his.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1244
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Björklund, Carina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jonsson, Malin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ett arbete som präglas av ständig oro och stor försiktighet: en kvalitativ socialpsykologisk studie om lärarnas erfarenheter av ekonomisk utsatthet i skolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett samhällsproblem i dagens Sverige är att allt fler familjer lever i ekonomisk utsatthet. Denna studie har sin utgångspunkt i termen relativ fattigdom som innebär att fattigdom ställs i relation till individens sociala kontext. Studien utgår från en lärares perspektiv där syftet är att få en djupare förståelse för hur läraren bemöter elever som lever i ekonomisk utsatthet, samt hur läraren arbetar för att stärka dessa elevers självkänsla. Det teoretiska ramverket utgörs av symbolisk interaktionism och med hjälp av begreppen spegeljaget samt den generaliserade andre förklaras hur elevens självkänsla, beroende på lärarens bemötande, eventuellt kan stärkas. Studien är av kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som redskap. Urvalet består av 11 lärare på låg- och mellanstadiet i sju olika kommuner inom Västra Götalands län. Resultatet visar att lärarens bemötande kan påvisas utifrån två huvudteman; hur läraren handlar inför enskild elev samt hur läraren handlar gentemot omgivningen. Förstnämnda tema präglas av lärarens övergripande oro för elever som lever i ekonomisk utsatthet samt att lärarens arbete kräver stor försiktighet. Andra temat innefattar ett dagligt normaliserande och inkluderande arbete för att skapa en inkluderande och stödjande miljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 202.
    Björkner, Linda
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Cehic, Sanela
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    När kroppen sviker: Patienters erfarenheter av dagligt liv med kronisk njursvikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett växande folkhälsoproblem. Sjukdomen är allvarlig och bidrar till ökat lidande då den medför omfattande symtom, begränsar livsvärlden och kräver livsstilsförändringar. Behandlingen är komplex. För att sjuksköterskan ska kunna ge god vård och stärka välbefinnande hos patienter behöver hen ha förståelse för patienters erfarenheter av livet med kronisk njursvikt. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av dagligt liv med kronisk njursvikt. Metod: Litteraturbaserad metod som bygger på kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman: Identifiera sig med sjukdomen, support från omgivningen och förändrad självbild med sex underteman. Konklusion: Kronisk njursvikt leder till både fysiska och psykiska förändringar, vilket resulterar i ett sjukdom- och livslidande för patienter och en annan livsvärld att förhålla sig till än innan sjukdomen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 203.
    Björling, Emanuel
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Cagius, Sanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Varje sekund är ett liv: En studie om patienters upplevelse av att befinna sig i livets slutskede2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alla vet med säkerhet att vi en gång kommer att dö. När någon närmar sig livets slut uppstår problem av psykisk, fysisk, social och existentiell karaktär. Döden kan mötas på olika sätt och hur mötet blir är individuellt. Patienten går igenom olika faser på vägen vilket resulterar i lidande och ifrågasättande av livsvärld. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att befinna sig i livets slut. Metod: Studien är en kvalitativ narrativ litteraturstudie med grund i självbiografier, dessa speglar upplevelser av att befinna sig i livets slut. Resultat: Patienter i livets slutskede får ett behov av att söka meningen till varför sjukdomen drabbat dem. De för resonemang om existens och hur den kommande döden påverkar dem och deras anhöriga. Patienter beskriver känslan av bakslag när tillståndet försämras efter en period av bättring. De funderar över vad som faktiskt är viktigt i livet och hur sorg hanteras. Slutsats: Det är ett viktigt ämne att ta upp då relativt lite material finns. Mer forskning behövs för att ännu bättre kunna ge patienterna den vård de behöver.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 204.
    Björnberg, Jimmy
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Shatri, Adelina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Leva med depression: En studie av självbiografier2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en allvarlig sjukdom och en av våra vanligaste folksjukdomar. Den är mångfasetterad och upplevs olika hos alla individer. Sjukdomen påverkar känslor, tankar och förmågan till vardagliga aktiviteter. Sjukdomen är stigmatiserad i samhället, där okunskap råder kring symtom och upplevelser. Okunskap medför ett stort lidande för den drabbade individen och risk för förlängd vårdtid eller fel diagnos finns. Syfte: Syftet är att belysa upplevelsen av att leva med depression. Metod: Kvalitativ metod med en analys av narrativer för analysering av fem självbiografier. Resultat: Upplevelser av depression delas in i olika kategorier som återspeglar upplevelser beroende på vart i depressionen individen befinner sig. ”Vägen ner i djupet” skildrar början på depressionen, där kognitiva processer och funktioner försämras. ”Att hamna på botten” skildrar det mörkaste av depressionen där ångest, panikattacker och tankar kring suicid infinner sig. Slutligen skildrar ”Vägen tillbaka till hälsa” återvändandet till hälsa och tillfrisknandet. Konklusion: Depression orsakar ett stort lidande hos den drabbade och tankar, känslor och handlingar är svåra att kontrollera. De starka känslor som depressionen bär med sig begränsar individen i vardagen och kan leda till social isolering. För att tillfriskna från depression krävs rätt behandling och acceptans för sjukdomen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 205.
    Björnehäll, Elin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Nilsson, Johanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att leva med ett transplanterat hjärta: Patienters perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1967 och det är idag främst patienter med svår hjärtsvikt som kan bli aktuella för hjärttransplantation. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering och patienterna behöver gå på regelbundna kontroller för att minska risken för avstötning av det nya hjärtat. Sjuksköterskans ansvar är exempelvis att ge patienterna och dess närstående information kring hjärttransplantationen.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med ett transplanterat hjärta.

    Metod: En beskrivande innebördsanalys har använts för att analysera sju bloggar.

    Resultat: Resultatet visade att tiden efter hjärttransplantationen upplevdes besvärlig och patienterna satte upp nya relevanta mål med stöd av sjuksköterska, närstående och vänner för att kunna anpassa sig till de nya levnadsvillkoren och den livslånga medicineringen. I samband med hjärttransplantationen upplevde patienterna hur de fått ett nytt sätt att se på livet och tack vare tacksamheten över att få fortsätta leva valde vissa av patienterna att sprida kunskap om organdonation vidare.

    Konklusion: Hjärttransplantationen innebar en stor omställning för patienterna och de fick anpassa sig till de nya levnadsvillkoren. Känslor som oro, uppgivenhet och tacksamhet präglade deras vardag. Stöd av närstående, vänner och sjuksköterska uppskattades av patienterna för att återgå till en vardag utan ett ickefungerande hjärta.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att leva med ett transplanterat hjärta, patienters perspektiv
  • 206.
    Blinzinger, Jonna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Åström, Jennie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Patienters upplevelse av att leva med tarmstomi: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Magtarmkanalen är en viktig del för att en individ ska uppleva fysisk och psykisk hälsa. Inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer i tarmen är faktorer som kan leda till att en tarmstomi blir aktuellt. En tarmstomi kan vara permanent och temporär samt involvera olika delar av tarmen. Med en tarmstomi tillkommer ett ansvar hos patienten där egenvård och skötsel blir centralt. Tarmstomin medför kroppsliga förändringar där stöd och undervisning ökar förståelsen för den nya kroppen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Metoden som använts var litteraturöversikt som inkluderat kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra områden: Social samvaro- på gott och ont, Begränsningar i vardagslivet, Acceptans av tarmstomi och Mötet med vården. Slutsats: Patienters upplevelser av att leva med tarmstomi kan både vara positiva och negativa. För att patienten ska acceptera sin nya livssituation har sjuksköterskan, vänner och familj en betydande roll. Patientens acceptans till tarmstomin är avgörande för hur kroppen uppfattas och påverkar därmed den psykiska hälsan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 207.
    Blixt, Ingrid
    et al.
    Mälarhospital, Eskilstuna, Sweden.
    Mårtensson, Lena
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Ekström, Anette
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Process-oriented training in breastfeeding for health professionals decreases women’s experiences of breastfeeding challenges2014Ingår i: International Breastfeeding Journal, ISSN 1746-4358, E-ISSN 1746-4358, Vol. 9, nr 15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The World Health Organization recommends promoting exclusive breastfeeding for six months. Women much too often end breastfeeding earlier than they planned, but women who continue to breastfeed despite problems more often experience good support and counselling from health professionals. The aim in this study was to evaluate the effects of a process-oriented training in breastfeeding support counselling for midwives and child health nurses, in relation to women’s satisfaction with breastfeeding counselling, problems with insufficient breast milk, pain or nipple sores in relation to exclusive breastfeeding shorter or longer than 3 months.

    Methods: An intervention through process-oriented training for health professionals regarding support in childbearing and breastfeeding took part in the south west of Sweden. The present study was performed in Sweden, in 2000- 2003. Ten municipalities were paired, and within each pair, one was randomly assigned to the group of five intervention (IG) municipalities and one to the group of five control municipalities. Primiparas (n=540) were asked to participate in a longitudinal study to evaluate the care they received. A survey was distributed at 3 days, 3 months and 9 months postpartum. Data collection for control group A (n=162) started before the intervention was initiated. Data for control group B (n=172) were collected simultaneously with the intervention group (IG) (n=206).Women were also divided into two groups depending on whether they exclusive breastfed < 3 months or ≥ 3 months.

    Results: Women in IG were more satisfied with the breastfeeding counselling (p=0.008) and felt the breastfeeding counselling was more coherent (p=0.002) compared with control groups, when the exclusively breastfeeding was < 3 months. In addition fewer women in the IG, among the group exclusively breastfeeding < 3 months, had problems with insufficient breast milk compared to the control groups (p=0.01).

    Conclusion: A process-oriented training for health professionals in support influenced women's ability to solve breastfeeding problems such as the experience of insufficient breast milk production. Women with exclusive breastfeeding lasting ≥ 3 months more often had breastfeeding duration in conformity with their planned breastfeeding duration, compared with women who had breastfeeding duration < 3 months.

    Trial registration: ACTRN12611000354987

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Blixt, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Mälarsjukhuset Eskilstuna / Centrum för klinisk forskning i Sörmland, Uppsala universitet.
    Mårtensson, Lena
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Ekström, Anette
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Utbildning minskar amningsproblem2014Ingår i: Amningsnytt, ISSN 1102-7207, nr 4, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utbildning minskar amningsproblem
  • 209.
    Blom, Anna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Söderqvist, Mercedes
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    VACCINATION IS MORE THAN JUST AN INJECTION – To vaccinate a student with fear of needles2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vaccinationer är en del av skolsköterskors förebyggande arbete. Stickrädsla är en vanlig åkomma, upp till 10 % av befolkningen i världen uppskattas ha det. Skolsköterskor möter någon gång under sin tid, stickrädda elever. God information innan vaccinationen har visat att stickrädsla minskar. Syftet: Att belysa skolsköterskors upplevelse av att vaccinera stickrädda elever. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor i två mindre städer, i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats med innebördsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra rubriker till resultatet; Skolsköterskors förhållningssätt påverkar bemötandet av elever, En inbjudande miljö påverkar hur vaccinationen upplevs av skolsköterskor och elever, Föräldrars förhållningssätt kan hjälpa eller stjälpa skolsköterskor vid vaccination, Avledning vid vaccination underlättar arbetet för skolsköterskor. Konklusion: Skolsköterskor måsta ha en god kunskap om hur olika faktorer kan påverka den stickrädda elever. Skolsköterskor upplever ofta en tidspress vilket påverkar mötet med stickrädda elever som i sin tur påverkar skolsköterskors vaccinationer. Skolsköterskor upplever att belöning har en god effekt för att lugna elever och underlätta för skolsköterskor att utföra sitt arbete. Hur föräldern är delaktig är betydelsefullt för skolsköterskors upplevelse. Det finns tre olika förhållningssätt bland föräldrar, den tysta, den bestämda och den tveksamma som låter elever själv välja. Dessa påverkar vaccinationstillfället och upplevelsen av mötet för verksamma skolsköterskor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Blom, Malin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Färnestav, Alexandra
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Förutsättningar för sjuksköterskor att ge god palliativ vård: en kvalitativ litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja välbefinnande hos patienter som lider av en dödlig sjukdom. Palliativ vård delas in i två faser och skiljer sig åt mellan länder och kulturer. De flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med patienter i palliativt skede under sin yrkeskarriär och behöver då kunna se hela människan bakom patienten för att relationen ska vara vårdande.

    Syfte: Att belysa förutsättningar för sjuksköterskor att ge god palliativ vård.

    Metod: Litteraturöversikt med induktiv design och kvalitativ metod. Analysen består av elva kvalitetsgranskade artiklar. Utifrån analysen växte en ny helhet fram som bildade resultatet.

    Resultat: Fyra förutsättningar framträder (1) Utbildning och kunskap: kontinuerlig utbildning inom kommunikation, förbättringsarbeten och vårdande av patienter med svår demenssjukdom. (2) Goda relationer och bra samarbete: med goda relationer och bra samarbete mellan vårdpersonal, patienter och närstående blir den palliativa vården god och effektiv. (3) Öppen och ärlig kommunikation: när kommunikationen fungerar blir vården säkrare och patienten slipper onödigt lidande (4) Tydlig dokumentation: patientens behov, utförda åtgärder samt utvärdering av dessa ska vara tydligt dokumenterat.

    Konklusion: Sjuksköterskor behöver kontinuerlig utbildning, kommunikationen behöver fungera för att skapa goda relationer samt att dokumentationen är i behov av utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förutsättningar för sjuksköterskor att ge god palliativ vård
  • 211.
    Blomberg, Karin
    et al.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Bisholt, Birgitta
    Department of Nursing, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Kullén Engström, Agneta
    School of Health, University of Borås, Borås, Sweden.
    Ohlsson, Ulla
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Johansson Sundler, Annelie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Gustafsson, Margareta
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Swedish nursing students' experience of stress during clinical practice in relation to clinical setting characteristics and the organisation of the clinical education2014Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 15-16, s. 2264-2271Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 212.
    Blomberg, Karin
    et al.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Isaksson, Ann-Kristin
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Allvin, Renée
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden / Clinical Skills Centre, Örebro University Hospital, Örebro, Sweden.
    Bisholt, Birgitta
    Department of Nursing, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Ewertsson, Mona
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Kullén Engström, Agneta
    School of Health, University of Borås, Borås, Sweden.
    Ohlsson, Ulla
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Sundler, Annelie Johansson
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Gustafsson, Margareta
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision2016Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 24, nr 1, s. 80-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 213.
    Blomberg, Karin
    et al.
    Faculty of Medicine and Health, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Wengström, Yvonne
    Faculty of Medicine and Health, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden / Department NVS, Section for Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Sundberg, Kay
    Department NVS, Section for Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Browall, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Department NVS, Section for Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Isaksson, Ann-Kristin
    Faculty of Medicine and Health, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Nyman, Maria Hälleberg
    Faculty of Medicine and Health, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Langius-Eklöf, Ann
    Department NVS, Section for Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Symptoms and self-care strategies during and six months after radiotherapy for prostate cancer - Scoping the perspectives of patients, professionals and literature2016Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 21, s. 139-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Under-diagnosed and uncontrolled symptoms in patients with prostate cancer during radiotherapy can have a negative impact on the individual's quality of life. An opportunity for patients to report their symptoms systematically, communicate these symptoms to cancer nurses and to receive self-care advice via an application in an Information and Communication Technology-platform could overcome this risk. The content in the application must precisely capture symptoms that are significant to both patients and health care professionals. Therefore, the aim of the study was to map and describe symptoms and self-care strategies identified by patients with prostate cancer undergoing radiotherapy, by health care professionals caring for these patients, and in the literature.

    METHODS: The study combines data from interviews with patients (n = 8) and health care professionals (n = 10) and a scoping review of the literature (n = 26) focusing on the period during and up to 6 months after radiotherapy.

    RESULTS: There was a concordance between the patients, health care professionals, and the literature on symptoms during and after radiotherapy. Urinary symptoms, bowel problems, pain, sexual problems, fatigue, anxiety, depression, cognitive impairment and irregular symptoms were commonly described during the initial treatment period. Self-care strategies were rarely described in all three of the sources.

    CONCLUSIONS: The results show which symptoms to regularly assess using an Information and Communication Technology-platform for patients with newly-diagnosed prostate cancer during radiotherapy. The next step is to evaluate the efficacy of using the platform and the accuracy of the selected symptoms and self-care advice included in a smartphone application.

  • 214.
    Blomqvist, Katarina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Gustavsson Cederström, Louise
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att leva med diabetes typ 2 ur ett genusperspektiv: En kvantitativ studie2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 klassas som en folksjukdom och kan ta tid att upptäcka på grund av successivt försämrad insulinsekretion. Genetiska faktorer och livsstilsfaktorer har en stark predisposition för sjukdomen. Att insjukna i diabetes typ 2 kan medföra starka känslomässiga upplevelser. Att möta varje patient med diabetes typ 2 utifrån ett genusperspektiv är av stor betydelse.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med diabetes typ 2 ur ett genusperspektiv. Metod: En prospektiv tvärsnittstudie har gjorts med insamlade data från 3 olika vårdcentraler i södra Sverige där både män (n=17) och kvinnor (n=10) deltog. Resultat: Kvinnorna upplevde sig mer obekväma i sociala relationer med andra, som beror på diabetes. Trots det skattade kvinnorna sig högre än männen på upplevd samvaro med andra idag. Kunskaper om kost och motion skattades högre av kvinnorna. Männen upplevde sig mer nedslagna av sin behandlingsplan och upplevde sig mer ensamma i sin diabetes än kvinnorna. Konklusion: Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förändra livet. Sociala relationer kan vara betydelsefulla för att finna stöd i sjukdomen men också skapa en känsla av att bli störd i sociala sammanhang. Kunskapen om egenvård är betydelsefull för att förhindra framtida komplikationer och förtida död.

  • 215.
    Blomsterberg, Emma
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Carlsson, Emma
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Mödrars upplevelser av känslor och relationen till sina barn vid matning med modersmjölksersättning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är det vanligt att mödrar inte ammar, dock värderas detta fortfarande lågt i samhället. Forskningen som finns angående dessa mödrars erfarenheter av anknytning till sina barn, är begränsad. En distriktssköterska ska kunna ge olika sorters stöd i moderskapet, exempelvis genom praktisk kunskap och på ett sätt som identifierar mödrars upplevelser kring att inte amma. 

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mödrar som ger sina barn modersmjölksersättning, upplever känslorna och relationen till sina barn. 

    Metod: Tio intervjuer med mödrar genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och en deduktiv ansats användes i studien. Den induktiva delen bestod av öppna frågor och i den deduktiva delen användes MIRF-skalan. 

    Resultat: Åtta underkategorier och tre huvudkategorier framträdde. Kategorierna resulterade i ett tema: " Upplevelser av att skapa en föräldraroll och hur relationen till barnen varierade och utvecklades känslomässigt över tid."

    Konklusion: Mödrarna uttryckte starka, mestadels positiva känslor gentemot sina barn. De mödrar som försökt att amma men fått avsluta amningen, var särskilt sårbara och i behov av stöd. Känslor av att vara en otillräcklig moder på grund av att inte kunna amma, kunde påverka moderns psykiska hälsa negativt och orsaka fördröjda moderskänslor.                     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 216.
    Blomstrand, Evelyn
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Eklund, Ellen
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Rollen som pappa i fokus: En kvalitativ socialpsykologisk studie om mäns upplevelser av rollen som pappa2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det svenska samhället präglas av en jämställdhetsdebatt där regeringen genom sociopolitiska åtgärder aktivt arbetar med att jämställa kvinnor och män. Det har skett förändringar i hur faderskapet och pappans roll framställs i samhället vilket resulterar i nya attribut på rollen som pappa. Denna studie syftar till att beskriva och skapa förståelse för mäns upplevelser av rollen som pappa. Studien är av kvalitativ ansats och genomförd med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Teoretiska utgångspunkter är rolltagande och socialisation, normer köns- och genusroller samt rollkonflikt. Urvalsgruppen består av män som blivit pappor efter senaste revideringen i föräldraförsäkringslagen 2016-01-01 och är sammanboende med barnets mamma. Datan analyserades med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visade att männen upplevde rollen som pappa präglad av ansvar, delaktighet och jämställd med den andre föräldern. Männen upplevde att det tog tid att socialiseras in i rollen som pappa där den sociala omgivningen och normer samt den egna pappans antagande av rollen som pappa påverkade. Männen upplevde att traditionella könsroller allt mer suddas ut vilket resulterade i förändrade attityder från omgivningen där främst arbetsgivarens stödjande förhållningssätt beskrevs uppmuntrande till att ta ut föräldraledighet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Blomén, Alice
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Gustafsson, Linnéa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Mitt spruckna hjärta: En litteraturbaserad studie av individers upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar människor över hela världen och kan leda till döden. Efter hjärtinfarkten påbörjar individerna sin återhämtningsperiod. Då ska individerna påbörja sina livsstilsförändringar samtidigt som de måste hantera den krissituation de plötsligt hamnat i. Syfte: Att beskriva individers upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Individernas vardag förändrades drastiskt efter hjärtinfarkten och alla hinder var inte lika lätta att överkomma. Ur analysen framträdde tre teman; Ny verklighet att förhålla sig till, En andra chans samt Hjälp till återhämtning, med åtta underteman. Slutsats: Hjärtinfarkt är en sjukdom som drabbar hela individen. Individerna behöver arbeta med både fysiska och psykiska aspekter av sitt välmående under återhämtningsperioden. Sjuksköterskan är ett stöd under sjukhustiden som hjälper patienten att återgå till hemmet och sitt vardagliga liv. Dock måste sjukvården ta sitt ansvar på större allvar när det kommer till informationsbehovet hos de individer som drabbats av hjärtinfarkt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 218.
    Blücher, Anna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Wahlström-Svensson, Miriam
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    "Ska jag ha sex för att ha det gjort?": Ungdomars frågeställningar om sex på internetforum2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning beskriver hur olika livsval påverkar ungdomars aktuella och framtida sexuella hälsa. Idag får ungdomar kunskap om sex både via skolan, ungdomsmottagningen samt via internet. Detta ställer helt nya krav på barnmorskor och lärare som ska bemöta den information ungdomarna har tillgång till och de frågor det väcker. Genom denna studie önskar författarna klargöra vilka frågor ungdomar ställer om sex genom att studera öppna forum på internet. Syfte: Att studera ungdomars frågeställningar om sex på internetforum Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts till studien. Data inhämtades via umo.se under forumet fråga varandra. Totalt analyserades 48 trådar. Datamaterialet har analyserats enligt Graneheim, Lindgren & Lundmans analysmetod. Resultat: Resultatet utmynnade i 5 underkategorier, 2 kategorier samt ett övergripande tema. Känsla av sårbarhet Konklusion: Internet fungerar som en självklar informationskälla för ungdomar och kan komplettera skolans och ungdomsmottagningens sexualundervisning.  Studien visar att obesvarade frågor om sex väcker både negativa och positiva känslor hos ungdomarna.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Boberg, Lena
    et al.
    Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Szekeres, Ferenc L. M.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Arner, Anders
    Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Signaling and metabolic properties of fast and slow smooth muscle types from mice2018Ingår i: Pflügers Archiv: European Journal of Physiology, ISSN 0031-6768, E-ISSN 1432-2013, Vol. 470, nr 4, s. 681-691Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to improve the classification of smooth muscle types to better understand their normal and pathological functional phenotypes. Four different smooth muscle tissues (aorta, muscular arteries, intestine, urinary bladder) with a 5-fold difference in maximal shortening velocity were obtained from mice and classified according to expression of the inserted myosin heavy chain (SMHC-B). Western blotting and quantitative PCR analyses were used to determine 15 metabolic and 8 cell signaling key components in each tissue. The slow muscle type (aorta) with a 12 times lower SMHC-B had 6-fold lower expression of the phosphatase subunit MYPT1, a 7-fold higher expression of Rhokinase 1, and a 3-fold higher expression of the PKC target CPI17, compared to the faster (urinary bladder) smooth muscle. The slow muscle had higher expression of components involved in glucose uptake and glycolysis (type 1 glucose transporter, 3 times; hexokinase, 13 times) and in gluconeogenesis (phosphoenolpyruvate carboxykinase, 43 times), but lower expression of the metabolic sensing AMP-activated kinase, alpha 2 isoform (5 times). The slow type also had higher expression of enzymes involved in lipid metabolism (hormone-sensitive lipase, 10 times; lipoprotein lipase, 13 times; fatty acid synthase, 6 times; type 2 acetyl-coenzyme A carboxylase, 8 times). We present a refined division of smooth muscle into muscle types based on the analysis of contractile, metabolic, and signaling components. Slow compared to fast smooth muscle has a lower expression of the deactivating phosphatase and upregulated Ca2+ sensitizing pathways and is more adapted for sustained glucose and lipid metabolism. © 2018 The Author(s)

  • 220.
    Bodare, Linnea
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Vad händer när sjuksköterskor mår dåligt? Sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Sjuksköterskor bär ansvaret över patienters omvårdnad och säkerhet. Arbetsmiljön är direkt kopplad till sjuksköterskors tillfredställelse över arbetet. När sjuksköterskor tappar kontrollen över arbetet riskeras patientsäkerheten. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön och hur den inverkar på arbetet inom somatisk slutenvård. METOD: En litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar. RESULTAT: Fem teman uppkom under analysprocessen; En jämställd relation med läkare tillåter sjuksköterskor att tillämpa sin kompetens, Stödjande relationer och tid för kompetensutveckling, Att få sina röster hörda och att få delta i beslut, Möjlighet att tillämpa sitt omvårdnadskunnande, samt Försämring av hälsan. DISKUSSION: Ungefär varannan sjuksköterska är missnöjd över sin arbetsmiljö vilket innefattar underbemanning och icke-stödjande relationer. Detta leder till en ohälsosam arbetsbelastning som skapar stress. När sjuksköterskor inte har kontroll påverkas patienters omvårdnad vilket gör att sjuksköterskor upplever att de utfört ett dåligt arbete. KONKLUSION: Kvalitativ omvårdnad uppnås genom en god arbetsmiljö. Sjuksköterskor och sjukhusledningen behöver därför införa åtgärder för att motverka en dålig arbetsmiljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 221.
    Bogered, Emma
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ivehag, Elin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskors kommunikation med patienter som har svårt med språket i det land som de kommer till: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle är det vanligt att människor flyttar från ett land till ett annat. Sjuksköterskor möter i bland patienter som har ett annat språk och kulturell bakgrund men som har svårt att förstå språket i det land som de kommer till. Kommunikationshinder kan uppstå på grund av språkbrister och därför leda till att patientens hälsa och livsvärld påverkas negativt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation i mötet med patienter med ett annat språk och kulturell bakgrund som har svårt med språket i det land som de kommer till. Metod: En litteraturbaserad studie där 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Ur analysen framkom fyra områden som benämndes: Tiden påverkar kommunikationen, Behov av interkulturell kompetens, Strategier till att överkomma kommunikationshinder och Betydelse av tolkanvändning. Sjuksköterskor behöver ta hjälp av kommunikationsstrategier och tolk för att förbättra kommunikationen i vårdmötet. Sjuksköterskor påvisar att tid och närvaro behövs för att bilda en respektfull och trovärdig relation som påverkar kommunikationen positivt. Behovet av interkulturell kompetens skapar en bättre uppfattning om hur patienter med annan kultur och språk som gynnar kommunikationen. Slutsats: Att vara närvarande, ge tid och skapa tillit och trygghet för patienten var viktiga för sjuksköterskor men det saknades tid för detta. Sjuksköterskor kan använda kroppsspråk och tolk som verktyg för att möta kommunikationshinder i möte med patienter som har svårt med språket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjuksköterskors kommunikation med patienter som har svårt med det land som de kommer till. pdf
  • 222.
    Bolin, Ingalena
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Caldana, Ulrika
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    En för alltid förändrad tillvaro: En litteraturöversikt som belyser hur det är att leva med positivt BRCA2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancerfallen ökar och ärftligheten till bröst- och äggstockscancer samt prostatacancer via mutation i BRCA1/2 generna är dokumenterad. Genom att sätta ljuset på positivt BRCA bärares upplevelser av att leva med risken för ärftlig cancer kan sjuksköterskors möjlighet att stärka deras hälsa öka. Syfte: Att belysa hur det är att leva med vetskapen om att bära på positivt BRCA för att med grund i detta kunna skapa en vårdverklighet som främjar de drabbades hälsa. Metod: Litteraturöversikt, baserad på 14 kvalitativa artiklar från CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman med sammanlagt åtta underteman. Temat I väntan på cancern belyser hur de drabbade upplever livet med cancern som följeslagare, sin förändrade hälsobild och framtidsutsikt. Kampen för att hålla cancer på avstånd belyser upplevelser av livet kring valen av egna strategier, förebyggande kirurgi och övervakning samt förlusten av något viktigt i livet. Vägen till stöd och förståelse belyser upplevelser av att finna stöd och förståelse samt livet med att bli lämnad åt sig själv. Konklusion: Drabbade av positivt BRCA kan genom sjuksköterskors lyssnande öra få den vägledning och förståelse de så väl behöver.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Bolin, Irina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Magnusson, Sandra
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Den kreativa personligheten: En socialpsykologisk studie om femfaktormodellens personlighetsdrag och dess samverkan med konstnärlig kreativitet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka personlighet och dess eventuella kausala samband med konstnärlig kreativitet. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen öppenhet, extroversion och neuroticism. Begreppet kreativitet beskrivs genom tidigare forskning och konstnärlig kreativitet utgör grunden för studien. En kortare pilotstudie genomfördes för att testa förståelsen av mätinstrumentet för kreativitet, som tidigare översatts från engelska till svenska. I undersökningen ingick 89 respondenter som besvarade en online-enkät utlagd i facebookgruppen “studenter vid högskolan i Skövde”. Resultatet visade att personlighetsdraget öppenhet predicerar konstnärlig kreativitet. Resultaten för personlighetsdragen extroversion och neuroticism visade inte på någon predicering av konstnärlig kreativitet. Dock visade resultatet att facetten sällskaplighet för personlighetsdraget extroversion predicerar den konstnärligt kreativa domänen dans, medan personlighetsdraget neuroticism och facetten depression predicerar den konstnärligt kreativa domänen kreativt skrivande. Därigenom kunde följande slutsats dras: ett flertal av studiens respondenter uttrycker sig på ett konstnärligt kreativt sätt och vilken typ av konstnärligt kreativt uttryckssätt som individen föredrar beror på individens personlighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den kreativa personligheten
  • 224.
    Boqvist, Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Woo Hagebratt, Therese
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Men jag då?: En kvalitativ studie om informella vårdgivare till personer med psykisk ohälsa2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är vida känt att psykisk ohälsa är ett aktuellt och ökande problem. Däremot finns det en grupp människor som är starkt knutna till detta fenomen, men som inte uppmärksammas - de anhöriga. Denna kvalitativa och fenomenologiska studie ämnar att skildra hur det är att vara anhörig/informell vårdgivare till någon med psykisk ohälsa, vilka förväntningar de har på sig, samt hur de upplever samhällets stöd. Utifrån teorin om roller och stigma intervjuades tio anhöriga runt om i Sverige för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Under analysen uppstod sju teman: upplevelse av vardag, att stötta den närstående, påverkan på den anhörige, roll, eget stöd, omgivningens bemötande och nöjdhet med stöd. Resultatet åskådliggjorde att deras vardag begränsas och att de kunde uppleva oro, skam/skuld, utmattning och bristande aptit. Vidare tar de mycket ansvar och stöttar sina närstående genom samtal och fysisk närvaro. Bemötandet från omgivningen var mestadels positivt, men även negativt. De anhöriga hade också flera självhjälpsstrategier, varav några fick stöd från vänner och/eller sökte hjälp av vården. Det samhälleliga stödet var både bra och dåligt. Slutsatsen är att det är mycket jobbigt att vara anhörig och vården behöver göra mer för dem än vad de gör nu.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Borg, Elin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Trygghetsarbetets hälsopåverkan hos elever ur ett personalperspektiv på en grundskola i en skånsk kommun2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem. Svenska skolan ska arbeta med elevers trygghet och att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete mot diskriminering och kränkande behandling. Syfte: Syftet var att undersöka om pedagoger och elevhälsopersonal på en grundskola i en skånsk kommun upplever att trygghetsinsatserna har en positiv effekt på elevernas hälsa. Metod: En tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag genomfördes av pedagoger (n=65) på en grundskola i Skåne. Datainsamlingen skedde genom digital enkät som skickades ut via e-post. Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Kvalitativa svar redovisades i textform. Resultat: Svarsfrekvensen var 34%, en för låg svarsfrekvens för att kunna generalisera resultatet.  Av respondenterna kände 73% sig delaktiga i trygghetsarbetet, 91% upplever att trygghet har effekt på elevernas hälsa och 67% uppfattar inga hälsoskillnader mellan kön. Däremot ses några skillnader i vilka insatser som fungerar bäst och sämst i relation till kön. Elevinsatser som involverar socialt utbyte upplevs mest positivt och bestraffningar mest negativt. Det efterfrågas systematik i trygghetsarbetet. Slutsats: Resultatet kopplas till tidigare forskning som både bekräftar och visar på förbättringsområden. Trygghetsplanens förekomst är grundläggande. Efterlyst tydlighet och uppföljning kan vara ett uttryck för områdets storlek och svårigheten att få en helhetsbild av trygghetsarbetet. Olika former av socialt utbyte är det som anses ha effekt på elevernas hälsa och bör därmed prioriteras. Trygghetsarbetet kan gagnas av kollegialt lärande och trygghetsplanens innehåll behövs eventuellt kompletteras. Framgångsfaktorer och förbättringsförslag kan bidra till en tydligare förankring. Den låga svarsfrekvensen ska dock tas i beaktande och eventuella genomföranden av förslag bör stämmas av med personal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Borgström, Annika
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Helldén, Malin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Skolsköterskors erfarenhet av att samarbeta med skolpersonal kring fysisk aktivitet hos elever i grundskolan under skoltid: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Målet för folkhälsa är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på förebyggandet av sjukdomar och inlärning. Eftersom barns vardag till stor del präglas av skolan är skolan en viktig plattform i arbetet med folkhälsa. Skolsköterskans arbete i skolan är hälsofrämjande och förebyggande. Skolsköterskan som träffar alla barn och unga i skolan har tillsammans med övrig skolpersonal möjligheter att skapa förutsättningar och uppmuntra till fysisk aktivitet.Skolsköterskans samarbete med övrig skolpersonal sker i mindre team men kan också ske i ett större interprofessionellt samarbete. I vården finns det många exempel på hur ett samarbete mellan olika professioner skapar kvalitet och effektiva samarbeten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att samarbeta med övrig skolpersonal kring fysisk aktivitet hos elever under skoltid. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sju skolsköterskor deltog i studien. Resultat: Efter analys och tolkning visade studiens resultat på två kategorier: Främjar samarbete och Hinder i samarbete.Konklusion: Studiens resultat visar att ledningens inställning till samarbete är avgörande för att minimera hinder och skapa förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Bortas, Jenny
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Wahll, Jenny
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Insatser för att förebygga och minska risk för arbetsrelaterad stress: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 228.
    Borén, Fanny
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Barns möjlighet till naturkontakt: En kvalitativ studie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fått konkurrens från TV- och dataspel. Många familjer bor i städer, med begränsad tillgång till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likaså ro och mental återhämtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i åldrarna 5-12 år.Metod: Tio mödrar intervjuades angående sina barns samspel med naturen. Grupp 1 bestod av fem mammor med barn som hade regelbunden naturkontakt, och grupp 2 bestod av fem mammor med barn som inte hade regelbunden naturkontakt.Resultat: Mödrar som bodde på landet och mödrar som var engagerade i en friluftsorganisation hade barn med regelbunden naturkontakt, medan mödrar som bodde i stadsmiljö gav färre möjligheter till naturkontakt till sina barn. Mödrar som hade regelbunden naturkontakt som barn var mer benägna att ha ett naturintresse som vuxna. Naturkontakt var mest vanlig under sommarhalvåret.Diskussion: Bostadssammanhang och föräldrarnas engagemang var viktiga när det kom till frågan om barnen hade regelbunden naturkontakt eller inte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Botonjic, Elvira
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Richardson, Tanja
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring. Metod: En kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts i studien. Tio distriktssköterskor inom primärvård intervjuades. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra beskrivningskategorier: få patienten att reflektera, skapa förtroende, öka patientens förståelse och patienten upplever sig må dåligt med 11 uppfattningar. Konklusion: Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra distriktssköterkans möjligheter att vägleda och ge adekvat stöd till patienter med övervikt eller fetma som behöver livsstilsförändring. Detta möjliggörs av att en förtroendefull relation skapas genom att lyssna på patienten och respektera dennes val. Likaså ökar möjligheterna att vägleda och ge stöd när patientens livsstil synliggörs med hjälp av dennes egna reflektioner på detta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Bramstång, Malin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Lagergren, Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Huden blev min fiende: En kvalitativ litteraturöversikt ur ett patientperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Malignt melanom är den femte vanligaste cancerdiagnosen i Sverige. En kändriskfaktor är solens ultravioletta strålning. Prognosen för överlevnad ökar genom tidig upptäckt, detär därför viktigt att arbetaförebyggande. Sjuksköterskan har till uppgift att erbjuda patienter en god vård som är personcentrerad. Detta kan förhindra lidande och öka livskvalitén hos patienterna.Syfte:Examensarbetets syfte var att beskriva patientersupplevelser av att leva med malignt melanom. Metod:En litteraturöversikt baserad på10 kvalitativa artiklar. Resultat:Malignt melanom rör upp många känslor, det är en cancerdiagnos och cancer är starkt kopplat till döden. Patienterna upplevde att deras oro inte var berättigad, då deras omgivning inte var införstådda i allvaret med sjukdomen. När patienternas förväntningar inte motsvara resultatet efter kirurgi skapade detta ett lidande. De var i stort behov av stöd för att finna strategier till ett fortsatt liv. Konklusion:Malignt melanom påverkar hela människan, patienterna behöver stöd för att öka deras livskvalité.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Bratt, Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Mattsson, Kristoffer
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Patienters erfarenheter av elektrokonvulsiv terapi: En kvalitativ innehållsanalys av bloggar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: ECT har funnits inom den psykiatriska vården sedan 40-talet och används fortfarande idag. Behandlingen är vanligast hos patienter med djup depression. Trots att behandlingen är vanlig finns det en begränsad kunskap om patienters erfarenheter inom området.  Sjuksköterskorna ansvarar för omvårdnad och ska identifiera patienternas behov.  Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av ECT hos patienter som lever med depression. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av 12 narrativa texter i form av bloggar har lyfts fram. Resultat: En hoppfullhet finns inför behandlingen, men patienterna är rädda för att biverkningar efteråt ska påverka deras liv negativt. ECT hjälper patienterna att bryta depression, men biverkningar i form av minnesstörningar och kognitiv påverkan förekommer. Patienterna anser att delaktigheten blir lidande då informationen för att kunna ta ett beslut om ECT är bristfällig. Konklusion: Patienterna ser en ljusare framtid då ECT har hjälpt dem att bryta depressionen och lidandet. Patienterna önskar att informationen om ECT:s  risker och biverkningar skulle ha lyfts fram tydligare då biverkningarna påverkar deras liv negativt så som minnesstörningar och kognitiv biverkan. Det är viktigt att sjuksköterskorna samspelar med patienten och gör patienten delaktig i den egna vården för att minska lidandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Bredesen, Hanna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Höydahl Anderberg, Hanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jag vill att mitt barn ska bli accepterat precis som det är: Mammor till barn med autism om känslor och upplevelser kring omgivningens bemötande2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människors olikheter bemöts ofta med fördomar och stereotypa uppfattningar, men detär av största vikt att förstå att ingen människa är en funktionsvariation, utan en unikindivid med en unik personlighet. Denna studies syfte var att få en djupare förståelse förhur mammor till barn med autismdiagnos upplever samt känslomässigt ochbeteendemässigt hanterade hur allmänheten bemötte deras barn. Studiens resultatkopplades an till Goffmans teorier om face samt stigma och motstrategier till stigma.Studien hade en kvalitativ fenomenologisk inriktning och var uppbyggd påsemistrukturerade intervjuer med 10 stycken mammor till barn med autismdiagnos.Resultatet visade att mammor till barn med autismdiagnos upplevde både negativa ochpositiva bemötanden gentemot barnen. Negativa bemötanden ledde till negativa känslorhos mammorna, medan positiva bemötanden ledde till positiva känslor. Dock kundeman se en majoritet av negativa bemötanden. Mammornas hantering av ett negativtbemötande från omgivningen tog sig uttryck i att försvara eller hjälpa sitt barn, eller attlämna, alternativt välja bort den sociala interaktionen. Slutligen kunde konstateras attdet på mikronivå fortfarande fanns mycket att göra för att främja känslan av acceptansför olikheter i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 233.
    Bring, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. kajsabring@hotmail.com.
    Nilssen, Gunnhild
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. gunnhildnilssen@hotmail.com.
    Att leva med en berg- och dalbana i hjärnan: Hur vuxna med ADHD upplever vardagen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 234.
    Broberg, Kristin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Pettersson, Merit
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Elever som befinner sig väl! En intervjustudie om elevers välbefinnande i skolans miljö.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolsköterskors arbetsuppgift är hälsofrämjande omvårdnad. En viktig uppgift är att verka för att eleverna får en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Det ses stora hälsovinster för elever om de upplever välbefinnande i skolans miljö. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad i skolmiljön som får eleverna att uppleva välbefinnande. Metod: En deskriptiv fenomenologisk metod samt fenomenologiskt livsvärldsperspektiv används. För denna studie intervjuades åtta barn i åldrarna 11-12 år. Resultat: Resultaten presenteras som sju innebördsteman som illustrerar variationen av fenomenet. Innebördsteman är följande: utrymmen som stimulerar, Möjligheten till lek, känna omsorg och empati, gemenskap och goda relationer, att utvecklas genom kreativitet och skapande, känna trygghet i skolmiljön samt att äta i en tillfredställande måltidsmiljö. De olika innebördstemana var ofta en förutsättning för varandra och hade en samverkande effekt. Konklusion: Resultaten visar på vad som är viktigt i det hälsofrämjande arbetet i skolan. Det visade sig att de faktorer som ger välbefinnande är komplexa. Behov som tangerar varandra, såsom trygghet och omsorg under leken som leder till kreativitet, mat som intas under gemenskap och detta sker i skolans varierande utrymmen i miljöns kontext.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 235.
    Broberg, Linnea
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Petersson, Josefine
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på två akutvårdsavdelningar: En kvantitativ empirisk studie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För en god arbetsmiljö krävs ett positivt ledningsklimat där samarbete mellan kollegor och chefer fungerar i en miljö där anställda har möjlighet att styra över arbetsbörda och arbetstakt till viss del. Akutsjukvård är ofta stressig med hög arbetsbörda. Risker för medicinska fel och brister i patientsäkerhet och personcentrerad vård förekommer. Sjuksköterskans arbete är omfattande och inkluderar praktiska arbetsuppgifter som förhåller sig till lagar och författningar. Arbetet utgår också från patientens delaktighet, säker vård och att vara lyhörd till vad patienter och anhöriga uppger. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på två akutvårdsavdelningar. Metod: Uppsatsen är en kvantitativ empirisk studie. Enkäter har använts som datainsamling på MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning) och KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning). Resultat: 31 sjuksköterskor svarade på enkäten. Den genomsnittliga yrkeserfarenheten var relativt låg. Brister i bemanningen visade på en arbetsmiljö som inte främjar patientsäkerhet och personcentrerad vård. Arbetsmiljön är stressig och möjlighet till återhämtning är liten. Konklusion: På MAVA och KAVA är arbetsmiljön svår då sjuksköterskor hanterar akuta situationer i relation till brist på resurser. God omvårdnad, patientsäkerhet och personcentrerad vård ska upprätthållas trots brister. Därför krävs förbättringar och större tillgång på resurser och kompetens.

  • 236.
    Broberger, Jenny
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Silverlantz, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med existentiellt lidande: En litteraturbaserad studie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Att uppleva existentiellt lidande är en naturlig del av att vara människa. Att lindra lidande ingår i sjuksköterskors ansvarsområde. En god kommunikationsförmåga krävs för att skapa ett samtal som lindrar lidandet. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med existentiellt lidande. METOD: Litteraturbaserad studie grundad på fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen av datamaterialet framkom tre kategorier såsom: Strävan mot lindring, hinder för ett adekvat professionellt yrkesutövande och professionell och personlig påverkan med nio underkategorier. KONKLUSION: När sjuksköterskor får utbildning och kunskap i hur existentiellt lidande kan hanteras blir de betydligt bättre på att tillgodose patienters behov av detta. Avsaknad av tydliga regelverk, som betonar vikten av att se patienters existentiella lidande, gör att den delen av omvårdnaden hamnar i skymundan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 237.
    Brodén, Jennie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Magnusson, Sandra
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Personers upplevelse av ett cancerbesked: En självbiografistudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar och förekomsten avsjukdomen har ökat de senaste decennierna. Det finns flera orsaker till att sjukdomen uppstår och beskedet medför ofta olika upplevelser och känslor samt existentiella tankar väcks. Kommunikation och patientdelaktighet blir därför viktiga delar vid ett cancerbesked för att kunna tillgodose personers behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av ett cancerbesked. Metod: En narrativ metod där sju självbiografier har analyserats. Resultat: Ur analysen framträdde sex områden såsom kommunikationens betydelse, emotionella uttryck, förnekelse och chock, viljan att fortsättaleva, funderar kring döden samt ambivalenta känslor i kontakten med närstående. Slutsats:Cancerbeskedet skapar flera olika upplevelser hos en person. Kommunikationen ses som en viktig del vid cancerbeskedet och sjuksköterskan har en viktig roll gällande informationoch trygghet, då existentiella tankar ofta förekommer som kan blockera personens möjlighet att ta in och förstå information i samband med sjukdomen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Brolin, Magnus
    et al.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University.
    Quennerstedt, Mikael
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University.
    Maivorsdotter, Ninitha
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Casey, Ashley
    School of Sport, Exercise and Health Sciences, Loughborough University, UK.
    A salutogenic strengths-based approach in practice: an illustration from a school in Sweden2018Ingår i: Curriculum Studies in Health and Physical Education, ISSN 2574-2981, Vol. 9, nr 3, s. 237-252Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite an extensive debate and an openness of teachers to a strength-based approach to health and physical education, it is not always clear what a salutogenic strengths-based approach might look like in practice, at least not in the day-to-day work in schools. The purpose of this article is to present a salutogenic strengths-based school initiative in Sweden and to identify health discourses in the school’s practice. An insider perspective is used to explore health in the school through Brook field’s four lenses fo exploring one’s own teaching practice. Two health discourses are identified: (1) an individual health discourse rooted in the fostering of personal development, and (2) a value-based health discourse build up around social relations and the fostering of democratic values. The individual health discourse can be understood as based in a pathogenic norm, and in the investigated school practice the individual health discourse dominated the school health initiative despite the salutogenic intentions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Browall, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Department of Neurobiology, Care Science and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Brandberg, Yvonne
    Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Nasic, Salmir
    Research and Development Centre, Skaraborg Hospital, Skövde, Sweden.
    Rydberg, Per
    Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bergh, Jonas
    Radiumhemmet and Cancer Centre Karolinska, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Rydén, Andreas
    Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Xie, Hanjing
    Radiumhemmet and Cancer Centre Karolinska, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Eriksson, Irene
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Wengström, Yvonne
    Department of Neurobiology, Care Science and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden / Radiumhemmet and Cancer Centre Karolinska, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    A prospective exploration of symptom burden clusters in women with breast cancer during chemotherapy treatment2017Ingår i: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 25, nr 5, s. 1423-1429Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The aim was to prospectively map symptom clusters in patients with stage I–IIIa breast cancer during standard chemotherapy treatment in a randomised study.

    Methods

    Participants completed the Memorial Symptom Assessment Scale (MSAS) at baseline, day 12 after the first and third cycle of FEC 75 or FEC 100, and day 12 after the last cycle of Taxotere. Cut-off values for symptom scores, a mean value based on each individual reporting a symptom including occurrence, frequency, severity and distress for inclusion in analysis, were determined.

    Results

    The symptom burden cluster analysis was conducted in two steps and included symptoms with high frequency and high levels of distress. The factor analysis revealed three symptom clusters; physical, gastro (phys/gastro) and emotional, with core symptoms that remained stable over time. The most prevalent symptoms for the total sample during all cycles were as follows: lack of energy (range between 48 and 90%), feeling sad (48–79%), difficulty sleeping (54–78%), difficulty concentrating (53–74%), worrying (54–74%) and pain (29–67%).

    Conclusion

    In summary, we have prospectively established that symptom clusters remain stable over time with a basis of core symptoms. This knowledge will aid in the development of effective core symptom-focused interventions to minimise symptom burden for patients treated with chemotherapy for breast cancer.

  • 240.
    Browall, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden.
    Forsberg, Christina
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden.
    Wengström, Yvonne
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden / Karolinska University Hospital, Breast and Sarcoma Unit, Radiumhemmet, Sweden.
    Assessing patient outcomes and cost effectiveness of nurse-led follow-up for women with breast cancer: have relevant and sensitive evaluation measures been used?2017Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 13-14, s. 1770-1786Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    To explore how interventions using nurse-led follow-up in breast cancer care have been evaluated with a focus on patient outcomes and cost effectiveness.

    Background

    As part of the advancement of breast care, nurse-led follow-up is increasingly used as an alternative to routine hospital follow-up in outpatient clinics. There is evidence suggesting that patients appear to be satisfied with the nurse-led follow-up, but there is a lack of evidence of whether this perception equates to patients’ satisfaction with the model of physician-led follow-up.

    Design

    Systematic review.

    Method

    Three databases were searched, and 29 RCT were initially screened. Finally, 13 articles were critically appraised. Searches included articles between 2005 and 2013. The quality of appraisal assessment was inspired by the GRADE system.

    Results

    The results show that there are many different instruments used when evaluating nurse-led follow up which makes it difficult to compare the studies. Several of the studies used QoL as an outcome measure; this is a broad concept that includes several aspects ranging from social role and psychosocial issues to symptoms and therefore difficult to use as an outcome measure. Only two of the studies made any cost-effective analyses and the results are hard to interpret.

    Conclusions

    Nurse-led follow-up can potentially result in better continuity of care and the availability of more time to provide psychosocial support and address patients’ information needs. However, more well-conducted research is needed before equivalence to physician-led follow-up can be assessed in terms of survival, recurrence, patient well-being and cost-effectiveness.

  • 241.
    Browall, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Karolinska Institute, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden.
    Henoch, Ingela
    University of Gothenburg, The Sahlgrenska Academy, Institute of Health and Care Sciences, Göteborg, Sweden / University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC), Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Melin-Johansson, Christina
    Mid Sweden University, Department of Nursing, Östersund, Sweden.
    Strang, Susann
    University of Gothenburg, The Sahlgrenska Academy, Institute of Health and Care Sciences, Göteborg, Sweden.
    Danielson, Ella
    University of Gothenburg, The Sahlgrenska Academy, Institute of Health and Care Sciences, Göteborg, Sweden / Mid Sweden University, Department of Nursing, Östersund, Sweden.
    Existential encounters: Nurses' descriptions of critical incidents in end-of-life cancer care2014Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 18, nr 6, s. 636-644Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nurses working with cancer patients in end of life care need to be prepared to encounter patients' psychosocial and spiritual distress. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of existential situations when caring for patients severely affected by cancer. Methods and sample: Nurses (registered and enrolled) from three urban in-patient hospices, an oncology clinic and a surgery clinic and a palliative homecare team were, prior to the start of a training program, invited to write down their experiences of a critical incident (CI), in which existential issues were featured. Results: Eighty-eight CIs were written by 83 nurses. The CIs were analyzed with qualitative content analysis. Two main themes were found: Encounters with existential pain experiences, which concerned facing death and facing losses; and Encountering experiences of hope, which concerned balancing honesty, and desire to live. Conclusions: This study points out that health care professionals need to be aware of patients' feelings of abandonment in exposed situations such as patients' feelings of existential loneliness. That there are some patients that express a desire to die and this makes the nurses feel uncomfortable and difficult to confront these occurrences and its therefore important to listen to patients' stories, regardless of care organization, in order to gain access to patients' inner existential needs. (C) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 242.
    Browall, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institute, Stockholm.
    Kenne Sarenmalm, Elisabeth
    Research and Development Centre, Skaraborg Hospital, Skövde.
    Persson, Lars-Olof
    Institute of Health and Caring Sciences, Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Gothenburg.
    Wengström, Yvonne
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Gaston-Johansson, Fannie
    School of Nursing, Johns Hopkins University, Baltimore, Maryland, USA.
    Patient-reported stressful events and coping strategies in post-menopausal women with breast cancer2016Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 25, nr 2, s. 324-333Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 243.
    Browall, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Mijwel, Sara
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Rundqvist, Helen
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Wengstrom, Yvonne
    Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden / Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Physical Activity During and After Adjuvant Treatment for Breast Cancer: An Integrative Review of Women's Experiences2018Ingår i: Integrative Cancer Therapies, ISSN 1534-7354, E-ISSN 1552-695X, Vol. 17, nr 1, s. 16-30Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In oncology, physical activity (PA) is recognized to improve psychological and physiological functions. Motivating women with breast cancer to sustain a physically active lifestyle is important for promoting positive health after diagnosis. To review and synthesize what is known about how women with breast cancer experience supervised and unsupervised PA during and after adjuvant treatment. PubMed, PsycINFO, and CINAHL were searched, yielding 994 citations. The final review included 17 articles published between 2004 and 2014 in English. The CASP (Critical Appraisal Skills Programme) instrument was used to appraise quality. Results: Exercise is experienced as a positive element with multiple benefits. However, maintaining a physically active lifestyle during and after chemotherapy is sometimes challenging. Reported benefits of PA include feeling empowered, and improving and reclaiming health. Facilitators to PA comprised exercising with peers and skilled instructors. Barriers included social factors and lack of information. Conclusions: Findings highlight the importance of incorporating PA programs from a patient experience perspective as routine treatment. Health care professionals play a crucial gateway role in providing information on implementation and benefits of PA. Providing support and educated advice about how to safely start or continue regular PA to minimize symptoms, reduce morbidity, and increase well-being during or after treatment is vital for women with breast cancer. Implications for Practice: Health care professionals need increased knowledge of the breast cancer patients' perspectives on facilitators and barriers to PA during and after treatment, in order to provide sufficient support for women to stay physically active during a breast cancer illness.

  • 244.
    Brännmark, Marita
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Steisjö, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Inomhusluftföroreningar orsakade av matlagning eller uppvärmning med förorenade bränslen och dess påverkan på barns hälsa2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Enligt WHO dör det per år ungefär 3,8 miljoner människor av exponering från inomhusluftföroreningar och ungefär 3 miljarder människor lagar mat och värmer upp sina hem med förorenade bränslen, så som trä, kol, fotogen och gödsel. Både genom kortvarig och långvarig exponering för dessa föroreningar så kan hälsoproblem uppstå. 

    Syfte: Vårt syfte med denna studie är att beskriva hälsoeffekterna för inomhusluftföroreningar hos barn som lever i hushåll där matlagning och uppvärmning sker med förorenade bränslen. 

    Metod: en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Analysen genomfördes med tematisk analys. Databaserna som användes var PubMed och WorldCat. Tjugo artiklar inkluderades i studien.

    Resultat: Analysen resulterade i två teman och tre underteman. Prevalensen för förorenad bränsleanvändning var högre i hushåll där barn dog vid ålder 1-4 år. Barn som bor i de länder med högst förorenat bränsleanvändning hade en sjufaldig ökning av frekvensen av lunginflammation per barnår. Förorenad bränsleanvändning var signifikant i förhållande till låg födelsevikt. Två studier visade att risken för att drabbas av Acute respiratory infection (ARI) på grund av hushållens användning av förorenade bränslen var 1,5 gånger högre, än för barn från hushåll med renare bränslen. 

    Slutsats: Utifrån resultaten i dn här studien har det framkommit att respiratoriska symtom/sjukdomar är det vanligaste hälsoeffekterna som drabbar barn som bor i hushåll där förorenade bränslen används för matlagning eller uppvärmning. resultaten tyder även på tt platsen för användning av förorenade bränslen har stor betydelse, då matlagning inomhus utan ventilation har ett högre utfall av respiratoriska symtom hos barn, jämfört med barn som lever i hushåll där matlagning sker utomhus eller där det finns ventilationsmöjligheter i matlagningsområdet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Buck, Christoph
    et al.
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology, BIPS, Bremen, Germany.
    Eiben, Gabriele
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Section for Epidemiology and Social Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Lauria, Fabio
    National Research Council, Institute of Food Sciences, Avellino, Italy.
    Konstabel, Kenn
    National Institute for Health Development, Tallinn, Estonia.
    Page, Angie
    Centre for Exercise, Nutrition and Health Sciences, School for Policy Studies, Bristol, United Kingdom / NIHR Bristol Biomedical Research Centre, University Hospitals Bristol NHS Foundation Trust, University of Bristol, United Kingdom.
    Ahrens, Wolfgang
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology, BIPS, Bremen, Germany / Faculty of Mathematics/Computer Science, University of Bremen, Germany.
    Pigeot, Iris
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology, BIPS, Bremen, Germany / Faculty of Mathematics/Computer Science, University of Bremen, Germany.
    Urban Moveability and physical activity in children: Longitudinal results from the IDEFICS and I.Family cohort2019Ingår i: International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, ISSN 1479-5868, E-ISSN 1479-5868, Vol. 16, nr 1, artikel-id 128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Physical activity (PA) is one of the major protective behaviours to prevent non-communicable diseases. Positive effects of the built environment on PA are well investigated, although evidence of this association is mostly based on cross-sectional studies. The present study aims to investigate the longitudinal effects of built environment characteristics in terms of a moveability index on PA of children in their transition phase to adolescence using data of the IDEFICS/I.Family cohort. Methods: We used data on 3394 accelerometer measurements of 2488 children and adolescents aged 3 to 15 years old from survey centres of three countries, Germany, Italy, and Sweden, who participated in up to three surveys over 6 years. In network-dependent home neighbourhoods, a moveability index was calculated based on residential density, land use mix, street connectivity, availability of public transport and public open spaces such as green spaces and public playgrounds in order to quantify opportunities for PA of children and adolescents. Linear trajectories of light PA (LPA) and moderate-to-vigorous PA (MVPA) were estimated using linear mixed models accounting for repeated measurements nested within individuals. Least squares means were estimated to quantify differences in trajectories over age. Results: LPA and MVPA declined annually with age by approximately 20 min/day and 2 min/day respectively. In girls, the moveability index showed a consistent significantly positive effect on MVPA (β $ \hat{\beta} $ = 2.14, 95% CI: (0.11; 4.16)) for all ages, while in boys the index significantly lessened the decline in LPA with age for each year. (β $ \hat{\beta} $ = 2.68, 95% CI: (0.46; 4.90)). Availability of public open spaces was more relevant for MVPA in girls and LPA in boys during childhood, whereas in adolescence, residential density and intersection density became more important. Conclusion: Built environment characteristics are important determinants of PA and were found to have a supportive effect that ameliorates the decline in PA during the transition phase from childhood to adolescence. In childhood environmental support for leisure time PA through public open spaces was found to be the most protective factor whereas in adolescence the positive influence of street connectivity and residential density was most supportive of physical activity. © 2019 The Author(s).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 246.
    Buer, Olivia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Öst, Hanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Bakom varje cancersjuk står någon som måste vara stark: En fenomenologisk studie om att leva nära någon som har en cancerdiagnos2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Närstående till cancersjuka hamnar ofta i skuggan. Den närstående, omgivningen och sjukvården är samtliga fokuserade på att hjälpa den cancersjuke och det är så svårt att se att det finns fler som påverkas av cancersjukdomen, nämligen de som står den cancersjuke nära. Denna kvalitativa fenomenologiska studie har som syfte att beskriva närståendes upplevelse av att leva nära någon som har en cancerdiagnos. För att få en djupare förståelse för fenomenet och dess essens använder denna studie systemteori, psykosocialt stöd samt copingteori som teoretiska utgångspunkter. Dessa bidrar till en förståelse för det socialpsykologiska perspektivet gällande vem som påverkas av en cancersjukdom, hur påverkan ter sig samt hur den hanteras. Tio informanter som samtliga lever/har levt nära någon som har/har haft en cancerdiagnos deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att livet förändras i samband med att någon nära får en cancerdiagnos. Det visade också att det finns en trygghet i att få förståelse från omgivningen, men att närstående även i stor utsträckning vill klara sig själva för att på så sätt kontrollera situationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Bylow, Helene
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Utbildningsmetoder i hjärt-lungräddning och upplevelser i mötet med hjärt-lungräddningens praktik2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose statement is which the most effective educational method is for cardiopulmonary resuscitation; instructor-led versus film-based and what happens in the gap between education and an event of cardiac arrest in society. The aim was to investigate knowledge of which educational method contributes to the intended skills, ability to act and willingness to start a life-saving action. The aim was also to increase understanding by identifying tension fields of experiences in the cardiopulmonary resuscitation practice.

    The study is highlighted by a learning theory influenced by pragmatism and philosopher Dewey, as well as a holistic hermeneutical perspective through the philosopher Gadamer. A combined design with quantitative and qualitative method has been used. Data collection has been done through surveys, quality measurements on cardiopulmonary resuscitation and interviews. A critical hermeneutic according to Ricoeur has supported interpretation of data.

    The quantitative result shows no significant difference in total points of theoretical knowledge, ability to act or willingness to start cardiopulmonary resuscitation between the education methods. A significant difference (p<0.05) has been demonstrated for practical knowledge, where the film-based education showed higher total score than the instructor-led education over time. The result of the qualitative interpretation has identified five overall tension fields in both experiencing and lacking experience, 1) knowledge of, skills in and understanding of, 2) learning, 3) ability to act, 4) responsibility and humanity, 5) and willingness to start a life-saving effort in cardiopulmonary resuscitation practice. The result contributes to increased knowledge of cardiovascular rescue practice, valuable for future education and further research.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 248.
    Bylund, Michaela
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Martinsson, Amanda
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    ”FÅR JAG VA MED?”: En observationsstudie av hur barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan.2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt. I resultatet visade det sig att barn använde sig av många olika strategier för att ta sig in i leken, och i vissa fall använde de sig inte bara av en, utan bildade en serie av olika strategier när den första inte lyckades. Resultatet visade även på att exkludering ofta skedde pågrund av maktpositioner på förskolan och/eller för att barnen försökte skydda sin egen lek då andra barn sågs som hot mot leken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Får jag va med?"
  • 249.
    Bystedt, Kenneth
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Simma mot vågorna: Vilka uppfattningar om och erfarenheter av momentet simning bär nyanlända elever med sig i mötet med det svenska skolsystemet?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Människan är den enda varelse som i någon intressant och utvecklad mening undervisar sin avkomma” (Säljö, 2015, s. 11). Ur existentiell synvinkel är frågan varför lätt att besvara. Människans överlevnad i samtiden och barnens livschanser och överlevnad i framtiden, ökar genom undervisning. I Sverige har simförmåga och simkunnighet fått ett stort kulturellt värde i såväl primär socialisation (undervisning av familj, släkt och vänner) som sekundär socialisation (läroplansstyrd undervisning i skola). Under de senaste åren har många människor anlänt till Sverige, för att undkomma krig och förföljelse i hemländerna. I skolan visar det sig att många nyanlända barn och ungdomar inte kan simma. I kunskapskraven för åk 6 och åk 9 i ämnet idrott och hälsa står det tydligt “Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge” (Skolverket, 2011, s. 51-54). Detta måste eleven kunna för att minst få betyget E i ämnet idrott och hälsa. En viktig fråga är då vilka erfarenheter av vattenvana och simning som dessa barn och ungdomar bär med sig från sina tidigare hemländer. Forskningsingången i denna studie är att utveckla yrkeskompetensen genom att få förståelse för och kunskap om nyanländas förförståelse av momentet simning och vilka anpassningar som behöver göras för att eleverna ska klara momentets kunskapskrav.I en mixad studiedesign genomfördes inledningsvis en kartläggning av uppfattningar och erfarenheter i simning via en explorativ enkät och därefter uppföljande kvalitativa forskningsintervjuer med nyligen migrerade ungdomar i åldern 12-16 år. Avslutningsvis  genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sakkunniga vuxna som arbetar i svenska skolor och delar de nyanländas kulturella bakgrund. Kvalitativa data analyserades sedan med kategorisk innehållsanalys. Statistisk data från enkäten triangulerades mot barnen/ungdomarnas och de vuxna informanternas berättelser. Resultaten visar bristande erfarenhet av vattenvana både inom primär- och sekundär socialisation; en uttalad effekt av socioekonomisk status; tradition kombinerat med religiösa drag kan också vara hämmande faktorer för simkunnighet, särskilt utifrån kön. Resultaten är viktiga för lärare som utbildar nyanlända elever i idrott och hälsa för att anpassa lärandesituationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Bäck, Kristina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    ATT LEVA I EN NY KROPP: En kvalitativ studie över självbiografiska böcker om att hantera vardagen efter en överviktsoperation2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är övervikt och fetma ett folkhälsoproblem. Detta tenderar till att bli allt större vilket kan ge en ökad risk för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes typ 2. En allmänsjuksköterska möter överviktsopererade patienter varhälst i vårdsektorn hon/han arbetar. Därför är det viktigt att känna till hur dessa människor upplever sin nya vardag för att på bästa sätt kunna erbjuda dem en optimal, hälsofrämjande vård. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa människors upplevelser av vardagen efter en överviktsoperation. Metod: En självbiografisk kvalitativ studie baserat på sju böcker. Resultat: Ur analysen av datamaterialet identifierades tre huvudteman ”Ett bättre liv”, ”Kroppsliga och själsliga besvärlighetersamt ”Den nya livssituationen” samt nio subteman vilka alla belyser individers upplever av vardagen efter en överviktsoperation. Diskussion: Individer som genomgår en överviktsoperation har svårt att anpassa sig till sin nya livsstiuation trots att de samtidigt upplever ett stort välbefinnade över att bland annat ha nått sitt mål. Ett förändrat bemötande från omvärlden är ibland svår att hantera vilket leder till en osäkerhet inför den egna kroppen och kroppsuppfattning. För sjuksköterskan är det viktigt att förstå att förändringen efter en överviktoperation inte endast är fysisk utan även i allra högsta grad psykisk. Slutsats: För att livsstilsförändringen ska fortgå efter en överviktsoperation krävs att individen känner meningsfullhet i sin nya situation. Genom utbildning, inför och efter det kirurgiska ingreppet, är det lättare att leva med denna livsstilsförändring. Med tanke på att livet kan förlängas med tio år genom kraftig viktreducering och därmed även frånvaro av överviktsrelaterade sjukdomar, bör ämnet om hälsobefrämjande åtgärder för fetmadrabbade individer inkluderas i sjuksköterskans grundutbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att leva i en ny kropp
2345678 201 - 250 av 1244
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf