Högskolan i Skövde

(no abstract)

on Ulla Wiggen's computer paintings

Affirming Alan Liu’s concept of digital epistemology (2014), it is suggested in this article that media archaeological and pedagogical approaches be applied to both digital culture and the humanities more general. The concept of digital epistemology discussed here suggests that the historical curriculum should be revised, since «the digital» – understood as a perspective, or a lens (Lindhé 2013; O’Gorman 2006) – shifts our focus in the treatment of historical topics and aesthetics.Consequently, in this article it is argued that the answers to the epistemological and pedagogical challenges of today lie not just in digital tools and devices, but also in premodern and early modern modes of thought. By combining digital perspectives with premodern or early modern modes of thought we arrive at a deautomatization (Shklovsky 1917; Agrell 1997) of our own digital, pedagogical and theoretical present, as well as of our relation to cultural history and aesthetics.

Den här texten tar sin utgångspunkt i en tankeform som går under benämningen digital epistemologi. Grundtanken är att de digitala verktyg och uttryck vi omger oss med innebär ett radikalt skifte i hur vi uppfattar och hanterar den information vår omgivning består av – konsekvensen av detta borde vara att vi måste finna nya sätt att kommunicera vår kunskap om omvärlden, såväl den samtida som den historiska. Textens poäng är att svaren på de nya epistemologiska och pedagogiska utmaningarna kan sökas inte bara i digitala hjälpmedel utan också i för- och tidigmoderna estetiska kunskapsformer, som i den digitala tidsåldern kan aktualiseras på nytt. Därmed åstadkoms en desautomatisering såväl av vår samtida digitala kultur som av vårt sätt att närma oss kulturhistoria och estetik.

Hur var livet 1992? Någon som kommer ihåg? Låt mig friska upp ditt minne:

Mobiltelefoni 1992: Ericssons nya modell, GH172, också kallad Olivia, fungerar över det nya GSM-nätet (det första digitala nätet, introducerat samma år) och väger 440g. Det går att skicka textmeddelanden, men det dröjer en fem-sex år innan utnyttjandet av denna tjänst blir mer allmänt.

Persondator 1992: Apple lanserar Machintosh Classic II. 2 MB RAM, hårddisk 40 eller 80 MB. Processor på 16 MHz.

Internet 1992: Nordiska universitet och högskolor har en egen Atlantlänk till USA, kallad Nordunet, som detta år uppgraderas till 512 kbit/s. Allmänt tillgängligt blir Internet, i liten skala via Algonet, först 1994 – men det tar fram till sekelskiftet innan mer än hälften av Sveriges befolkning använder Internet.

1994 – eller var det 1995? – erbjöds doktoranderna vid Göteborgs universitet, som en tjänst av Universitetsbiblioteket, att »göra en sökning» på ett valfritt begrepp, eller en term. Jag orkade inte, men kollegan Bo tog chansen och sökte på något forskningsrelaterat begrepp och fick 173, eller nåt, resultat i en utskrift på perforerat papper.

Låt oss backa några år: 1985. En engagerad samhällskunskapslärare vid Platenskolan i Motala uppmanar sina elever i klass E3B (ekonomisk linje) att skriva till någon myndighet (har glömt vilken) och ta reda på vilka register vi är med i – utan att vi bett om det, utan att vi gett vårt tillstånd. Efter några veckor dimper det ner ett brev, ett registerutdrag. Jag är med i tre stycken. Totalförsvaret (jag ska snart mönstra); körkortsregisgtret (jag lyckas efter en första kuggning ta mitt körkort, hösten -84) och något mer, glömt vilket. Vi var många som var upprörda – vafanken, vi vill inte vara med i några register! Vad är detta??? 1984? »Storebror ser dig!»?

Det är ungefär här, i informationssamhällets adolescens och lyckligt naiva uppfattning om hur data förmedlas och lagras, i en tillvaro där tre register är många, och där man fortfarande kan tänka sig att utbilda sig för att bilda sig, ja, det är nu i dessa nådens år 1992 och 1993 som systemet för den moderna utbildningen för universitet och högskola konsolideras. SOU 1992:44 låg till grund för Högskolelagen och det resursfördelningssystem som fortfarande styr villkoren för hur högre utbildning i Sverige bedrivs. Det är ett system som utgår från att humaniora är liktydigt med självstudier och att humanistens kompetens inte har någonting med teknologi och moderna undervisningsformer att göra.

Nu presenterar Humtank en rapport om konsekvenserna av denna 24 år gamla ordning. 

På senare år har författare åter börjat lockas av möjligheterna med skrivmaskiner, klassiskt bokbinderi och andra tekniker som övergetts i digitaliseringens spår. Det sker inte som en flykt från det digitala, utan för att undersöka läsningens förändrade materialitet.

BBB vs. WWW.  Digital Epistemology and the Literary Text, from Göran Printz Påhlsson to Ralf Andtbacka This paper explores the concept of “Digital Epistemology” as a critical perspective, or a mode of thought. The concept of “the digital” here is not primarily related to technical tools, electronic works of art, or to the production of databases. Instead, the digital is approached as a form of “lens” focused on the relation between cultural history, literary texts and a digital discourse. By approaching the concept in this way it is possible to detect digital traces in literary texts that do not explicitly deal with the digital as motif or theme, and where the author may or may not be aware of the ways in which his/her work is related to a digital epistemology. Examin- ing a few short examples from different literary texts, this paper further establishes a media- archaeological juxtaposition between digital culture and pre-modern modes of thought such as: the Wunderkammer, the emblem, the fragment, and also the archival principle of pertinence. The essay argues that digital epistemology possesses a dual function: enhancing the reading of art and literature in the light of digital culture, and inviting a reconsideration – and even resto-ration – of the impact of pre-modern aesthetics.

Om hotet att skära ned bidraget till kulturtidskrifterna