his.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 634
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Berglund, Emmie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Bergquist, Linnéa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    ATT MOTIVERA GENERATION Y: En fallstudie baserad på hur chefer inom friskvårdsbranschen kan behålla sina unga medarbetare2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En arbetsplats som inte ses tillräckligt motiverande för en individ kan leda till att en anställd frivilligt väljer att lämna ett företag, vilket ofta resulterar i höga oförutsägbara personalomsättningskostnader och olägenheter för en verksamhet. Därmed ses bibehållandet av personal, så kallat Employee retention, vara av stor betydelse. Då motivation i arbetet kan vara förknippad med upplevelsen av tillfredsställelse som skapar positiva arbetsattityder kan detta begrepp ses vara integrerad med arbetet av att behålla personal. För att kunna upprätthålla motivation är det dock viktigt att chefer förstår hur generationsskillnader kan påverka individers behov på arbetsplatsen. Då unga medarbetare, så kallade generation Y, är individer som ses mer benägna att lämna ett företag än tidigare generationer har denna studie valt att rikta ett enskilt fokus mot friskvårdsbranschen som påvisat inneha ett högt antal unga medarbetare. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för hur chefer kan arbeta med att motivera sina medarbetare tillhörande generation Y för att kunna behålla dem i ett företag inom friskvårdsbranschen.

    Studien tar utgångspunkt i generationsteorin av Mannheim (1927) samt i motivationsteorierna av Maslow (1943) och Vroom (1964), vilka fungerar som ett vetenskapligt stöd i sökandet efter svaret på studiens problemformulering och frågeställning. För att finna svar på den uppsatta frågeställningen har en kvalitativ forskningsmetod använts med ett kompletterande deskriptivt inslag i form av en rangordningsmetod. Insamlingen av den empiriska datan genomfördes med hjälp av en fallstudie mot två olika friskvårdsföretag. Sammanlagt genomfördes 13 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare samt en kvalitativ textanalys baserat på fallföretagens arbetsmaterial och policydokument, vilka tillsammans utgjorde en trianguleringsmetod.

    Resultatet i denna studie presenterar en distinktion mellan vad chefer tror motiverar generation Y och vad i praktiken som de faktiskt motiveras av. De motivationsfaktorer som visade sig utmärkande och viktiga för att medarbetare tillhörande generation Y skulle stanna i friskvårdsbranschen var Personlig utveckling, Samhörighet och gemenskap samt Trygga anställningsvillkor. Det ska dock observeras att detta resultat var en generalisering av den insamlade empirin och utgör således inte en presentation av vad dessa medarbetare individuellt motiveras av. Därmed ses det även vara av hög väsentlighet att chefer arbetar med att identifiera den enskilde individens behov av motivation på arbetsplatsen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att motivera generation Y
  • 102.
    Berglund, Eric
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Källström, Richard
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Hur rättfärdigar multinationella oljeföretag sin oljeutvinning?: En studie om multinationella oljeföretags hållbarhetsrapportering i Afrika2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Oljeindustrin är idag en av de mest kontroversiella branscherna eftersom den förstör både närmiljöer och stora ekosystem. Samtidigt är det också en av de viktigaste branscherna för att världsekonomin ska fungera. Företagen använder sig av hållbarhetsrapporter för att visa intressenter vad de gör för att hjälpa miljö och samhälle. Världsdelen Afrika är väldigt rik på naturresursen olja. Flera av de oljeexporterande länderna har drabbats resursförbannelsen vilket betyder att länderna inte har lyckats använda denna resurs för att utveckla samhällen och få en bättre levnadsstandard. Under lång tid har multinationella oljeföretag gjort stora vinster i Afrika. Företagen måste kompensera befolkningen för den utvinning och de skador som sker på miljö och samhällen.

    Syftet med uppsatsen är att se vilka skillnader och likheter det finns i multinationella oljeföretags hållbarhetsrapportering i Afrika. För att kunna besvara detta syfte har följande forskningsfrågor ställts: Vilka frågor fokuserar multinationella oljeföretag i Afrika på? Vilka skillnader kan vi identifiera? och Vilka likheter kan vi identifiera?

    Med hjälp av kvalitativ dataanalys har vi kunnat besvara syftet. Denna metod har hjälpt oss att se vad multinationella oljeföretag fokuserar på i sin hållbarhetsrapportering. Detta ger oss en förståelse för vad som är viktigt för intressenter på kontinenten. I den teoretiska referensramen har teorier kring CSR använts. Intressentteori har lyfts in för att kunna se samspelet mellan företagen och dess intressenter. Legitimitetsteorin används för att visa på vilka indikatorer företagen lyfter in för att skapa legitimitet.

    I empiridelen redovisas studiens resultat med hjälp av diagram för att lättare kunna se de skillnader och likheter som förekommer bland de 9 företag i studien. Detta resultat analyserades sedan för att kunna komma fram till en slutsats. I vår studie har vi kommit fram till att företagen engagerar sig mycket i lokala samhällen. Likheter sågs i investeringar i infrastruktur och sysselsättning till lokalbefolkning som är högt prioriterade bland afrikanska samhällen. Skillnader sågs framförallt i kategorin mänskliga rättigheter, flera företag valde att inte informera kring detta. Indikatorn kommunikation med ursprungsbefolkning var sällsynt, detta gjorde endast 3 företag och det var kommunikation med den nigerianska ursprungsbefolkningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hållbarhetsrapportering
  • 103.
    Bergström, Matilda
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Gard, Pauline
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Livs- och arbetssituationen: En enkätstudie om upplevd balans2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige har ökat de senaste åren. Något som också har uppmärksammats är hur individen klarar av att kombinera och balansera, sin livssituation och arbetssituation. De faktorer som berör livssituationen är exempelvis partner, hemmavarande barn, den privata ekonomin och individens övriga sociala sammanhang. Med arbetssituationen menas det som sker på arbetsplatsen, samt händelser som kan kopplas till arbetet. Sjukfrånvaro kan vara en konsekvens av att individen inte klarar av att balansera sin livs- och arbetssituation, vilket i sin tur kan få konsekvenser på organisationsnivå. Utifrån det utvecklades den här studiens problemområde ur ett perspektiv som kombinerar sjukfrånvaro och upplevelsen av balans, mellan de två huvudområdena som individen ständigt orienterar sig mellan.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer beträffande livssituationen som återkommer hos medarbetare, vilka uppvisar en liknande grad av upplevd balans mellan livs- och arbetssituationen.

    Metod: Den metod som använts i studien är en enkätundersökning, som sedan har analyserats med hjälp av en förståelsetolkning. Metoden har valts främst på grund av ämnets känsliga karaktär, samt för att kunna hålla respondenterna anonyma. Som nämnt ovan är sjukfrånvaro intressant att studera i relation till ämnesområdet balans. Därav gjordes urvalet av respondenter utifrån dess sjukfrånvarohistorik, och bildade två respondentgrupper: sjukfrånvarande och frisknärvarande. Detta för att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan grupperna.

    Slutsats: Teorierna work-life balance och work-life conflict, vilka behandlar hur balans och konflikt uppstår mellan individers livs- och arbetssituation, användes för att göra en förståelsetolkning av respondenternas enkäter. Studien visade ingen utmärkande skillnad i upplevd grad av balans mellan respondentgrupperna. Dock visade sig faktorerna angående ålder, familjesituation, arbetstid och ekonomi vara av betydelse för upplevelsen av balans. 

