Informationskompetens handlar om att söka och värdera information och räknas som en generell eller generisk färdighet. Mål som rör informationskompetens finns både i högskolelagen och högskoleförordningen. En viktig uppgift för oss i undervisningsteamet vid högskolebiblioteket, är att ge vägledning och utbildning i informationssökning och informationshantering. För att göra det undervisar vi högskolans program enligt en tänkt progression i tre steg. I så stor utsträckning som möjligt försöker vi ersätta eller komplettera enkelriktad undervisning med studentaktiverande moment. För att undervisningen ska anpassas till ämnet och bli så relevant som möjligt för studenterna krävs samarbete med lärarna. En viktig del i detta är att arbeta fram en gemensam ”målbild” av vad vi vill att studenterna ska kunna i informationskometens när de slutar sin utbildning. Därefter kan vi arbeta ”bakåt” i respektive program och på så sätt identifiera kurser som är lämpliga för våra undervisningsinsatser. Allt för att undervisningen i informationskometens ska vara på rätt nivå, i rätt kurs och i rätt tid. Vi finner stöd för sådant arbetssätt i högskolans värdeord ”omtanke” och verksamhetsstödets ledord ”proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära”.
Hur undervisningsteamets samarbete med lärarna fungerar i slutändan varierar över tid och från program till program. Det blir problematiskt när undervisningen i informationskompetens inte äger rum eller av någon orsak inte fungerar och det drabbar studenterna. Genom Projekt Integrerat Stöd (PIS) vid Högskolan i Skövde, fick vi av en studie- och karriärvägledare höra om reflektion som metod för att motivera studentgrupper. Skulle vi kunna anpassa den metoden för grupper av lärare? Syftet med sådana reflektionsmoment skulle vara genom aktiverande undervisningsmetod (”nätbaserad workshop”) stimulera till dialog mellan lärare och med biblioteket. Vi hoppas att det i sin tur ska bidra till att utveckla arbetssätt och förbättra samordningen av undervisningsinsatser i informationskompetens.
I den här presentationen delar vi med oss av hur vi i undervisningsteamet anpassat och testat reflektion som metod för två lärargrupper; dels med deltagare från samma ämne/avdelning och dels med deltagare från olika institutioner på högskolepedagogisk kurs. Reflektionsmomenten ägde rum via Zoom och med hjälp av interaktiva undersökningar i Mentimeter, strax efter eller under informationspass om bibliotekets undervisning i informationskometens. I presentationen delar vi även med oss av svar från de interaktiva undersökningarna och utvärdering av reflektionsmoment.
Referenser
Ashwin, P., Boud, D., Calkins, S., Coate, K., Hallett, F., Light, G., Luckett, K., MacLaren, I., Mårtensson, K., McArthur, J., McCune, V., McLean, M., Tooher, M. (2020). Reflective teaching in higher education (2:a uppl.). Bloomsbury Academic.
Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerup.
Cremin, T., & Chappell, K. (2021). Creative pedagogies: A systematic review. Research Papers in Education, 36(3), 299–331.
Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & knowledge management. Liber.
Lundberg, T. (2016). Motivationskoden: Om modernt ledarskap och varför vi borde gå från management till humanagement. Roos & Tegnér.
Ohlsson, A., & Larsson, G. (2022). Social effektivitet i arbetslivet. Studentlitteratur.