his.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
13141516 751 - 758 of 758
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 751.
    Wingbro-Carlsson, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Matsson, Lena
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Skolsköterskors hälsofrämjande arbete för barn med ADHD2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Attention Deficit / Hyperactivity Disorder (ADHD) är en uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet som drabbar cirka 3-5 procent av barn i skolåldern. Skolan har inflytande på barns liv och det finns ett samband mellan elevers psykiska hälsa och skolresultat. Skolsköterskor har en viktig roll som hälsofrämjare, särskilt då barn med ADHD har ökad risk för ohälsa och riskbeteende.

     

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med åtgärder för barn med ADHD.

    Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod. Studien är baserad på åtta telefonintervjuer med skolsköterskor, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fem kategorier framkom ur analysen, vilka beskriver skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med åtgärder för barn med ADHD; Att samverka genom dialog, Att anpassa skolmiljö, Att vägleda och ge råd till föräldrar och barn, Att observera och genomföra kontroller samt Att arbeta specifikt hälsofrämjande.

    Slutsats: Skolsköterskor har erfarenheter av olika typer av åtgärder för barn med ADHD. De betonar särskilt betydelsen av att uppmärksamma barn med ADHD tidigt samt hälsosamtalet.

  • 752.
    Winter, Kristoffer
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Millton, Ludvig
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att leva med hjärtsvikt: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig förekommande sjukdom, framförallt bland äldre. Sjukdomen klassificeras utifrån New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA) och kan behandlas via ett flertal olika behandlingsregimer. Personcentrerad vård är av vikt för att skapa en förutsättning för en god vård och framhäva individens värde. Sjuksköterskor och anhöriga utgör en viktig del i vården av personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva hur personer över 18 år erfar att leva med sjukdomen hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Personer upplever att hjärtsvikt leder till svåra symptom som dyspné och fatigue. Dyspné är i många fall svårt att härleda till hjärtsvikt och är en källa till oro och ångest. Fatigue upplevs som fysisk trötthet som leder till en känsla av hopplöshet. Fatigue erfars leda till att omgivningen missförstår personers fysiska kapacitet. Hjärtsvikt upplevs också leda till fysiska begräsningar som påverkar dagliga aktiviteter och livsstilsaktiviteter. Vilket leder till en känsla av begränsning, dålig självbild, nedsatt livskvalité och ensamhet. Konklusion: Hjärtsvikt påverkar personer på flertalet olika plan. Personer upplever att hjärtsvikt leder till svåra symptom i form av dyspné och fatigue. Sjukdomen begränsar även deras liv i förhållande till dagliga aktiviteter samt livsstilsaktiviteter.

  • 753.
    Wixtröm, Marie-Christin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Svensson, Magnus
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    "Anhörigas behov när en närstående vårdas på hospice": en litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hospiceverksamheten startade i slutet av 1960-talet. Denna vårdform går ut på att försöka skapa en så god livskvalitet som möjligt i livets slutskede. En av grundpelarna i denna vårdform är att låta familjen vara med i omvårdnaden runt den sjuke. Studiens syfte är att belysa de anhörigas behov när en närstående vårdas på hospice. Studien som gjorts är en litteraturöversikt som grundar sig på texter från forskningsartiklar. Analysen resulterade i fyra teman, vilka är information och kommunikation, de anhörigas delaktighet i omvårdnaden, anhörigas upplevelser i omvårdnaden och sjuksköterskans stöd till anhöriga. I resultatet så kom det fram att information och kommunikation är av stor vikt. Både patienterna och deras anhöriga önskade lite kortare information och många informationstillfällen. De anhörigas delaktighet i omvårdnaden kan ge de anhöriga en chans att påbörja det sorgearbetet. Anhöriga kan känna trygghet med att ha sjuksköterskan som ett stöd i den uppkomna situationen. Det är allmänt vedertaget att patienter som vårdas på hospice blir väl omhändertagna, men hur är upplevelsen för de anhöriga som deltar i omvårdnaden av sina nära och kära? Är det bara positivt att vara nära den sjukes hela tiden, eller finns det även negativa sidor?

  • 754.
    Zaytoun, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. mariazaytoun@hotmail.com.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och bemöta äldre med demenssjukdom: En litteraturbaserad studie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en vanligt förekommande sjukdom och är den främsta orsaken till funktionsnedsättning bland äldre. Sjukdomen som bland annat kan orsaka personlighetsförändringar, minnesstörningar, förvirring och kommunikationssvårigheter kräver att sjuksköterskor anpassar sitt sätt att vårda och bemöta för att kunna erbjuda bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och bemöta äldre med demenssjukdom.Metod: I följande studie har totalt har 10 artiklar av kvalitativ karaktär granskats och analyserats på ett strukturerat sätt. Resultat: Följande fyra teman har identifierats utifrån de granskade artiklarna; Vårdandet skapar en variation av känslor, vikten av att få förutsättningar, kunskap om personen bakom sjukdomen samt vikten av att kunna kommunicera och interagera. Konklusion och kliniska implikationer: Sjuksköterskors bemötande är en avgörande aspekt av hur vården upplevs av äldre med demenssjukdom. För att kunna bemöta äldre med demenssjukdom krävs förutsättningar som tid, ett personcentrerat förhållningssätt, kunskap om sjukdomen samt god kommunikationsförmåga. Studiens resultat är relevant för det kontinuerliga arbetet med att utveckla god praxis gällande vård av äldre med demenssjukdom. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor genom att beskriva andra sjuksköterskors faktiska erfarenheter av hur vårdandet och bemötandet av äldre med demenssjukdom kan se ut i praktiken. 

  • 755.
    Åberg, Cecilia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Att lära i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen2015Inngår i: Reflektion i lärande och vård - en utmaning för sjuksköterskan / [ed] Mia Berglund, Margaretha Ekebergh, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, s. 145-162Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 756.
    Öberg, Isabella
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Copingstrategier för sjuksköterskor i mötet med döden inom vården: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 757.
    Öhlin, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kjellén, Malin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    ”DET HÄR ÄR JAG FÖR ALLTID”: En kvalitativ studie baserad på bloggar skrivna av människor som lever med hiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humant immunbristvirus (hiv) är en kronisk sjukdom som upptäcktes i USA på 1980-talet. Människor som lever med hiv har sedan sjukdomen upptäcktes utsatts för diskriminering, stigmatisering och utanförskap. Det finns idag effektiv behandling som gör att människor med hiv kan leva ett normallångt liv. Syfte: Att beskriva människors upplevelse av att leva med hiv i Sverige. Metod: Narrativ metod byggd på kvalitativ data i form av bloggar skrivna av personer som lever med hiv. Googles databas från google LLC var den databas som låg till grund för sökandet av relevant material till studien. Resultat: Hiv-beskedet orsakar känslor av chock, rädsla och dödsångest. I samband med ett besked som orsakar känslostorm och kaos uppstår ett stort behov av att samtala. Många upplever dock en rädsla för avvisande i samband med berättandet. Denna rädsla påverkar också sexuallivet negativt eftersom många hellre avstår från sexuella relationer än berättar om sjukdomen. Trots dessa svårigheter skapar människor som lever med hiv strategier som gör att livet blir hanterbart och en tacksamhet uttrycks för de lärdomar de erhållit tack vare sjukdomen. Slutsats: Den största utmaningen för människor som lever med hiv är att bemöta de fördomar och den stigmatisering de utsätts för av omgivningen. 

  • 758.
    Österlind, Jane
    et al.
    Ersta Sköndal University College and Ersta Hospital, Palliative Research Centre, Stockholm, Sweden / Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences, Stockholm, Sweden.
    Prahl, Charlotte
    Ersta Sköndal University College and Ersta Hospital, Palliative Research Centre, Stockholm, Sweden / Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences, Stockholm, Sweden.
    Westin, Lars
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Strang, Susann
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Institute of Health and Care Sciences, Sweden / Angered Hospital, Sweden.
    Bergh, Ingrid
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Henoch, Ingela
    Ersta Sköndal University College and Ersta Hospital, Palliative Research Centre, Stockholm, Sweden / Angered Hospital, Sweden / University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC), Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Hammarlund, Kina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Ek, Kristina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Nursing students' perceptions of caring for dying people, after one year in nursing school2016Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 41, s. 12-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To describe Swedish nursing students' perceptions of caring for dying people after the first year of a three year in a nursing programme at three university nursing schools in Sweden. Methods: Interviews (n = 17) were undertaken with nursing students at the end of their first year. A phenomenographic approach was used to design and structure the analysis of the nursing students' perceptions. Results: The analysis resulted in five categories: 1) from abstract to reality, 2) from scary to natural, 3) increased knowledge can give bad conscience, 4) time limits versus fear of end-of-life conversations, and 5) meeting with relatives. Conclusion: Nursing students need to be prepared both theoretically and within practice to encounter death and dying and to care for dying persons. By combining their theoretical knowledge of dying and death with their own encounters of death and dying people in practice, the students can be supported to develop an understanding of dying and death as a natural part of life rather than something frightening. 

13141516 751 - 758 of 758
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf