his.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
6789101112 401 - 450 of 1243
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Eriksson, Josefina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Karlsson, Marina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Betydande faktorer vid fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år.2014Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet. Fem övergripande teman kunde identifieras och artiklarna kunde kategoriseras. Resultat: Studien påvisade behov av ökad möjlighet till fysisk aktivitet för ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning. Ett genomgående tema är olika personliga och miljömässiga faktorer som påverkar ungdomar och unga vuxna till fysisk aktivitet. Även föräldrar är en viktig del i deras barns fysiska aktivitetsnivå. Slutsats: Den fysiska aktivitetsnivån påverkas av flera faktorer på både individ- och miljömässig nivå. Forskarna är ense om att möjligheten för fysisk aktivitet är väldigt begränsad för personer med funktionsnedsättning.

  • 402.
    Eriksson, Kerstin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Skolsköterskors upplevelser av att prata med barn om våld i hemmet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio. Data analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysens gång uppkommer fem stycken teman; Att skapa en trygg relation till eleven, Att vara tillgänglig för eleven, Att känna en egen rädsla för ämnet våld i hemmet, Att känna sig ensam på sin arbetsplats samt Att använda hälsosamtalet och FN:s barnkonvention som verktyg. Konklusion: Denna studie visar att skolsköterskor upplever det svårt att prata med eleven om våld i hemmet. Hälsosamtalen skapar relation men öppnar inte upp till samtal om våld i stunden. Tillgängligheten med en öppen mottagning till skolsköterskan är oerhört viktig. Resultatet bör kunna användas till att utveckla hälsosamtalen och frågeformulären så att elevens egna ord används.

  • 403.
    Eriksson, Kimmo
    et al.
    School of Education, Culture and Communication, Mälardalen University, Västerås, Sweden.
    Kazemi, Ali
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Törnblom, Kjell
    ETH Zürich, Zürich, Switzerland.
    A New Look at Individual Differences in Perceptions of Unfairness: The Theory of Maximally Unfair Allocations in Multiparty Situations2015Inngår i: Social Justice Research, ISSN 0885-7466, E-ISSN 1573-6725, Vol. 28, nr 4, s. 401-414Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previous research has demonstrated that unfairness judgments of resource allocations become more complex when there are more than two recipients. In order to explain some of this complexity, we propose a set of psychological mechanisms that may underlie four different choices of maximally unfair resource allocations (MUA): Self-Single-Loser, Self-One-Loser-of-Many, Self-Single-Winner, and Self-One-Winner-of-Many. From this psychological theory, several predictions are derived and tested in vignette studies involving a total of 708 participants recruited online using MTurk. As predicted by our theory, (1) choices of MUA where there is a single loser were much more common when the allocated resource was of negative rather than positive valence, and (2) the amount of egoistic bias individuals exhibited when judging the unfairness in receiving a small rather than a large share in a non-extreme multi-party allocation was predicted by their choices of MUA. These findings suggest that an individual’s choice of MUA reveals some generally relevant principles of how unfairness is perceived in multi-party allocations. This opens up new lines of inquiry, especially regarding research on social dilemmas and social value orientation.

  • 404.
    Eriksson, Roberta
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Prokopiw, David
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ska anhöriga närvara vid HLR? Ett dilemma för sjuksköterskor: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och lungräddning (HLR) är den första hjälpen för att behandla ett hjärtstopp. Etiska riktlinjer för HLR i Sverige rekommenderar anhörigas närvaro om det finns bra förutsättningar. Sjuksköterskor har olika roller vid en återupplivningsinsats som bland annat deltagande i HLR och stöd till anhöriga. Anhöriga ska inkluderas i ett patientperspektiv och deras delaktighet är viktig att beakta av sjuksköterskorna genom interpersonella relationer och ömsesidighet i förhandling med anhöriga.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning på vuxna patienter i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats, varav 7 kvalitativa, 4 kvantitativa och 2 kvalitativa/kvantitativa. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier: Ett svårt beslut, En utmaning att hantera anhörigas närvaro och Tillfälle som medför möjligheter med 7 underkategorier. Konklusion: Anhörigas närvaro uppfattas som ett svårt beslut när det gäller att tillfråga eller inte anhöriga. Strukturella hinder i organisationen och emotionella reaktioner hos anhöriga är faktorer som sjuksköterskor anser försvåra beslutet. Sjuksköterskor uppfattar att det är en utmaning att behandla med anhöriga närvarande eftersom det skapar osäkerhet och kräver en extra sjuksköterskeresurs. Anhörigas närvaro uppfattas som ett tillfälle som har flera potentialer, vilket innebär att anhörigas engagemang och sjuksköterskors professions utveckling möjliggörs.

  • 405.
    Erlandsson, Fanny
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Velander, Jessica
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    ”Socioekonomiska faktorers påverkan på tonåringars psykiska hälsa”: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland tonåringar idag. Några av de aspekter som tycks driva på den här utvecklingen är socioekonomiska faktorer, det vill säga faktorer som har med den sociala och ekonomiska miljön att göra. I den här studien kartlades forskningen kring hur socioekonomiska faktorer kan påverka tonåringars psykiska hälsa.

    Metod

    Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen skedde i Academic Search Elite, CINAHL och Ebsco Medline. Utifrån inklusions och exklusionskriterier valdes relevanta artiklar för studien ut. Efter att artiklar hade valts ut analyerades de för att få fram de teman som utgjorde resultatet.

    Resultat

    Sociala faktorer, utsatthet, kontext och personliga egenskaper samt typ av socioekonomisk faktor är teman som återkom frekvent i de tio utvalda artiklarna. Alla fyra aspekter visade sig kunna  påverka tonåringars psykiska hälsa på olika sätt.

    Diskussion

    Resultaten av den här studien visar på att socioekonomiska faktorer starkt kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Resultaten visar även att det är viktigt att ta kontexten en tonåring befinner sig i samt tonåringens egna egenskaper i beaktning när man utforskar hur en viss socioekononomisk faktor påverkar den psykiska hälsan.

  • 406.
    Erlingsson, Cecilia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Polymorphism in IL-6 promoter region and obstructive sleep apnea: A gene association study from the Swedish RICCADSA  trial2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Obstructive sleep apnea (OSA) affects up to 15% of the population with a prevalence higher in men than in women and increases with age, with obesity as the most recognised risk factor. OSA manifests as disrupted breathing during sleep, causing a general decrease in life quality of patients, including daytime sleepiness and reduced cognitive function. OSA has been shown to be influenced by both environmental and genetic factors, where the later has resulted in several studies focusing on possible associations between different genetic variations and prevalence of the disorder. Some studies have found association with a single nucleotide polymorphism at the promoter region of IL-6  (IL-6 -174G/C), which has been suggested to alter expression of the inflammatory cytokine interleukin-6. In this study 261 Swedish OSA and 70 non-OSA patients, all having coronary artery disease (CAD), were genotyped at IL-6 -174G/C by polymerase chain reaction - restriction fragment polymorphism, and statistical analyses were conducted to assess suggested potential association between the disorder and allele frequency at this position. Earlier reports regarding this has shown conflicting results and we found no significant association between IL-6 -174G/C and prevalence of OSA, nor with selected clinical parameters. However, a significant association was found between the IL-6 -174C allele and occurrence of daytime sleepiness in abdominally obese Swedish OSA patients with CAD. Our results confirm and extends some earlier findings indicating an intricate relationship between multiple clinical, genetic and environmental factors and the complexity of OSA, pointing to the need of further studies.

  • 407.
    Ervasti, Jenni
    et al.
    Finnish Inst Occupat Hlth, Helsinki, Finland / Univ Helsinki, Clinicum, Helsinki, Finland.
    Airaksinen, Jaakko
    Finnish Inst Occupat Hlth, Helsinki, Finland.
    Pentti, Jaana
    Univ Helsinki, Clinicum, Helsinki, Finland.
    Vahtera, Jussi
    Univ Turku, Dept Publ Hlth, Finland / Turku Univ Hosp, Finland.
    Suominen, Sakari
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Univ Turku, Finland.
    Virtanen, Marianna
    Finnish Inst Occupat Hlth, Helsinki, Finland / Uppsala Univ, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden.
    Kivimaki, Mika
    Finnish Inst Occupat Hlth, Helsinki, Finland / Univ Helsinki, Clinicum, Finland / UCL, Dept Epidemiol & Publ Hlth, London, England.
    Does increasing physical activity reduce the excess risk of work disability among overweight individuals?2019Inngår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 45, nr 4, s. 376-385Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives We examined the extent to which an increase in physical activity would reduce the excess risk of work disability among overweight and obese people (body mass index >= 25kg/m(2)).

    Methods We used counterfactual modelling approaches to analyze longitudinal data from two Finnish prospective cohort studies (total N=38 744). Weight, height and physical activity were obtained from surveys and assessed twice and linked to electronic records of two indicators of long-term work disability (>= 90-day sickness absence and disability pension) for a 7-year follow-up after the latter survey. The models were adjusted for age, sex, socioeconomic status, smoking, and alcohol consumption.

    Results The confounder-adjusted hazard ratio (HR) of long-term sickness absence for overweight compared to normal-weight participants was 1.43 [95% confidence interval (CI) 1.35-1.53]. An increase in physical activity among overweight compared to normal-weight individuals was estimated to reduce this HR to 1.40 (95% CI 1.31-1.48). In pseudo-trial analysis including only the persistently overweight, initially physically inactive participants, the HR for long-term sickness absence was 0.82 (95% CI 0.70-0.94) for individuals with increased physical activity compared to those who remained physically inactive. The results for disability pension as an outcome were similar.

    Conclusions These findings suggest that the excess risk of work disability among overweight individuals would drop by 3-4% if they increased their average physical activity to the average level of normal-weight people. However, overweight individuals who are physically inactive would reduce their risk of work disability by about 20% by becoming physically active.

  • 408.
    Ervasti, Jenni
    et al.
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland.
    Kivimäki, Mika
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland / Department of Epidemiology and Public Health, University College London, United Kingdom / Clinicum, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Head, Jenny
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, United Kingdom.
    Goldberg, Marcel
    Population-based Cohorts Unit, French National Institute of Health and Medical Research (INSERM), Villejuif, France / Research Unit 1168 Aging and Chronic Diseases—Epidemiological and Public Health Approaches, French National Institute of Health and Medical Research (INSERM), Villejuif, France / Université Paris Descartes, Sorbonne Paris Cité, Paris, France.
    Airagnes, Guillaume
    Université Paris Descartes, Sorbonne Paris Cité, Paris, France / Department of Psychiatry and Addictology, AP-HP, Hôpitaux Universitaires Paris Ouest, Paris, France.
    Pentti, Jaana
    Clinicum, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Oksanen, Tuula
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland.
    Salo, Paula
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland / Department of Psychology, University of Turku, Finland.
    Suominen, Sakari
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Jokela, Markus
    Medicum, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Vahtera, Jussi
    University of Turku and Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Zins, Marie
    Population-based Cohorts Unit, French National Institute of Health and Medical Research (INSERM), Villejuif, France / Research Unit 1168 Aging and Chronic Diseases—Epidemiological and Public Health Approaches, French National Institute of Health and Medical Research (INSERM), Villejuif, France / Université Paris Descartes, Sorbonne Paris Cité, Paris, France.
    Virtanen, Marianna
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland / Department of Public Health and Caring Sciences, University of Uppsala, Uppsala, Sweden.
    Sickness absence diagnoses among abstainers, low-risk drinkers and at-risk drinkers: consideration of the U-shaped association between alcohol use and sickness absence in four cohort studies2018Inngår i: Addiction, ISSN 0965-2140, E-ISSN 1360-0443, Vol. 113, nr 9, s. 1633-1642Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims To estimate differences in the strength and shape of associations between alcohol use and diagnosis-specific sickness absence. Design A multi-cohort study. Participants (n = 47 520) responded to a survey on alcohol use at two time-points, and were linked to records of sickness absence. Diagnosis-specific sickness absence was followed for 4-7 years from the latter survey. Setting and participants From Finland, we had population cohort survey data from 1998 and 2003 and employee cohort survey data from 2000-02 and 2004. From France and the United Kingdom, we had employee cohort survey data from 1993 and 1997, and 1985-88 and 1991-94, respectively. Measurements We used standard questionnaires to assess alcohol intake categorized into 0, 1-11 and > 11 units per week in women and 0, 1-34 and > 34 units per week in men. We identified groups with stable and changing alcohol use over time. We linked participants to records from sickness absence registers. Diagnoses of sickness absence were coded according to the International Classification of Diseases. Estimates were adjusted for sex, age, socio-economic status, smoking and body mass index. Findings Women who reported drinking 1-11 units and men who reported drinking 1-34 units of alcohol per week in both surveys were the reference group. Compared with them, women and men who reported no alcohol use in either survey had a higher risk of sickness absence due to mental disorders [rate ratio = 1.51, 95% confidence interval (CI) = 1.22-1.88], musculoskeletal disorders (1.22, 95% CI = 1.06-1.41), diseases of the digestive system (1.35, 95% CI = 1.02-1.77) and diseases of the respiratory system (1.49, 95% CI = 1.29-1.72). Women who reported alcohol consumption of > 11 weekly units and men who reported alcohol consumption of > 34 units per week in both surveys were at increased risk of absence due to injury or poisoning (1.44, 95% CI = 1.13-1.83). Conclusions In Finland, France and the United Kingdom, people who report not drinking any alcohol on two occasions several years apart appear to have a higher prevalence of sickness absence from work with chronic somatic and mental illness diagnoses than those drinking below a risk threshold of 11 units per week for women and 34 units per week for men. Persistent at-risk drinking in Finland, France and the United Kingdom appears to be related to increased absence due to injury or poisoning.

  • 409.
    Ervasti, Jenni
    et al.
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland.
    Kivimäki, Mika
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland / Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, United Kingdom / Clinicum, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Head, Jenny
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, United Kingdom.
    Goldberg, Marcel
    French National Institute of Health and Medical Research (INSERM), Population-based Cohorts Unit, INSERM, Paris, Villejuif, France / French National Institute of Health and Medical Research (INSERM), Research Unit 1168 Aging and Chronic Diseases—Epidemiological and Public Health Approaches, INSERM, Paris, Villejuif, France.
    Airagnes, Guillaume
    Faculty of Medicine, Universite Paris Descartes, Paris, France / Department of Psychiatry and Addictology, AP-HP, Hôpitaux Universitaires Paris Ouest, Paris, France.
    Pentti, Jaana
    Clinicum, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Oksanen, Tuula
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland.
    Salo, Paula
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland / Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland.
    Suominen, Sakari
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. University of Turku, Turku, Finland.
    Jokela, Markus
    Medicum, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Vahtera, Jussi
    University of Turku, Turku, Finland / Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Zins, Marie
    French National Institute of Health and Medical Research (INSERM), Population-based Cohorts Unit, INSERM, Paris, Villejuif, France / French National Institute of Health and Medical Research (INSERM), Research Unit 1168 Aging and Chronic Diseases—Epidemiological and Public Health Approaches, INSERM, Paris, Villejuif, France / University Versailles Saint Quentin en Yvelines, Paris, France.
    Virtanen, Marianna
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland.
    Sociodemographic Differences Between Alcohol Use and Sickness Absence: Pooled Analysis of Four Cohort Studies2018Inngår i: Alcohol and Alcoholism, ISSN 0735-0414, E-ISSN 1464-3502, Vol. 53, nr 1, s. 95-103Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims: We examined differences in sickness absence in relation to at-risk drinking and abstinence, taking into account potential changes in consumption.& para;& para;Methods: We used individual-participant data (n = 46,514) from four prospective cohort studies from Finland, France and the UK. Participants responded to a survey on alcohol use at two time points 4-6 years apart, and were linked to records of sickness absence for an similar to 6-year follow-up after the latter survey. Abstainers were those reporting no alcohol use in either survey. At-risk drinkers at T1 were labelled as 'former', at-risk drinkers at T2 as 'current' and at-risk drinkers at both times as 'consistent' at-risk drinkers. The reference group was low-risk drinkers at both times. Study-specific analyses were stratified by sex and socioeconomic status (SES) and the estimates were pooled using meta-analysis.& para;& para;Results: Among men (n = 17,285), abstainers (6%), former (5%), current (5%) and consistent (7%) at-risk drinkers had an increased risk of sickness absence compared with consistent low-risk drinkers (77%). Among women (n = 29,229), only abstainers (12%) had a higher risk of sickness absence compared to consistent low-risk drinkers (74%). After adjustment for lifestyle and health, abstaining from alcohol was associated with sickness absence among people with intermediate and high SES, but not among people with low SES.& para;& para;Conclusions: The U-shaped alcohol use-sickness absence association is more consistent in men than women. Abstinence is a risk factor for sickness absence among people with higher rather than lower SES. Healthy worker effect and health selection may partly explain the observed differences.& para;& para;Short summary: In a pooled analysis from four cohort studies from three European countries, we demonstrated a U-shaped association between alcohol use and sickness absence, particularly among men. Abstinence from alcohol was associated with increased sickness absenteeism among both sexes and across socioeconomic strata, except those with low SES.

  • 410.
    Esplund, Helena
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jernetz, Ann-Marie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Skolsköterskors erfarenheter av föräldrars reaktioner vid samtal om barns övervikt eller fetma i lågstadiet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är en av de största folkhälosutmaningarna på 2000-talet och sprider sig som en epidemi i värlfärdsländer. Preventivt hälsoarbete ger en möjlighet att identifiera tidig övervikt och kunna sätta in åtgärder som hälsosamtal och rådgivande samtal i tid. Skolsköterskan har en viktig roll i att upptäcka övervikt och fetma hos barn i lågstadiet. Tidigare forskning har visat att föräldrarnas inställning och familjens livsstil har en stor inverkan på barnets övervikt. Syfte: Styftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av föräldrars reaktioner vid samtal om barnets övervikt eller fetma i lågstadiet. Metod: Data analyserades genom innehållsanalys med en induktiv ansats. Nio intervjuer med skolsköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; förnekar situationen, förolämpad förälder, öppenhet för vägledninga med sex underkategorier. Konklusion: Skolsköterskor möter ständigt olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt eller fetma. Då ämnet upplevs som svårt och känsligt att samtala om finns ett stort behov av professionell handledning för att i framtiden känna sig säker och trygg i sin proffession.

  • 411.
    Essemo Lorenzen, Sara
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jarl, Hanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att återgå till vardagen: En kvalitativ litteraturöversikt om strokedrabbade patienters upplevelser2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en av Sveriges folksjukdomar och den främsta anledningen till att vuxna personer drabbas av funktionsnedsättningar. Sjukdomen innebär en stor omställning för patienten då den medför en förändrad vardag. Det är en av många faktorer som påverkar patientens livskvalitet. Rehabilitering och stöd från interdisciplinärt team och närstående är viktiga delar för snabbare återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vardagslivet efter stroke. Metod: Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; förändrad tillvaro, förändrad identitet och behov av hjälp framåt. Patienterna upplevde en förändrad vardag på grund av de omständigheter stroke gav. Hemmet och anhöriga var två viktiga faktorer för att patienterna skulle känna trygghet. Fysiska och psykiska förändringar till följd av stroke gjorde att patienterna upplevde sin kropp som främmande. De fick lära sig att tolka sin nya kropp vilket upplevdes påfrestande. De behövde verktyg för att kunna hantera sin nya vardag och den förändrade kroppen vilket de erhöll från det interdisciplinära teamet. Konklusion: Patienternas upplevda livskvalitet påverkades negativt på grund av livsomställningarna efter stroke. Vad som gav mening och sammanhang blev tydligare för patienterna och att återgå till sitt ”gamla jag” var något som patienterna prioriterade högt. Viktigt för återhämtningen var det sociala och professionella stödet. De bildade tillsammans ett säkerhetsnät för patienten och möjliggjorde en meningsfull framtid.

  • 412.
    Evertsson, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Mehner, Jenny
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sexualitet vid bröstcancer- kvinnors upplevelser- en litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexualiteten är en central del av att vara människa och följer människan genom hela livet. En fungerande sexualitet är är en viktigdel i livskvaliteten. Att drabbas av bröstcacner innebär ofta stor förändring och livet kan upplevas vara i kaos. Eftersom bröst kopplas samman med kvinnlighet, skönhet, och sexualitet påverkar bröstcancer inte sällan kvinnornas sexuella hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturbaserad studie, där elva kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Den förändrade kroppen, En sexualitet i förändring samt Påverkan på den heterosexuella relationen. Diskussion: Förändringar i sexualiteten hos kvinnor som drabbats av bröstcancervar för dem oväntadeoch påverkade deras livskvalitet. De hade önskat få mer information och stödom hur sexualiteten skulle kunna komma att påverkas. Studien visar tydligt att sjuksköterskor inte kan tillgodosekvinnornas önskemål efter som de känner sig osäkra i att samtala om sexualitet. Det är dock sjuksköterskans ansvar att ge kvinnorna det stöd de behöver för att lindra deras lidande. Konklusion: Sjuksköterskor behöver få en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser av deras sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Detta för att kunna tillgodose det personanpassade stöd kvinnorna behöver.

  • 413.
    Evertsson, Elvira
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Dunder, Åsa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Organmottagares upplevelse av att ha genomgått en hjärttransplantation: En litteraturbaserad studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige utfördes den första hjärttransplantationen år 1984 i Göteborg. En ökande trend har identifierats genom åren och Sverige är det land som utför flest hjärttransplantationer i Skandinavien. Det är vid svår hjärtsvikt som den drabbade kan bli kandidat för eventuell hjärttransplantation och sjuksköterskan har en nyckelroll i omvårdnaden av dessa patienter. Omvårdnadens syfte är att förbättra patientens chans för överlevnad och livskvalitet. Syfte: Beskriva organmottagares upplevelser av att ha genomgått en hjärttransplantation. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra kategorier identifierades; En ny livssituation, förändrad syn på livet, ta del av andra erfarenheter och nya tankar inför framtiden, med tio underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att patienter som genomgått en hjärttransplantation upplever en förändrad vardag och livssyn. Nya insikter om livet och upplevelse av att fått en ny chans skapas. Detta väcker känsla av tacksamhet och skyldighet gentemot sin donator. Majoriteten av patienterna upplevde att stödet från sjukvården var bristfälligt, både inför och efter operationen och att det är bristen på information som upplevs som central.

  • 414.
    Evjenth, Thomas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Uppföljning av elevens kunskapsutveckling på APL: Hur APL-processer kan påverka synliggörande av kunskap2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Yrkeslärare med ansvar för arbetsplatsförlagt lärande (APL) använder sig av olika metoder för att säkerställa att APL följs upp på ett strukturerat sätt. Studien åskådliggör de metoder som lärare med APL-ansvar använder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsättningar för en bättre slutprodukt. Slutprodukten likställs i studien med en mer yrkeskunnig elev. Studien baseras på kvalitativa intervjuer, samtal och dokumentinsamling. Intervjuer har genomförts med åtta APL-ansvariga lärare på fyra olika yrkesprogram inom samma gymnasieskola. Dokumentinsamlingen baseras på de dokument som används i samband med uppföljning av APL. Samtal benämns i studien som vardagliga samtal som har genomförts med APL-ansvariga lärare. Det insamlade materialet sammanställdes och därefter analyserades data i förhållande till studiens frågeställningar. Resultatet visar att avsaknad av en strukturerad process medför att elevens kunskap inte synliggörs. När kunskap inte synliggörs skapas inte förutsättningar för att uppnå syftet med APL. I resultatdiskussionen diskuteras kraven på yrkeslärarens flexibilitet, om bristen på processkunskap kan hindra en strukturerad uppföljning samt hur osynlig kunskap kan bli synlig.

  • 415.
    Fagerlund, Theodor
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Nyström, Anders
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    PROSTATACANCERNS INVERKAN PÅ MÄNS LIV I SAMBAND MED DIAGNOS: En litteratturbaserad studie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste typen av cancer i världen och antalet drabbade ökar för varje år i Sverige. Diagnosticeringsprocessen av cancer är ett känsligt ämne för männen då det väcker existentiella frågor som leder till en förändrad kroppsuppfattning. Cancer kan också innebära en störning av hälsan och leda till ett lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns erfarenheter av att diagnosticeras med prostatacancer. Metod: Litteraturbaserad studie baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; diagnosen ett livsomvälvande besked, hantera sjukdomen är en krävande process samt kunskapsbrist skapar otrygghet med nio underkategorier. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de känslor och informationsbehov männen upplever i samband med diagnosen och hur de kan möta detta genom en god kommunikation och stöd. Sjuksköterskan blir medveten om dessa erfarenheter och kan då främja hälsa och lindra lidande för männen. Slutsats: Männen upplever en omvälvande period fram tills ett behandlingsbeslut ska tas. De behöver egentid för initial hantering av diagnos följt av information och stöd. De upplever också en bristfällig sjukvårdspersonal under denna period.

  • 416.
    Fahlén, Hanna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Lindell, Katja
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Skolsköterskors upplevelser av att tillgodose elevers behov2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Titel: Skolsköterskors upplevelser av att tillgodose elevers behov.

    Författare: Fahlén Hanna, Lindell Katja

    Institution: Institution för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde

    Program/Kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15 hp

    Handledare: Thorstensson Stina

    Examinator: Browall, Maria

    Sidor: 29

    Nyckelord: skolsköterska, elever, omvårdnad, upplevelser, förebyggande hälsoarbete

     

     

    Bakgrund: Skolsköterskorna har ett omfattande omvårdnadsarbete med att främja elevers hälsa och kan göra skillnad för elever i skolan, när det gäller deras hälsa och prestation. Förutsättningarna för hur skolsköterskor har möjlighet att utföra sitt hälsofrämjande omvårdnadsarbete varierar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors upplevelser av att kunna tillgodose elevernas behov av skolsköterskans tjänster.     Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för denna studie. Nio skolsköterskor från olika kommuner i Skåne intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av deras hälsofrämjande omvårdnadsarbete. Genom detta kan de bidra till god hälsa för eleven som i sin tur kan generera goda studieresultat. Skolsköterskorna belyste att ett samarbete med elevhälsoteamet och övrig personal på skolan är viktigt för att kunna tillgodose elevernas behov. Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av att känna trygghet i att kunna besöka skolsköterskan spontant vilket i nuläget inte alltid kan tillgodoses på grund av bristande resurser.                       Konklusion: Skolsköterskorna upplevde att de kan tillgodose elevernas behov om tillräckligt med resurser finns. Om skolsköterskan inte har möjlighet till att utföra ett hälsofrämjande arbete, föreligger det en risk för att elevernas välbefinnande och hälsa minskar vilket i sin tur kan medföra sämre studieresultat.

  • 417.
    Fasano, Jessica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Filipsson, Tina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Hur vanliga riskfaktorer för livsstilssjukdomar påverkas av interventioner med fysisk yoga: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Livsstilssjukdomar är idag den största orsaken till dödsfall i världen. De påverkas av livsstilen med avsaknad av fysisk aktivitet och förhöjt energiintag, vilket leder till övervikt, fetma och högt blodtryck. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vanliga riskfaktorer för livsstilssjukdomar påverkas av interventioner med fysisk yoga. Metod: En litteraturöversikt med 12 artiklar som valdes ut utifrån att de inkluderade en intervention med fysisk yoga för att studera effekten på de vanligaste riskfaktorerna för livsstilssjukdomar på vuxna. Resultat: Valda artiklar visade till övervägande del på att yoga som intervention kan vara effektivt för att minska riskfaktorer för livsstilssjukdomar genom att sänka blodtrycket och leda till viktminskning, men samtidigt visar några artiklar inga effekter. Yoga är holistiskt och flera studier innehåller kostrådgivning och stresshantering, vilket kan påverka effekten. Diskussion: Samlade slutsatser om effekten av fysisk yoga kan inte dras utifrån artiklarna. Studierna har haft flera faktorer som påverkat resultatet såsom andningsövningar, kostrådgivning och stresshantering. Fortsatt forskning bör fokusera på att genomföra studier där yoga-gruppen jämförs med en aktiv kontrollgrupp som utför annan fysisk aktivitet eller får kostrådgivning. Det skulle möjliggöra en bättre analys av den fysiska yogans effekter på riskfaktorer för livsstilssjukdomar.

  • 418.
    Favolye, Olena
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Naser, Nibras
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Bröstcancer hos kvinnor i fertil ålder: Upplevelser efter mastektomi2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Vid omfattande tumörväxt utförs mastektomi. Hela bröstet inklusive all lymfkörtelvävnad i axillen tas bort. Att få beskedet om att bröstet skall tas bort är en chock och upplevs av många som en livskris. Brösten är en central del i både det fysiska och det psykiska jaget hos de flesta kvinnor. Syfte: Att beskriva upplevelse hos kvinnor i fertil ålder som har genomgått mastektomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fem teman: Inverkan på kroppsuppfattning, förändringar i sexuella livet, inverkan på psykiska tillstånd, behov av stöd för att bidra till bra livskvalitet och positiva upplevelser efter cancerbehandlingar. Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde negativa förändringar i sin kroppsuppfattning som påverkade flera aspekter i livet såsom sexualitet, partnerskap, föräldraskap och relationer i arbetslivet. Kliniska implikationer: Sjuksköterskans lyhördhet till kvinnor och förståelse av deras kroppsliga och psykosociala förändringar är förutsättningarna för att lindra kvinnornas lidande och främja välbefinnande trots bröstcancersjukdomen och mastektomin.

  • 419.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet.
    Olson, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Högskolan Dalarna, Stockholms universitet.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet.
    Sandberg, Fredrik
    Linköpings universitet.
    Individualisation in Swedish adult education and the shaping of neo-liberal subjectivities2018Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 62, nr 3, s. 461-473Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we have analysed the ways a discourse on individualisation is taking shape within adult education in Sweden, how it operates, and what effects it has in terms of shaping student subjectivity. Drawing on a post-structural theorisation we analyse interviews with teachers and students in municipal adult education (MAE) and folk high schools (FHS). The analysis illustrates how both institutions contribute to the shaping of individualised subjectivities, although differently. At the end, a general question is raised about what happens with the democratic function of adult education in general, when a discourse on individualisation operates in the ways described, and more specifically, asks what is happening to FHS as an educational practice, that upholds its self-image as a last bastion of a collective notion of learning and subjectivity, and nurturing an educational practice of learning democracy?

  • 420.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet.
    Olson, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Högskolan Dalarna / Stockholms universitet.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet.
    Sandberg, Fredrik
    Linköpings universitet.
    Individualisering genom det kollektiva i svensk folkhögskola2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this paper presentation is to identify how the principles of democracy and the market are played out in Swedish adult education. More specifically, we focus on how collective and individually oriented notions of what it means to be a citizen, shape student subjectivity. By focusing on both formal adult education (municipal adult education) and non-formal adult education (folk high schools) we wish to illustrate how these principles are mobilized differently, thus shaping different kinds of citizen subjectivities. Drawing on a post structural theorization inspired by the work of Michel Foucault, we analyse interviews with students and teachers at one school for municipal adult education, as well as one folk high school. Our analysis illustrates how an individually oriented citizen is shaped through discourses mobilized in both settings. However, in the folk highs school, individualization is shaped through discourses on collectivization. We argue that such shaping are in line with neoliberal forms of governance.

  • 421.
    Feo, Rebecca
    et al.
    University of Adelaide, Australia.
    Conroy, Tiffany
    University of Adelaide, Australia.
    Jangland, Eva
    Uppsala University, Sweden / Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden.
    Muntlin Athlin, Åsa
    Uppsala University, Sweden / Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden.
    Browall, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Parr, Jenny
    Counties Manukau District Health Board, Auckland, New Zealand / Auckland University of Technology, New Zealand.
    Blomberg, Karin
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Kitson, Alison
    University of Adelaide, Australia / Flinders University, Australia.
    Towards a standardised definition for fundamental care: a modified Delphi study2018Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 11-12, s. 2285-2299Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS: To generate a standardised definition for fundamental care and identify the discrete elements that constitute such care.

    BACKGROUND: There is poor conceptual clarity surrounding fundamental care. The Fundamentals of Care Framework aims to overcome this problem by outlining three core dimensions underpinning such care. Implementing the Framework requires a standardised definition for fundamental care that reflects the Framework's conceptual understanding, as well as agreement on the elements that comprise such care (i.e., patient needs, such as nutrition, and nurse actions, such as empathy). This study sought to achieve this consensus.

    DESIGN: Modified Delphi study.

    METHODS: Three phases: (1) engaging stakeholders via an interactive workshop; (2) using workshop findings to develop a preliminary definition for, and identify the discrete elements that constitute, fundamental care; and (3) gaining consensus on the definition and elements via a two-round Delphi approach (Round 1 n=38; Round 2 n=28).

    RESULTS: Delphi participants perceived both the definition and elements generated from the workshop as comprehensive, but beyond the scope of fundamental care. Participants questioned whether the definition should focus on patient needs and nurse actions, or more broadly on how fundamental care should be delivered (e.g., through a trusting nurse-patient relationship), and the outcomes of this care delivery. There were also mixed opinions whether the definition should be nursing specific.

    CONCLUSIONS: This study has initiated crucial dialogue around how fundamental care is conceptualised and defined. Future work should focus on further refinements of the definition and elements with a larger, international group of practising nurses and service users. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 422.
    Fernow, Catarina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Möller, Lise-Lotte
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Upplevelser av övergång från barn- till vuxenklinik hos ungdomar med typ 1- diabetes2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige finns idag 7-8000 barn och ungdomar med typ 1-diabetes. Sjukdomen är kronisk och innebär dagliga blodsockerkontroller för ställningstagande till insulindosering, matintag och fysisk aktivitet. Vid 18 års ålder flyttar ungdomar sina diabeteskontroller från barn- till vuxenklinik vilket innebär nya kontakter, rutiner och ökat egenansvar.

    Syfte: Att beskriva hur ungdomar med typ 1-diabetes upplever övergången från barn- till vuxenklinik.

    Metod: En kvalitativ innehållsanalys där data samlades in via ett frågeformulär med öppna frågor.

    Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: ”ovisshet”, ”oförberedd” och ”bemötande”. Ungdomarna kände sig oroade inför övergången från barn- till vuxenklinik. De uppgav att de ville vara mer delaktiga och få tidigare och tydligare information om de förändringar som skulle ske i och med klinikbytet. De tog även upp vikten av att på ett tidigt stadium bygga upp en personlig relation till personalen på vuxenkliniken.

    Slutsats: Det är viktigt att förbereda ungdomar med typ 1-diabetes inför övergången till vuxenklinik i god tid. Personal från vuxenklinik behöver därför komma in tidigare i förberedelsefasen och träffa ungdomarna redan på barnkliniken för att oro ska kunna minimeras.

  • 423.
    Ferrie, Jane E.
    et al.
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, United Kingdom / School of Community and Social Medicine, University of Bristol, Bristol, United Kingdom.
    Virtanen, Marianna
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland.
    Jokela, Markus
    Institute of Behavioural Sciences, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Madsen, Ida E. H.
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Heikkilä, Katriina
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland.
    Alfredsson, Lars
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden / Centre for Occupational and Environmental Medicine, Stockholm County Council, Stockholm, Sweden.
    Batty, G. David
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, United Kingdom / Centre for Cognitive Ageing and Cognitive Epidemiology, University of Edinburgh, Edinburgh, Scotland, United Kingdom.
    Bjorner, Jakob B.
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Borritz, Marianne
    Department of Occupational and Environmental Medicine, Bispebjerg University Hospital, Copenhagen, Denmark.
    Burr, Hermann
    Federal Institute for Occupational Safety and Health (Bundesanstalt für Arbeitsschutz und Arbeitsmedizin), Berlin, Germany.
    Dragano, Nico
    Institute for Medical Sociology, Medical Faculty, University of Düsseldorf, Düsseldorf, Germany.
    Elovainio, Marko
    National Institute for Health and Welfare, Helsinki, Finland.
    Fransson, Eleonor I.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden / School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden / Stress Research Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Knutsson, Anders
    Department of Health Sciences, Mid Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Koskenvuo, Markku
    Department of Public Health, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Koskinen, Aki
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland.
    Kouvonen, Anne
    Department of Social Research, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Kumari, Meena
    Institute for Social and Economic Research, University of Essex, Colchester, United Kingdom.
    Nielsen, Martin L.
    Unit of Social Medicine, Frederiksberg University Hospital, Copenhagen, Denmark.
    Nordin, Maria
    Department of Psychology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Oksanen, Tuula
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland.
    Pahkin, Krista
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland.
    Pejtersen, Jan H.
    The Danish National Centre for Social Research, Copenhagen, Denmark.
    Pentti, Jaana
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland.
    Salo, Paula
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland / Department of Psychology, University of Turku, Turku, Finland.
    Shipley, Martin J.
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, United Kingdom.
    Tabák, Adam
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, United Kingdom / 1st Department of Medicine, Semmelweis University Faculty of Medicine, Budapest, Hungary.
    Suominen, Sakari B.
    Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Department of Public Health, University of Turku, Turku, Finland / Folkhälsan Research Center, Helsinki, Finland.
    Theorell, Töres
    Centre for Occupational and Environmental Medicine, Stockholm County Council, Stockholm, Sweden.
    Väänänen, Ari
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland.
    Vahtera, Jussi
    Department of Public Health, University of Turku, Turku, Finland / Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Westerholm, Peter J. M.
    Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Westerlund, Hugo
    Centre for Occupational and Environmental Medicine, Stockholm County Council, Stockholm, Sweden.
    Rugulies, Reiner
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark / Departments of Public Health and Psychology, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Nyberg, Solja T.
    Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland.
    Kivimäki, Mika
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, United Kingdom / Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Tampere and Turku, Finland / Institute of Behavioural Sciences, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Job insecurity and risk of diabetes: a meta-analysis of individual participant data2016Inngår i: CMJA. Canadian Medical Association Journal. Onlineutg. Med tittel: ECMAJ. ISSN 1488-2329, ISSN 0820-3946, E-ISSN 1488-2329, Vol. 188, nr 17-18, s. E447-E455Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Job insecurity has been associated with certain health outcomes. We examined the role of job insecurity as a risk factor for incident diabetes.

    METHODS: We used individual participant data from 8 cohort studies identified in 2 open-access data archives and 11 cohort studies participating in the Individual-Participant-Data Meta-analysis in Working Populations Consortium. We calculated study-specific estimates of the association between job insecurity reported at baseline and incident diabetes over the follow-up period. We pooled the estimates in a meta-analysis to produce a summary risk estimate.

    RESULTS: The 19 studies involved 140 825 participants from Australia, Europe and the United States, with a mean follow-up of 9.4 years and 3954 incident cases of diabetes. In the preliminary analysis adjusted for age and sex, high job insecurity was associated with an increased risk of incident diabetes compared with low job insecurity (adjusted odds ratio [OR] 1.19, 95% confidence interval [CI] 1.09-1.30). In the multivariable-adjusted analysis restricted to 15 studies with baseline data for all covariates (age, sex, socioeconomic status, obesity, physical activity, alcohol and smoking), the association was slightly attenuated (adjusted OR 1.12, 95% CI 1.01-1.24). Heterogeneity between the studies was low to moderate (age- and sex-adjusted model: I(2) = 24%, p = 0.2; multivariable-adjusted model: I(2) = 27%, p = 0.2). In the multivariable-adjusted analysis restricted to high-quality studies, in which the diabetes diagnosis was ascertained from electronic medical records or clinical examination, the association was similar to that in the main analysis (adjusted OR 1.19, 95% CI 1.04-1.35).

    INTERPRETATION: Our findings suggest that self-reported job insecurity is associated with a modest increased risk of incident diabetes. Health care personnel should be aware of this association among workers reporting job insecurity.

  • 424.
    Folke, Linnea
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Geszti, Josefina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Diabetes typ 2 - Tonåringars upplevelser av sjukdomen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom där antalet individer med sjukdomen ständigt ökar. Allt fler tonåringar drabbas av sjukdomen oftast till följd av övervikt med inslag av hereditet och etnicitet. Orsaker till diabetes typ 2 är förknippat med riskfaktorer i relation till ohälsosamma levnadsvanor.Syfte: Syftet med studien är att beskriva tonåringars upplevelser av diabetes typ 2.Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturöversikt med 7 vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framgår det att tonåringar med diabetes typ 2 upplever svårigheter med anpassningen till nya vanor efter sjukdomsdebuten. Livsstilsförändringar genomförs i form av ändrade kost- och motionsvanor vilket påverkas av hinder eller möjligheter. Tonåringarna upplever oförståelse från vården och önskar bättre stöd från vårdpersonal. De upplever rädsla och oro över att berätta om sjukdomen för vännerna. Behovet av stöd från både vänner och familj är betydelsefullt. Konklusion: Tonåringar med diabetes typ 2 kämpar med att upprätthålla en god livsstil som krävs för att hålla sjukdomen under kontroll. Rädslan för att vara annorlunda speglar svårigheterna tonåringarna upplever. Tonåringarna behöver stöd och uppmuntran för att upprätthålla hälsosamma vanor samt ett gott välbefinnande.

  • 425.
    Fontes, Andre
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. iMM, Portugal.
    Dynamics and differentiation patterns of careg-expressing ependymal cells in the spinal cord of transgenic zebrafish; the role of senescence in caudal fin regeneration2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Spinal cord injury (SCI) is a severe CNS injury with irreversible recovery of functions in mammalian species and consequent detrimental of social and psychological condition. It accounts for major economic resources in healthcare and current therapies of engrafting transplantation of in vitro neural cultures do not lead to functional recovery. Senescence has been shown as a dormant state where cells secrete several factors into the environment before they become phagocytized and cleared. These senescence-associated secretory phenotype (SASP) factors have been shown as crucial in the development and regeneration processes, and therefore new studies are taking place to understand if inducing the cellular senescence program is therapeutically beneficial at lesion sites. Here, we analysed the regeneration of the caudal fin of the zebrafish, which is a vertebrate model capable of regenerating tissue leading to full recovery. By quantifying proportion of senescent cells through several time points of caudal fin regeneration, through SA-β-gal staining, we assessed if there are differences between normal non-injured tissue and the regenerating and full regenerated tissue. It was revealed that the number of senescent cells increase during the regeneration process, but they become effectively cleared upon the fin is almost full regenerated. Although this confirms that there is in fact a development-programmed senescence (DPS) during regeneration, the proportion of cells after regeneration was lower than the non-injured tissue, which may be interest for the study of age-related senescence.

  • 426.
    Fornes, Romina
    et al.
    Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Maliqueo, Manuel
    Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden / Endocrinology and Metabolism Laboratory, Department of Medicine, West Division, University of Chile, Santiago, Chile.
    Hu, Min
    Department of Physiology, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hadi, Laila
    Department of Physiology, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Jimenez-Andrade, Juan M.
    Unidad Académica Multidisciplinaria Reynosa Aztlán, Universidad Autónoma de Tamaulipas, Reynosa, Tamaulipas, Mexico.
    Ebefors, Kerstin
    Department of Physiology, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nyström, Jenny
    Department of Physiology, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Labrie, Fernand
    Laval University Research Center in Molecular Endocrinology, Oncology and Human Genomics, CHUL Research Center, Quebec, Canada.
    Jansson, Thomas
    Department of Obstetrics & Gynecology, Division of Reproductive Sciences, University Colorado Anschutz Medical Campus, Aurora, Colorado, USA.
    Benrick, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Department of Physiology, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Stener-Victorin, Elisabet
    Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, 171 77, Stockholm, Sweden.
    The effect of androgen excess on maternal metabolism, placental function and fetal growth in obese dams2017Inngår i: Scientific Reports, ISSN 2045-2322, E-ISSN 2045-2322, Vol. 7, artikkel-id 8066Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pregnant women with polycystic ovary syndrome (PCOS) are often overweight or obese. To study the effects of maternal androgen excess in obese dams on metabolism, placental function and fetal growth, female C57Bl6J mice were fed a control (CD) or a high fat/high sucrose (HF/HS) diet for 4-10 weeks, and then mated. On gestational day (GD) 15.5-17.5, dams were injected with dihydrotestosterone (CD-DHT, HF/HS-DHT) or a vehicle (CD-Veh, HF/HS-Veh). HF/HS dams had higher fat content, both before mating and on GD18.5, with no difference in glucose homeostasis, whereas the insulin sensitivity was higher in DHT-exposed dams. Compared to the CD groups, the livers from HF/HS dams weighed more on GD18.5, the triglyceride content was higher, and there was a dysregulation of liver enzymes related to lipogenesis and higher mRNA expression of Fitm1. Fetuses from HF/HS-Veh dams had lower liver triglyceride content and mRNA expression of Srebf1c. Maternal DHT exposure, regardless of diet, decreased fetal liver Pparg mRNA expression and increased placental androgen receptor protein expression. Maternal diet-induced obesity, together with androgen excess, affects maternal and fetal liver function as demonstrated by increased triglyceride content and dysfunctional expression of enzymes and transcription factors involved in de novo lipogenesis and fat storage.

  • 427.
    Fornes, Romina
    et al.
    Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Solna.
    Manti, Maria
    Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Solna.
    Qi, Xiaojuan
    Department of Physiology, Qiqihar Medical University, Qiqihar, China.
    Vorontsov, Egor
    Proteomics Core Facility, University of Gothenburg, Gothenburg.
    Sihlbom, Carina
    Proteomics Core Facility, University of Gothenburg, Gothenburg.
    Nyström, Jenny
    Department of Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg.
    Jerlhag, Elisabet
    Department of Pharmacology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg.
    Maliqueo, Manuel
    Endocrinology and Metabolism, Faculty of Medicine, West division, University of Chile, Santiago, Chile.
    Hirschberg, Angelica Lindén
    Division of Obstetrics and Gynecology, Karolinska University Hospital, Solna.
    Carlström, Mattias
    Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Solna.
    Benrick, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Department of Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg.
    Stener-Victorin, Elisabet
    Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Solna.
    Mice exposed to maternal androgen excess and diet-induced obesity have altered phosphorylation of catechol-O-methyltransferase in the placenta and fetal liver2019Inngår i: International Journal of Obesity, ISSN 0307-0565, E-ISSN 1476-5497, Vol. 43, s. 2176-2188Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background/objectives: Maternal obesity together with androgen excess in mice negatively affects placental function and maternal and fetal liver function as demonstrated by increased triglyceride content with dysfunctional expression of enzymes and transcription factors involved in de novo lipogenesis and fat storage. To identify changes in molecular pathways that might promote diseases in adulthood, we performed a global proteomic analysis using a liquid-chromatography/mass-spectrometry system to investigate total and phosphorylated proteins in the placenta and fetal liver in a mouse model that combines maternal obesity with maternal androgen excess. Methods: After ten weeks on a control diet (CD) or high fat/high sugar-diet, dams were mated with males fed the CD. Between gestational day (GD) 16.5 and GD 18.5, mice were injected with vehicle or dihydrotestosterone (DHT) and sacrificed at GD 18.5 prior to dissection of the placentas and fetal livers. Four pools of female placentas and fetal livers were subjected to a global proteomic analysis. Total and phosphorylated proteins were filtered by ANOVA q < 0.05, and this was followed by two-way ANOVA to determine the effect of maternal obesity and/or androgen exposure. Results: In placenta, phosphorylated ATP-citrate synthase was decreased due to maternal obesity, and phosphorylated catechol-O-methyltransferase (COMT) was differentially expressed due to the interaction between maternal diet and DHT exposure. In fetal liver, five total proteins and 48 proteins phosphorylated in one or more sites, were differentially expressed due to maternal obesity or androgen excess. In fetal liver, phosphorylated COMT expression was higher in fetus exposed to maternal obesity. Conclusion: These results suggest a common regulatory mechanism of catecholamine metabolism in the placenta and the fetal liver as demonstrated by higher phosphorylated COMT expression in the placenta and fetal liver from animals exposed to diet-induced maternal obesity and lower expression of phosphorylated COMT in animals exposed to maternal androgen excess. © 2019, Springer Nature Limited.

  • 428.
    Fors, Josefine
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Andersson, Kristina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Finns det skillnader i orsaker till arbetsrelaterad stress hos män och kvinnor?: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (university diploma), 80 poäng / 120 hpOppgave
  • 429.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg, Sweden.
    Mathematics in preschool and problem solving: Visualizing Abstraction of balance2014Inngår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 5, nr 6, s. 427-434Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 430.
    Forsberg, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences at Lund University, Lund, Sweden / Skåne University Hospital, Department of Transplantation and Cardiology, Sweden.
    Flodén, Anne
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Lennerling, Annette
    The Transplant Center, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden / Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden.
    Karlsson, Veronika
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Nilsson, Madeleine
    Queen Silvia’s Children Hospital, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Fridh, Isabell
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg,Sweden / School of Health Sciences, University of Borås, Sweden.
    The core of after death care in relation to organ donation: A grounded theory study2014Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 30, nr 5, s. 275-282Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 431.
    Forsberg, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University, Sweden / Department of Transplantation and Cardiology, Skåne University Hospital, Sweden.
    Karlsson, Veronika
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Department of Anaesthesia and Intensive Care, Sahlgrenska University Hospital, Sweden.
    Cavallini, Josefin
    The Transplant Centre, Sahlgrenska University Hospital, Sweden.
    Lennerling, Annette
    The Transplant Centre, Sahlgrenska University Hospital, Sweden / The Sahlgrenska Academy Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden.
    The meaning of social adaptation after solid organ transplantation2016Inngår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 36, nr 2, s. 62-67Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
  • 432.
    Forsberg, Anna
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden / Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Lennerling, Anette
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden / University of Gothenburg, Göteborg, Sweden.
    Fridh, Isabell
    University of Gothenburg, Göteborg, Sweden / University of Borås, Borås, Sweden.
    Karlsson, Veronika
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Nilsson, Madeleine
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Understanding the Perceived Threat of the Risk of Graft Rejections: A Middle-Range Theory2015Inngår i: Global Qualitative Nursing Research, ISSN 2333-3936, Vol. 2, artikkel-id 2333393614563829Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    From a clinical viewpoint, graft rejection is one of the greatest threats faced by an organ transplant recipient (OTR). We propose a middle-range theory (MRT) of Perceived Threat of the Risk of Graft Rejection (PTRGR) as a contribution to the practice of transplant nursing. It could also apply to the detection of risky protective behavior, that is, isolation, avoidance, or non-adherence. The proposed MRT covers the following concepts and the relationship between them: transplant care needs, threat reducing interventions, intervening variables, level of PTRGR, protective strategies, and evidence-based practice. Parts of this theory have been empirically tested and support the suggested relationship between some of the concepts. Further tests are needed to strengthen the theoretical links. The conceptual framework might serve as a guide for transplant nurses in their efforts to promote post-transplant health and reduce threat-induced emotions.

  • 433.
    Forsberg, Kristina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Hur kunskap om locus of control och samband med stress kan användas i hälsofrämjande arbete.: en litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Titel: Hur kunskap om locus of control och samband med stress kan användas i hälsofrämjande arbete. – en litteraturstudie

    Institution: Institutionen för vård och natur, Högskolan i Skövde

    Kurs: Examensarbete i folkhälsovetenskap, 7,5 högskolepoäng

    Författare: Forsberg, Kristina

    Sidor: 17

    Månad och år: Maj 2014

    Nyckelord: locus of control, stress, health promotion, folkhälsa och etiska aspekter

    Bakgrund

    : Stress är ett stort folkhälsoproblem och stressen ökar på arbetsplatserna och yngre känner av stressrelaterade problem. Genom att studera sambandet kan man få viktig information om hur kunskap om locus of control kan användas i hälsofrämjande arbete. Syfte: Att belysa hur kunskap om locus of control i samband med stress kan användas i hälsofrämjande arbete. Metod: Metoden var en litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och samman-ställdes utifrån hälsofrämjande aspekter. Resultat: Personer med inre locus of control har lättare att hantera stress än personer med yttre locus of control. Detta samband finns bland yngre och vuxna människor med västerländsk kultur. Det behövs mer forskning på samband mellan stress och locus of control hos äldre personer och personer med icke västerländsk kultur för att utforma hälsofrämjande arbeten som riktas till dessa målgrupper. Slutsats: Interventioner som går ut på att träna på problemlösning är ett bra sätt att förebygga och minska stress hos både barn och vuxna. Information till föräldrar kan påverka barnens locus of control och förebygga och minska stress hos barn och ungdomar. Hälsofrämjande arbeten som syftar till att ge anställda och studenter mer inflytande över sitt arbete/lärande kan också förebygga och minsk stress eftersom detta gör att personerna i högre grad känner att de själva kan påverka sin situation.

  • 434.
    Forslin, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Karlsson, Ida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskans uppfattningar av att ha närstående närvarande vid hjärt-lungräddning: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare har närstående inte tillåtits att närvara vid hjärt-lungräddning (HLR) men diskussionen har ökat i omfattning. European Resuscitation Council och American Heart Association förespråkar närståendes närvaro men trots detta tillåter många länder inte detta. Sveriges sjukhus inrapporterade 2586 hjärtstopp år 2014. Närstående upplever lidande när en nära blir sjuk, vilket kopplas till familjefokuserad omvårdnad där de närstående och patienten ska ses som en helhet. Här läggs det vikt vid socialt stöd som har betydelse för en individs hälsa, en sjuksköterska kan vara lämplig som stödjande person.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av att ha närstående närvarande vid HLR.

    Metod: En litteraturöversikt har gjorts innehållande 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.

    Resultat: Sjuksköterskor känner oro för hur närstående påverkas av att bevittna HLR, att de ska ingripa i återupplivningsarbetet. Sjuksköterskor uppfattar stöd till närstående som väsentligt för att möjliggöra närvaro vid HLR. Närstående uppfattas påverka den sociala och fysiska miljön. Riktlinjer för sjuksköterskor behövs.

    Konklusioner: Sjuksköterskor uppfattar att det saknas förutsättningar för närstående att närvara vid HLR. Med en stödperson för de närstående och tydliga riktlinjer kan detta främjas. Däremot finns det hinder så som arbetsmiljö som försvårar möjligheten för närståendes närvaro. 

  • 435.
    Forsman, Anna-Carin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Barnmorskors sätt att genomföra inskrivningsbesöken2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmorskor bör eftersträva en god vårdrelation för att överbrygga den sårbarhet och osäkerhet graviditeten skapar. Inskrivningsbesöken vid graviditet är omfattande, det är mycket information som ska hanteras, vilket försvårar möjligheten till en god vårdrelation. Syfte: Belysa hur barnmorskor vid mödrahälsovården genomför inskrivningsbesöken för att skapa en god vårdrelation. Metod: Datamaterial samlades in via intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnmorskorna beskriver vikten av att skapa balans mellan graviditeten i fokus och de medicinska riktlinjerna i inskrivningsbesöken. Graviditeten är den centrala anledningen till besöken så fokus behöver ägnas åt att stärka den gravida/partnern i övergången till föräldrablivandet. Inskrivningsbesöken innebär hantering av medicinska uppgifter, vilka är centrala för vårdplaneringen men kan försvåra den gravidas/partnerns fokus på graviditeten. Den gravidas/partnerns möjlighet till delaktighet vid inskrivningsbesöken beskrivs som central. Avgörande för delaktighet är möjligheten till berättande, kroppsspråk, miljön och stöd av metoder för att främja besökens genomförande. För att främja samtalet används olika former av mallar och fraser samt strategier kring hur dokumentationen handhas. Konklusion: Barnmorskorna beskriver strategier och metoder som centrala för att främja den gravidas/partnerns delaktighet i inskrivningsbesöken.

  • 436.
    Fossen, Anna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sabel, Jessica
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ett klipp är inte bara ett klipp: Barnmorskors resonemang kring episiotomi2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmorskan ska vårda och stödja kvinnan genom hela förlossningsprocessen. Situationer kan uppkomma under förlossningen där olika åtgärder kan behöva utföras som exempelvis episiotomi i samband med att föregående fosterdel framföds. Studier visar att både fördelar och nackdelar är assosierade med episiotomi. Det är därför viktigt att barnmorskor vet sitt resonemang kring episiotomi när resultaten av studier varierar eftersom barnmorskan har ansvar för den födande kvinnan.

    Syfte: Att undersöka barnmorskors resonemang kring episiotomi.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med nio barnmorskor som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat: Resultatet presenteras i ett tema, En berg- och dalbana, innehållande två kategorier, Blandade känslor till episiotomi samt Det säkra före det osäkra, dessa utmynnade i sex underkategorier. Barnmorskorna ansåg att episiotomi inte var något som skulle utföras i onödan och med erfarenhet upplevde barnmorskorna det lättare att avgöra när episiotomi hade en positiv effekt på förlossningsprocessen.

    Konklusion: Barnmorskorna var restriktiva i utförandet av episiotomi och att det endast var i speciella situationer det ansågs vara nödvändigt med ingreppet. Tålamod var en viktig egenskap för en barnmorska och tillsammans med en ökad arbetslivserfarenhet var det lättare att avgöra när den födande kvinnan var i behov av episiotomi.

  • 437.
    Fransson, Eva
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Johansson, Helen
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig smärta innebär stora negativa konsekvenser för samhället i form av ökade sjukskrivningstal och mindre delaktighet i samhället. Patienter med neuropatisk smärta upplever att de inte får den hjälp de önskar. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stödja dess patienter till att uppnå upplevd hälsa trots lidande och sjukdom. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod: Litteraturöversikt där datamaterialet består av tio kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: Resultatet visas i två huvudteman; neuropatisk smärta, en ständig kamp i vardagen och bemötande i hälso- och sjukvården samt fem underteman; acceptansens betydelse för hantering av smärta, inverkan på relationer, inverkan på dagliga aktiviteter, vårdens bristande kunskap och förståelse,  vägen till smärtlindring , en utmaning. Resultatet visar att neuropatiska smärtan påverkar många delar av livet. Upplevelser av negativa konsekvenser både inom arbetslivet, familjelivet och sociala aktiviteter. För att uppnå livskvalitet krävs acceptans av smärtan. Konklusion: Patienter med neuropatisk smärta bör förstås i ett helhetsperspektiv och utifrån den komplexa smärtupplevelsen de har. Hälso- och sjukvården har stora möjligheter till förbättringsarbete för att bemöta dessa patienter och bidra till en ökad livskvalitet. Detta kan ske genom ett aktivt och intresserat lyssnade för att få en förståelse för patientens livssituation.

  • 438.
    Franx, Bart A. A.
    et al.
    Department of Anatomy, Donders Institute for Brain, Cognition and Behaviour, Radboud University Medical Center, Nijmegen, The Netherlands.
    Arnoldussen, Ilse A. C.
    Department of Anatomy, Donders Institute for Brain, Cognition and Behaviour, Radboud University Medical Center, Nijmegen, The Netherlands.
    Kiliaan, Amanda J.
    Department of Anatomy, Donders Institute for Brain, Cognition and Behaviour, Radboud University Medical Center, Nijmegen, The Netherlands.
    Gustafson, Deborah R.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Department of Neurology, Section for NeuroEpidemiology, State University of New York, Downstate Medical Center, USA / Neuropsychiatric Epidemiology Unit (EPINEP), Institute for Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Weight Loss in Patients with Dementia: Considering the Potential Impact of Pharmacotherapy2017Inngår i: Drugs & Aging, ISSN 1170-229X, E-ISSN 1179-1969, Vol. 34, nr 6, s. 425-436Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Unintentional body weight loss is common in patients with dementia and is linked to cognitive impairment and poorer disease outcomes. It is proposed that some dementia medications with market approval, while aiming to improve cognitive and functional outcomes of a patient with dementia, are associated with reported body weight or body mass index loss. This review presents evidence in the published literature on body weight loss in dementia, describes selected theories behind body weight loss, evaluates the potential impact of approved dementia pharmacotherapies on body weight, considers the potential role for medical foods, understands the potential influence of treatments for neuropsychiatric symptoms and signs, and finally, summarizes this important area.

  • 439.
    Fridlind, Pontus
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Schyberg, Fredrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vård patienter i ett palliativt skede: En litteraturbaserad studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 12 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär att främja livskvalité och att lindra lidande för patienter som vårdas vid livets slutskede. Lindra smärta och symptom är två viktiga mål för att patienten ska kunna uppleva ett välbefinnande trots sin svåra sjukdom. Omvårdnaden för den döende patienten bör vara personcentrerad, en vårdmodell som kallas de 6:sn underlättar och främjar en personcentrerad vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede inom sluten somatisk vård. Metod: Den metod som användes i studien var en litteraturbaserad metod bestående av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkommer tre huvudteman; bygga nära relationer, samarbete mellan inblandade aktörer och emotionellt påfrestande, med sju underteman. Konklusion: Den kommunikativa förmågan hos sjuksköterskan är en kärnpunkt för god omvårdnad inom den palliativa vården, kontinuerlig övning och utbildning skapar goda förutsättningar för hög kommunikativ förmåga. Att möta patienter i livets slutskede är emotionellt påfrestande, tid och kontinuitet för varje patient skapar goda förutsättningar för sjuksköterskan att möta dessa känslor på professionellt sätt.

  • 440.
    Friman, Alida
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Schwöbel, Benedikta
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att finna ljus i mörker: En studie om att finna hopp och mening då ens barn drabbas av cancer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 441.
    Fritzson, Ida
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Fahlgren, Tove
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Patienters upplevelser av hjärtinfarkt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I bakgrunden förklaras att årligen drabbas ett stort antal människor av hjärtinfarkt. Sjukdomen inträffar ofta plötsligt och påverkar stora delar av patientens liv. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap kring hur patienten upplever sjukdomen för att kunna ge vård utifrån ett patientperspektiv. Syftet med studien var därmed att beskriva hur patienter upplever att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturbaserad studie där kvalitativ forskning analyserats. Resultatet sammanställdes i fyra olika teman: Ett förändrat och hotat liv, rädslan för en ny hjärtinfarkt, Livsstilsförändringars påverkan på stress och välbefinnande samt känslan av sårbarhet och brist på individanpassad vård. Livet efter en hjärtinfarkt upplevdes som förändrat. Patienterna såg inte på sig själv och sin kropp på samma sätt som tidigare. Betydelsen av stöd ansågs som viktigt i återhämtningsprocessen, dock sågs sjukvårdens stöd stundtals som bristande. Vissa patienter upplevde förändringarna i livet som positiva och som vägen till ett förbättrat liv. Slutsatsen är att upplevelserna tiden efter hjärtinfarkten är individuella, därmed bör vården vara individanpassad för att uppnå så bra vård som möjligt. Vården bör fokusera på att hjälpa patienterna att hantera vardagliga situationer.

  • 442.
    Fröblom, Christine
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Fysisk aktivitet som fallprevention bland äldre: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Fallolyckor är globalt den näst största orsaken till dödsfall på grund av skada. Förutom mänskligt lidande är det även ett mycket dyrt folkhälsoproblem vars prevalens dessutom ökar i många länder på grund av den stigande medellivslängden.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur fysisk aktivitet kan förebygga fallolyckor hos äldre. Frågeställningen ville undersöka vilka former av fysisk aktivitet som gav goda resultat för fallprevention.

    Metod: Litteraturöversikt valdes som studiedesign. Tio artiklar söktes fram och analyserades med hjälp av checklistorna strobe och consort för att sedan ingå i en tematisk analys.

    Resultat: Resultatet presenterades enligt fyra teman där studier som visade goda resultat för fallprevention samt studier med mindre tydliga resultat presenterades. Därefter följde relevanta fynd gällande fysiologiska, fysiska, psykologiska och sociala faktorer. Exempel på faktorer som gav goda resultat var stark handgreppstyrka, långsiktig fysisk aktivitet, balanskrävande träning, gruppträning med ledare, socialt stöd, motiverande information samt en trygg miljö. Exempel på faktorer som verkade ge sämre resultat var svag handgreppstyrka, kortsiktig fysisk aktivitet, självständig träning med video, att bo på äldreboende, brist på socialt stöd, transportsvårigheter samt en otrygg miljö. Rädsla för fall var vanligt förekommande, men kunde i flera fall motverkas med hjälp av fysisk aktivitet.

    Slutsats: Litteraturöversikten visar att utförande av regelbunden fysisk aktivitet inte endast är fallförebyggande utan även förbättrar den fysiska funktionen samt främjar den psykosociala hälsan. För att lyckas med implementeringen bör fysiologiska, fysiska, psykologiska och sociala faktorer tas med i planeringen.

  • 443.
    Fänge, Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jönsson, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Skolsköterskors arbete med sex- och samlevnadsundervisning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning har visat att elever tycker att sex- och samlevnadsundervisningen är undermålig. Dessutom skiftar metoder och innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen mellan olika skolor. Elevhälsans kompetens tas inte alltid till vara. Att arbeta hälsofrämjande är en grundsten i skolsköterskors profession och där ingår att främja elevers sexuella hälsa. För att förbättra det hälsofrämjande arbetet avseende den sexuella hälsan samt sex- och samlevnadsundervisningen i allmänhet är det viktigt att få en ökad förståelse för hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning idag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Metod: Åtta skolsköterskor verksamma på högstadiet eller gymnasiet intervjuades via mejl och telefon. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem teman; Att undervisa i sex- och samlevnad kräver kunskap, öppenhet och följsamhet; Samtalet öppnar upp för möjligheten att tala om sex- och samlevnad; Betydelsen och utmaningar med att arbeta med nyanlända elever; Skolsköterskors vilja att lyfta HBTQ och att hålla sig normkritisk samt; Att uppleva samarbete med andra professioner som något positivt och önskvärt. Konklusion: Studien kan bidra till ökad förståelse för skolsköterskors arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Skolsköterskor har tystnadsplikt och utgår från elevers livsvärld och kan således utgöra en värdefull roll i undervisningen. Det vore positivt om skolsköterskor involverades mer i sex- och samlevnadsundervisningen, dock behöver de avsätta mer tid för att prioritera sådant arbete. 

  • 444.
    Gamgam Leanderz, Åsa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Existentiell omvårdnad: vårdpersonalens upplevelser -en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intresset för existentiella frågor har ökat inom hälso-och sjukvården. Eftersom många människor i dagens samhälle lider av psykisk ohälsa skulle det vara viktigt för vårdpersonal att integrera andlig omvårdnad i mötet med patienten. Även om många studier redan gjorts och det är välkänt att existentiell omvårdnad ska vara en del av humanistisk omvårdnad, finner vårdpersonal det svårt att ge existentiell omvårdnad.Syfte: med uppsatsen var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av existentiell omvårdnad. Metod:är en litteraturöversikt som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys beskriven av Hällgren Graneheim och Lundman. Resultatet:visar att rädsla kan uppkomma när vårdpersonalen berörs inombords. Medvetenhet om egen sårbarhet kan även medföra att vårdpersonalen undviker existentiell omvårdnad. Vårdpersonalens förhållningssätt till egen andlighet innefattar att veta var det egna jaget står. Genom att diskutera situationer med andra fördjupas förståelsen för de egna upplevelserna. Ett medvetet närvarande i stunden och att hålla tillbaka sig själv verkar också utgöra en förutsättning för existentiell omvårdnad.Diskussion:Sårbarhet hos vårdpersonalen utgjorde hinder. Förutsättningarna förbättrades när vårdpersonalen ökade medvetenheten om den egna andligheten. Slutsats: Det ansågs viktigt att vårdpersonalen var medveten om sin egen andlighet för att kunna möta patientens existentiella behov.

    Background: The interest of existential issues has increased in healthcare. Since a lot of people in today´s society suffer from poor mental health, it would be an important task to healthcareprofessionals to integrate existential care in the meeting with the patient. Eventhough there has been a lot of studies done in the field of existential care, for it is wellknown that existential care should be a part of humanistic caring, healthcareprofessionals found it problematic to give existentialcare. The aim of this study wasto describe healthcareprofessionals experiences of existential care. Method: Literature review which was analyzed using qualitative content analysis described by Hällgren Graneheim and Lundman has been used as a method. The resultshowed that fear arose when healthcareprofessional were affected within. Awareness of their own vulnerability resulted in avoiding existential care. Healthcareprofessionals attitudes to their own spirituality involved knowing where the own self was positioned. By discussing situations with others deepens the understanding of their own experiences. A conscious presence in the moment and to restrain oneself also seems to be a prerequisite for spiritual care. Discussion: Vulnerability of healthcareprofessionals formed barriers. The conditions improved when healthcareprofessionals increased awareness of their own spirituality. Conclusion: It was considered important that healthcareprofessionals were aware of their own spirituality in order to meet the patient's existential needs.

  • 445.
    Gamgam Leanderz, Åsa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Hudlösheten i föräldrablivandet: om kvinnors existentiella hälsa i relation till reproduktion ur barnmorskors perspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmorskor möter kvinnor när deras existentiella hälsa utmanas vilket innebär att barnmorskors förståelse för existentiell hälsa är betydelsefullt att belysa Syfte: Att fördjupa förståelsen av meningen med existentiell hälsa i relation till reproduktion ur barnmorskors perspektiv. Metod: Sju barnmorskor skrev ned sina reflektioner gällande kvinnors existentiella hälsa i ett frågeformulär. Svaren analyserades med den kvalitativa metoden hermeneutisk textanalys enligt Gadamer. Resultat: Analysen gav upphov till tre teman, varav det första delades in i två underteman, enligt följande rubriker: En mångtydig känsla i det existentiella samtalet med kvinnan, En vägledning till kvinnan att finna sin inre styrka och tro på sig själv i transitionen till föräldraskapet och Dialogen om tro på mänskligheten och livet, som inte behöver vara religion. Konklusion: Resultatet visar betydelsen av samtal om existentiell hälsa för kvinnor och barnmorskornas egen förmåga att möta kvinnor i dessa samtal, samt yttre omständigheter som påverkar dessa samtal. Den existentiella hälsan har betydelse för det totala måendet och därför bör fokus på existentiell hälsa vara en självklar beståndsdel i mötet med gravida kvinnor.

  • 446.
    Geidemark, Camilla
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ekelund, Anna-Karin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ett arbete som berör och engagerar: Distriktssköterskors upplevelser av att möta flyktingar och asylsökande patienter inom primärvården2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Möten med asylsökande patienter inom primärvården ökar till följd av den tilltagande flyktingströmmen till Sverige. De asylsökande har traumatiska upplevelser med sig och är stressade i sin nya situation, vilket påverkar den psykiska hälsan. Svårigheter i kommunikationen visar sig och påverkas av de språkbarriärer som råder. Kunskap om kultur visar sig vara viktig för personal som möter de asylsökande. Det saknas studier om hur distriktssköterskor upplever dessa möten i primärvården. Syfte: Syftet i studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta flyktingar och asylsökande patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Öppna semistrukturerade frågor användes i intervjuer med åtta sjuksköterskor varav sju var distriktssköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framkom med sex underteman. Huvudteman var Bemötande utifrån ett kulturellt perspektiv, Utmaningar i kommunikationen och Oförutsägbara möten. Sjuksköterskorna i studien upplever känslosamma möten och kommunikationen upplevs vara svår. Deltagarna beskrev kulturella aspekter som påverkade i mötet med de asylsökande. Slutsats: Behov av kunskap framkom i att bemöta och förstå de asylsökande. Detta anser författarna vara viktigt inför framtiden där ett mångkulturellt samhälle är ett faktum.

  • 447.
    George, Christina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Fransson, Josefine
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kvinnors upplevelser av att genomgå inducerad abort: En kvalitativ bloggstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnor har genomgått inducerad abort i alla tider över hela världen. Säkra aborter räddar liv och är en viktig del av den reproduktiva och sexuella hälsan. Trots att abortlagstiftningen i Sverige har blivit liberal med tiden finns det fortfarande attityder gentemot inducerad abort som gör det till ett tabubelagt och kontroversiellt ämne, både i Sverige och internationellt. Syfte: Att belysa svensktalande kvinnors upplevelser av att genomgå inducerad abort. Metod: En kvalitativ bloggstudie med induktiv ansats och analys av narratives. Nio bloggar med totalt 12 inlägg och 31 kommentarer inkluderades i studien. Resultat: Upplevelserna var varierande och resulterade i tre huvudteman; den emotionella aborten, den fysiska aborten samt stöd och bemötande. Dessa teman fick totalt sju subteman. Konklusion: Det finns en stor variation i kvinnors upplevelser av inducerad abort. Kvinnorna upplever känslor som sorg och skam samt lättnad och glädje. De beskriver såväl smärta som smärtfrihet och komplikationer såväl som komplikationsfrihet. De upplever att de får ett gott stöd och bemötande från både vårdpersonal och anhöriga samt brist på såväl information som stöd från vårdpersonal och anhöriga.

  • 448.
    Gewargis, Bibe
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Hassanov, Lina
    Högskolan i Skövde.
    Anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I takt med att medellivslängden stiger ökar även antalet personer med  demenssjukdom då det är en sjukdom som oftast drabbar personer av en högre ålder. Allt fler anhörigvårdare väljer att vårda personer med demenssjukdom i det egna hemmet eftersom dem känner ett ansvar för personen. Syfte: Att belysa anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående med demenssjukdom i det egna hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där 12 vetenskapliga artiklar analyserats. Resultat: Det framkommer fyra teman: Behov av information och kunskap, Förändringar i det vardagliga livet, Betydelse av stöd, egentid och förståelse samt Förändrad relation. Konklusion: Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för anhörigvårdares upplevelser av situationen, vilket är betydande för att sjukvården skall kunna erbjuda anhörigvårdare av personer med demenssjukdom ett adekvat stöd. 

  • 449.
    Gillsjö, Catharina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. College of Nursing, University of Rhode Island, USA.
    Berglund, Mia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Reflective STRENGTH-Giving Dialogue Developed to Support Older Adults in Learning to Live with Long-Term Pain: A Method and a Study Design2014Inngår i: Journal of Gerontology & Geriatric Research, ISSN 2167-7182, Vol. 3, nr 5, artikkel-id 187Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Long-term musculoskeletal pain is a major health problem that significantly impacts quality of life among older adults. Many lack professional guidance and must learn on their own to live with pain. This calls for a holistic method that addresses older adults’ needs in their situations. The developed method has its foundation in the didactic model: “The challenge – to take control of one’s life with long-term illness.

    Aim: The aim was to describe the method, Reflective STRENGTH-Giving Dialogue, and present a study design where the method is learned and used by health care providers to support older adults in learning to live their lives with long-term pain at home in a way that promotes health, well-being, meaning and strength in life.

    Methods: The pilot study design consists of an educational program including continuous supervision to health care providers during the accomplishment of dialogues with community dwelling older adults. The key dimensions in Reflective STRENGTH-Giving Dialogue are:

    Situation: Confront and ascertain the facticity in the current situation; Transition from “one to I” and Take charge in the situation; Reflect upon possibilities and choices; Engagement in fulfilling small and large life projects that gives joy and meaning in life; Get inner strength and courage; Tactful and challenging approach and Holistic perspective. Data will be collected through interviews and questionnaires. Qualitative and quantitative methods (NRS, BPI-SF, GDS, KASAM, MSQ) will be used for analysis. A control-group will be enrolled.

    Discussion and Relevance of Study: STRENGTH can be used to secure and enhance the quality of personcentered care. The method for dialogues can be a way to holistically and individually guide and support older adults in finding ways to live a meaningful life despite pain and to fulfill their desire to remain at home as long as possible .

  • 450.
    Glans, Elina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Schnitzler, Mia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    "Alkoholen var helig. Den var viktigare än mig.": Om barns upplevelser av att växa upp i familjer med alkoholmissbruk - en självbiografistudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn har laglig rätt att växa upp i en trygg miljö som främjar den personliga utvecklingen. Forskning visar ett samband mellan alkoholmissbruk och en bristande förmåga att skapa denna trygga miljö. Förståelse för barns upplevelse av att växa upp i hem med alkoholmissbruk är av värde för sjuksköterskan i mötet med dessa barn. Den sviktande föräldraförmågan påverkar barnets anknytning negativt. Barnen ligger i riskzonen för att i framtiden utveckla psykisk ohälsa och/eller substansmissbruk. Stöd från omgivningen och tidiga insatser är en essentiell del i arbetet med dessa barn. Tidiga insatser för att identifiera barn i riskzonen behövs. I detta arbete har skolsjuksköterskan genom sin unika inblick i barnens vardag en betydelsefull roll.

6789101112 401 - 450 of 1243
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf