Inför läsåret 2021/22 skapade avdelningen Produktutveckling och Design på ING ett antal fristående kurser. Kurserna erbjuds på distans för att möjliggöra flexibelt deltagande från hela landet. En av dessa fristående kurser var Hållbar produktutveckling inriktning Design Thinking, som skulle fungera som en introduktionskurs till denna designmetodik och inkludera ett hållbarhetsperspektiv. På grund av de specifika organisatoriska förutsättningarna, såsom distansundervisning och osäkerhet kring antalet studenter, fanns det flera utmaningar. Dels behövde kursupplägget vara flexibelt sett till antal studenter, och dels blev den digitala lärmiljön väldigt central, där Canvas-strukturen och dess innehåll behövde vara tydlig och självinstruerande för att underlätta ett självständigt lärande.
Men den största utmaningen var nog att utforma kursupplägget på ett sätt som skulle främja den sociala lärmiljön, där social interaktion och samarbete är en viktig del för att stimulera studentens lärande (Aspelin, J., & Persson, S., 2011). Eftersom kurserna skulle vara resurseffektiva och kräva minimalt med lärartid skedde interaktionen med studenterna vid ett fåtal handledningstillfällen online. Dessutom gjorde distansformatet det svårt att upprätta naturliga relationer mellan studenter och lärare. För att ändå främja relationsbaserat lärande och diskussioner blandstudenterna, infördes en arbetsform kallad Support- och diskussionsgrupper, som skulle ge studenterna möjlighet att interagera med och få stöd av varandra. En tydlig beskrivning av gruppens avsikt och upplägg fanns på Canvas och vi introducerade arbetsformen vid kursstart. Så här formulerades den huvudsakliga inriktningen (en längre version fanns på Canvas):
"Support- och diskussionsgrupper
Gruppen kommer vara en värdefull resurs under kursens gång och har följande funktioner:
Diskussionsgrupp: Dels fungerar gruppen som forum för diskussioner och tankeutväxling. Tanken är att ni ska kunna diskutera ämnen, uppgifter och frågeställningar som dyker upp under kursens gång, för att fördjupa förståelsen kring dessa. Det är ofta genom att utbyta tankar och idéer som egen kunskap blir synlig, men det är också i dialogen med andra man kan få syn på kunskapsluckor och frågetecken, saker man inte förstått helt och hållet. Här finns möjlighet att i diskussionen fördjupa sina kunskaper.
Supportgrupp: Gruppens andra viktiga funktion är att vara ett stöd för varandra underkursens gång. Här kan ni ta upp saker som verkar oklara, ibland förstår en annan kurskamrat något som du själv inte har greppat. Tanken är att ni gemensamt kan diskutera och reda ut frågetecken och oklarheter som kommer upp under kursens gång. Självklart finns lärarna också till hands för att svara på de frågor som kommer upp, främst under kursens handledningstillfällen."
Till varje kursmodul fanns också en uppsättning frågeställningar relaterat till föreläsningarnas teman som grupperna skulle diskutera och därefter kortfattat redovisa under kommande grupphandledning. Den heterogena studentgruppen innebar inte bara skillnad kring studievana utan även hur mycket tid studenterna kunde lägga ner på kursen samt när de kunde arbeta med kursen. Detta togs i beaktning och studenter blev indelade i supportgrupper utifrån när de själva bedömde sig komma arbeta med kursen.
Resultat
De studenter som ville ingå i dessa grupper om 4 6 personer, vilket var merparten av de studenter som fullföljde kursen, träffades regelbundet under kursens gång, och fick möjlighet att diskutera både aktuella teman och uppkomna frågor med varandra och på så sätt fördjupa kunskapen kring dessa. Resultatet i kursvärderingen blev 3,5 av totalt 4 poäng för kursens utformning, och 3,4 för dess undervisnings- och läraktiviteter, vilket måste betraktas som ett gott resultat med tanke på att det var den första fristående kursen som gavs.
Slutsats och diskussion
I de flesta fall fungerade gruppindelningen och grupperna var aktiva och studenterna kunde diskutera sina frågor och funderingar och sedan ta med dessa till handledningstillfällen. I vissa fall var det bara några få eller ensamma studenter som var aktiva vilket gjorde att de inte fick samma möjlighet att diskutera. Dock har vi kunnat se att om en eller två studenter i en grupp var drivande kunde det i vissa fall få med resten av gruppen som då också aktiverades mer.
För framtiden finns flera utmaningar, en av dem är att lyckas gruppera mer aktiva studenter med varandra och låta de som inte har behov eller önskan att vara med i någon supportgrupp att välja bort det arbetssättet. Ett sätt skulle vara att än mer tydliggöra de förväntningar som finns när man skriver upp sig på att vara med i en supportgrupp. En annan möjlighet är att ha något större grupper så att det inte gör så mycket om några faller bort. En komplicerande faktor är dock att även om studenter själva förväntar sig arbeta med kursen på ett visst sätt vid vissa tider så kan det i realiteten ibland förändras under kursens gång. Även studenternas behov av att vara med i en supportgrupp kan förändras då de i början av kursen kan vara lite förvirrade kring kursens innehåll och upplägg för att efter några veckor blir mer bekväma och då hellre arbeta mer på egen hand.
Trots dessa utmaningar ser vi flera fördelar med arbetsformen för att ge möjlighet till mer kontakt och interaktion under distansundervisning. Kanske arbetsformen även kan vara ett stöd för campusundervisning där studentgrupperna är mer homogena jämfört med vid distansundervisning. Istället för att ha grupper för projektarbeten eller liknande så delas studenterna in i grupper för att säkerställa att alla har möjlighet att få vara med och diskutera sina funderingar och frågor utan närvaro av lärare. Lärare kan sedan ha gruppvisa handledningar då studenternas gemensamma men även enskilda frågor kan diskuteras vidare. Support- och diskussionsgrupper vid campusundervisning skulle kunna strukturera och automatiskt skapa en kultur för kamratgranskning och diskussion kring kursinnehåll. Detta är något vi är intresserade av att pröva i kommande kurser.
Referenser:
Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning