his.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 796
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Dahlberg, Erika
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Sandberg, Patrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Kombinera två tjänster: En kvalitativ innehållsanalys om anestessjuksköterskors erfarenheter av kombinationstjänst mellen en operationsavdelning och ambulanssjukvård2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 202.
    Dahlborg, Emelie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Beka, Pajtim
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativt skede: En litteraturbaserad studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige dör ca 100 000 varje år en stor del av dessa är i behov av palliativ vård. Palliativ vård handlar om att lidande minskas och livskvaliteten främjas genom att symtomlindra och att inte ge livsuppehållande vård. Sjuksköterskor har det övergripande ansvaret för omvårdnaden av patienten därför tillbringar sjuksköterskan mycket tid med patienten. Sjuksköterskan ser individen och inte bara patienten och dennes sjukdom, det är sjuksköterskans ansvara att bilda en relation med patienten. För att vården ska kunna vara individanpassad krävs det att sjuksköterskan är lyhörd och öppen inför patientens behov. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En litteraturbaserad studie där datamaterialet innehöll åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom fyra kategorier; vara följsam i samtalet, tillgodose patientens behov, samverkan om patienten, involvera närstående som aktiv part med nio underkategorier. Konklusion: Det framkom att sjuksköterskors erfarenheter varierade och att kunskapsbristen var ett problem som behövdes utvecklas.

  • 203.
    Dahlgren, Ida
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Persson, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskors roll i rehabiliteringen av en skallskadad patient: En litteraturöversikt2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar. Resultat: Sjuksköterskor har en nyckelroll i att förmedla information till patient, anhöriga och övriga i rehabiliteringsteamet. En annan del av rollen är att koordinera samverkan mellan olika yrkeskategorier för att främja patientens välbefinnande. Diskussion: Sjuksköterskor som arbetar på en rehabiliteringsavdelning, behöver mer kunskap och utbildning om bl. a kognitiva beteendeproblem. Dessutom behöver patient och anhöriga få bättre och mer enhetlig information om skadan och rehabiliteringsprocessen.

  • 204.
    Dahlgren, Malin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. högskola Skövde.
    Johansson, Jessica
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. högskola Skövde.
    Vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner: en kvantitativ studie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) ses som en av de främsta vårdskadorna i världen och beskrivs ge ett enormt lidande för patienten. Basala hygienrutiner började utvecklas redan på 1800-talet och är idag den huvudsakliga åtgärden för att minska VRI. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har en skyldighet att följa lagar, författningar och riktlinjer så att omvårdnaden av patienter blir patientsäker. Syfte: Var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ retrospektiv longitudinell studie som byggde på observationer av vårdpersonal samt punkprevalensmätningar av VRI. Resultat: Det sågs en högre följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdpersonalen på medicinkliniken. Medicinkliniken hade även en signifikant förbättring av följsamhet till basala hygienrutiner. Båda klinikerna hade en lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt. Studerande hade högre följsamhet än sjuksköterskor och läkare. Medicinkliniken hade som mest 5 (n=43; 11,6%) patienter med en VRI och kirurgkliniken hade som mest 9 (n=63; 14,3%) patienter. Diskussion: Tidigare forskning visar att det är lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt, något som även setts i resultatet. Tidigare forskning tar även upp möjliga orsaker till en låg följsamhet samt verktyg för att skapa en högre följsamhet till basala hygienrutiner

  • 205.
    Dahlheim-Englund, Ann-Charlotte
    et al.
    The academy for Work Life and Social Welfare, Faculty of Caring Science, University of Borås, Sweden.
    Carlsson, Gunilla
    The academy for Work Life and Social Welfare, Faculty of Caring Science, University of Borås, Sweden.
    Nyström, Maria
    The academy for Work Life and Social Welfare, Faculty of Caring Science, University of Borås, Sweden.
    Gillsjö, Catharina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. College of Nursing, University of Rhode Island, RI, USA.
    Eriksson, Irene
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Palmér, Lina
    The academy for Work Life and Social Welfare, Faculty of Caring Science, University of Borås, Sweden.
    Life without professional work: perceptions about one’s self, interpersonal relations and social life after retirement2019Inngår i: Healthy Aging Research, ISSN 2261-7434, Vol. 8, nr 1, s. 1-7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to understand how healthy, older adults in Sweden perceive their life situation after retirement. The study is based on a lifeworld approach, and a phenomenographic method was used. Eighteen participants were interviewed, and data were analysed according to the phenomenographic principle of qualitatively different categories. Two categories were developed. The first category, “perceptions that draw attention inward, towards one’s self”, was further described in three subcategories: Sense of decreased status in society, the desire to keep aging at a distance, and contemplation of one’s own existence. The second category, “perceptions that draw attention outward, away from one’s self” was further described in the following four subcategories: caretaking of family members, involvement in social relationships, finding of deep meaning in animals and nature and engagement with society. In the discussion, the findings are further illuminated through comparisons with concepts such as maturity, wisdom and gerotranscendence, and reflections on the findings ‘relevance to a caring context follow. The conclusion suggests this study can provide knowledge that will allow healthcare providers to bridge the gap between generations in order to provide high-quality care. However, for a more profound caring dialogue, for example, about the end of life, a deeper analysis is required.

  • 206.
    Dahlin, Linnea
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Janzen, Katharina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    När medlidande blir lidande: Hur sjuksköterskor påverkas av traumatiska händelser och hur de hanterar uppkomna känslor.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Bakgrund: Sjuksköterskor kan konfronteras med traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. Dessa händelser kan leda till en fara för sjuksköterskors hälsa i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), sekundär traumatisk stress (STS) eller utbrändhet. Hanteringsstrategier är individuella och har en stor betydelse för sjuksköterskors återhämtning.

    Syfte: Hur påverkas sjuksköterskor av traumatiska händelser och hur hanterar de uppkomna känslor. Metod: En kvalitativ innehållsanalys valdes som metod där 14 bloggar analyserades. Sökningen genomfördes osystematiskt via sökmotorn Google. Analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier.

    Resultat: Sjuksköterskor kände en fysisk och emotionell utmattning på grund av de traumatiska upplevelserna. Personligheten förändrades. Att stänga av sina känslor eller att frigöra sig från dem var möjliga hanteringsstrategier. En positiv inställning till livet samt acceptans av egna känslor, sammanhållning i team och erfarenhet har bidragit positivt i hanteringsprocessen.

    Slutsats: Genom att sjuksköterskor upplever traumatiska händelser i sitt arbete är risken för ohälsa stor. Utbrändhet och PTSD kan utvecklas hos sjuksköterskor och påverkar vårdandet negativt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan användas av verksamhetschefer och sjuksköterskor för att öka kunskapen i området. Programansvariga på högskolor kan inkludera studien i utbildningsinnehållet för att även förbereda studenter inför sin kommande praktik. 

  • 207.
    Dahlström, Evelina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Gustafsson, Lisa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar mötet med patienten: En litteraturbaserad studie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stress är något som ökar i samhället och sjuksköterskor är en grupp som riskerar att drabbas. Hög arbetsbelastning, långa arbetsdagar och känslan av att inte räcka till är faktorer som gör att sjuksköterskor upplever stress. I mötet med patienten skapas en mellanmänsklig relation och ömsesidig förståelse där sjuksköterskors förmåga att känna empati är viktig. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden för patienten. Sjuksköterskors kompetensområde är omvårdnadsvetenskap som innefattar fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor i mötet med patienten. Metod: En litteraturbasers studie valdes där tio artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde två teman; Fördröjt eller uteblivet möte och obehagliga känslor med fem underteman. Slutsats: Stress hos sjuksköterskor påverkar mötet med patienten negativt. Den mellanmänskliga relation som är viktig för patientens hälsa uteblir när sjuksköterskan inte hinner möta patienten på grund av den tidsbrist som råder på arbetet

  • 208.
    Dahlvid, Henrik
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sandberg, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    MÄNNISKORS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED TYP-2-DIABETES: EN INTERVJUSTUDIE2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Typ-2-diabetes är en kronisk välfärdssjukdom som är associerad med livsstilsförändringar. Omvårdnaden av typ-2-diabetes har traditionellt förknippats med egenvård och patientinformation. Det finns en stor kunskap om typ-2-diabetes och vilka konsekvenser det medför. Det är viktigt att Hälso- och sjukvårdspersonal även har kunskap om människors personliga upplevelser av hälsa och välbefinnande vid typ-2-diabetes. Det finns annars en risk att hälso- och sjukvårdpersonalen fokuserar för mycket på sjukdomen och missar den unika sjukdomsupplevelsen. Syftet med denna studie är att beskriva människors upplevelser av att leva med typ-2 diabetes. Metoden som valdes hade en kvalitativ ansats där data samlades in genom intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnande i ett överordnat tema balans mellan Trygghet – Otrygghet och aktiviteter som krav och möjligheter ger hanterbarhet. Temat beskrivs utifrån två huvudkategorier och beskrivande underkategorier. Studien visar att människor med typ-2-diabetes generellt erfar en god hälsa och ett gott välbefinnande utifrån deras egna förutsättningar. De levda erfarenheterna och de olika kraven för hanteringen av typ-2-diabetes varierar utifrån varje människa. Detta indikerar att hälso- och sjukvården bör vara uppmärksam på hur människor betraktar sin subjektiva upplevelse av hälsa och välbefinnande utifrån typ-2-diabetes.

  • 209.
    Dahlén, Carl
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Forsdal, Frida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    "Jag är väl ingen sexolog?": Faktorer som påverkar att sjuksköterskor samtalar om sexuell hälsa2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: There are many diseases and conditions that can affect the sexual health of patients. Research shows that nurses do not talk to patients about sexual health. Swedish law, nurses’ competence description and ICN's ethical code state that the nurse has a responsibility to counteract illness and work on a holistic approach. Purpose: The purpose of this study was to account for the factors that affect nurses talking about the patient's sexual health. Method: Literature overview. Result: Three themes were found and presented in the results. These were: Nurses attitudes, knowledge and competence and organizational factors. Discussion: The discussion discussed the importance of nurses' attitude, as well as how knowledge and the health care setting together affect nurses' motivation to talk with patients about their sexual health. Conclusion: Nurses largely refrain from discussing sexual health with patients. It is dependent on the attitude of the nurse, knowledge and workplace environment. In order for nurses to be able to provide care based on a holistic approach, more knowledge is needed in both sexual dysfunctions and patient communication. Nurses need to be comfortable with sexuality as a subject and get routine talking to patients about their sexual health.

  • 210.
    Dahlén, Erik
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Wallenstein, Rikard
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    När erektionen försvinner: Mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2. En litteraturöversikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är känt att erektil dysfunktion, eller impotens, orsakas av förstorad prostata, depression och diabetes. Den typ av erektil dysfunktion som orsakas av diabetes har en mer komplicerad utveckling än övriga orsaker.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sexuellt aktiva mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2.

    Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av tio kvantitativa och två kvalitativa artiklar.

    Resultat: Två kategorier identifierades såsom Livet påverkas samt Förståelse för situationen med underkategorier.

    Konklusion: Det råder kunskapsbrist i fråga om varför män drabbas av erektil dysfunktion. Många män anser inte att det finns någon fungerande behandling. Om kontroll av den erektila funktionen ingick i årskontrollen av diabetes tillsammans med en välgrundad information samt adekvat behandling skulle de drabbade männen och deras partner få bättre insikt och medvetande om problemet. Detta skulle leda till mindre oro, bättre sexuell och mental hälsa samt en bättre relation.

  • 211.
    Dahlén, Inga Margareta
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.

    Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.

    Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysresultatet beskriver fem skolsköterskors upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.

    Resultat: Ur analysresultatet framträdde sex kategorier: Ont, Kommer, Överaktivitet, Trötta, Självskadebeteende och Kompisar. Resultatet visar på en hög frekvens av återkommande besök. Eleverna sökte mest för huvudvärk och ont i magen. Det är mest flickor som söker skolsköterskan, pojkar upplevs ha svårare att ta emot hjälp.

  • 212.
    Dahlén, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Westin, Lars
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Adolfsson, Annsofie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Experience of being a low priority patient during waiting time at an emergency department2012Inngår i: Psychology Research and Behavior Management, ISSN 1179-1578, E-ISSN 1179-1578, Vol. 5, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Work in the emergency department is characterized by fast and efficient medical efforts to save lives, but can also involve a long waiting time for patients. Patients are given a priority rating upon their arrival in the clinic based on the seriousness of their problem, and nursing care for lower priority patients is given a lower prioritization. Regardless of their medical prioritization, all patients have a right to expect good nursing care while they are waiting. The purpose of this study was to illustrate the experience of the low prioritized patient during their waiting time in the emergency department. Methods: A phenomenological hermeneutic research method was used to analyze an interview transcript. Data collection consisted of narrative interviews. The interviewees were 14 patients who had waited more than three hours for surgical, orthopedic, or other medical care.Results: The findings resulted in four different themes, ie, being dependent on care, being exposed, being vulnerable, and being secure. Lower priority patients are not paid as much attention by nursing staff. Patients reported feeling powerless, insulted, and humiliated when their care was delayed without their understanding what was happening to them. Not understanding results in exposure that violates self-esteem. Conclusion: The goal of the health care provider must be to minimize and prevent suffering, prevent feelings of vulnerability, and to create conditions for optimal patient well being.

  • 213.
    Dalebrand, Marie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. marie_wallin@live.se.
    Karlsson Nordmalm, Johanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. johannanordmalm@hotmail.com.
    I mitt huvud var det upp och ner: Unga kvinnor med adhd och deras upplevelse under skolåren2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flickor med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har en ökad risk att inte upptäckas då det finns kunskapsbrister med att identifiera ADHD-symtom särskilt hos flickor. De riskerar därmed att inte få adekvata stödinsatser under skolåren. Skolsköterskan ska i den hälsofrämjande omvårdnaden bemöta elevernas behov på bästa sätt vilket bygger på förtroende, vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren.

    Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och materialet har analyserats med en kvalitativ innebördsanalys. Studien är baserad på sex intervjuer som utförts via e-post.

    Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som beskriver unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren; Att må psykiskt dåligt och känna utanförskap; Upplevelse av bristande förståelse; Upplevelse i klassrummet; Att få förståelse; Upplevelse att få en ADHD-diagnos; Att få en tidigare ADHD-diagnos hade underlättat.

    Slutsats: Det finns en kunskapsbrist i skolan med att identifiera ADHD hos flickor och som  resulterat i diagnos först i tonåren. Okunskap och bristfälliga individanpassade stödinsatser har en negativ påverkan på skolprestationer och den psykiska hälsan.

  • 214.
    Danielsen, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Caroline, Lundberg
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kvinnors egna berättelser om upplevelser av vård vid cancerbehandling2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 8000 kvinnor får diagnosen bröstcancer i Sverige varje år. Dessa kvinnor möter vården vid flertalet tillfällen under den tid de behandlas, och deras behov av stöd och information har i flera studier konstaterats vara viktigt. För att möta och förstå dessa kvinnors behov, behöver vi veta mer om hur de upplever vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever sin vård. Metod: Studien har gjorts med en innebördsanalys. Den har utförts genom att analysera åtta biografier skrivna av kvinnor med erfarenhet av att själva ha eller ha haft bröstcancer. Resultat: Resultatet visar att kvinnor med bröstcancer vill bli mött som en unik person under tiden som patient. De behöver stöd och bekräftelse från anhöriga och sjukvårdspersonal. De uttrycker också att de vill bli omhändertagna på ett mjukt och varsamt sätt med respekt och utifrån den egna livsvärlden. Konklusioner: Kvinnor med bröstcancer vill bli mött som den unika person de är i mötet med vården. Genom ett större omvårdnadsperspektiv och mer personcentrerad vård kan deras lidande lindras. Nyckelord: bröstcancer, upplevelse, vård

  • 215.
    Darcy, Laura
    et al.
    Department of Nursing Sciences, CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden / School of Health Sciences, University College Borås, Borås, Sweden.
    Björk, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Department of Nursing Sciences, CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Enskär, Karin
    Department of Nursing Sciences, CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Knutsson, Susanne
    Department of Nursing Sciences, CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden / School of Health Sciences, University College Borås, Borås, Sweden.
    The process of striving for an ordinary, everyday life, in young children living with cancer, at six months and one year post diagnosis2014Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 18, nr 6, s. 605-612Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Health care focus is shifting from solely looking at surviving cancer to elements of attention relating to living with it on a daily basis.The young child's experiences are crucial to providing evidence based care. The aim of this study was to explore the everyday life of young children as expressed by the child and parents at six months and one year post diagnosis.

    METHODS: Interviews were conducted with children and their parents connected to a paediatric oncology unit in Southern Sweden. A qualitative content analysis of interview data from two time points, six months and one year post diagnosis, was carried out.

    RESULTS: The process of living with cancer at six months and at one year post diagnosis revealed the child's striving for an ordinary, everyday life. Experiences over time of gaining control, making a normality of the illness and treatment and feeling lonely were described.

    CONCLUSION: Nurses have a major role to play in the process of striving for a new normal in the world post-diagnosis, and provide essential roles by giving the young child information, making them participatory in their care and encouraging access to both parents and peers. Understanding this role and addressing these issues regularly can assist the young child in the transition to living with cancer. Longitudinal studies with young children are vital in capturing their experiences through the cancer trajectory and necessary to ensure quality care.

  • 216.
    Darcy, Laura
    et al.
    Jönköping University, Jönköping, Sweden / University of Borås, Borås, Sweden.
    Björk, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Knutsson, Susanne
    Jönköping University, Jönköping, Sweden / University of Borås, Borås, Sweden.
    Granlund, Mats
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Enskär, Karin
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Following Young Children's Health and Functioning in Everyday Life Through Their Cancer Trajectory2016Inngår i: Journal of Pediatric Oncology Nursing, ISSN 1043-4542, E-ISSN 1532-8457, Vol. 33, nr 3, s. 173-189Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Knowledge of living with childhood cancer, through the trajectory, is sparse. Aim: The aim of this study was to follow young children's health and functioning in everyday life through their cancer trajectory. Methods: Data were gathered longitudinally from a group of 13 young children and their parents connected to a pediatric oncology unit in Sweden. The International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth structure was used to identify difficulties in health and functioning in everyday life, in interview and questionnaire data. Descriptive statistical analysis was performed to show patterns of difficulty over a 3-year period from diagnosis. Results: Difficulties experienced by children declined and changed over time. An increase in difficulties with personal interactions with others and access to and support from health care professionals was seen 2 to 3 years after diagnosis and start of treatment. Similar patterns are seen within individual children's trajectories in relation to diagnosis but individual patterns were seen for each child. Conclusions and Clinical Implications: Health care professionals need to plan for ongoing contact with school services and information and support pathways, beyond the treatment period. A person-centered philosophy of care is required throughout the cancer trajectory.

  • 217.
    Darcy, Laura
    et al.
    CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden / School of Health Sciences, University College Borås, Borås, Sweden.
    Enskär, Karin
    CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Granlund, M.
    CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Simeonsson, R. J.
    CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden / School of Psychology and Early Childhood Education, University of North Carolina at Chapel Hill, Chapel Hill, NC, USA.
    Peterson, C.
    CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Björk, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. CHILD Research Group, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Health and functioning in the everyday lives of young children with cancer: documenting with the International Classification of Functioning, Disability and Health - Children and Youth (ICF-CY)2015Inngår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214, Vol. 41, nr 3, s. 475-482Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Health care focus is shifting for children from surviving childhood cancer to living with it on a daily basis. There is a need to document health and function in the everyday lives of young children with cancer using the multidimensional framework and language of the International Classification of Functioning, Disability and Health - Children and Youth (ICF-CY).

    AIMS: The aims of this study were (1) to document health and functioning in the everyday lives of young children with cancer using ICF-CY codes and (2) to identify a comprehensive code set that can aid clinical assessment.

    METHOD: Interviews with children diagnosed with cancer and their parents, were transcribed, reviewed for content and coded to the ICF-CY using linking procedures.

    RESULTS: A comprehensive code set (n = 70) for childhood cancer was identified. The majority of content identified to codes was related to activity and participation describing social relations with family, peers and professionals, preschool attendance and play, as well as issues related to support and independence.

    CONCLUSIONS: The ICF-CY can be used to document the nature and range of characteristics and consequences of cancer experienced by children. The identified comprehensive code set could be helpful to health care professionals, parents and teachers in assessing and supporting young children's health and everyday life through the cancer trajectory. The comprehensive code set could be developed as a clinical assessment tool for those caring for young children with cancer. The universal language of the ICF-CY means that the utility of a clinical assessment tool based on identified codes can have wide reaching effects for the care of young children with cancer.

  • 218.
    Davidsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjöström, Ida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att leva med HIV: En självbiografistudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är en virussjukdom som smittar via blod och sexuella kontakter. Med bra bromsmediciner kan en person med HIV leva utan några fysiska symptom. När HIV upptäcktes skapades mycket fördomar och rädsla kring sjukdomen som till viss del fortfarande lever vidare idag. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med HIV. Metod: Analys av narrativer där sex självbiografier analyserades som var skrivna av personer med HIV. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två kategorier; Ett förändrat liv och värdesätter erfarenheter av HIV med sju underkategorier. Konklusion: Personer med HIV upplever en sämre hälsa på grund av känslor som ensamhet och utanförskap. Med ökade kunskaper om sjukdomen kan fördomarna minskas i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan kan öka dessa personers välbefinnande genom att ha goda kunskaper om sjukdomen, ge ett respektfullt bemötande och informera om sexuell hälsa.

     

  • 219.
    de la Rosée, Tommy
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskans uppfattningar om vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut. En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats användes för att beskriva variationer och uppfattningar hos sjuksköterskorna. Datainsamlingen skedde genom intervjuer. Resultatet beskriver sjuksköterskans uppfattning i tre kategorier: information, frågor och utslussning. Resultatet visar att sjuksköterskorna noterar problem och brister i den information som hanteras. De uppfattar att anpassningen till vardagen är viktig och att sjuksköterskorna har en viktig roll i denna handledning. Kunskapen från denna studie visar att det är viktigt att se barnet tillsammans med familjen. Den visar också värdet av en god uppföljning.

  • 220.
    Deiana, Virginia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Bengtsson, Christina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskors följsamhet till handhygienrutiner: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Handhygienrutiner är en grundläggande åtgärd i sjuksköterskans dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Över 1500 patienter dör varje år på grund av bristfällig standard på hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner orsakar stort vårdlidande hos patienten som kan förebyggas med god följsamhet till handhygienrutiner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer vid handhygien på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre huvudkategorier; Risk för smittspridning, omgivningens villighet att ge återkoppling, samt brister i organisationen, med åtta underkategorier. Konklusion: Brister på följsamhet till handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Det finns ett behov av större insikt inom sjuksköterskors följsamhet till handhygienrutiner för att minska vårdlidandet hos patienten.

  • 221.
    Dicander, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Rosenqvist, Rosanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Föräldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hälsofrämjande och förebyggande omvårdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gånger under barnens skolgång. Den hälsofrämjande omvårdnaden är som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och föräldrar och det är viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar väl. Intervjuer genomfördes med en grupp föräldrar för att få kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehållet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmåga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgänglighet för skolbarn och föräldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan påverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter. Delar av dessa teman finns också att läsa i kompetensbeskrivningen för skolsköterskor, och de är alla viktiga delar i skolsköterskans profession. Sammanfattningsvis visar resultatet att föräldrar mestadels upplever kommunikationen med skolsköterskor som positiv. Det finns dock områden som skulle kunna förbättras, exempelvis val av sättet att kommunicera i olika sammanhang samt en ökad tillgänglighet till skolsköterskor. Resultatet visar också att föräldrar inte har kunskap om vilken utbildning skolsköterskor har eller vilka arbetsuppgifter som ingår i skolsköterskors uppdrag.

  • 222.
    Didriksson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Gripenwald, Iri
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Förstärkt föräldraskap - utökade hembesök: Barnhälsovårdssköterskors och föräldrarådgivares erfarenheter av att stödja föräldrar i deras föräldraskap2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The parenting usually entails great joy but can also involve major challenges. Parenting is not always experienced positively, on occasion it can be very stressful. Studies show that early intervention can enhance the parenting role and promote connection between the child and the parent and thus facilitate illness prevention in children.

     Aim: To illustrate child health, nurses and parenting counselors provided extended home

    visits for new parents.  

     Method: A qualitative design and the phenomenological approach are used. Seven

    interviews were carried out with Child health nurses and parenting counselors. The results

    were analyzed with a content analysis.

     Results consist of four headings; Prerequisites for good cooperation, The importance of the meeting place, Concrete support for parents, Challenges to support parents

     Conclusion: The result shows that the project helped child health nurses and parenting counselors provide increased security and support in the parenting role. They have learned that the collaboration in the project has been experienced positively as they together can support families with their specific knowledge. Their view is that the families appreciate the support offered and it is easier for them to discuss sensitive topics in their own home. The prerequisites for being able to respond to challenges in the project require staff support from the manager and training in different cultural approaches.

  • 223.
    Djapo, Medisa
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Gustafsson, Ellinor
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Åhl, Isabell
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Betydelsen av stöd för postmenopausala kvinnor med bröstcancer: En litteraturöversikt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2008 fick ca 7300 kvinnor diagnosen bröstcancer och av dessa var 72 procent 55 år och äldre. Tidigare forskning har visat att postmenopausala kvinnor som är 55 år och äldre upplever att de inte får tillräckligt stöd från vårdpersonal och närstående.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur postmenopausala kvinnor med bröstcancer upplever olika former av stöd och hur dessa påverkar deras hälsa.

    Metod: Vi använde oss av en litteraturöversikt, med 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersöktes och analyserades enligt Friberg (2006).

    Resultat: Dataanalysen av artiklarna resulterade i fem teman och dessa är: emotionellt stöd, vårdpersonalens stöd, närståendes stöd, religiöst stöd och informationsstöd. Vi fann att dessa stöd är viktiga för postmenopausala kvinnors hälsa och livskvalitet.

    Slutsats: Olika typer av stöd från närstående och vårdpersonal upplevs som viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer. Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse för vilka stöd som är viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer och hur dessa påverkar deras hälsa.

  • 224.
    Djurberg, Annica Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Granberg, Anna Helena
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till patienter med fetma: en litteraturöversikt2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är en sjukdom som drabbar allt fler människor i världen, och problemet beräknas öka bland befolkningen. Många människor med fetma får hjälp av sjukvården för att få stöd i en livsstilsförändring. Alla patienter har rätt att bli behandlade med respekt och värdighet, utifrån den de är, oberoende av kroppsstorlek eller personlighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till patienter med fetma utifrån tidigare forskning. Metod: Studien bestod i en litteraturöversikt över tidigare publicerad forskning. Datamaterialet som format resultatet inom ämnet begränsades till åtta vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Fem teman med subtema framstår: känsligheten runt patientens vikt och livssituation, -patientens eget ansvar för sin vikt och livsföring, -beteende och personlighet, -kunskap, utbildning och utrustning, -sjuksköterskans ansvar. Slutsats: Sjuksköterskors attityder till patienter med fetma, positiva och negativa, påverkar patientens möjlighet att uppleva tillfredsställelse och genomföra en livsstilsförändring. I studien framgår även att en god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för att patienten ska få förtroende för sjuksköterskan och känna sig trygg i sin situation.

  • 225.
    Dreimane, Baiba
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Hagman, Wiebke
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Familjens upplevelser av sorg när en närstående vårdas i livets slutskede: en litteraturbaserad studie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När en närstående befinner sig i livets slutskede påverkas hela familjen, genom att deras liv förändras och sorg och lidande uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva familjens upplevelser av sorg och hur deras liv påverkas när en närstående vårdas i livets slutskede, samt sjuksköterskans roll i detta skede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre övergripande teman framkom: familjens sorg, påverkan på familjen och vårdpersonalens bemötande och stöd. Familjen blev överraskad av sina starka sorgereaktioner. En öppen kommunikation mellan patient och familj var ofta svårt att upprätthålla. Påverkan på familjen yttrade sig med exempelvis konflikter inom familjen, att den blev isolerad och att ohälsa kunde uppstå orsakad av den arbetsbelastning vårdansvaret medförde. Vårdpersonalens bemötande och stöd upplevdes både positivt och negativt. Konklusion: Sorg är ett mer komplicerad fenomen än förväntat. Den är en individuell upplevelse och måste alltid betraktas i sitt sammanhang där den uppstår. För att underlätta familjens sorgeupplevelse och lidande behövs det förbättrade kommunikationskunskaper hos vårdpersonalen och en tillämpning av familjecentrerad omvårdnad inom palliativ vård.

  • 226.
    Drevhage, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Thorén, Erica
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Informationens betydelse för patienten med hjärtinfarkt i det akuta skedet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt. Metoden som använts är en litteraturstudie och resultatet består av 12 artiklar, 10 kvalitativa och 2 kvantitativa. I resultatet finns fem kategorier: patientens upplevelse av information, sjuksköterskans roll vid information, kommunikation mellan sjuksköterska och patient, sjuksköterskans stöd till patienten samt patientens oro och rädsla. Resultatet i litteraturstudien belyser att bra information som talas i klartext minskar patientens oro, reducerar ångest och ökar patientens förståelse för sin sjukdom. Patienter som får relevant och individuell information känner även tillfredställelse med vården och upplever ökat välbefinnande.

  • 227.
    du Rietz Söderström, Ann
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Barnsjuksköterskors erfarenheter i möten med små underviktiga barn och deras föräldrar2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of child health care is to promote health and development for all children, to early identify problems that concern children´s growth and development and to prevent ill-health among children. Today in our society the proportion of children who are underweight are few.

    The aim with this study was to describe paediatric nurses experience in meeting with underweight children and their parents. Interviews were implemented and analyzed according to qualitative content analysis. Focus was placed on looking at differences and interpretations in the text content. The analyse resulted in six main categories, such as a need of sensitivity and a holistic view from the nurse, difficulties in handling the meeting because lack of tools. A positive experience which facilitated the meeting was the emotional sensitivity from the parents. In their work the nurses used different facilities. It was also described how the nurse influenced the meeting with the family.

    It would be desirable to have guidelines for how to handle underweight children.

  • 228.
    Dudley, Sandra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Olsson, Pirjo
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Mina fötter är viktiga!: En intervjustudie om erfarenheter av egenvård av fötter hos personer med diabetes typ 22019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fotkomplikationer är vanligt bland personer med diabetes typ 2 och kan förebyggas genom egenvård av fötter. Diabetessjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa personen att integrera sjukdomen i vardagslivet och hitta strategier för effektiv egenvård.

    Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av egenvård av fötter vid diabetes typ 2.

    Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats där 12 individuella intervjuer genomfördes och datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Studiens resultat visar på förutsättningar och hinder för egenvård av fötter hos personer med diabetes typ 2. Förutsättningarna innehöll strategier för livsstilsförändring, att ta ansvar för den egna fothälsan samt rådgivning, stöd och hjälpmedel. Hinder var begränsningar på det psykologiska, kroppsliga, fysiska och organisatoriska planet. Temat kunskap skapar kontroll och handlingskraft framträdde.

    Diskussion: Resultatet stämmer överens med tidigare forskning angående personer med diabetes behov för att kunna utföra egenvård. Deltagarna önskade dialog och samarbete med diabetessjuksköterska för att bli en aktiv del av vård och egenvård. När samarbetet fungerade upplevde personen kontroll över sjukdomen och kunde ta välinformerade beslut angående egenvård.

    Konklusion: Kunskap om samband mellan diabetes och fothälsa var avgörande för möjligheten att utföra egenvård och här blev diabetessjuksköterskan en resurs att vända sig till för information och stöd.

  • 229.
    Edvardsson, Anton
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Nilsson, Karin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Omvårdnadsåtgärder vid andningssvårigheter hos patienter med sjukdomen KOL: En litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: KOL är en sjukdom som drabbar allt fler personer världen över och anses bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det finns inget botemedel mot KOL men genom omfattande omvårdnad kan patienten och anhöriga uppleva välbefinnande trots sjukdomen. Andningssvårigheterna påverkar patientens vardagliga liv och livskvalitet negativt både psykiskt och fysiskt. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan underlätta vid andningssvårigheter för patienter med sjukdomen KOL med utgångspunkt från både patienters önskemål och sjuksköterskors erfarenheter. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på redan vetenskapligt framforskat datamaterial. Datamaterialet inom ämnet som format resultatet begränsades till nio vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ- och kvantitativ karaktär. RESULTAT: Det framstår tre teman; kontinuerligt utbyte av kunskaper, spara på patientens krafter samt ge stöd och trygghet. Kontinuerligt utbyte av kunskaper innebär det kunskapsutbyte som sker mellan patienter och sjuksköterskor i omvårdnaden. Det andra temat beskriver hur patienters andning påverkas genom planering av vardagen och det sista temat visar på de psykiska aspekterna. DISKUSSION: Denna studie visar på vikten av en god relation mellan sjuksköterskor och patienter för att omvårdnaden ska bli av bästa kvalitet. Med en god relation skapas trygghet och tillförlitlighet vilket är det viktigaste för patienter med KOL.

  • 230.
    Edvardsson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Carlsson, Johanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Bolinder, Catarina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Patientens delaktighet i vården: En litteraturöversikt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patientens roll i vården har under det senaste decenniet förändrats. Dagens patienter är allt mer medvetna om rättigheterna som de har i vården. Alla människor har laglig rätt till information och delaktighet i beslutsfattandet som berör deras egen vård. Sjuksköterskans förhållningssätt är av betydelse för patientdelaktigheten. Forskning har visat att det fortfarande kvarstår brister i patientens rätt till delaktighet, det är därför viktigt att veta vad patienten upplever som delaktighet och hur sjuksköterskan kan främja detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av delaktighet och hur sjuksköterskan anser att hon eller han ska förhålla sig för att främja patientens delaktighet. Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Resultat: Resultatet visar på att patienterna upplever delaktighet när de får information och kunskap vilket leder till kontroll över situationen. Patienterna upplever också delaktighet när de har en bra relation med sjuksköterskan. De förhållningssätt som framkommer i resultatet för hur sjuksköterskan kan främja patientens delaktighet, är när hon eller han etablerar en bra relation, ger information, bidrar till kontroll och ser till patientens resurser. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan alltid reflekterar över patientens delaktighet samt får ökad kunskap i detta ämne i både utbildning och yrkesverksamhet.

  • 231.
    Eimersson, Joar
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kapanen, Erik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Prostatacancer: En kvalitativ innehållsanalys av mäns upplevelser av sjukdomen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att beskriva mäns upplevelser av prostatacancer. Metod: Fyra självbiografier har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar att män som drabbas av prostatacancer upplever oro, existentiella tankar och känslor av förlorad identitet samt manlighet. Resultatet visar även att urininkontinens och impotens är centrala upplevelser av sjukdomen. Detta sätter männen i en helt ny vardagssituation med planering och anpassning som effekt. Männen anpassar sig efter situationer och accepterar att livet fortsättningsvis kommer vara ovisst. Diskussion: Urininkontinens och impotens upplevs som starkt bidragande faktorer till ohälsa. Detta orsakar frustration, ilska och en känsla av skam mot sin partner. Konklusion:  Prostatacancer förändrar en mans liv. Män upplever beskedet som livsomvälvande med mycket oro men de ser ändå livet värt att leva.  

  • 232.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Wilhsson, Marie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Skolsköterskans hälsofrämjande arbete med ett kontextuellt perspektiv2019Inngår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K. Clausson, Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 73-84Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 233.
    Einesson, Ronja
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kvick, Amanda
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    "Ingen hade förberett mig på de förändringar som skulle påverka hela min sexualitet": Att beskriva kvinnors upplevelse av kommunikation om sexualitet i vården vid gynekologisk cancer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa har olika betydelse för varje individ. Vid gynekologisk cancer förändras upplevelsen av sin sexualitet på grund av kroppsliga förändringar som skapas vid behandling och som innebär både fysiska och psykiska konsekvenser på sexualiteten. Att drabbas av gynekologisk cancer kan skapa oro och funderingar kring individens existens samt oro inför förändringar på sexualitet och livsstil.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av kommunikation om sexualitet i vården vid gynekologisk cancer.

    Metod: En litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har analyserats.

    Resultat: Tre teman framkom efter att ha analyserat artiklarna; när kommunikationen brister, skillnader i behov av information och vårdmiljöns påverkan på kommunikationen. Kvinnor upplever brist på kommunikation och information kring deras sexualitet när de drabbas av gynekologisk cancer.

    Diskussion: Det finns hjälpmedel för sjuksköterskor att tillhandahålla för att öka kommunikation om sexualitet. God kommunikation om sexualitet vid gynekologisk cancer leder till ett ökat välbefinnande, självförtroende och kunskap om sjukdomen.

    Konklusion: Kvinnor med gynekologisk cancer vårdas inte utifrån ett helhetsperspektiv. Kommunikationen och därmed informationen om sexualitet och sexuell hälsa är bristfällig och det leder till lidande och psykisk ohälsa. Detta bör uppmärksammas och det är ett område som behöver förbättras drastiskt. 

  • 234.
    Ejdebäck, Tobias
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Gustavsson, Olof
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Upplevelser av att leva med hemodialys vid kronisk njursvikt: Ett patientperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett tillstånd som i senare stadium kräver dialysbehandling. Hemodialys är den mest förekommande typen av dialysbehandling och den sker vanligtvis på en sjukhusavdelning. Hemodialys medför olika komplikationer och biverkningar som kan upplevas jobbiga för patienten. Utöver biverkningar får patienten också vätske- och dietrestriktioner. Dessa faktorer påverkar patiens dagliga liv. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hemodialys vid kronisk njursvikt. Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie. Resultat: Resultatet presenteras genom tre huvudkategorier. Patienter beskriver skilda upplevelser av hur hemodialys påverkas kroppen, både till det positiva och negativa. Under behandling uppkommer existentiella tankar och känslor som relaterar till den egna dödligheten. Patienter beskriver att de söker stöd hos både anhöriga och hos vårdpersonal men att det kan vara svårt att diskutera existentiella tankar. Konklusion: Hemodialysbehandlingen har en begränsand effekt på patienters liv, de upplever en ökad känsla av ensamhet. En central faktor för att patienter ska kunna finna stöd är att de känner tillit och trygghet i personalen som vårdar dem.  

  • 235.
    Ek, Kristina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Andershed, Birgitta
    Department of Palliative Care Research, Ersta Sköndal University College, Stockholm, Sweden / Department of Nursing, Gjøvik University College, Gjøvik, Norway.
    Sahlberg-Blom, Eva
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Ternestedt, Britt-Marie
    Department of Palliative Care Research, Ersta Sköndal University College, Stockholm, Sweden / Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    "The unpredictable death" - The last year of life for patients with advanced COPD: Relatives' stories2015Inngår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 13, nr 5, s. 1213-1222Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The end stage of chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is described as prolonged and the symptom burden for patients with COPD is often high. It progresses slowly over several years and can be punctuated by abrupt exacerbations that sometimes end in sudden death or recovery of longer or shorter duration. This makes it difficult to identify the critical junctures in order to prognisticate the progress and time for death. patients with COPD often express a fear that the dying process is going to be difficult. There is a fear that the dyspnea will worsen and lead to death by suffocation. The present article aimed to retrospectively describe the final year of life for patients with advanced COPD with focus on death and dying from the perspective of relatives. Method:Interviews were conducted with relatives of deceased family members who had advanced COPD. In total, 13 interviews were conducted and analyzed by menas of content analysis. Result: All relatives described the patients as having had a peacful death that did not correspond with the worry expressed earlier by both the patients and themselves. during the final week of life, two different patterns in the progress of the illness trajectory emerged: a temporary improvement where death was unexpected and a continued deterioration where death was inevitable. Sigificance and Results: The patients and their realtives lived with uncertainty up until the time of death. Little support for psychosocial and existential needs was avaiable. It is essential for the nurse to create relationship with patients and relatives that enable them to talk about dying and death on their own terms.

  • 236.
    Ek, Kristina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Browall, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Eriksson, Monika
    Skaraborg Hospital, Skövde, Sweden.
    Eriksson, Irene
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Healthcare providers’ experiences of assessing and performing oral care in older adults2018Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 13, nr 2, artikkel-id e12189Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 237.
    Ek, Malena
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Karlson, Malin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre.

    Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår.

    Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tio intervjuer med distriktssköterskor genomfördes.

    Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier med elva underkategorier; Involvera patienten i behandlingen, Skapa samsyn till förändring, Samarbeta kring patienten och Beakta patientens bristande medverkan.

    Konklusion: Studiens resultat visade att egenvårdsråd främjas till patienter med venösa bensår men att distriktssköterskorna saknade gemensamma riktlinjer. Genom att distriktssköterskorna tar sig tid och främjar egenvård kan patienten få ökad insikt till varför egenvård behövs för att främja sårläkning.

  • 238.
    Ek, Tova
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Johansson, Alexandra
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att uppmärksamma depression hos äldre: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Depression hos äldre är ett växande problem. Sjukdomen bedöms som underdiagnostiserad vilket medför att antalet äldre med depression beräknas ha ett mörkertal. Symtomen på depression förväxlas lätt med andra sjukdomar eller som tecken på ålderdom. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar att se till att de äldre får den hjälp de behöver för att undvika onödigt lidande. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att uppmärksamma depression hos äldre. Metoden som använts är litteraturöversikt över kvalitativ forskning. I resultatet framkom fem teman som beskriver sjuksköterskans erfarenheter av att uppmärksamma depression hos äldre. “Vikten av att skapa en god relation”, “Tid med patienten kan vara avgörande”, “Samarbete med annan vårdpersonal krävs”, “Användning av screeningverktyg underlättar” och “Kunskap och utbildning”. Resultatet visar att sjuksköterskan kan uppmärksamma depression om relationen är god mellan sjuksköterskan och patient. Dock upplever många sjuksköterskor problem med att få tiden att räcka till att skapa goda relationer. Sjuksköterskorna upplever att kunskap om depression är otillräcklig och många önskar mer utbildning i ämnet. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver mer kunskap om depression och mer träning i att använda olika screeningverktyg för att upptäcka depression tidigt, vilket kan leda till att vården utvecklas och minskar lidandet för de äldre.

  • 239.
    Ekberg Rydén, Siri
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Unga människors upplevelse av övervikt. Vilken roll har skolsköterskan?: En litteraturöversikt2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ungdomstiden är en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förändringar. Övervikt och fetma ökar bland unga människor och påverkar deras hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga människors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser användes för litteratursökningen, som genomfördes med hjälp av nyckelord som bedömdes relevanta för ämnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanställdes i fyra olika områden: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hälsa, Sociala relationer, Skolsituationen. Både uppmätt och upplevd övervikt påverkade självkänslan och vardagen för de unga människorna i varierande grad. Flickor uppfattade sig ofta som överviktiga även om deras BMI var normalt. BMI, Body Mass Index (kroppsmasseindex), är ett mätvärde där kroppsvikt bedöms i förhållande till kroppslängd. Skolsituationen kunde vara svår för unga människor med övervikt eller fetma. Skolsköterskan har en stor del i arbetet med att främja elevers hälsa eftersom lärande och hälsa har ett samband. I detta arbete bekräftades att skolsköterskan behöver kunskap om unga människors egna upplevelser av övervikt.

  • 240.
    Ekblom, Eva- Lena
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Götesson, Elin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskans moraliska dilemman och förhållningssätt i mötet med abortpatienten: en litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En sjuksköterska ställs dagligen inför moraliska ställningstaganden. När en patients livsstil och val inte stämmer överens med sjuksköterskans egna värderingar vid exempelvis en abort kan det vara problematiskt att ge en objektiv vård och ett gott bemötande. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskan handskas med egna moraliska dilemman som uppstår i mötet med abortpatienten och hur sjuksköterskan hanterar dessa dilemman för att skapa förutsättningar för god vård. Metoden som valdes var en litteraturstudie där tolv artiklar analyserades som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Ur studiens resultat framkom tre huvudteman, vilka var Egna värderingar och etiska principer i konflikt, Att tvingas ta ställning och Behov av stöd för växt i yrkesprofessionen. Denna studies resultat visar att sjuksköterskor, beroende av anledning till aborten var positivt eller negativt inställda. Genom att sjuksköterskor tog ställning i abortfrågan hanterade de dessa dilemman på olika sätt. Moraliska konflikter och emotionell stress var hög hos sjuksköterskor som upplever att det behövs fler diskussionsforum och fler stödgrupper för att diskutera och reflektera över dessa dilemman. Det är viktigt att sjuksköterskor klargör sina egna värderingar eftersom oreflekterade värderingar oavsiktligt kan påverka vården. Genom klara riktlinjer, diskussionsforum och en yrkesutveckling genom kollegial handledning kan sjuksköterskan stödjas i sitt arbete och få tillfälle att reflektera och diskutera svåra situationer som uppstått med patienter.

  • 241.
    Ekeberg, Helena
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Larsson, Kristina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Distriktssköterskors erfarenhet av hälsofrämjande arbete: En kvalitativ intervjustudie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet baseras på två kategorier: Kvalitén på det professionella stödet och Evidens och erfarenhet betydelsefulla för förändringsarbetet. Dessa kategorier bildade temat, Distriktssköterskors lyhördhet och kunskap är ledstjärnor för att motivera patienter till en hälsosammare livsstil. Resultatet av vår studie visar att det är viktigt att lyssna och bekräfta patienten för att stödja dem emotionellt. Vid livsstilsförändringar måste förklaring och information ges. Det behövs verktyg i förändringsarbetet och för att arbeta evidensbaserat måste distriktssköterskor ha ett reflekterande förhållningssätt. Att förändra sin livsstil innebär att patienten inser vikten av att göra en livsstilsförändring och att de är beredda att ta förlusterna för de ser att vinsterna är så stora.

  • 242.
    Ekeroth, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård: en litteraturbaserad studie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie. Datamaterialet bestod av 12 kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Tre kategorier och nio underkategorier identifierades. Kategorierna var: förutsättningar på arbetsplatsen, sjuksköterskans handlingsberedskap samt patientens och närståendes medverkan. Förhållanden på arbetsplatsen såsom samarbete, vårdideologi och emotionellt stöd är betydelsefulla förutsättningar för kommunikation. Sjuksköterskans erfarenhet, förmåga att hantera tankar och känslor kring döden samt förmåga att se och förstå patienten påverkar också, liksom patientens och de närståendes förhållningssätt. Möjlighet till reflektion och handledning, en tydlig vårdideologi på vårdavdelningen samt utbildning i kommunikation och/eller palliativ vård skulle enligt resultaten kunna bidra till ökade förutsättningar för en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter i palliativ vård.

  • 243.
    Eklind, Louise
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Holgersson, Mette
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    När brösten upplevs som ett hot: En studie baserad på självbiografier av kvinnor med bröstcancer2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Diagnosen kan vara ett svårt besked som medför oro. Sjukdomen kan behandlas med kirurgi där bitar av eller hela bröstet tas bort eller med cytostatika. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgift är att se personen med sjukdomen för att främja hälsa och välbefinnande samt att minska lidande. Hopp är viktigt för att uppleva livskvalité och sjukdomen kan präglas av såväl fysiska som emotionella faser, där upplevelsen av en förändrad identitet uppenbaras.

    Metod: En kvalitativ metod av narrativer ligger till grund för studien och analysprocessen.

    Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.

    Resultat: Tre teman och sex subteman speglar resultatet. (1) Behov i en tid av oro; innefattar upplevelser av stöd och trygghet samt hantering av känslor. (2) En förändrad självbild; innefattar upplevelser av kroppsliga förändringar, vård och behandling. (3) Osäkerhet relaterad till ovisshet; innefattar existentiella tankar samt kvinnornas oro och rädsla. De teman som framkommer stödjer varandra och tillsammans visar de upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer.

    Konklusion: En inblick i upplevelserna kan ge sjuksköterskor möjlighet att identifiera och bemöta kvinnornas varierande behov.

  • 244.
    Eklund, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Furubrink, Viktoria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Upplevelser av krav på ändrade levnadsvanor vid diabetes typ 22011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar världen över. Genom att ändra kost och motionsvanor kan sjukdomen fördröjas eller förebyggas. Att förändra levnadsvanorna kan upplevas som ett krav, det kan då vara svårt för personen att finna motivation till förändringarna. SYFTE: Syftet med studien var att skapa en överblick över studier som berör kravet om att ändra på levnadsvanor som en del av behandlingen hos personer som diagnostiserats med diabetes typ 2. METOD: En litteraturöversikt, baserad på analysen av 14 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visade att stöd var viktigt för personer med diabetes typ 2. Stödet motiverade personerna till förändrade levnadsvanor. Det visade sig även att kunskap om sjukdomen är en viktig del för att personer med diabetes typ 2 ska förstå vikten av förändrade levnadsvanor i behandlingen. KONKLUSION: Stöd i form av kunskap i form av information från sjuksköterska leder till att skapa förutsättningar för ökad motivation till att förändra levnadsvanor. Det är viktigt att möta personen med diabetes typ 2 utifrån individuella förutsättningar.

  • 245.
    Eklund, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Kaveh, Mona
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Vem är jag nu ?: Identitetsförändringar hos kvinnor som har en bröstcancerdiagnos2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år ställs ca 7000 bröstcancer diagnoser i Sverige. 70 till 80 % överlever tio år efter sjukdomsdebuten. Behandlingar och biverkningar leder till förändringar i livet för de cancerdrabbade kvinnorna. Dessa förändringar kan vara både yttre och inre och kan leda till upplevelser av förändrad identitet. Studiens syfte är att beskriva identitetsförändringar hos kvinnor med en bröstcancerdiagnos. Datamaterial har samlats in från 8 biografier och självbiografier. Metoden som använts för att analysera litteraturen är ”att analysera berättelser”. Tre kategorier har använts i resultatet, dessa kategorier är: En ny opåverkbar identitet, Att bli en annan kvinna, En förvirrad identitet. Hos många kvinnor väcks rädslor för hur deras utseende kommer att förändras efter behandlingarna. De upplever att sjukdomen blir ett hot mot deras kvinnlighet. Detta leder till att de ifrågasätter sin identitet och vilka de har blivit efter sjukdomen. Det är därför viktigt att man som sjuksköterska förstår kvinnornas känslor och upplevelser av sin förändrade identitet. På så sätt kan en större förståelse för dessa kvinnors livsvärld fås och där av kan en bättre omvårdnad uppnås.

  • 246.
    Eklöf, Andreas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Läkemedelsrelaterade problem inom hemsjukvården: Sjuksköterskors relation till polyfarmaci - en enkätstudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar och äldre personer använder allt fler läkemedel. Med stigande ålder sker kroppsliga förändringar vilket ökar risken för läkemedelsbiverkningar/-interaktioner. Dessa läkemedelsrelaterade problem kan minska livskvaliteten för äldre personer men sjuksköterskor/distriktssköterskor kan med rätt kunskaper och genom att arbeta tvärprofessionellt bidra till att minska problemen. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor och distriktssköterskor inom hemsjukvård uppfattar kunskaper om läkemedel samt det tvärprofessionella arbetet kring läkemedel. Metod: Studien hade en kvantitativ design och genomfördes som en enkätstudie riktad till sjuksköterskor/distriktssköterskor inom hemsjukvård. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS 22. För korrelationer användes Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s rangsummetest och Spearman´s rangkorrelation. Resultat: Deltagarna ansåg att läkemedelskunskaper var viktiga men att det var svårt att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Distriktssköterskorna kände sig säkrare på läkemedelsrelaterade frågor efter sin utbildning. Deltagarna ansåg att det fanns otillräckligt med tid avsatt med läkare och omvårdnadspersonal för att diskutera läkemedelsrelaterade frågor. De kände sig trygga med att omvårdnadspersonal tog kontakt vid läkemedelsrelaterade problem men upplevde att det var svårt att få tag på läkare tillräckligt snabbt. Konklusion: För att minska läkemedelsrelaterade problem inom hemsjukvården finns behov av ökade läkemedelskunskaper hos sjuksköterskor/distriktssköterskor samt ökat samarbete med läkare och omvårdnadspersonal.

  • 247.
    Eklöf, Anna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Edman, Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Distriktssköterskors erfarenheter av att erbjuda kvinnor professionellt stöd vid amning: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amningen i dagens samhälle har minskat. Ett bra stöd från barnmorskor och distriktssköterskor kan främja amningen. Stöd behövs även till de mammor som inte kan eller som inte vill amma.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd vid amning.

    Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor som arbetar på BVC deltog i studien.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Kontinuitet i stöd och information, Individanpassat stöd och Förutsättningar för att ge stöd. Dessa resulterade i sju underkategorier; Amning från BB till hemmet, Hembesök av distriktssköterska, Broschyrer och Amningshjälpen, Kulturella skillnader, Val och begränsningar vid amning, Att kunna ta sig tid och Fortbildning och egenansvar. I resultatet framkom att det finns behov av mer utbildning om amning för att kunna ge bra stöd.

    Konklusion: Det är viktigt att mammor får stöd om amning redan från personalen på BB. Distriktssköterskan på BVC träffar sedan familjen regelbundet och fortsätter ge stöd efter deras önskemål. Det är viktigt att distriktssköterskorna ger ett bra stöd även till kvinnor som inte kan eller som inte vill amma.

  • 248.
    Ekström, Anette
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Amning och vårdkvalitet2005Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The over all objectives of this thesis was to map factors of importance for breastfeeding such as maternal background factors, maternal perception of breastfeeding support, confidence, caring routines, breastfeeding attitudes of health care professionals, and to investigate whether a training intervention within the care team of

    the antenatal (ANC) and child health centres (CHC) would improve maternal perception of support and strengthen maternal feelings for the baby.

    Material and method: A questionnaire was sent to mothers when their babies were 9-12 months old (n=540). The questionnaire embraced questions regarding maternal background, caring routines, perception of support and duration of breastfeeding (I-II). Thereafter an attitudinal instrument was developed to measure breastfeeding attitudes in health care professionals (n=168). Four attitude dimensions were identified by factor analysis (III). Ten municipalities in a county of south west Sweden was paired and randomized to intervention or control (IV). Thus, all midwives and postnatal nurses working at the ANC or CHC in a randomised municipality were asked to participate in the study (n=81). Health professionals in the intervention group had a process-oriented training in breastfeeding counselling including planned continuity in family education and development of a common breastfeeding policy within the caring team. Changes in attitude were measured by the instrument developed in study III. For study V, mothers were recruited from the maternity and were allocated to intervention- or control group according to the randomization of municipalities in study IV (n=565). Questionnaires were sent out at three days, 3 and 9 months post partum to investigate how the care and counselling skills acquired by the health care professionals would be reflected in maternal perception of breastfeeding support and maternal feelings for and relation to the baby.

    Results: Early initiation of suckling, late discharge from hospital (more than 72 hours) and perceived good support contributed positively to the duration of exclusive breastfeeding. Supplementation the first days after birth for other than medical reasons shortened the duration of breastfeeding. For primiparas, the partner’s presence after childbirth contributed positively to the duration of exclusive breastfeeding. Multiparas who were aware of their mothers breastfeeding history had a longer breastfeeding period than those who did not know of their mother’s breastfeeding history. Mothers were more satisfied with the breastfeeding information they had received at maternity than the breastfeeding information they got from the ANC and CHC (I-II). This induced the idea to develop an attitude instrument and start a training intervention for the care team at ANC and CHC. The attitudinal dimensions identified by the factor analysis were: The regulating factor comprising statements scheduling breastfeeding; the facilitating factor comprising statements showing confidence in the ability of the mother-infant dyad to breastfeed on their own; the disempowering factor comprising statements that objectified the woman and ascribed her no ability to breastfeed without guidance of the health care professional and the breastfeeding antipathy factor comprising statements that showed unwillingness and failing knowledge about breastfeeding (III). After training the health care professionals became less regulating and more facilitating (IV). Family classes provided the intervention mothers with better breastfeeding information, more knowledge about their social rights, the needs of the baby and a stronger social network than the control mothers (V). The postnatal nurse gave a better over all support, was a better listener, showed more understanding and provided the mother with better information about breastfeeding and the needs of the baby. Mothers in the intervention group reported that they interacted more with their baby. They had also more positive views on their baby and felt more confident and close with the baby than mothers in the control groups (V).

    Conclusion: This study showed that it is important to adopt caring routines, which will facilitate breastfeeding. The health care professional needs to find out the background of the mother to be able to provide her with adequate breastfeeding counselling. Caring routines should include early suckling. Supplementation of the baby the first week after birth should only be given on medical grounds. This study showed that a processoriented training in breastfeeding counselling alters attitudes of health care professionals in a positive way. The trained health care professionals organized continuity of family classes and developed a common breastfeeding policy and were more supportive in their encounters with the mothers. These behaviors strengthen the mother’s feelings for her baby and brought about a richer interaction with her baby. A model to provide continuity of family classes, conducted by trained antenatal midwives and postnatal nurses should thus be practiced within the caring team around first time parents.

  • 249.
    Ekström, Anette C.
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Nilsson, Lena
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Apell, Caroline
    The Municipality of Alingsås, Sweden.
    Palmius, David
    Skaraborg Hospital Skövde, Skövde, Sweden.
    Mårtensson, Lena B.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Nurses challenges to support hospitalized patients regarding sexual-health issues2016Inngår i: Journal of Nursing & Care, ISSN 2167-1168, Vol. 5, nr 3, artikkel-id 1000344Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The approach to nursing should be characterized by a holistic view of the human being which includes sexual health. From a nursing perspective, it is therefore of most importance to have a dialogue about factors associated with sexual health also among hospitalized patients. However, to our knowledge there is a lack of qualitative studies regarding nurses attitudes about dialogue with patients about sexual health.

    Objective: To investigate nurses attitudes towards dialogue with hospitalized patients about sexual health.

    Methods: A qualitative method was used and interviews were conducted which then were analyzed using a qualitative content analysis. Eleven registered nurses were included, the inclusion criteria was: at least one year of experience as a nurse and working on a medical or surgical ward in a hospital in the southwest of Sweden. The participants were in the ages 25-65 and had worked as nurses between 2 and 30 years. Nine of the participants were women. The data were collected during 2011.

    Results: The nurses experiences of and reflections on dialogue with patients about sexual health were presented as a single main theme: Nurses challenges to support hospitalized patients with sexual health issues. This theme had three categories: Feeling uncomfortable, Feeling inadequate and Task-oriented care with related subcategories respectively.

    Conclusions: Nurses attitudes towards their dialogues about sexual health with hospitalized patients were less challenging if they were initiated by the patients or if the patients were men with medical causes related to sexual health. Lack of knowledge and support from colleagues became reasons why nurses felt inadequate about discussing sexual health with their patients.

  • 250.
    Eliasson, Elin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Nordström, Jennifer
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    En litteraturöversikt om kvinnors upplevelse av sexuell hälsa till följd av bröstcancerbehandling2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Cancerbehandling består ofta av kombinerade behandlingsmetoder och kan ha omfattande biverkningar. Bröstcancerbehandling kan försätta kvinnan i menopaus, leda till fatigue, håravfall och innebära kroppsliga förändringar. Detta kan påverka kvinnans självbild och sexuella hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under- och efter bröstcancerbehandling. Metod: Den metod som valdes var en litteraturöversikt som baserats på kvalitativa studier. Data har sammanställts från tidigare, redan genomförda studier för att skapa en samlad bild kring området. Resultat: Det framkom fyra centrala teman kring hur kvinnors sexuella hälsa påverkades till följd av bröstcancerbehandling. Dessa var behandlingens påverkan på samlivet, kvinnans relation till sig och sin kropp, intimitet och nära relationers betydelse och kommunikation med hälso- och sjukvård. Slutsats: Majoriteten av kvinnorna upplevde försämrad sexuell hälsa och svårigheter att identifiera sig i sin förändrade kropp till följd av bröstcancerbehandling. De ställdes inför en fysisk och psykisk utmaning. Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter patienter med ett personcentrerat förhållningssätt för att bemöta kvinnors individuella behov. Hälso- och sjukvården brister i sin kommunikation kring sexuell hälsa vilket bör förbättras för att minska patienters lidande.

2345678 201 - 250 of 796
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf