his.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 758
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Jimmy
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Söderlund, Tina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Wennerberg, Martina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Yrkesrelaterad stress inom kommunal hemsjukvård ur ett vårdarperspektiv2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 52.
    Andersson, Johan
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Runsten, Andreas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter med hjärtstopp inom den prehospitala sjukvården2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mötet mellan sjuksköterskan och närstående har en betydande roll i omvårdnaden, inte minst i ett prehospitalt skede. Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården får i komplicerade situationer möta chockade närstående till patienter med hjärtstopp. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter med hjärtstopp inom den prehospitala sjukvården.

    Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Informanterna har berättat om möten de haft med närstående till patienter med hjärtstopp. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av texterna där tre huvudteman samt ett antal underteman framkom. Dessa tre huvudteman var ”Kommunicera med närstående”, ”Hantera närståendes reaktioner”, och ” Agera etiskt försvarbart gentemot närstående”.

    Resultatet visar att sjuksköterskans sätt att kommunicera har betydelse för mötet. Genom ett förtroendegivande och tydligt uppträdande försöker sjuksköterskan skapa kontakt med närstående. Detta skapar förutsättning att förmedla lugn och förståelse hos närstående för situationen. Dock kan ibland närstående projicera sin sorg och förtvivlan på sjuksköterskan som kan anklagas för att inte ha gjort tillräckligt. Det framkom att närstående kan komma i andra hand vid de hjärtstopp då endast en ambulansbesättning finns på plats. Genom erfarenhet ökar möjligheten att uppnå ett bra möte mellan sjuksköterskan och närstående.

  • 53.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Karlsson, Johnny
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Hiv-positivas erfarenheter av möten med vårdpersonal i allmänna vården: En intervjustudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hiv-positivas erfarenheter av möten med vårdpersonal i den allmänna sjukvården.

    Resultatet bygger på åtta respondenters upplevelser. De deltagande hade levt med hiv i allt ifrån tre till tjugotre år. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer.

    Resultatet visar att hiv-bärare har lågt förtroende för hur sekretessen handhas i allmänna vården. De upplever svårigheter i form av långa väntetider och nekad vård och behandling. Personer med hiv menar att vårdpersonal blir rädda, avståndstagande och undviker fysisk kontakt efter att de berättat om sin hiv-diagnos. Hiv-positiva uppfattar att personal i vården slösar med resurser och ägnar sig åt onödiga skyddsåtgärder. De beskriver en rädsla inför kontakt med allmänna vården.

    Positiva erfarenheter har varit relaterade till att hiv-bärare inte blivit särbehandlade eller utpekade på grund av sin sjukdom. Att vårdpersonal är förstående, öppensinnade och inte ställer konstiga frågor inger en trygghet hos hiv-bäraren. De uppskattar möten där informationen om blodsmittan tas med jämnmod utan att trigga igång någon negativ reaktion.

  • 54.
    Andersson, Kerstin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Uggeldahl, Danijela
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Distriktssköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ hemsjukvård: -en intervjustudie2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård. Ett övergripande tema urskiljdes vilket benämndes Den mångsidiga kommunikationen och kunde beskrivas utifrån två kategorier Den enkla och Den svåra kommunikationen och utifrån analysen kunde sju olika underkategorier urskiljas vilka namngavs: Att komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna har accepterat sin situation, Att vara där patienterna är, Att kommunicera med patienterna när närstående är på samma nivå, Att inte komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna inte accepterat sin situation och Att kommunicera med patienterna när närstående inte är på samma nivå. Den här studien utgår från en kvalitativ metod för att beskriva nyanser och erfarenheter i intervjutexterna. Som distriktssköterskestudenter och författare hoppas vi att denna studie, genom att uppmärksamma distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation i palliativ omvårdnad, ökar kunskaper och förbättrar kommunikationen mellan distriktssköterskor och patienter i palliativ omvårdnad.

  • 55.
    Andersson, Kristin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Lundblom Bäckström, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskans möjligheter att hjälpa kvinnor med bröstcancer att hantera fatigue: En Litteraturbaserad studie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fatigue är en biverkan hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvantbehandling. Sjuksköterskan kan genom sina omvårdnadsåtgärder hjälpa dessa kvinnor atthantera och minska biverkningar av fatigue. Begreppet empowerment och Orems teori omhjälp till självhjälp kan ses som en grund för sjuksköterskan i detta omvårdnadsarbete.Syfte: Att beskriva hur kvinnor med bröstcancer, under adjuvant behandling, kan hantera ochminska symptomet fatigue med hjälp av sjuksköterskans omvårdnadsinsatser, grundat i begreppet empowerment och hjälp till självhjälp.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar.Resultat: Förekomsten av fatigue finns kvar men olika metoder kan ge minskade nivåer.Motion och rörelse kan lindra graden av fatigue. Muskelavslappningsövningar gav minskadenivåer och minskad upplevelse av fatigue. En balanserad sömn och minskad stress gavpositiva effekter på upplevd fatigue.Slutsats: Det finns olika omvårdnadsinsatser sjuksköterskan kan genomföra, dels själv menockså tillsammans med andra professioner. Tillsammans med patienten kan sjuksköterskankartlägga graden av fatigue och skräddarsy en individuell omvårdnadsplan. Motionsprogramoch gruppinterventioner med empowerment som grund kan stärka och hjälpa dessa kvinnorhantera fatigue.

  • 56.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Svensson, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Det vårdande och icke vårdande mötet med personer som har ett alkoholmissbruk: en litteraturöversikt2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Idag dricker allt fler svenskar alkohol allt oftare och i större mängder. Alkoholmissbruk innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga, samtidigt som det är ett omfattande och kostsamt problem för samhället. Sjukvårdspersonal har goda kunskaper om alkohol och dess påverkan och kan därför spela en mycket viktig roll i det hälsoförebyggande arbetet relaterat till alkohol och missbruk. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vårdandet av patienter med ett alkoholmissbruk med speciellt fokus på bemötande och vårdrelationen. METOD: En litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar analyserats. RESULTAT: Sjuksköterskor upplevde att frågor om alkoholkonsumtion var svåra att hantera i praktiken då frågorna kunde upplevas förolämpande och väcka starka känslor hos patienten. Samtidigt som patienten vill vara öppen med sitt missbruk och därför önskar att få frågor om sina alkoholvanor. KONKLUSION: Att bemöta och vårda personer med ett alkoholmissbruk kan medföra speciella svårigheter. Resultatet visar att balansgången mellan viljan att vårda och att inte alltid tro på patienten gör mötet svårare. Samtidigt som sjukvårdspersonalen måste ta steget att våga ställa frågor om alkoholkonsumtion.

  • 57.
    Andersson, Linda
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kvinnors upplevda sexuella hälsa efter bröstcancer: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Över en miljon kvinnor världen över drabbas årligen av bröstcancer. I Sverige beräknas det till över sju tusen fall årligen. Behandlingen i form av kirurgi, hormonell behandling och cytostatika är påfrestande för kroppen och kan förändra kvinnans kroppsuppfattning och kan påverka sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sexuell hälsa av uppkomna symtom vid behandling av bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie där 15 artiklar sammanfattats till ett resultat. Resultat: Behandling av bröstcancer påverkar kvinnans upplevelse av sin kropp som mindre feminin och mindre attraktiv. Svårigheter så som torra slemhinnor i vagina och därmed smärta vid samlag och minskad sexuell lust är andra upplevda hälsofaktorer som påverkats. Att samtala om sina problem inom sexuell hälsa med vårdgivare är svårt och upplevs inte prioriterat av sjukvården. Diskussion: Kommunikation angående sexuell hälsa ingår i sjuksköterskans uppgift, men brister information mellan olika vårdgivare anser kvinnor att det är svårt att ta upp sina sexuella problem på nytt. Kvinnans upplevelse av att vara mindre attraktiv relaterat till mastektomi anses bero på det kroppsideal som finns i samhället. Vidare diskuteras det om smärta i vagina har med biverkning av cancerbehandling att göra eller om det beror på kvinnans känsla av att de måste tillfredsställa sin partners sexuella behov som skapar minskad lust och upphetsning. 

  • 58.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Nilsson, Sara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Svåra samtal - en del av sjuksköterskans vardag: En intervjustudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation.

  • 59.
    Andersson, Liselotte
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Hillberg, Jenny
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Att leva med en livshotande sjukdom: en studie av självbiografier2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att få en livshotande sjukdom kan vara en stor kris och är ett lidande. Tidigare forskning är till stor del fokuserad på patienters upplevelser i ett terminalt skede och visar vikten av en öppen kommunikation, att leva ett aktivt normalt liv och att människors uppfattning om döden är olika. Syftet med denna studie var att beskriva hur det är att leva med en livshotande sjukdom i det vardagliga livet vilket har studerats med hjälp av självbiografier. Studien har en kvalitativ ansats, baserad på sex självbiografier. Resultatet beskrivs i form av fem teman, som illustreras och förtydligas med citat. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med en livshotande sjukdom involverar ett behov av att leva ett så vardagligt liv som möjligt för att få ett större välbefinnande. Framtiden är oviss och personerna upplever en konstant oro och rädsla. Att ha någon att dela sina upplevelser med, ett bra stöd och förtroende från vårdpersonal är viktigt. I diskussionen diskuteras hur individens hela livssituation påverkas till följd av en livshotande sjukdom och hur viktigt det är att vårdpersonalen bekräftar patienternas känslor.

  • 60.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. a14malan@student.his.se.
    Velin, Veronica
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. a13verve@student.his.se.
    Upplevelser av att leva med bipolär sjukdom: En självbiografistudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom har episoder med depression och manier. Vid dessa episoder försvåras patientens förmåga att hantera känslor, arbete samt ekonomi. Genom en ökad förståelse kring sjukdomen kan tabubeläggning om bipolär sjukdom minskas. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera fem självbiografiska böcker som är skrivna av patienter som lever med bipolär sjukdom. Resultat: I resultatet framkom olika teman som beskriver hur patienter upplever att leva med bipolär sjukdom. De teman som framkom var: Viljan att få hjälp, att acceptera bipolär sjukdom och betydelsen av anhörigas stöd samt känslan av att vara annorlunda. Slutsats: Patienter med bipolär sjukdom behöver stöd från anhöriga och bli mer uppmärksammad i sin sjukdom från sjukvårdspersonal. Vid tidig diagnostisering kan behandling sättas in som minskar risk för suicidförsök och självskadebeteende hos patienten. Ökad förståelse om bipolär sjukdom kan leda till att patienter mer accepterar sin sjukdom.

  • 61.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ytterberg, Elin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    I väntan på ett barn: En litteraturöversikt som beskriver pars behov inom infertilitetsvård2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet är ett vanligt problem hos par i fertil ålder och drabbar runt 15–20 % av alla par i västvärlden som önskar få barn. Infertilitet och infertilitetsvård kan bidra till sämre hälsa och kan vara påfrestande för båda parter i paret. Processen kan även leda till ett lidande där sjuksköterskan har en viktig roll. För att bemöta par och tillgodose deras önskemål är det angeläget att studera vilka behov de upplever. Syfte: Att beskriva behov par erfar i samband med infertilitetsvård. Metod: En litteraturöversikt där datamaterial bestod av sju vetenskapliga artiklar varav två kvantitativa, fyra kvalitativa och en av mixad metod. Resultat: I resultatet framkom tre teman, Stöd, Respekt och förståelse samt En utformad och anpassad miljö. Det framkom även sex subteman. Konklusion: Att möta par inom infertilitetsvård kan vara komplext och ytterligare kunskap kring vilka behov de upplever kan vara angeläget. Som sjuksköterska är det viktigt att bidra med stöd och information gällande processen. Det är även viktigt att individualisera vården och se till varje pars egna önskemål. Respekt och förståelse samt anpassning och utveckling av organisationen är angeläget där högre instanser bör bli engagerade.

  • 62.
    Andersson, Mari
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jarlemyr, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Se mig, hör mig, fråga mig...: Upplevd psykisk ohälsa under skoltiden hos personer med bipolär sjukdom2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då det är känt att den psykiska ohälsan ökar är det betydelsefullt att undersöka hur elever med psykisk ohälsa upplever sin hälsa i skolan och hur de anser att skolsköterskor kunde eller borde agera. Bipolär sjukdom är en kronisk cyklisk stämningslägessjukdom, med depression, hypomani och mani, vilken kan bero på både ärftliga faktorer såväl som faktorer i miljön. Det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om dessa tillstånd bland dem som möter barn med problem. Skolsköterskor är centrala för elevhälsans arbete och som barnens representanter är de skyldiga att våga se, lyssna och fråga dem om psykisk ohälsa.

     

    Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplevde sin psykiska hälsa under skoltiden. Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod. Studien bygger på nio intervjuer med personer diagnostiserade med bipolär sjukdom, som analyserades med hjälp av narrativ metod. I resultatet framkommer hur informanternas psykiska hälsa tog sig uttryck i hemmet, tillsammans med familjen och i skolan. Informanterna beskriver svårigheter att leva med bland annat djupa depressioner, förhöjd sinnesstämning, dåligt självförtroende och stress. Det meningsbärande är att alla upplevt psykisk ohälsa på olika sätt under skoltiden. Upplevelsen var att det fanns okunskap om psykisk ohälsa hos dem som arbetar i skolan. Gemensamt var att informanterna inte bad om hjälp och inte ville be om hjälp, men samtidigt önskade att någon skulle se, lyssna och fråga dem. Konklusionen är att skolan behöver uppmärksamma barns psykiska hälsa

  • 63.
    Andersson, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Larsson, Jörgen
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Upplevelser av att leva med hjärtsvikt: En litteraturbaserad studie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Majoriteten av de epidemiologiska studierna visar på en ökning av hjärtsvikt över hela västvärlden. I takt med att antalet patienter med hjärtsvikt ökar kommer också vårdpersonalens behov av att förstå hur hjärtsviktspatienter lever med sjukdomen att öka, vilket är en förutsättning i processen för patienten att anpassa sig till sjukdomen och dess påverkan på det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med hjärtsvikt upplever att sjukdomen påverkar det dagliga livet.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning som följer Friberg (2006) metod för analys där 14 artiklar granskades.Resultat: Fem teman identifierades: (1) en ny och osäker situation, (2) förändringar i patientens psykiska och fysiska förmågor, (3) förändringar i det sociala livet, (4) anpassning och acceptans i situationen med ny mening och identitet, (5) ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur. Att leva med hjärtsvikt karakteriserades av påfrestande symtom, begränsningar av de dagliga aktiviteterna, förändringar i sin identitet och det sociala livet samt ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur.Slutsats: Upplevelse av hälsa och livskvalitet är individuellt. Tydlig information om sjukdomen och egenvård till patienten är nödvändigt för bättre kontroll, upplevelse av hälsa och livskvalitet.

  • 64.
    Andersson, Melinda
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Gustavsson, Clara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att leva med ett dödshot: När bröstcancern tog över livet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje dag drabbas kvinnor i Sverige av bröstcancer som är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att få ett bröstcancerbesked är omvälvande och sätter hela livssituationen på spel, särskilt när dessa kvinnor befinner sig mitt i arbetslivet med familj och barn. Det är viktigt för sjuksköterskor att veta hur dessa kvinnor upplever sin situation för att kunna bedriva bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod med ett induktivt förhållningssätt valdes där datamaterialet bestod av självbiografier. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom sju teman; en tid av ovisshet, en vilja att överleva, en påfrestande behandling, hoppfulla tecken, en stödjande omgivning, en förändrad livssyn samt en förändrad kropp. Slutsats: Kvinnor som lever med bröstcancer har ett turbulent liv som medför flera påfrestande behandlingar vilket påverkar deras livskvalitet. Upplevelsen är individuell och det krävs stöd från både närstående och vårdpersonal för att kvinnor ska orka ta sig igenom sjukdomsprocessen då de känner sig utlämnade i sjukdomen.

  • 65.
    Andersson, Millan
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Grönberg, Frida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Föräldrars upplevda behov av stöd när deras barn lever med diabetes typ 1: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Type 1 diabetes mainly affects children and the disease is shifting towards younger ages. To suffer from diabetes may involve lifestyle changes, which can be stressful for both the child and the parents. Parents must take great responsibility for the child’s treatment and are therefore in need of support from the surroundings and the nurse to deal with the situation. A good support can mean that parents can integrate diabetes in their daily life, as well as increase the feeling of hope. Aim: To describe parents’ perceived need of support when their child is living with type 1 diabetes. Method: Eleven qualitative articles formed the basis of the literature review and these were analyzed using a qualitative content analysis. The search was conducted in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Results: Four themes emerged during the analysis that responded to the parents’ perceived need of support. These were the desire to be understood, not to be judged and accused, the desire for confirmation and to feel security and trust. Conclusion: The need for support was great both from the social surroundings and the diabetes team. The nurse should work from a person-centered approach in order to meet the parents’ individual needs of support.

  • 66.
    Andersson, My
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom akutsjukvård2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: An indisputable right for nurses is to have a safe and secure work environment so they can deliver a high quality care. To bring a clear definition of what threat and violence are, is an important part in the work to prevent threat and violence. One part of the problem is that the experience and understanding of threat and violence can be different from one person to another. Aim: The aim of this quality study was to emphasize Nurses experience of threat and violence at workplace. Method: The method used in this study was qualitative interviews in the sense to bring out the nurses experience. Four nurses at four different emergency divisions were interviewed. Results; Two leading categories emerged with 12 subcategories. The leading categories are: nurse’s experience of threat and violence and nurse’s management of threat and violence. Conclusion; This study shows that nurses experience threat and violenc at their workplace and that the increased amount of violence in the society reflects on what happens at the hospitals.

  • 67.
    Andersson Ohlin, Johanna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Wängefors, Rebecca
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jag ska inte dö idag. Patienters upplevelser av att ha biverkningar vid cellgiftsbehandling: En självbiografisk studie2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en sjukdom med över 200 olika former och cellgiftsbehandling är en vanlig behandling där cancerceller angrips, men även kroppens friska celler påverkas. Detta resulterar i biverkningar hos patienter som kan påverka livskvaliteten negativt trots att många av biverkningarna är lindriga. Sjuksköterskans primära roll är att arbeta för att främja hälsa och välbefinnande hos patienter.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av ha biverkningar vid cellgiftsbehandling.

    Metod: Arbetet har genomförts genom en kvalitativ metod där självbiografier med en narrativ karaktär har studerats.

    Resultat:  I resultatet framkommer fyra teman. (1) Att orka fortsätta leva; innefattar upplevelser av att orka genomgå biverkningar. (2) Kroppens begränsningar; innefattar upplevelser av hur biverkningar begränsar patienternas liv. (3) Att pendla mellan olika känslor: innefattar upplevelser om hur känslor till biverkningarna är olika från dag till dag. (4) Behovet av stöd: innefattar vikten av stöd vid biverkningar. Resultatet visar upplevelsen av att ha biverkningar vid cellgiftsbehandling.

    Konklusion: Genom en inblick i upplevelserna kan sjuksköterskan möta och förstå patientens individuella behov av stöd och genom detta förebygga lidande av biverkningar vid cellgiftsbehandling.  

  • 68.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Furubrink, Viktoria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Skolsköterskans upplevelse av processen att göra en orosanmälan till socialtjänsten2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är det många barn som i hemmet inte får tillräckligt god omvårdnad. För att få rätt stöd och hjälp behöver dessa barn komma till socialtjänstens kännedom. Dock förekommer en underrapportering från hälso- och sjukvårdens sida av barn som far illa, trots att en anmälningsplikt föreligger.

    Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av processen att göra en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa.

    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där 13 skolsköterskor via e-post fick skriva ner sina berättelser. Datamaterialet analyserades med innebördsanalys.

    Resultat: Skolsköterskornas upplevelser i samband med en orosanmälan sammanställdes i fem teman; att bli känslomässigt berörd av barnets situation, att uppleva obehag i samband med en anmälan, att uppleva trygghet i samband med en anmälan, Att samverka med socialtjänsten påverkar samt att det fanns upplevelser av att hantera egna känslor i olika forum.

    Slutsats: Skolsköterskorna upplever att det finns komplexa omständigheter i samband med en orosanmälan. Resultatet visar därmed angelägenheten om att få ökad kunskap om detta för att antingen kunna förändra eller ytterligare förbättra arbetet med att göra en orosanmälan när barn far illa.

  • 69.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Berglund, Mia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Vestman, Caroline
    Primary Health Care Center, Gullspång, Sweden.
    Kjellsdotter, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Research and Development Centre, Skaraborg Hospital Skövde, Skövde, Sweden.
    Experiences of specially trained personnel of group education for patients with type 2 diabetes: A lifeworld approach2019Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, nr 2, s. 635-641Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim:To describe how the group education process for people with type 2 diabetes is experienced by diabetes nurses and dietitians who support the patients’ learning, in a primary care setting.

    Design:The project took place at two primary care settings in the south of Sweden.

    Methods:Data collected from focus‐group interviews and reflection notes were subjected to phenomenological analysis.

    Results:The specially trained personnel experienced that group education made it possible for the patients to learn through reflection concerning their own and others’ experiences. Furthermore, group education entailed increased knowledge for the trained personnel. When the patients were challenged to make changes in their lives with the illness, the personnel experienced that both patients and personnel supported each other. The study concludes that the trained personnel person‐centred approach, with help of the didactic model, get tools to support patients learning.

  • 70.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Karlsson, Veronika
    Department of Health Sciences, University West, Trollhattan, Sweden.
    Bennet, Louise
    Center for Primary Health Care Research, Family Medicine, Department of Clinical Sciences, Lund University, Malmö, Sweden.
    Fellbrant, Klas
    Family Medicine, Department of Primary Health Care, Skövde, Sweden.
    Hellgren, Margareta
    Institute of Medicine, Department of Primary Health Care, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Attitudes Regarding Participation in a Diabetes Screening Test among an Assyrian Immigrant Population in Sweden2016Inngår i: Nursing Research and Practice, ISSN 2090-1429, E-ISSN 2090-1437, artikkel-id 1504530Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Immigrants from the Middle East have higher prevalence and incidence of type 2 diabetes (T2D) compared with native Swedes. The aim of the study was to describe and understand health beliefs in relation to T2D as well as attitudes regarding participation in a screening process in a local group of Assyrian immigrants living in Sweden. A qualitative and quantitative method was chosen in which 43 individuals participated in a health check-up and 13 agreed to be interviewed. Interviews were conducted, anthropometric measurements and blood tests were collected, and an oral glucose tolerance test was performed. In total, 13 of the 43 participants were diagnosed with impaired glucose metabolism, 4 of these 13 had TD2. The interviewed participants perceived that screening was an opportunity to discover more about their health and to care for themselves and their families. Nevertheless, they were not necessarily committed to taking action as a consequence of the screening. Instead, they professed that their health was not solely in their own hands and that they felt safe that God would provide for them. Assyrians' background and religion affect their health beliefs and willingness to participate in screening for TD2.

  • 71.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Svanström, Rune
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Ek, Kristina
    Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Rosén, Helena
    Health Sciences, University of Lund, Lund.
    Berglund, Mia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    'The challenge to take charge of life with long-term illness': Nurses' experiences of supporting patients' learning with the didactic model2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 23-24, s. 3409-3416Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 72.
    Andrén, Martina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Stenman, Isabelle
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Anorexia nervosa - unga kvinnors upplevelser av mötet med vårdpersonalen: En självbiografistudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar vanligen unga kvinnor. Sjukdomen grundar sig i en skev kroppsuppfattning vilket leder till bantning för att nå en idealvikt. Personer diagnostiserade med anorexia nervosa kan ha en dålig självbild och bristande självförtroende vilket kan leda till självdestruktivitet och lidande. Sjuksköterskan behöver visa tillit och skapa trygghet i mötet. Professionellt stöd i form av kommunikation och interaktion kan skapa en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva hur unga kvinnor diagnostiserade med anorexia nervosa upplever mötet med vårdpersonal. Metod: Datamaterialet består av fem självbiografier som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra kategorier; känna sig orättvist behandlad, hamnat i underläge, utsatt för maktmissbruk och tvång samt hopp och förtroende medåtta underkategorier. Konklusion:Mötet med vården upplevs både negativt och positivt. Det är viktigt att vårdpersonal respekterar de unga kvinnornas autonomi och engagerar dem i vården. Att vården präglas av ett etiskt perspektiv och att det avsätts tid till mötet är viktigt. Ett gott bemötande, adekvat kunskap och en icke-dömande attityd från vårdpersonalen är betydelsefullt. 

  • 73.
    Arvidsson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Fallgren, Charlotta
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Hur familjen till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning. Studien är en litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att familjen upplever en stor börda, oro och stress. De upplever också känslor som sorg och skuld men trots allt även känslor som hopp. Det beskrivs att det är långa väntetider till att få psykiatrisk vård samt att de anhöriga önskar få mer information och stöd från vårdpersonal. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan för familjens upplevelser, känslor och behov.

  • 74.
    Arvidsson, Sara
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Gustafsson, Therese
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ”klassiska” symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes. Vetenskapliga artiklar söktes och fyra teman identifierades. Resultat: De identifierade teman bidrog till att skapa en bild över kvinnors behov av stöd och information. Det framkom även att kvinnor har svårigheter att hantera psykologiska problem samt att de upplever ett själsligt och kroppsligt lidande. Vissa drabbade kvinnor tenderade att dölja eller minimera sina symtom. Brist på adekvat information var framträdande och kunde bero på felaktiga föreställningar om att endast män drabbas av akut hjärtinfarkt.

    Sammanfattning: Resultatet visar att drabbade kvinnor har ett stort behov av stöd och information för att kunna bemästra sin livssituation.

  • 75.
    Axelsson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Karlberg, Emma
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    En litteraturöversikt: Kvinnors upplevelser av hur deras sexuella hälsa har påverkats av behandling mot bröstcancer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnors sexuella hälsa kan påverkas negativt av behandlingar mot bröstcancer samt orsaka lidande. Medicinsk behandling mot bröstcancer orsakar bland annat klimakteriebesvär, trötthet och håravfall, medan kirurgisk behandling kan påverka kvinnornas självbild. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur den sexuella hälsan har påverkats av behandling mot bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa forskningsresultat. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet; nedsatt sexuell aktivitet, förändrad kroppsuppfattning och självbild samt relationens påverkan på den sexuella hälsan. De vanligaste biverkningarna som upplevdes var minskad sexuell lust och smärta vid samlag på grund av vaginal torrhet. Förlust av kvinnlighet till följd av mastektomi var en vanligt förekommande upplevelse hos kvinnorna. En stöttande och förstående partner belystes vara betydelsefullt och främjade deras sexuella hälsa. Konklusion: Kvinnors sexuella hälsa påverkas både mentalt och fysiskt av behandling mot bröstcancer vilket bör uppmärksammas av sjuksköterskor inom alla vårdinstanser. Det är viktigt att sjuksköterskor arbetar utifrån ett patientcentrerat förhållningssätt och anpassar information och stöd efter individuella önskemål och behov för att förebygga sexuell ohälsa. 

  • 76.
    Axelsson, Annie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Lennér, Sara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskors akuta bedömningar av sköra äldre: En intervjustudie med sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The number of frail elderly people is increasing in society which places great demands on the health system. In municipal homecare nurses often work alone which can lead to uncertainty in emergency assessments. To make informed decisions about continuing care of the frail elderly is vital. From an economic aspect is the correct care at the right level also significant.

    Aim: The aim of this study is to highlight nurses' experiences of acute assessment of frail elderly persons with deteriorating health in municipal home care.

    Method: The method used was qualitative with an inductive approach where data was analyzed with a qualitative content analysis. There were 11 registered nurses/district nurses working in municipal home care interviewed.

    Results: From the analysis of the data emerged three categories; to make informed, long-term planning, collaboration on patient involves with seven subcategories.

    Conclusion: For nurses to experience good support in the acute assessment requires effective cooperation especially with doctors. The result shows that insecurity in the assessment often leads patients to be sent to the hospital. The medical care plans have proven to be a great help in the assessments and needs to be implemented on many frail elderly persons in municipal homecare.

  • 77.
    Axelsson Brakstad, Sandra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Pettersson, Linda
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    KRÄVS DET EN SNARA RUNT HALSEN FÖR ATT BLI TAGEN PÅ ALLVAR?: Kvinnors upplevelse av vården vid själskadebeteende. En självbiografistudie.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnor med självskadebeteende skadar sig inte för att de vill ta livet av sig, utan för att lindra den psykiska smärtan och för att få kontroll över ångesten. Det är viktigt att vårdpersonalen ser hela människan och inte bara beteendet, kvinnor med självskadebeteende vill bli sedda och behandlade som alla andra patienter. 

    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av vården vid självskadebeteende.

    Metod: En kvalitativ studie gjordes utifrån en innebördsanalys. Fem självbiografier analyserades och bildade resultatet.

    Resultat: De fyra teman som återfinns i resultatet; att uppleva betydelsen av mötet mellan personal och kvinnor, att uppleva behandlingen som vårdande eller skadande, att uppleva betydelsen av att få bekräftelse vid vårdandet och att uppleva betydelsen av olika känslor vid vårdandet. Dessa teman visar att kvinnor med självskadebeteende vill bli sedda samt kunna känna en tillit till sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Tid för samtal upplevs vara viktigt för att kvinnor ska få en bra vård.

    Slutsats: Kvinnors upplevelser är både positiva och negativa. Delaktighet och förklaringar kring självskadebeteendet och vårdandet upplevs vara viktigt för att få en god hälsa och en god vårdtid.

  • 78.
    Axelsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Styrud, Sara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskors upplevelse av teamarbete i hemvård2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan. Tidigare forskning tyder på att teamarbete främjar både arbetskamraters trivsel med varandra och kvalitén på vården. Metod: Kvalitativ ansats. 10 berättelser från sjuksköterskor verksamma i kommunal hemvård analyserades. Analysen gjordes med inspiration av Dahlbergs tre analysfaser.Resultat: Sex kategorier framkom under analysen: Samarbete, Kommunikation, Relation, Ansvar, Tidsbrist, Patient. Kommunikation framstår som en viktig del som både hindrar och möjliggör gott samarbete. Att se varandras kompetens och att lita på den framgick också som viktigt. Att brister i samarbetet kunde leda till att patienten ej fick den vård han/hon bör få framkom också i studien. Studien antyder att det kan vara av vikt att i framtiden belysa teamarbete inom hemvården då det tycks finnas brister i samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor, vilket kan påverka omvårdnaden.

  • 79.
    Axelsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Stadin, Anne
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att leva i väntan på döden: En litteraturöversikt om patientens upplevda hälsa vid livets slutskede2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att leva med en cancerdiagnos och genomgå en transition från kurativ till palliativ vård är en livsomvälvande upplevelse som påverkar patientens vardag. Patienten hamnar i en situation där denne tvingas överlämna sig själv i andras händer. Hälsa och lidande får en annan innebörd när livets slut närmar sig och ett gott slut på livet ses som viktigt. Upplevelsen av hälsa varierar och påverkar ständigt. Patientens hälsa påverkas ständigt av omgivningen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar patientens upplevelse av hälsa i samband med palliativ vård vid cancersjukdom. Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt där 12 artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och sju subkategorier som avhandlar de olika faktorer som påverkar patientens upplevelse av hälsa. Slutsats: När en patient befinner sig i ett palliativt skede kan dennes upplevelse av hälsa öka eller minska beroende på huruvida denne får adekvat information, upplever ett gott stöd från sjuksköterskan och anhöriga samt om denne får möjligheten att delta i livet och vardagen i den mån det för patienten är möjligt.

  • 80.
    Axelsson, Veronica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Svensson, Karin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    När du fick alzheimers förändrades allt: Hur närståendes livskvalité påverkas av att någon de älskar drabbas av Alzheimers sjukdom2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AS) kallas ofta för den anhöriges sjukdom med anledning av att sjukdomen även påverkar de närstående. Det är därför av vikt att sjuksköterskan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv för att på så sätt få en förståelse för vilken inverkan AS har på familj och närstående. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av hur livskvalitén påverkas av att vara närstående till en person med AS. Metod: En kvalitativ innehållsanalys, där självbiografiska verk har analyserats Resultat: Resultatet presenteras med tre kategorier ”En ny vardag”, ”Leva med ett lidande” och ”Ett tungt ansvar”. Varje kategori har två underkategorier vardera. . Det liv och den vardag som tidigare var känd för den närstående blev till ett minne. Nya utmaningar i vardagen och ett tungt ansvar väntade som resulterade att livskvalitén blev påverkad. Psykisk och fysisk ohälsa blev ett faktum. Slutsats: Det fanns flera faktorer till att livskvalitén blev försämrad. En faktor var att den närstående fick ta hela ansvaret för att vardagen skulle fungera i hemmet och spelade därför en viktig roll för personen med AS. Med anledning av detta måste sjuksköterskan kunna stödja den närstående så att denne orkar med sin vårdande roll och minimera risken för psykisk ohälsa.

  • 81.
    Axéll, Catharina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ericsson, Frida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Skolsköterskans hälsofrämjande omvårdnadsarbete med psykisk hälsa hos barn2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 82.
    Backman, Malin
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Science and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Browall, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Department of Neurobiology, Care Science and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Sundberg, Carl Johan
    Department of Physiology & Pharmacology and Unit for Bioentrepreneurship, Karolinska Institutet, Sweden / Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Sweden.
    Wengström, Yvonne
    Department of Neurobiology, Care Science and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Experiencing health - Physical activity during adjuvant chemotherapy treatment for women with breast cancer2016Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 21, s. 160-167Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study was to explore how women with breast cancer experience physical activity (PA) during adjuvant chemotherapy treatment.

    METHODS: This study included sixteen women diagnosed with breast cancer who had participated in a supervised 16-week PA intervention during adjuvant chemotherapy treatment. The qualitative approach included semi-structured individual and focus group interviews. Data were analyzed inductively with content analysis.

    RESULT: The content analysis resulted in a description of experiencing health during chemotherapy treatment covered by five categories: Solidarity with others and being good to oneself; Experiencing functional improvement and social support; Empowerment and motivation to focus on health; Barriers to adherence to PA during illness and treatment; and Enabling health and independence. A core category was identified; PA a tool for maintenance and recovery of physical, mental and social health. The women reported that PA had a positive impact on both physical function and mental wellbeing. Participating in the PA intervention also increased their feeling of social support, which was reported to be important to motivate adherence to PA when the side effects became more severe. Symptom burden, time and lack of motivation were reported as barriers to continue PA during treatment.

    CONCLUSION: The women in this study reported that PA had a positive impact on their perceived health and that it was possible to exercise despite increasing symptom burden from treatment. PA was perceived as a tool that supported health processes and gave the women a feeling of getting respite from the illness.

  • 83.
    Barrsten, Petra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Malmborg, Johanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Palliativ vård i hemmet: Närståendes erfarenheter - En litteraturbaserad studie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningsätt som innebär att öka livskvalitén för både patienten och dess närstående. Palliativ vård handlar om god symtom kontroll och lindring. Den palliativa vården i hemmet lägger stort ansvar på de närstående, inte bara när det kommer till kontrollera symtomen men att organisera vården för patienten 24 timmar/dygnet. Sjuksköterskan måste se patienten och närståendes livssituation för att ge bra stöd i hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa närståendes erfarenheter av att vårda den sjuke palliativt i hemmet. Metod: Som metod valdes en litteraturbaserad studie. Datamaterialet bestod av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier identifierades såsom: Ny roll, behov av hjälp från kunniga och behålla det egna livet med sex underkategorier. Närståendes erfarenheter, att ha ett stort ansvar är svårt och krävande men även meningsfullt. Brist på stöd från sjukvården påverkar närståendes förmåga att vårda den sjuke. Slutsats: När närstående vårdar den sjuke i hemmet är tiden både tung och meningsfull. Det beror på vilket stöd och information de får från sjuksköterskorna samt om de själva får möjligheten att distansera sig till vårdandet för att behålla det egna livet.

  • 84.
    Bengtsson, Emily
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Larsson, Lisa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Patienters upplevelse av hälsa och välbefinnande under långvarig behandling av hemodialys: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många patienter lever med kronisk njursjukdom som påverkar det dagliga livet. En försämring av njurfunktionen innebär att en kronisk njursvikt uppstår som kan leda till att behovet av dialys uppstår. En behandlingsform av dialys är hemodialys vilket innebär att blodet renas utanför kroppen. En förståelse för hur patienter upplever hälsa och välbefinnande är av vikt för att sjuksköterskorna ska kunna arbeta främjande för patienterna. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande under långvarig behandling av hemodialys. Metod: En litteraturöversikt som byggde på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Patienterna upplevde att hemodialysbehandlingarna medförde flera begränsningar i livet som påverkade deras hälsa och välbefinnande. Det skapade känslor av förlust och att vara beroende av andra människor. När patienterna upplevde ett stöd från andra människor gav det kraft och energi. Upplevelsen av att vara begränsad i tid och rum skapade existentiella frågor. Hoppet om en ny njure blev avgörande för patienternas hälsa och välbefinnande. Konklusion: För att skapa hälsa och välbefinnande för patienterna är det av stor vikt att sjuksköterskorna visar ett intresse och en ödmjukhet för patienternas existentiella tankar. Sjuksköterskorna behöver uppmuntra till känslor av hopp hos patienterna för att upplevelsen av hälsa och välbefinnande ska kunna uppstå.

  • 85.
    Bengtsson, Felicia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    SJUKSKÖTERSKORS NEGATIVA ATTITYDER GENTEMOT PATIENTER MED PSYKISK OHÄLSA - En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt gjord på elva studier varav sju stycken var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Artiklarna valdes ut utifrån inklusionskriterier vilka var att artiklarna skulle vara relevanta utifrån studiens syfte, vara publicerade mellan år 2004-2014, att de var utav god kvalitet samt att dem var peer-rewieved. Kvalitetsgranskning och analysering skedde med hjälp av kvalitativ metod. Resultat: Tre kategorier uppstod: attityder grundade på okunskap, attityder grundade på rädsla och attityder grundade på osäkerhet. I resultatet framkommer det att de främsta attityderna är negativa och beror i första hand på okunskap, rädslor och osäkerhet. Okunskapen bidrog till rädslor och osäkerhet och betraktades grundstenen i attityderna. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och kunskap och det kan bidra till atträdslor och osäkerhet också minskar.

  • 86.
    Bengtsson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Broxe, Camilla
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Upplevelsen att vårda sin make/maka som genomgått en stroke2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Stroke is one of the most common diseases in Sweden and every year 30 000 individuals are affected. Today it is possible for these persons to continue to live in their homes. Informal caregivers are often the ones who take over the caring responsibility. The aim of this literature study was to describe the spouse´s experience of being an informal carer to a person affected by stroke. The method used was a descriptive synthesis. The material consists of nine scientific research articles. In this study four themes emerged: The experience of change; The experience of loss of freedom and leisure time; The experience of gratefulness, hope and support; The experience of the future, anxiety and guilt and finally The experience of responsibility and control. The result of this study contributes to the nursing practice by highlighting the importance of awareness of these people’s experiences. Prevention is included in the nursing profession and as a nurse it is most important to prevent informal cares from being patients.

  • 87.
    Bengtsson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Qorri, Mirjeta
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Min välsignelse och min börda: att vara närstående till en person med demenssjukdom2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Demens är en folksjukdom, där även närstående påverkas och kan uppleva lidande.Personer med demens bor kvar längre hemma med hjälp av och stöd från närstående.Genom att ge närstående rätt stöd och verktyg kan ohälsa förebyggas samt främja hälsanhos personer med demens. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att leva med enperson med demenssjukdom. Metoden bestod av en litteraturöversikt med 11 kvalitativaartiklar. Resultatet presenterades i fyra huvudteman, “Att kämpa i motvind”, “Förändraderelationer”, “Känslornas ständiga närvaro” och “Behovet av stöd”. Närstående beskrevmånga förändringar och påfrestningar och upplevde en sorg över att den livskamrat ellerförälder de en gång hade inte fanns mer. Närstående upplevde bristande bemötande frånvården och det fanns ett stort behov av stöd vilket inte tillgodosågs. Det lidande somnärstående upplever kan förhindras med rätt resurser och kunskap från sjuksköterskan.Sjuksköterskan bör också leda och instruera sina medarbetare för att bättre kunna mötanärstående och tillgodose deras behov. Sjuksköterskan kan även ge närstående informationom olika möjligheter till stöd.

  • 88.
    Bengtsson, Margareta
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Gosende, Martina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem som insjuknat i demens: en analys av självbiografier2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en familjemedlem drabbas av demens förändras hela livssituationen för den anhörige. För att sjuksköterskan ska kunna stödja de anhöriga krävs det kunskap och ökad förståelse om de anhörigas vårdarroll i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet som insjuknat i demens. Sex självbiografier analyserades för att ta del av anhörigas egna upplevelser av att vårda en demenssjuk familjemedlem. Till grund för analys av data låg Burnards (1991) innehållsanalys och Graneheims & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utgörs av tre huvudkategorier och 10 kategorier. Huvudkategorierna var: Lidande, desperation och isolering. Det mest utmärkande hos anhörigvårdarna är den känslomässiga upplevelsen som beskrivs som mer betungande än vad det fysiska vårdandet gör. Det som även kännetecknar anhörigas upplevelser är att de blir mer och mer isolerade allt eftersom sjukdomen fortskrider.

  • 89.
    Bennedsen, Svetlana
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Nilsson, Annlouise
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Att vara föräldrar till barn med Duchennes muskeldystrofi: Litteratutöversikt2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas cirka tio pojkar i Sverige av en sjukdom vid namn Duchennes muskeldystrofi. Duchennes muskeldystrofi är en genetisk obotlig, progressiv neuromuskulär sjukdom som orsakar att ett barn blir funktionsförhindrat och dör tidig. Att ha ett handikappat barn som lider av en obotlig sjukdom medför till ett stort ansvar som innebär en stor förändring i familjens liv. Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med Duchennes muskeldystrofi. Metoden var en litteraturöversikt som bygger på åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som är granskade och analyserade. Resultatet redovisades i tre teman: Känslomässig kaos, Behov av stöd och  kunskap och Acceptans och planering för framtiden. Hela familjen upplevde känslor av sorg, känslomässig kaos och behov av stöd. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha tillräcklig  kunskap om Duchennes muskeldystrofi. Genom att förstå hur familjen upplever sin situation kan sjuksköterskan möta förälderns behov och förväntningar.

  • 90.
    Berg, Helena
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Hjortman, Ingela
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Omvårdnad vid bensår: En litteraturöversikt2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    BAKGRUND: Patienter med bensår återfinns inom hela sjukvården. Detta innebär att många sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter i sitt arbete oberoende av var de arbetar. Distriktssköterskor kan ägna upp till hälften av sin arbetstid till bensårsbehandling. Patienter med bensår lider ofta av smärtor. Såren påverkar deras livskvalité och begränsar deras liv. SYFTE: Denna studies syfte var att belysa omvårdnaden vid smärtsamma bensår, ur såväl ett sjuksköterske- som patientperspektiv. METOD: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Resultatet grundas på 14 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. RESULTAT: Fyra huvudtema framkom; Smärtkontroll, Interaktion mellan sjuksköterska och patient, Social gemenskap och Kunskapsutveckling. Många patienter med bensår hade smärtor som inte uppmärksammades av sjuksköterskan, då patienterna inte alltid påtalade detta. Sjuksköterskor har ett viktigt arbete i att kontinuerligt smärtskatta och följa upp smärtlindringen. Optimal sårbehandling förutsätter ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska. Den sociala gemenskapen är en viktig del i patientens välbefinnande och främjar sårläkning och minskar smärta. Både patienter och sjuksköterskor saknar tillräckliga kunskaper om bensår.

  • 91.
    Berg, Helena
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kjellberg, Kristina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Inget går upp mot distriktssköterskor: Distriktssköterskans roll inom projektet Samverkande sjukvård2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet äldre människor ökar i Sveriges, de är ofta sköra, sjuka och har mer behov av vård och omsorg.  För att möta ett ökat vårdbehov startades ett samverkansprojekt, Samverkande sjukvård, för att förkorta vägarna inom sjukvården. Forskning visar att äldre blir sjukare av inläggning på sjukhus och efter besök på akutmottagning blir de ofta inlagda på sjukhus på grund av komplex sjukdomsbild. Syfte: Undersöka om distriktssköterskans profession inom projektet Samverkande sjukvård leder till ett minskat användande av andra sjukvårdsresurser. Metod: Studien är en retrospektiv studie med kvantitativ ansats. Redan insamlade enkätsvar tillämpades som datainsamlingsmetod. Analysen genomfördes med deskriptiv analys och sambandsanalys. Resultatet presenteras i tabeller, figurer och text. Resultat: Distriktssköterskans insatser leder i många fall till vård i hemmet och att det förebyggs besök till akutmottagning, vårdcentral/jourcentral och inläggning på sjukhus. Konklusion: Ett samarbete mellan olika sjukvårdsinstanser leder till förbättring för såväl patienter som personal.

  • 92.
    Berg Marklund, Erik
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Rönnberg, Karolina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskors upplevelse av hur arbetsmiljön påverkar omvårdnadsarbetet: En intervjustudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete. Sjuksköterskorna upplevde att en god stämning i personalgruppen kunde hjälpa dem i omvårdnadsarbetet. Samtidigt kunde arbetsstress och tidsbrist, till stor del på grund av tidskrävande administrativa uppgifter, ha en negativ påverkan på omvårdnadsarbetet. Slutsatsen av studien är att sjuksköterskor upplever att deras arbetsmiljö kan ha en positiv och negativ påverkan på omvårdnadsarbetet. Framtida forskning kring sjuksköterskors arbetsmiljö behövs för att bättre kunna främja omvårdnadsarbetet.

  • 93.
    Bergelind, Sandra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Mohamad, Rondik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande: En litteraturöversikt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Att vara sjuksköterska innebär att ha kunskap om medicinska frågor såväl som om omvårdnadsvetenskap. Omvårdnad handlar bland annat om att bemöta patienter på ett korrekt sätt, för att undvika att ett vårdlidande uppstår för patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter på ett sätt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor känna till hur patienter uppfattar deras bemötande.

    SYFTE: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vård på sjukhus.

    METOD: Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där 14 artiklar har analyserats.

    RESULTAT: Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för patienter, Humorns betydelse för patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekräftelse samt Faktorer som påverkar patienters förtroende för sjuksköterskor.

    KONKLUSION: Resultatet visar hur patienter upplevde det att befinna sig i en omvårdnadssituation och vad de lägger i begreppet bemötande. Det kan användas som en upplysning och en påminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter människor/patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan användas för att förbättra vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bättre omvårdnadskvalitet.

  • 94.
    Berggren, Johan
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Palmqvist, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskors erfarenheter vid vård av vuxna i livets slutskede: En litteraturbaserad studie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 12 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan arbetar nära vuxna patienter i livets slutskede där försök till läkande behandling gått över till en palliativ behandling. Många av dessa patienter har en komplicerad symtombild som kräver kunskaper i symtomhantering och de har också ofta oro, ångest och funderingar kring existentiella frågor som sjuksköterskan kan behöva hantera.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskedeMetod: Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie grundat på kvalitativ forskning, baserat på tolv vetenskapliga artiklar. 

    Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier såsom Frustration, skicklig kommunikatör, få till ett nära samarbete med åtta underkategorier.

    Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter vid vård i livets slutskede påvisar betydelsen av att relationer mellan patienten, anhöriga och vårdpersonal skapas. 

  • 95.
    Berggren, Malin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Berglund, Johanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    När hjärtat slutat slå: patientens upplevelse att överleva ett hjärtstopp. En litteraturbaserad studie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att drabbas av hjärtstopp kan upplevas som en dramatisk händelse som påverkar både hälsan och livsvärlden. Alla patienter innehar ett existentiellt sammanhang som påverkar hälsan, livet och patienten själv. Sjuksköterskan behöver kunna se till patientens livsvärld och förstå hur olika sammanhang påverkar patientens upplevelse av sin hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: Den valda metoden var en litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats som inkluderade 11 artiklar som analyserats med en metod beskriven av Friberg. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman: en ny vardag, ett förändrat liv och livsavgörande begränsning med inopererad defibrillator med tio underteman. Konklusion: Majoriteten av patienterna upplevde oro, rädsla och ångest i sin vardag. De behövde utveckla nya strategier för att kunna hantera sitt nya liv i form av rutiner och planering för att minska stress i vardagen.

  • 96.
    Bergh, Ingrid
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Pain in the elderly: rating scales, prevalence and verbal expression of pain and pain relief2003Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
  • 97.
    Bergh, Ingrid H. E.
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Johansson, Anna
    Univ Hosp Örebro, Dept Obstet, Örebro, Sweden.
    Bratt, Annelie
    Skaraborgs Hosp, Dept Obstet & Gynecol, Skövde, Sweden.
    Ekström, Anette
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Mårtensson, Lena B.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Assessment and documentation of women's labour pain: A cross-sectional study in Swedish delivery wards2015Inngår i: Women and Birth, ISSN 1871-5192, E-ISSN 1878-1799, Vol. 28, nr 2, s. E14-E18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: A woman's pain during labour plays a dominant role in childbirth. The midwife's role is to assess the degree of pain experienced during labour. When professionals respond to labour pain with acknowledgement and understanding, the woman's sense of control and empowerment is increased, which could contribute to a positive experience of childbirth. The aim of this study is to describe how labour pain in Swedish delivery wards is assessed and documented. Methods: This quantitative descriptive study was designed as a national survey performed through telephone interviews with the representatives of 34 delivery wards in Sweden. Results and conclusion: The majority of the participating delivery wards assessed and documented women's labour pain, but in an unstructured manner. The wards differed in how the assessments and documentation were performed. In addition, almost all the delivery wards that participated in the survey lacked guidelines for the assessment and documentation of the degree of pain during labour. The findings also showed that the issue of labour pain was sometimes discussed in the delivery wards, but not in a structured or consistent way. (C) 2015 Australian College of Midwives. Published by Elsevier Australia (a division of Reed International Books Australia Pty Ltd). All rights reserved.

  • 98.
    Bergh, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap. Avdelningen för geriatrik, Göteborgs universitet.
    Sjöström, Björn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap.
    Steen, Bertil
    Avdelningen för geriatrik, Göteborgs universitet.
    Smärta hos äldre: Skattningsskalor – förekomst och verbala uttryck för smärta och smärtlindring2003Inngår i: Incitament: för en hälso- & sjukvård i förvandling, ISSN 1103-503X, Vol. 12, nr 7, s. 642-644Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Smärta är inte en del av det normala åldrandet, men många äldre drabbas av sjukdomar som leder till smärta. Smärta är en subjektiv sensorisk och emotionell obehagsupplevelse med faktisk eller potentiell vävnadsskada. Varje person upplever smärta på sitt sätt och denna uppfattning får avgörande betydelse för hur hälso- och sjukvårdspersonal kan förhålla sig till människor med smärta.

    Utgångspunkten för denna avhandling var att studera smärtförekomst bland äldre och att evaluera användandet av smärtskalor. Våra resultat visar att skattningsskalor kan vara till hjälp.

    Artikeln baserad på Ingrid Berghs avhandling: Pain in the elderly - Rating scales, prevalence and verbal expression of pain relief

  • 99.
    Bergkvist, Krister
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Lundberg, Pär
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Icke-farmakologiska Smärtlindrande Omvårdnadsåtgärder Inom Prehospital Akutsjukvård: En Kvalitativ Beskrivning av olika tillvägagångssätt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvården är smärta i någon form. Sedan den första november 2005 tillåts inte samtlig ambulanspersonal att administrera läkemedel. Det är därför rimligt att anta att ambulanspersonalen också har andra, icke-farmakologiska, sätt att lindra patienters smärta. Författarna såg därför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser på begreppet smärta och behandlingen av densamma.

    Syftet med studien var att, med fokus på icke-farmakologiska åtgärder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhändertar patienter med smärta.

    Studien genomfördes med hjälp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades. Fyra övergripande teman med subteman växte fram ur texten. I temat åsikter om smärta beskrev informanterna sin uppfattning om smärta som ett individuellt fenomen samt vad de ansåg påverkar patientens smärta. Bemötande och förhållningssätt vid omhändertagande beskrev informanternas åsikter att de med ett lugnt bemötande ansåg sig kunna skapa en relation till patienten samt försöka avleda dennes tankar på smärtan på olika sätt. Bedömning och behandling beskriver informanternas åsikter att bedömning och behandling av smärta kräver individanpassning. Kombinationsterapi är vinnande beskriver informanternas uppfattning att behandlingen av smärta blir allra bäst då icke-farmakologiska åtgärder kombineras med de farmakologiska.

  • 100.
    Berglund, Mia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Andersson, Susanne
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Kjellsdotter, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Att drabbas av långvarig sjukdom2017Inngår i: Vägen till patientens värld och personcentrerad vård: Att bli lyssnad på och förstådd / [ed] Karin Dahlberg, Inger Ekman, Stockholm: Liber, 2017, 1, s. 93-116Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
1234567 51 - 100 of 758
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf