår naturligt såsom i distanskurser, kan vi skapa gynnsamma förutsättningar för studenternas kunskapsutveckling och det livslånga lärandet.

Inför läsåret 2021/22 skapade avdelningen Produktutveckling och Design på ING ett antal fristående kurser. Kurserna erbjuds på distans för att möjliggöra flexibelt deltagande från hela landet. En av dessa fristående kurser var Hållbar produktutveckling inriktning Design Thinking, som skulle fungera som en introduktionskurs till denna designmetodik och inkludera ett hållbarhetsperspektiv. På grund av de specifika organisatoriska förutsättningarna, såsom distansundervisning och osäkerhet kring antalet studenter, fanns det flera utmaningar. Dels behövde kursupplägget vara flexibelt sett till antal studenter, och dels blev den digitala lärmiljön väldigt central, där Canvas-strukturen och dess innehåll behövde vara tydlig och självinstruerande för att underlätta ett självständigt lärande.

Men den största utmaningen var nog att utforma kursupplägget på ett sätt som skulle främja den sociala lärmiljön, där social interaktion och samarbete är en viktig del för att stimulera studentens lärande (Aspelin, J., & Persson, S., 2011). Eftersom kurserna skulle vara resurseffektiva och kräva minimalt med lärartid skedde interaktionen med studenterna vid ett fåtal handledningstillfällen online. Dessutom gjorde distansformatet det svårt att upprätta naturliga relationer mellan studenter och lärare. För att ändå främja relationsbaserat lärande och diskussioner blandstudenterna, infördes en arbetsform kallad Support- och diskussionsgrupper, som skulle ge studenterna möjlighet att interagera med och få stöd av varandra. En tydlig beskrivning av gruppens avsikt och upplägg fanns på Canvas och vi introducerade arbetsformen vid kursstart. Så här formulerades den huvudsakliga inriktningen (en längre version fanns på Canvas):

"Support- och diskussionsgrupper

Gruppen kommer vara en värdefull resurs under kursens gång och har följande funktioner:

Diskussionsgrupp: Dels fungerar gruppen som forum för diskussioner och tankeutväxling. Tanken är att ni ska kunna diskutera ämnen, uppgifter och frågeställningar som dyker upp under kursens gång, för att fördjupa förståelsen kring dessa. Det är ofta genom att utbyta tankar och idéer som egen kunskap blir synlig, men det är också i dialogen med andra man kan få syn på kunskapsluckor och frågetecken, saker man inte förstått helt och hållet. Här finns möjlighet att i diskussionen fördjupa sina kunskaper.

Supportgrupp: Gruppens andra viktiga funktion är att vara ett stöd för varandra underkursens gång. Här kan ni ta upp saker som verkar oklara, ibland förstår en annan kurskamrat något som du själv inte har greppat. Tanken är att ni gemensamt kan diskutera och reda ut frågetecken och oklarheter som kommer upp under kursens gång. Självklart finns lärarna också till hands för att svara på de frågor som kommer upp, främst under kursens handledningstillfällen."

Till varje kursmodul fanns också en uppsättning frågeställningar relaterat till föreläsningarnas teman som grupperna skulle diskutera och därefter kortfattat redovisa under kommande grupphandledning. Den heterogena studentgruppen innebar inte bara skillnad kring studievana utan även hur mycket tid studenterna kunde lägga ner på kursen samt när de kunde arbeta med kursen. Detta togs i beaktning och studenter blev indelade i supportgrupper utifrån när de själva bedömde sig komma arbeta med kursen.

Resultat

De studenter som ville ingå i dessa grupper om 4 6 personer, vilket var merparten av de studenter som fullföljde kursen, träffades regelbundet under kursens gång, och fick möjlighet att diskutera både aktuella teman och uppkomna frågor med varandra och på så sätt fördjupa kunskapen kring dessa. Resultatet i kursvärderingen blev 3,5 av totalt 4 poäng för kursens utformning, och 3,4 för dess undervisnings- och läraktiviteter, vilket måste betraktas som ett gott resultat med tanke på att det var den första fristående kursen som gavs.

Slutsats och diskussion

I de flesta fall fungerade gruppindelningen och grupperna var aktiva och studenterna kunde diskutera sina frågor och funderingar och sedan ta med dessa till handledningstillfällen. I vissa fall var det bara några få eller ensamma studenter som var aktiva vilket gjorde att de inte fick samma möjlighet att diskutera. Dock har vi kunnat se att om en eller två studenter i en grupp var drivande kunde det i vissa fall få med resten av gruppen som då också aktiverades mer.

För framtiden finns flera utmaningar, en av dem är att lyckas gruppera mer aktiva studenter med varandra och låta de som inte har behov eller önskan att vara med i någon supportgrupp att välja bort det arbetssättet. Ett sätt skulle vara att än mer tydliggöra de förväntningar som finns när man skriver upp sig på att vara med i en supportgrupp. En annan möjlighet är att ha något större grupper så att det inte gör så mycket om några faller bort. En komplicerande faktor är dock att även om studenter själva förväntar sig arbeta med kursen på ett visst sätt vid vissa tider så kan det i realiteten ibland förändras under kursens gång. Även studenternas behov av att vara med i en supportgrupp kan förändras då de i början av kursen kan vara lite förvirrade kring kursens innehåll och upplägg för att efter några veckor blir mer bekväma och då hellre arbeta mer på egen hand.

Trots dessa utmaningar ser vi flera fördelar med arbetsformen för att ge möjlighet till mer kontakt och interaktion under distansundervisning. Kanske arbetsformen även kan vara ett stöd för campusundervisning där studentgrupperna är mer homogena jämfört med vid distansundervisning. Istället för att ha grupper för projektarbeten eller liknande så delas studenterna in i grupper för att säkerställa att alla har möjlighet att få vara med och diskutera sina funderingar och frågor utan närvaro av lärare. Lärare kan sedan ha gruppvisa handledningar då studenternas gemensamma men även enskilda frågor kan diskuteras vidare. Support- och diskussionsgrupper vid campusundervisning skulle kunna strukturera och automatiskt skapa en kultur för kamratgranskning och diskussion kring kursinnehåll. Detta är något vi är intresserade av att pröva i kommande kurser.

Referenser:

Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning

Although food retailers have embraced organic certified food products as a way to reduce their environmental loading, organic sales only make up a small proportion of total sales worldwide. Most consumers have positive attitudes towards organic food, but attitudes are not reflected in behaviour. This article addresses consumers' attitude-behaviour gap regarding their purchase of organic food and reports on how visualization of personal shopping data may encourage them to buy more organic food. Through the design of the visualization tool, the EcoPanel, and through an empirical study of its use, we provide evidence on the potential of the tool to promote sustainable food shopping practices. Of 65 users that tested the EcoPanel for five months, in-depth interviews were made with nine of these. The test users increased their purchase of organic food by 23%. The informants used the EcoPanel to reflect on their shopping behaviour and to increase their organic shopping. We conclude that the visualization of food purchases stimulates critical reflection and the formation of new food shopping practices. This implies that food retailers may increase sales of organic food through using a visualization tool available for their customers. In this way, these retailers may decrease their environmental impact. © 2020 by the authors.

This paper presents the results of EcoPanel, an eco-feedback visualization created in collaboration with a Swedish food retailer. The visualization uses automatic data gathering to provide consumers with detailed information and long-term trends about their organic food consumption. The results from a five months test with 65 users show an increase in organic purchases compared to the control group, especially for the users who overestimated their percentage of organic food before the test. From the results we point out the possibilities of using visualization as a way of creating insight on behaviors such as food consumption, that are difficult to grasp from individual actions. This insight can be a way of closing the gap between attitudes and actual behavior, helping users that are already aware and willing to change, to perform more sustainable.

Food production has been shown to have considerable negative impacts on the environment. A means to reduce this is to choose organic products when shopping for food.

Through the case of the EcoPanel, a web application prototype that visualises the organic proportion of the household’s food shopping, the thesis explores the intersection between design, reflection and sustainable food shopping practices.

In order to contextualise the role of the EcoPanel, the text discusses the concept of food shopping practice, both from the perspective of social practice theory (SPT), and the more focused food choice perspective. The studies show that it is fundamental to understand the complexity of choosing food, and the habitual aspect of practice, in order to understand the role of reflection in food shopping practice, and consequently the role of a tool for reflective decision-making, like the EcoPanel.

We have used a research through design approach to develop the EcoPanel prototype. In an iterative process we probed how the EcoPanel could be designed to be as relevant and accessible for the users as possible. Essential in the process were the iterative user feedback sessions. The way in which the users answered the questions from the sessions formed the guiding principles for the development of the design.

A central question in the thesis is to explore in what ways the users’ access to their individual sustainable grocery data provided by the EcoPanel affects their food shopping practices. The studies include monitoring sixty-five users of the EcoPanel over five months, a survey regarding aspects of lifestyle and attitudes to food, and interviews with ten of the users.

The long-term study shows an increased organic purchase level (17%) for the EcoPanel users in comparison to the reference group. We also see that when the users receive feedback on their organic food purchases through the EcoPanel, they can make more reflective decisions. This is shown to be highly relevant and creates meaning for the users in several different ways. From this result, in combination with the result of the long-term study, we can conclude that the EcoPanel contributes with support for more sustainable food practices.

The last question in the thesis is to understand how SPT can be useful for design practice. SPT shows a view that goes beyond the traditional interaction perspective, and points to the importance of approaching complex issues, such as sustainability challenges, with an awareness that also includes social and cultural aspects of the context. As well as this view being pertinent when approaching sustainability issues, it also provides value to designers in their emerging roles of dealing with more socially embedded concerns, such as social innovation and design for public policies.

While the purchases of organic food are increasing rapidly, it accounts for only a small fraction of the total consumption, and there is still a big gap between consumer values awareness and the actual consumption. This article explores how detailed personal feedback could help the households to gain insight and reflect on their consumption, the text presents the design process of developing a prototype, the EcoPanel, in collaboration with a major player on the food retail market. Based on the access to detailed tracking of purchase data, the aim of the design was to provide relevant feedback to facilitate for reflection on the user's own food choices. The design prototype is intended to serve as an instrument for insight and reflection and to bring unconscious aspects of grocery shopping to conscious awareness. Following a research through design approach, this article describes the interdependent steps in designing the EcoPanel and design decisions playing a role for users' critical reflection of their food choice practices. It discusses the intention of each module in providing insight. Finally, we discuss how a social practice perspective may be useful for identifying fruitful future research into the design for more sustainable grocery shopping practices

Designerns tillvägagångssätt har rönt stor uppmärksamhet under senare år, inte bara för att intresset för design generellt har ökat, utan också för att designerns sätt att tänka och lösa problem pekar på hur vi skulle kunna hantera några av de komplexa utmaningar vi står inför framöver.

Vad är det som gör designprocessen så speciell och varför blir industridesignerns sätt att angripa problem alltmer aktuell?

Projektet handlar om att utforska de holistiska och syntetiserande aspekterna av designprocessen och söker kunskap om dessa mer implicita delar av designmetodiken. Dessutom syftar det till att utveckla tillämpbara metoder och synsätt för designers, utifrån frågor som:

Vad innebär det att arbeta som intuitiv syntetiker? Vilken roll har intuitionen i designerns kunskapsutveckling och yrkesutövning? Vilka likheter finns med andra konstnärliga områden? På vilket sätt kan vi arbeta mer medvetet med den här typen av kunskap?

När jag började kursen Gestaltande forskningsprocesser var jag mitt i arbetet med ett Kuprojekt "Industridesignern som intuitiv syntetiker" där jag undersökte den praktiska kunskapen (Schön 1991) och intuitionens roll för industridesigners kunskapsutveckling och yrkesutövning (Dreyfus & Athanasiou 1996). Målet var att föra ett teoretiskt resonemang kring den praktiska kunskapens betydelse, samt att undersöka hur man på ett metodiskt sätt skulle kunna stödja kunskapsutvecklingen för designers.

Syftet med kursen Gestaltande forskningsprocesser var att undersöka ett mer experimentellt och reflekterande skrivande och jag såg en möjlighet att korsbefrukta Ku-projektet med denna form av utforskning.

I projektet har jag tagit fasta på reflektionens roll i designerns arbete. I industridesignerns yrkesroll ligger mycket av kompetensen och kunskapen dolt, det är kunskap vi har och dagligen använder men inte explicit uttalar. En viss del av den kunskapen kan synliggöras genom olika typer av reflektion, där skrivandet är en av dem.