  • 104.
    Bernhard, Alexander
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Simon, Gustavsson
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Nyckeltalsanalys mellan IFRS och US GAAP: En kvantitativ studie av dubbelnoterade läkemedelsföretag2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ekonomin blir allt mer global och redovisningsinformation analyseras av olika investerare över hela världen. Informationen som jämförs behöver vara jämförbar med varandra för att ge rättvisande vägledning i ett beslutsfattande. Börsnoterade företag inom Europeiska unionen ska upprätta sin redovisning enligt IFRS och företag som är noterade i USA ska upprätta sin redovisning enligt US GAAP. Det som skiljer regelverken åt är att US GAAP är mer regelbaserat och IFRS är principbaserat, vilket medför att företagsledningen har möjlighet att påverka redovisningen i viss utsträckning. Regelverken skiljer sig åt på en mängd olika punkter för att i vissa avseenden påminna om varandra. Men det är skillnaderna som skapar den informationsasymmetri som sedan kan vilseleda investerare som jämför bolag mellan de olika regelverken.Syftet med denna studie är att analysera om redovisning enligt IFRS eller US GAAP leder till signifikanta skillnader mellan olika nyckeltal. Genom att analysera detta vill vi belysa de eventuella skillnader som kan uppstå i de finansiella nyckeltalen vilket kan ändra investerares intresse för företaget.I studien har 21 stycken dubbelnoterade läkemedelsföretag ingått. Med dubbelnoterade innebär det i denna studie att företagen är noterade på börsen både i Europa och i USA. För dessa företag har två stycken mått för skuldsättning, två stycken mått för lönsamhet och två stycken mått för likviditet beräknats och analyserats. Komponenterna för att beräkna nyckeltalen har hämtats ur företagens egna årsredovisningar som upprättats enligt både IFRS och US GAAP. För att fastställa om regelverken har någon signifikant påverkan på nyckeltalen har vi analyserat våra nyckeltal genom en hypotesprövning. Genom denna studie har vi konstaterat att regelverken inte har någon signifikant påverkan på något av de undersökta företagens nyckeltal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Beroun, Rebecca
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. 1988.
    Bortom "att göra pojkar till män": – En diskursiv studie om jämställdhetsarbetet i Försvarsmakten med fokus på kvinnor i det militära2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problem:  Sedan lång tid tillbaka har det ansetts att lumpen är något av det manligaste som kan göras, för det är då ”pojkar blir till män”, och det har funnits en föreställning om att kvinnor inte hör hemma i den militära sfären. Detta med anledning att kvinnor setts som fysiskt svagare och i behov av skydd från män, vilket har medfört ett hinder för kvinnor att positionera sig i det militära. Försvarsmakten är ett av Sveriges sista manliga yrkesmonopol som avsattes först år 1989 och det har ställts många krav på kvinnor för att de skall kunna etablera sig i myndigheten. Historiskt upplevdes Försvarsmakten ha en ”grisig” jargong, kvinnor ansåg sig bli illa behandlade av befäl och sexism var något som tycktes ”sitta i väggarna”. Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet. Trots detta har Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. Försvarsmakten arbetar idag med jämställdhet i form av handlingsplaner för jämställdhetsintegrering och mål för att uppnå en jämnare könsfördelning men det är endast 17 procent av de anställda som är kvinnor, vilket gör Försvarsmakten till en av Sveriges mest könssegregerade arbetsplatser.

    Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att medvetandegöra samt öka förståelsen för hur socialt konstruerade könsnormer upplevs påverkar kvinnors möjligheter att arbeta i, utveckla sin karriär och stanna kvar i mansdominerade organisationer, i detta fall Försvarsmakten. Nio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på Trängregementet där respondenterna bestod av både kvinnor och män som är officerare. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som primärt underlag för den diskursanalys som utfördes i studien samt att dokumentationen och empirin verkade som supplement till varandra. De diskursanalytiska metoderna som använts var delar av diskurspsykologi och Bacchias WPR-ansats. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör även studiens triangulering i syfte att erhålla ett bredare perspektiv och därmed gavs möjligheten till en djupare, mer träffsäker och fullständig bild av Försvarsmaktens jämställdhetsarbete.

    Resultat och slutsatser: Utifrån den diskursanalys som gjordes gick det att finna att Försvarsmakten ser på individen som problemet snarare än att det är organisationen som behöver åtgärdas samt att det även är individen som skall utgöra eller skapa lösningen. Kvinnor har formellt sett goda möjligheter till att göra karriär i Försvarsmakten. Karriärutveckling upplevs däremot som allt för snabb så att relevanta kunskaper och erfarenheter inte erhålls i den mån som upplevs behövas. Kvinnor har dessutom utmaningar med sin identitetsutveckling där de slits mellan att inte vara för ”kvinnliga” men inte heller för ”manliga”. Därmed upplever kvinnor att de inte når upp till de förväntningar som sätts på dem eller så väljer de att anta en mer ”maskulin” form för att försöka anpassa sig till normen. Stereotyper och jargong påverkar således kvinnor ur en negativ aspekt i deras arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Bertilsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Ring, Emma
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Etiska konsumenter: Gapet mellan intentioner och handlingar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning bekräftar att ett gap mellan intention och handling finns. Denna studie belyser etiska konsumenter samt gapet mellan att vilja handla etiskt och hållbart men att inte alltid göra det. Fokus har legat på att ta reda på varför detta gap uppstår och att skapa en förståelse för de faktorer som påverkar konsumenters köpbeteenden. En avgränsning till klädbranschen har gjorts då det finns begränsat med forskning kring gapet inom detta område samt ett till synes begränsat utbud av etiska och hållbara kläder. Genom en kvalitativ metod har 37 semistrukturerade intervjuer gjorts. Intervjuerna har ägt rum i två olika köpcentrum i Sverige. Resultatet visar att det finns respondenter som känner igen sig i det så kallade gapet och de främsta faktorerna respondenterna menar påverkar deras handlingar är pris, hållbara kläder ansågs dyra, informationsbrist, svårt att veta vad som är hållbart och inte samt bekvämlighet, orken att söka information på egen hand är begränsad. Det framkom även att en bristande tillit till det media och företag kommunicerar finns från konsumenternas sida och att detta kan vara en bidragande faktor till att gapet uppstår. Respondenter uttryckte att det aldrig finns några garantier för att de produkter som sägs vara tillverkade under bra förhållanden faktiskt är det. En slutsats om att det inom klädbranschen finns mycket för företag att arbeta med för att öka sin trovärdighet gentemot konsumenterna har kunnat dras. Det ligger dock även ett ansvar hos konsumenter att våga göra sin röst hörd samt att vara öppna för förändring. Det är en ömsesidig relation mellan företag, individer och samhälle

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Beydon, Mimmi
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Lilja, Malin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Rekrytera utan fördomar: En kvalitativ studie om hur rekryterare kan hantera svårigheter med omedveten diskriminering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människan anses ofta vara organisationens viktigaste resurs. Av den anledningen är det ytterst viktigt att rätt kandidat anlitas till rätt företag. Det är inte helt lätt alla gånger att vara objektiv som rekryterare i sitt val av kandidater. Det föreligger en tendens hos människor att tycka om folk som delar liknande attityder, personlighetsdrag och ekonomisk status som sig själva. Detta kan i sin tur leda till att rekryterare på grund av förutfattade meningar drar förhastade slutsatser gentemot kandidater.

    Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för varför rekryterare har svårt att göra rättvisa bedömningar av kandidater och vad de kan göra för att hantera dessa svårigheter för att minska risken för omedveten diskriminering. Anledningen till val av detta område har sin förklaring i att, trots att det föreligger forskning om hur fördomar styr över bedömningen av andra människor så finns det inte särskilt många studier som lyfter fram detta ur ett rekryteringssammanhang.

    Metod: Studiens empiriska material har samlats in genom intervjuer med rekryterare från tio olika företag i olika branscher. Teorier och effekter har använts i studien i syfte av att analysera intervjusvaren och dessa är: likhetseffekten, balansteorin, kompetensblomman, haloeffekten, djävulseffekten och femfaktorteorin.

    Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer omedvetna fördomar vid rekrytering i de olika företagen. Det har visat sig bland annat vad gäller respondenternas syn på kandidaterna att utseendet har en avgörande faktor i rekryteringsprocessen. Det har emellertid också visat sig att rekryterare kan arbeta mot fördomar genom att exempelvis ha tydligt strukturerade intervjufrågor för att inte riskera att ställa irrelevanta frågor för de berörda tjänsterna. Ett annat sätt att motverka omedveten diskriminering är genom att ha tydliga kravmål på vilka kandidater som efterfrågas. De kandidater som inte uppfyller kravmålen, får därav ingen chans till att bli kallad på intervjuer.

  • 108.
    Binaku, Ramiz
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Turcinhodzic, Alen
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    GRÖN MARKNADSFÖRING –KONKURRENSFÖRDELAR VID ARBETE MED GRÖNA PRODUKTER OCH GRÖN MARKNADSFÖRING: En studie ur företagets perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur textilföretag använder ”gröna argument” i sin marknadsföring och hur dessa argument påverkar konkurrensfördelarna i dessa företag. Undersökningen genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med chefer som är ansvariga för miljöfrågor inom området marknadsföring. Undersökningens syfte är att klarlägga hur företag använder ”gröna argument” för att skapa konkurrensfördelar. Vi har valt att begränsa undersökningsområdet till textilbranschen där undersökningen utfördes på sex företag. De två teorierna Porters fem konkurrenskrafter och Marknadsföringsmixen utgör den största delen av den teoretiska referensramen.Undersökningen visade att företagen idag använder sig utav ”gröna argument” i sin marknadsföring för att uppnå konkurrensfördelar, men enbart till en viss gräns. Samtliga företag förstår vikten av att arbeta mer miljömedvetet och att reducera de negativa följder på miljön som ofta uppstår som ett resultat av ett företags aktiviteter. Det framgår dock att samtliga företag väljer att inte aktivt förmedla sitt miljöåtagande och de åtgärder som företagen vidtar till respektive konsumentsegment. Intrycket är att mycket av det miljöarbete som görs är ett resultat av att företagen inte vill hamna steget efter sina konkurrenter då det i framtiden kan komma att bli en konkurrensfördel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Grön Marknadsföring
  • 109.
    Bissioni, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Vårhall, Sara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Aurén, Marielle
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Visuell exponering i butik: Hur kan butikschefer öka kundernas uppmärksamhet genom butikslayouten?2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Visuell exponering i butik
  • 110.
    Björk, Sanna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Klang Schönborg, Rebecka
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Miljöanpassade inköp: Tre familjeägda företags drivkrafter, hinder och arbetssätt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I samband med att klimatet förändras och att extremväder blir allt vanligare har miljön blivit en viktig faktor att ta hänsyn till. Det är omtalat i media nästa dagligen och vi påminns om att värna om miljön. Mest viktigt är det för företag att ta hänsyn till miljön, de är en av de stora påverkarna av miljöförstörelse. Det främsta problemet hos företag är att de vill ha en ekonomisk tillväxt men samtidigt inte skada miljön. Här kan inköpsfunktionen ha stor påverkan genom att köpa in material som är framtaget på ett sätt som är mindre miljöbelastande. 

    Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur företag arbetar med miljöanpassade inköp, vad det finns för drivkrafter som driver miljöarbete framåt, vilka hinder som finns som bromsar utvecklingstakten och vilka möjliga arbetssätt som finns för inköpsfunktionen att miljöanpassa sig. Dessa aspekter är också våra problemfrågor. Vi har valt att göra en intervjustudie för att besvara våra problemfrågor. Tre familjeägda företag av olika storlek är intervjuade och de alla är verksamma inom stålindustrin. Detta för att kunna göra en så rättvis jämförelse som möjligt mot den teoretiska referensramen samt företagen sinsemellan. Rapportens resultat är att vi hittade gemensamma nämnare i både drivkrafter och hinder hos våra tillfrågade företag. Vi hittade även olikheter såsom att ytterligare drivkrafter hos företagen var att miljöprofilera sig, en marknadsföringsfördel mot kund – en extern drivkraft eller att arbetet med de interna miljömålen – en intern drivkraft. Vidare vilket arbetssätt de använder sig av för att möliggöra miljöanpassade inköp är individuellt och mycket beroende av företagsstorlek.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 111.
    Björlin, Nadia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Maliqaj, Denis
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Emotionella och identitetsskapande fördelar: Innebörden av fördelarna enligt varumärkeskonsulterna2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På senare år har de emotionella och identitetsskapande fördelarna blivit starkt eftertraktade i varumärken. Att som företag inneha ett varumärke, vars produkter enbart innehar funktionella fördelar, är inte längre konkurrenskraftigt. Därför är det extra viktigt att betona de emotionella och identitetsskapande fördelarna i varumärkets värdeerbjudande. Genom denna utveckling, har varumärkeskonsulternas kunskaper blivit allt mer eftertraktade, då dessa förstår hur konsumenten tänker och hur arbetet skall utformas för att attrahera konsumenterna med fördelarna som hjälp.

    Syftet med studien har varit att redogöra för vad innebörden av de emotionella och identitetsskapande fördelarna är för konsumenter. Detta har gjorts med hjälp av att intervjua sex stycken ledande varumärkeskonsulter med mångårig erfarenhet inom detta verksamhetsfält. Kvalitativa undersökningar i form av telefonintervjuer har gjorts med varumärkeskonsulterna, som klargjort hur innebörden av fördelarna påverkar konsumenten genom andra varumärkesbegrepp. Resultatet har pekat på att de emotionella och identitetsskapande fördelarna definieras olika och har olika användningsområden för den enskilde konsumenten. De emotionella fördelarna ämnar att framkalla känslor inom konsumenten gentemot det valda varumärket. Att fördelarna är introverta och icke-verbala, exemplifieras av att en konsument köper ett par Calvin Klein-kalsonger för att få en känsla av fräschör, trots att plagget inte kan beskådas av omgivningen.

    De identitetsskapande fördelarna betonar istället de sociala aspekterna av varumärkesnyttjandet. Fördelarna är självexpressiva och extroverta, alltså skall de nyttjas av konsumenten för att uttrycka dennes identitet mot omgivningen. Att dessa skall nyttjas i en social kontext för att visa vad konsumenten vill stå för och identifiera sig med, är innebörden av fördelarna för konsumenten. En konsument som exempelvis köper en Porsche för att uppvisa sig själv i en eftertraktad bil med syftet att upplevas mer fysiskt attraktiv, är signifikativt för detta. 

    Slutsatsen som kan dras är att de emotionella och identitetsskapande fördelarna är svårdefinierade men viktiga enligt varumärkeskonsulter för att nå ut till dagens konsument. Konsumenter vill numera ha en emotionell koppling till sina köp och därför är det extremt viktigt att betona båda fördelarna i ett varumärkes värdeerbjudande. Det har aldrig varit så aktuellt och avgörande att som företag arbeta med de emotionella och identitetsskapande fördelarna, som det är idag. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Emotionella och identitetsskapande fördelar
  • 112.
    Boers, Börje
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    100 years and older: responsible ownership in long-lived family firms2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to explore the implications of responsible ownership in long-lived family firms. Theoretically, the paper draws on responsible ownership. Responsible ownership is suggested as an alternative conceptualization of social responsible behavior in family firms. Empirically, the study draws on in depth case studies from Germany and Sweden. The study focuses on responsible ownership behavior towards two key stakeholders, i.e. employees and the home community. Thereby the study contributes to further the understanding of responsible ownership of family firms.

  • 113.
    Boers, Börje
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Go East! How family businesses choose markets and entry modes when internationalising2016Ingår i: International Journal of Globalisation and Small Business, ISSN 1479-3059, E-ISSN 1479-3067, Vol. 8, nr 4, s. 333-354Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates the choices of foreign markets, international market selection (IMS), and the respective entry modes, entry mode selection (EMS), for family firms internationalisation by using in-depth case studies of two family-owned newspaper companies. These decisions are studied from the Uppsala-stage model perspective. The purpose is to understand how and why family firms choose IMS and EMS when internationalising from a risk perspective. This study shows that IMS and EMS can at times be the consequence of one decision which may be the result of opportunistic behaviour. The decision reflects the risk preferences of owning families when selecting markets and entry modes. The explored family firms use contrasting approaches as they choose IMS and EMS according to different logics. Psychic distance leads to certain international market selection, but there is not a given preference for low distance. Instead, the entry mode selection reflects the dominant risk perception of the owning families. A preference for direct entry modes corresponds to the owning families risk perception and need for control. Accordingly, IMS and EMS are two steps, but the order of these is not given, i.e. after an entry mode is chosen this may be applied irrespective of the market to be entered. Business model and acquisition are highlighted as alternative entry modes, giving control to family firms. Thereby, this study expands those prior and increases the understanding of the peculiarities of family firm internationalisation.

  • 114.
    Boers, Börje
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Heteronormativity and the family firm: Will we ever see a queer family business?2017Ingår i: Gender and Family Entrepreneurship / [ed] João J. Ferreira, Vanessa Ratten, Veland Ramadani, Robert D. Hisrich, Leo-Paul Dana, London and New York: Routledge, 2017, 1, s. 171-182Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 115.
    Boers, Börje
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Internationalization of regional newspaper companies: two examples2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Newspaper companies and other media companies are under pressure as their traditional business model is challenged. Some companies try to compensate by entering new markets, i.e. to internationalize. This strategy increases their presence in old and new media markets and segments. This paper problematizes how two family owned newspaper companies internationalize from two perspectives, i.e. an ownership perspective and an industry perspective. Empirically, the paper draws on two examples of family owned newspaper companies. Semi-structured interviews with owners, managers and editors have been conducted domestically and in the respective foreign market. Archival data has been used to complement the interviews. Both companies started as regional newspaper companies and have reached leading positions in their distribution area. Whereas one company entered the Eastern European market in the 1990s the other company focused on domestic expansion and small scale, international joint ventures in the later 2000s. From an ownership perspective it becomes visible that the family owners are initiating and supporting the internationalization process. In one company, an owner manager was in charge for the internationalization process which can be seen as a success factor. In the other company, the owners were not actively involved which is reflected in the relatively poorer results. From a newspaper industry perspective the study shows that synergies are possible by syndication of content across languages within the same industry as well as business models (printing).These perspectives contribute to the developing body of literature in the field of media management on internationalization and ownership.

  • 116.
    Boers, Börje
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Learning to professionalize: handling tensions in a family owned newspaper business2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper aims at understanding the professionalization process of a Swedish family owned newspaper from a generational perspective. Professionalization is a much debated topic within the family business field. Family ownership is still common in the Nordic countries.  But the consequences and implications are not well understood and despite its presence the issue of family ownership is rarely discussed in the academic field. Media studies discuss professionalization but mostly focusing on the journalistic profession. Ownership and ownership transition have only recently been discussed.

     Empirically, the paper draws on an in depth case study of a family owned newspaper company. Semi-structured interviews with owners, managers, board members, and editors have been conducted. The interviews were complemented with secondary material, e.g. annual reports and biographies. Four generations are discussed with regards to professionalization processes.  The study shows that competence and learning are factors influencing the professionalization process across generations.  Competence is divided into cultural and formal competence. Learning is categorized as experiential learning which increases over generations. Formal competence and structures become important, increasing the risk for alienation between the owners and the business.  Professionalization of ownership structures and roles has consequences for family, ownership and business. The paper contributes to the limited research on family ownership in media management research.

  • 117.
    Boers, Börje
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    The codetermined family business: a paradox?: Comparing cases from Sweden and Germany2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this comparative case study is to understand codetermination in two family firms. Empirically, this study draws on an interpretive case study of two family businesses. Its findings extends earlier research, by exploring and introducing the phenomenon of codetermination in the family business literature. Theoretically, the study draws on the control-collaboration paradox which helps understanding the phenomenon of codetermination. Findings highlight the need for professional governance structures in order to facilitate cooperation between family owners, the management, and employee representatives.

  • 118.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Framtidens företagande.
    Brozovic, Danilo
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Framtidens företagande.
    Work-family interface: coping strategies in growing family SMEs2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    SMEs may be more vulnerable because of their limited resources (Falkner & Hiebl, 2015). SMEs’ success is often dependent on their owner managers, e.g. their attitude towards growth may differ substantively (Achtenhagen, Naldi, & Melin, 2010; Jaouen & Lasch, 2015). For instance, Davidsson argued that not all small firm owners are willing to grow because they, e.g., fear that growth will endanger employee well-being and the owners will lose control (Davidsson, 1989, 1991). The ability of owner managers to follow a growth strategy may in part also be dependent on how the owner manager is able to handle its life outside the business (Jennings & McDougald, 2007), e.g. the family embeddedness (Aldrich & Cliff, 2003).

    More recent research has called for studies investigating, e.g. the work–family (WF) interactions in businesses run by male and female entrepreneurs (Adkins, Samaras, Gilfillan, & McWee, 2013; Ahl, 2006). Extant research has started looking at motives and constrains of female entrepreneurs in regards to the work family interface (Adkins, et al., 2013; Ahl, 2006).

    Research on work family interface is, in line with other areas, dominated by studies investigating the US-context, disregarding other contexts (Shaffer, Joplin, & Hsu, 2011). More and more researchers have called for further research on the interface between family and work life (Jaskiewicz, Combs, Shanine, & Kacmar, 2017; Nguyen & Sawang, 2016; Powell & Eddleston, 2017; Powell, Greenhaus, Allen, & Johnson, 2018). Therefore, we offer a new angle by investigating male entrepreneurs who can be considered successful in a Swedish context. Success in this context refers to a sustainable growth strategy in regards to growing the business considerably in both turnover and number of employees over a period of five years.

     Purpose/topic of research

    The purpose of this study is to understand the work-family interface in small, growing family firms by answering the following research questions:

    Which coping strategies are used to address conflicts in the work family interface?How do these strategies support work/life –balance and how to do they influence firm growth?

    Research method

    The authors of this study conducted a research project on SMEs which, after a period of stable performance in terms of turnover and number of employees, grew with 50% in bother turnover and number of employees over a consecutive period of five years. The study was conducted in the southwest of Sweden.

    For this paper and purpose we selected three companies where the respondents had expressed that work-life-conflicts played a role for being able to focus on and execute a growth strategy.

    The figures concerning turnover and number of employees were taken from the publicly available annual reports. The collection of this data was executed in 2017 and included annual reports from 2000 to 2016.

    As part of the general study, the selected companies were interviewed. Before the interviews were conducted, the interviewees were contacted by email and afterwards by telephone. In this first telephone conversation, the general purpose of the study was explained. In the following face-to-face interviews the respondents, usually owner-managers, were interviewed, using a structured interview guideline. The guideline entailed open questions and scaled questions concerning reasons for growth, performance, change in ownership and management, entrepreneurial orientation, employee concerns, justice and equality.

     Theories used Coping strategies

    The literature has come up with plenty of coping strategies that deal with how individual deal with issues that bothers them. In this study we draw on research with a connection to entrepreneurship and growth (Jennings & McDougald, 2007).

     Coping has been defined in psychological terms by Lazarus and Folkman (1984) as “constantly changing cognitive and behavioral efforts to manage specific external and/or internal demands that are appraised as taxing”. Coping is expending conscious effort to solve personal and interpersonal problems, and seeking to master and minimize stress (Weiten & Lloyd, 2008). Psychological coping mechanisms are usually termed coping strategies or coping skills. Unconscious strategies are commonly excluded. The term coping generally refers to adaptive or constructive coping strategies. However, some coping strategies can also be considered maladaptive. Maladaptive coping can be described as non-coping. Furthermore, the term coping commonly refers to reactive coping. This contrasts with proactive coping, in which a coping response aims to head off a future stressor. Coping responses are partly controlled by personality, but also by the social context, particularly the stressful environment (Carver & Connor-Smith, 2010).

    On growth

    “Most firms start small, live small and die small” (Davidsson 2010, p. 23[BB1] ). Growth is not the norm, and the main reason that most firms do not grow is that they operate in mature industries and serves local markets (Davidsson 2010). For those firms that do grow the entrepreneur often plays an important role. Factors such as motivation, education, management experience, number of founders have been proven to influence growth in a positive direction. However, there is a lack of research regarding how different factors related to work-life balance affects firm growth.

    Growth is usually defined as an increase in the amount of some measurable outcome, e.g. sales or employment (Cyron & Zoellick, 2018)(Cyron & Zoellick 2018, Davidsson 2010).

     Contribution of research

    The research contributes insights on which and how male entrepreneurs use coping strategies to address conflicts in the work family interface.

    Findings reveal the complex role of family which can both be an origin but also a solution to these conflicts.

    The study further contributes to the ongoing debate concerning growth intension and growth ambition in the entrepreneurship literature. Especially in small family firms, growth is not only hindered by limited resources. At the same time, resources and obstacles for growth are complex.

  • 119.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Henschel, Thomas
    Hochschule für Technik und Wirtschaft Berlin.
    Being Entrepreneurial in a Crisis?: The Role of Entrepreneurial Orientation in Crisis Management of Family Firms2019Ingår i: Embracing uncertainty: Entrepreneurship as a key capability for the 21st century / [ed] René Maurer, Sophia Braun, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 120.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    A founder's heritage: the development of organizational identity2019Ingår i: Journal of Small Business and Entrepreneurship, ISSN 0827-6331, E-ISSN 2169-2610, Vol. 31, nr 1, s. 73-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to understand how a former family firm strategically makes use of the founder's legacy to preserve its organizational identity. Following a single case study approach, it draws on rich empirical material from semi-structured interviews and extensive archival data. We show how central organizational activities are affected by a founder's heritage long after the formal exit has taken place, illustrating the central, enduring, and distinctive elements of organizational identity a founder has. Regardless of ownership forms, the family company founder's legacy is used to legitimize new owners and maintain the organization's identity. However, centripetal moves complicate the preservation of the organizational identity, whereas a high focus on value leveraging in another ownership form opens up for centrifugal approaches which strengthen the entrepreneurial dimension of organizational identity.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    A founder’s heritage: the development of psychological ownership2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    ObjectivesIs a founder “leaving” an organization by selling it, or are there aspects of the founder left even though, the founder does not have a formal occupation or ownership in the organization?Will there be a legacy of the founder and how will this affect the psychological ownership? What is the founder’s heritage from a psychological ownership perspective?The purpose is to understand the consequences of a business sale of the founder and from a psychological ownership perspective.

    Prior WorkDrawing on the work of psychological ownership and founder heritage, the work combines important literatures to shed light on an important empirical phenomenon, i.e. the exit of a founder/entrepreneur and its consequences for the organization.

    ApproachThis study follows a single case study approach and draws on rich empirical material from semi-structured interviews and extensive archival data.

    ResultsWe show how central activities are affected by a founder’s heritage over long time after the formal exit has taken place. We illustrate the development of a founder’s psychological ownership before and after he has formally sold the legal ownership.

    Implications and ValueThe paper aims at contributing to the entrepreneurial and founder exit-literature by adding a process perspective. Unlike it is sometimes assumed in the entrepreneurship literature is an exit not necessarily a clear-cut and once and for all decision. The paper contributes also psychological ownership literature by highlighting its continuity after the formal sale of the legal ownership and its consequences for the organization.

  • 122.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande. CeFEO@JIBS.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Family business, resilience and regional culture: Examples from Sweden2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study examines two regions in the south west of Sweden. A number of factors which are of significant importance in creating resilient family businesses as well as regions are identified. The study is based on a literature investigation and on 60 interviews of leaders in business and communities. Thereby, the study contributes to the scarce literature on resilience in family businesses and the interdependence with regional culture. Resilience in this paper refers to a particular type of economic and structural crisis which has not been considered before. We highlight similarities and differences of two regions in Sweden which have distinct regional cultures. These cultures support the development of resiliency. However, owning families as facilitators for organizational resilience play the central role. Their closeness and involvement in the business allows them to act fast and take decisions quickly which makes them more resilient.

  • 123.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Family businesses as venture capitalists: the exception that proves the rules?2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 124.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Remembering the Founder in Times of Ownership and Leadership Changes2016Ingår i: RENT Proceedings 2016, Antwerp, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives

    Is a founder “leaving” an organization by selling it, or are there aspects of the founder left even though, the founder does not have a formal occupation or ownership in the organization?

    What are the motives of a founder to sell his organization? Will there be a legacy of the founder and how will this affect the organization’s identity? By questioning ‘who were we?’ or ‘who have we been?’ the relevance of organizational history becomes apparent. But how does this work in practice when a founder is not any longer part of the dominant coalition of the organization?

    The purpose is to understand the heritage of a founder, and the consequences for the organizational identity when the founder exits.

    Prior Work

    Drawing on the work of entrepreneurial exit and organizational identity, including imprinting, the work combines important literatures to shed light on an important empirical phenomenon, i.e. the exit of a founder/entrepreneur.

     

    Approach

    This study follows a single case study approach and draws on rich empirical material from semi-structured interviews and extensive archival data.

     

    Results

    We show how central activities are affected by a founder’s heritage over long time after the formal exit has taken place. We illustrate this by analyzing the consequences of changes in ownership and leadership after the founder’s exit. The founder becomes an artefact which allows to signal continuity and discontinuity depending on the different owners’ perspectives.

     

    Implications and Value

    The paper aims at contributing to the entrepreneurial and founder exit-literature by adding a process perspective. Unlike it is sometimes assumed in the entrepreneurship literature is an exit not necessarily a clear-cut and once and for all decision. The paper contributes also to the organizational identity literature by highlighting the central role a founder can have for an organization.

  • 125.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Brunninge, Olof
    University of Jönköping.
    Giving Up The Family Name While Staying A Family Business: The Family Business As Acquirer2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Brunninge, Olof
    Jönköping International Business School, Sweden.
    Nordqvist, Mattias
    Jönköping International Business School, Sweden.
    Going private: A socioemotional wealth perspective on why family controlled companies decide to leave the stock-exchange2017Ingår i: The Journal of Family Business Strategy, ISSN 1877-8585, E-ISSN 1877-8593, Vol. 8, nr 2, s. 74-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our purpose is to understand the process of ‘going private’ decisions in family firms by applying a socioemotional wealth (SEW) perspective, specified in the following research questions: how do socioemotional wealth considerations influence owning families’ decisions to delist their publicly-listed companies? How do socioemotional wealth considerations change after the delisting of a firm? Based on case studies of two family firms, we elaborate upon the balancing of socioemotional and financial wealth considerations by the family owners, the assessment of which changes over time. Ultimately, we propose that the experiences from being listed can lead to the reevaluation of financial, as well as socioemotional, wealth considerations. By delisting, the companies reclaim independence and control, and the identity as a private family-owned firm becomes once again pronounced. We develop the SEW-perspective by viewing the decision to delist as a mixed gamble, in that owning families have to weigh personal and financial losses against SEW gains, thereby indicating how SEW-considerations change over time. We find that owning families are willing to sacrifice current SEW, accepting current financial losses for prospective increased SEW. Additionally, in this study we extend the argument that decisions to leave the stock market are tradeoffs between competing factors.

  • 127.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Brunninge, Olof
    Jönköping International Business School, Sweden.
    Nordqvist, Mattias
    Jönköping International Business School, Sweden.
    Going private: Why family controlled, publicly-listed companies decide to leave the stock-exchange2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 128.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Melin, Leif
    Jönköping International Business School.
    Family business: A duality perspective on organizational identity in family businesses2015Ingår i: Proceedings IFERA 2015, Hamburg: Hamburg Institute of Family Owned Business , 2015, s. 107-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Organizational identity has become a popular topic in family business research. Yet, there is little research accounting for the peculiarities of family businesses. Organizational identity research is dominated by the view of Albert and Whetten (1985) and the question of what organizational identity is. Little attention has been devoted to understand how organizational identity is constructed in family businesses. We draw on case studies and use a dualities perspective. This perspective builds on three dualities which are common to family businesses, i.e. formality-informality, independence-dependence, and historical paths-new paths.

  • 129.
    Boers, Börje
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Framtidens företagande. Universität Witten, Herdecke, Germany.
    Nordqvist, Mattias
    Jönköping University, Sweden.
    Family businesses as hybrid organisations2020Ingår i: Handbook on Hybrid Organisations / [ed] David Billis, Colin Rochester, Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2020, s. 507-521Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this chapter is to deepen our understanding of the nature of family businesses by analysing them as hybrid organisations. We define family businesses as businesses where one or several families own the controlling majority of the shares and are actively involved in the business (Chrisman et al., 2005; Chua et al., 1999). The focus of the chapter is on the theoretical notion of family businesses as hybrid organisations, and it draws on case research based on two publicly listed family firms. Publicly listed family firms are common around the world (La Porta et al., 1999) and they illustrate explicitly the hybrid character of family businesses by combining the logic of family ownership with the expectation of delivering shareholder value (Boers and Nordqvist, 2012). We argue that hybridity is especially apparent in publicly listed family businesses, where it arises from different underlying institutional logics related to the family and the market and the private and the public. The hybrid nature of this kind of business has an impact on their decision-making, their control and/or their governance more generally. To analyse the two cases, we draw on literature on hybrid organisations, governance and family firms. The study of hybrid organisations has gained momentum in recent years (see, e.g., Battilana and Dorado, 2010; Battilana and Lee, 2014; Billis, 2010; Pache and Santos, 2013; and also this Handbook). The current focus seems to be on social enterprises as typical examples of hybrid organisations (Battilana and Lee, 2014; Doherty et al., 2014). Yet this phenomenon is not exclusive to social enterprises or the third sector: it is equally relevant for some public sector and for-profit organisations. The most common type of business is the family business (Dyer, 2003), which also represents a hybrid organisation, with the two domains of family and business constituting the source of hybridity. Family businesses have been portrayed as hybrid organisations in previous literature (e.g., Arregle et al., 2007; Boers and Nordqvist, 2012; Ljungkvist and Boers, 2017), but the concept of hybridity has not gained as much research attention as it deserves. The purpose of this chapter is to address this limitation.

  • 130.
    Boers, Qiuhong
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Boers, Börje
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    The Construction of a Professional Identity of a Female Entrepreneur2018Ingår i: Knowledge, Learning and Innovation: Research Insights on Cross-Sector Collaborations / [ed] Vanessa Ratten, Vitor Braga, Carla Susana Marques, Cham: Springer, 2018, s. 113-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The construction of professional identity of an entrepreneur involves many factors. In this chapter, the case study of a Chinese female immigrant entrepreneur in Sweden illustrates the complexity of professional identity which intertwines with the gender identity and the cultural identity in all levels from personal, professional and socio-cultural. The methods of participant observation and discourse analysis are used. The results reflect the impacts of gender and culture factors in the construction and communication of professional identity, which can contribute to the integration process of Chinese immigrants in Sweden.

  • 131.
    Bofacher, Emilia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Andreasson, Fredrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Hållbart Inköp: En kvalitativ studie av hur svenska möbelföretag tillämpar CSR i sitt inköpsarbete2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer. Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut. Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället. Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning. Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    -En kvalitativ studie av hur svenska möbelföretag tillämpar CSR i sitt inköpsarbete
  • 132.
    Bolund, Sandra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Åhlfeldt, Emma
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Värdering till Verkligt Värde: Utlåning till allmänheten inom banksektorn2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: IFRS 13 behandlar värdering och upplysningskrav för värdering till verkligt värde som är en marknadsbaserad värdering. Banksektorn är en verksamhet som får tydliga konsekvenser med svårigheterna att värdera sina finansiella tillgångar till verkligt värde. En finansiell tillgång som bankerna har är utlåning till allmänheten. Mindre banker får fler förfrågningar om lån med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlåningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna få en förlust och förlora eget kapital.

    Syfte: Syftet med arbetet är att granska skillnaderna mellan några mindre bankers värdering till verkligt värde av posten utlåning till allmänheten. Syftet är dessutom att belysa både problem och möjligheter med bankernas riskhantering för både banksektorn och externa parter.

    Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod med fyra stycken personliga intervjuer samt två telefonintervjuer med ekonomiansvarige på mindre banker. En telefonintervju genomfördes även med en revisor för att få mer förståelse över lagverket och få en revisors syn på värdering till verkligt värde.

    Slutsats: Bankerna hanterar värderingen med tanke på risken genom att försöka säkra lånen så mycket som möjligt. Bankerna hanterar risken mellan företagslån och konsumentlån på samma sätt. Bankerna ser dock en större risk med företagslån därför att dessa lån inte har någon säkerhet. Säkerhet och återbetalningsförmåga är A och O för bankerna när det gäller riskhantering av utlåningen.

    Bankerna värderar allmänhetens utlåning till verkligt värde på två olika sätt. Två av bankerna värderar posten utlåning till allmänheten korrekt enligt IAS 39 medan fyra banker inte gör denna värdering. Anledningen till dessa skillnader är att det finns en tydlig tolkningskonflikt på vad som är verkligt värde. Detta påvisar att det är problematiskt för mindre banker att tilllämpa regelverket och detta kan leda till att de mindre bankerna vänder sig till större banker för att få hjälp. På så vis kommer bankerna eventuellt bli institutionaliserade med tiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 133.
    Boman, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Elvin, Nora
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    VOLUNTARY DISCLOSURES AND TRUST IN CORPORATIONS: A study of listed corporations in Sweden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste årtionden har stora förändringar i årsredovisningen skett. Ett exempel är att de ökat i omfattning. Företag har idag delvis frihet att själva bestämma vad som ska ingå i deras årsredovisning. Denna del kallas för den frivilliga informationen. Vidare kan företag med hjälp av bland annat bilder, berättande text och annat grafiskt material måla upp en bild av sig själva. Detta är något som kan ha en påverkan på aktieägarnas upplevda tillit gentemot företagen. Därför är det av intresse att studera huruvida aktieägarnas tillit påverkas av den frivilliga informationen i årsredovisningar.

     

    Syftet med studien är således att undersöka hur aktieägares tillit påverkas av ökad frivillig information som företag väljer att publicera i sina årsredovisningar. Studien kommer även att undersöka om marknadsföringsaspekter i årsredovisningar ökar aktieägarnas tillit. Vidare kommer det även undersökas hur företag ser på den frivilliga informationen och marknadsföringsaspekterna i deras årsredovisningar som ett sätt att öka aktieägarnas tillit. 

     

    Denna studie genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod. Därmed samlades studiens empiri in genom semistrukturerade intervjuer med både aktieägare och svenska börsnoterade företag. Under dessa intervjuer fick både aktieägarna och företagen svara på frågor gällande deras syn på årsredovisningen, dess frivilliga information och tillit.

     

    Efter genomförd studie har författarna identifierat delar i den frivilliga informationen som anses vara mer intressant i tillitssyfte. Ett exempel är att ökad information från VD:n skulle öka tilliten hos aktieägarna. Vidare pratade samtliga aktieägare om att transparens och ärlighet är två faktorer som påverkar tilliten positivt. Detta behöver inte innebära mer information utan det kan även betyda att det ska vara kvalité på den information som företagen publicerar i deras årsredovisningar. Detta är någonting som företagen även identifierat och satsar därför på att publicera kortfattad och informativ frivillig information i sina årsredovisningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Borgklint, Erik
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Söderberg, Michael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Bitcoin och banker: En studie om bankens syn på kryptovalutan Bitcoin2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Satoshi Nakamoto kallas gruppen eller individen bakom kryptovalutan Bitcoin. Syftet med valutan är att kunna genomföra transaktioner snabbt, anonymt och kunna hålla tredje part, centralbanker och banker utanför.

    Syfte: Syftet är att undersöka och analysera svenska bankers inställning till Bitcoin. Det författarna till denna studie vill undersöka är hur bankens inställning ser ut till valutan om den blir allt mer populär att företag och privatpersoner börjar genomföra transaktioner utan inblandning med banken.

    Metod: För att kunna svara på syftet har studien genomförts med en abduktiv metod. Datainsamling har skett genom att intervjua relevanta personer på banker genom semistrukturerade intervjuer. I analysen förklaras sedan den datainsamlingen utifrån studiens teoretiska referensram. I syfte att få kvalificerade bedömningar om framtiden har studien använt sig av delfi-metoden.

    Slutsats: Författarna till studien kom fram till att Bitcoin inte utgör något hot mot bankerna eftersom de kan kopiera tekniken och bankens kärnverksamhet handlar inte bara om att genomföra transaktioner. Den underliggande tekniken till Bitcoin tillsammans med en mer legitimerad valuta (exempelvis e-krona) har en möjlighet att användas av banker i framtiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Bossius, Annika
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Leijon, Frida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Visselblåsning: Visselblåsarsystemets roll för finansiell styrning och kontroll2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Visselblåsarsystem införs nu för företag inom EU. EU ser ett behov för ett ökat skydd för visselblåsare och EU kommissionen fastslog 16e april 2019 ett direktiv som innebär att säkra kanaler för rapportering av visselblåsarärenden skall finnas för alla företag med fler än 50 anställda.

    Att minimera risker för ekonomiska oegentligheter är en nyckelfråga för företag och som visselblåsarsystem förväntas bidra till. Mutor, bokföringsbrott och bedrägerier kan påverka trovärdigheten i företagens redovisning och om brott förekommer och uppdagas kan företagets existens stå på spel. Allvarliga konsekvenser kan vara att investerare och aktieägare förlorar insatt kapital och anställda kan förlora sina arbeten.

    Intern styrning och kontroll påverkar företagets arbete för att uppfylla målen för effektivitet och produktivitet i verksamheten, tillförlitlig finansiell rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. En aspekt som bidrar till ett säkrare kontrollarbete är när medarbetare och andra intressenter tryggt kan larma vid misstanke om ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter.

    Syfte: Denna rapport syftar till att beskriva om införandet av ett visselblåsarsystem kan bidra till att minimera risker för ekonomisk brottslighet och bidra i företagets arbete med intern styrning och kontroll.

    Metod: Det empiriska materialet som har samlats in i studien har gjorts med en kvalitativ metod och 10 personer har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Informanterna har kunskap kring visselblåsning och förebyggande av ekonomisk brottslighet.

    Analys och Slutsats: Analysen pekar på att ett visselblåsarsystem kan bidra till företagets arbete med intern styrning och kontroll och till en korrekt redovisning och säkrare rapportering av företagets resultat, framförallt förebyggande genom att upptäcka oegentligheter i ett tidigt skede. Flertalet informanter belyste även vikten av företagskultur och dess påverkan på visselblåsarsystemets effektivitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Brage, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Ivarsson, Kajsa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Kommunikationseffekter från reklam om konsumtionslån: Skillnader utifrån generationstillhörighet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare studier indikerar på en attitydförändring till konsumtionslån, där konsumtionslån blir en allt mer socialt accepterad lösning. Det vittnas även om att mängden konsumtionslån har ökat de senaste åren. En del av problemet som belysts, är även att aggressiv marknadsföring skulle kunna bidra till denna attitydförändring. Tidigare studier och rapporter vittnar om att ålder är en aspekt som spelar roll för hur utsatt olika grupper är, vilket gör det till ett viktigt ämne att undersöka. Med utgångspunkt i problembakgrunden formuleras frågeställningen.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka kommunikationseffekter som kan urskiljas från  reklam om konsumtionslån, samt vilka attityder till konsumtionslån som kan urskiljas. Huruvida generationstillhörighet påverkar kommunikationseffekter från reklam om konsumtionslån samt konsumtionslån i sig.

    Metod: Genom en kvalitativ metod samlades empiriska data in, detta i form av 16 intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av konsumenter från Generation Y, Generation X och Generation Baby boomer.

    Slutsats: Studien visar att det finns variationer gällande hur de olika generationerna förhåller sig till reklam gällande konsumtionslån, samt dess attityder till att ta konsumtionslån. Generation Y verkar vara mer utsatta då de inte verkar ha en lika befäst attityd till ämnet, jämfört med de äldre generationerna. Hos de intervjupersoner som medverkar i studien finns inga direkta indikationer på att konsumtionslån skulle vara en accepterad lösning, vilket inte påvisar en attitydförändring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Broberg, Anna Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Åkerberg, Joakim
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Komponentavskrivning enligt K3-regelverket: Hur identifierar fastighetsbolag komponenterna?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problembakgrund och problemformulering: Komponentavskrivningar är en del av BFN:s allmänna råd som även kallas K3, vilket blev tvingande från och med år 2014. Vi har i denna komparativa studie behandlat hur familjeägda och kommunala fastighetsbolag tillämpar komponentmetoden, eftersom de kan ha olika skäl till förvaltning. Vi kom därför fram till följande problemformuleringar: Vilka kriterier har familjeägda respektive kommunägda fastighetsbolag vid identifieringen av antal komponenter? Hur förhåller sig dessa fastighetsbolag till begreppet rättvisande bild i samband med valet av antal komponenter?

    Syfte: Syftet med den här studien är att utveckla en förklaringsmodell för vilka kriterier familjeägda respektive kommunägda fastighetsföretag beaktar vid urskiljning av antal komponenter enligt K3-regelverket.

    Metod: Studien har ett explorativt syfte eftersom området är outforskat. Studien har genomförts med en triangulering, där vi först gjorde en pilotstudie där vi tog reda på om fastighetsbolagen hade tillräckligt med kunskap för att svara på våra frågor. Därefter gjordes en kvalitativ undersökning med sju besöksintervjuer och en mailintervju.

    Analys och slutsats: Både familjeägda och kommunala fastighetsföretag beaktade långsiktigheten vid identifieringen av antal komponenter. Fastighetsbolagen har, på grund av den osäkerhet de har upplevt i samband med identifieringen av komponenter, i stor utsträckning följt branschorganisationernas rekommendationer. De kommunägda fastighetsbolagen har i större utsträckning samarbetat med andra fastighetsbolag i samband med indelningen av komponenter. Fastighetsföretagen upplever att den rättvisande bilden kommer att förbättras i framtiden då det skapas ett mer enhetligt tillämpningssätt av komponentmetoden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås.
    Eriksson, Nomie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Jensen, Christian
    Handelshögskolan Göteborg univeristet.
    Nilsson, Viveka
    Kfi - Kommunforskning i Västsverige, Göteborgs universitet.
    Hållbar kommun: Att balansera konkurrerande värden2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågan ”Vad är en hållbar kommun?” är utgångspunkt i den studie som presenteras. Studien syftar till att belysa vad en hållbar kommun kan vara och behandlar frågan både ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv. Begreppet hållbarhet används flitigt i samhällsdebatten om hur vi ska ta oss an allehanda utmaningar på såväl global som lokal nivå. Hållbarhetsbegreppet används inte bara som ett attraktivt värdeomdöme och en retorisk tankefigur i samhällsdebatten, utan även som en strukturerande idé som håller på att finna sina organisatoriska uttrycksformer på såväl nationell som lokal nivå. Hållbarhetsbegreppet adresserar både ett tillstånd och ideal (hållbarhet) och en process och dynamik (hållbar utveckling).

    Vad händer då i ett redan komplext system när nya ideal adderas? Blir det ”lager på lager” och allt ska göras samtidigt? Blir det särkoppling, transformeras kommunen eller förändrar man där det är möjligt och ger det nya namn, men gör man det man alltid gjort? Inom forskning finns alla alternativ dokumenterade det tenderar nämligen att ske flera saker samtidigt när nya struktureringsidéer anammas.

    I den teoretiska referensramen identifierades tre konfliktytor; de kring ägande, resurser och utveckling. En förutsättning för all konfliktlösning är institutionella arrangemang för att hantera makt, intressen och möjligheter. Makt i form av vem som ingår överenskommelser, intressen i form av vad man är beredd att gå med på och möjligheter kring vad som kan åstadkommas. Det är således inte ”antingen eller”, utan snarare ”både och”, där flera avvägningar och bedömningar måste göras. Det kommunala självstyret är en god grund att vidareutveckla detta institutionella arrangemang för en hållbar kommun.

     Forskningsprojektet fortsätter där föreliggande rapport ger en god grund för fördjupade studier med mer precisa frågeställningar och intervjuer av fler aktörer. Kommunerna behöver organiseras, styras och ledas för att få fokus på hållbarhet. Hur det sker är en viktig fråga för fortsatt forskning. 

  • 139.
    Brozovic, Danilo
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Business model based on strong sustainability: Insights from an empirical study2020Ingår i: Business Strategy and the Environment, ISSN 0964-4733, E-ISSN 1099-0836, Vol. 29, nr 2, s. 763-778Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The extant literature on traditional and sustainable business models lacks insights into how strong sustainability-that is, constraining economic and social activities within the limitations of natural resources-can shape business models. Thus, the purpose of this article is to propose a business model framework based on the principles of strong sustainability (SSBM). The proposed framework is developed combining available literature and empirical insights from a qualitative abductive study of 12 permaculture business ventures in Sweden. The results identify nature as the primary stakeholder and recommend strong local anchorage, the creation of diversified income sources, deliberate limitations on economic growth, the infusion of the business model with a systemic and ecosystem perspective, and the design of value flows beyond financial aspects. The discussion reflects on the most important results, provides practical implications and managerial guidelines, and suggests future research in the SSBM.

  • 140.
    Bye, Cathrine
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Lindblom, Josefine
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Den interna styrningens påverkan på motivationen: En fallstudie över styrsystemet i en icke vinstdrivande nischbank2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer. En annan del kring problematiken med en icke vinstdrivande organisation är hur medarbetarna kan motiveras utan monetär bonus/utdelning, då dessa kan ses som volontärarbetare i denna typ av organisation.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en icke vinstdrivande bank arbetar med sitt interna styrsystem för att bibehålla medarbetarnas motivation till att genomföra arbetsuppgifterna, trots hårda påtryckningar utifrån i form av bland annat lagar och regler. Denna studie avser även att beskriva hur en medarbetare kan belönas utan monetära ersättningar och se om denna har någon inverkan på medarbetarens motivation.

    Metod: En kvalitativ metod användes i denna studie då djupgående intervjuer genomfördes och därmed kunde respondenternas uppfattningar redogöras. En fallstudiestrategi valdes för att studien skulle kunna fånga upp respondenternas uppfattningar då fallstudier används för att forskaren ska kunna skaffa sig en djupare insikt i hur det ser ut i till exempel en organisation. Intervjufrågorna formulerades efter de teorier och begrepp som finns i den teoretiska referensramen och alla respondenter utom en intervjuades på sin ordinarie arbetsplats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sorterades efter de teoretiska begrepp som används i studien.

    Slutsats: Trots hårda yttre regleringar och strikta riktlinjer kan styrsystemet utformas på ett sätt som har en positiv inverkan på medarbetarnas motivation. Att arbeta efter budget kan ha en negativ inverkan på motivationen men föreliggande studie visar att detta kan ha en positiv inverkan på motivationen beroende på hur organisationen utformar sitt interna styrsystem utifrån de tre styrningsperspektiven, resultat-, handlings- och social styrning. Även i en icke vinstdrivande organisation kan medarbetarna belönas på andra sätt än genom monetära ersättningar, vilket har en positiv inverkan på medarbetarnas förväntningar och motivation enligt denna studie. Belöningarna måste vara intressanta för medarbetaren, annars är det troligt att medarbetaren inte uppfattar detta som en belöning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den interna styrningens påverkan på motivationen
  • 141.
    Carlin, Josefin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Andersson, Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    REVISORERS GRANSKNING AV GOODWILL2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Efter införandet av IFRS standarder i Sverige har andelen redovisad goodwill ökat allt mer bland börsbolagen. Detta har resulterat i att allt fler investerare fäster större vikt vid goodwill och där en nedskrivning förmedlar väsentlig ny information till marknaden. Ett problem är dock att en nedskrivningsprövning innehåller flertalet komplexa bedömningar såsom identifiering av kassagenererande enheter och tillämpning av diskonteringsränta. Om företagen inte har den expertis som krävs kan det leda till orimliga värderingar. Det finns både interna och externa indikationer på när goodwillvärdet försvagas och då klientföretagen har en djupare intern information försvåras revisorns möjligheter vid granskning, vilket kan anses vara en stor börda för revisorn. Att goodwill ökat i omfattning och allt större fokus riktas mot posten, leder till att även granskningen av goodwill bör öka i betydelse för revisorer. Deras roll är att inge förtroende åt klientföretagens finansiella rapporter och motsvara samhällets normer och etiska synsätt. Därmed tilltar intresset att veta hur revisorer praktiskt går tillväga då de granskar en goodwillpost upprättad enligt IFRS regler.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva revisorns arbetsgång vid en granskning av goodwill upprättad enligt IFRS samt diskutera hur revisorns arbete påverkas av omständigheter i dess närhet. Målet är att studien ska kunna bidra till att intressenter av finansiella rapporter kan få en bättre förståelse för hur revisorn granskar goodwillposter.

    Metod: För att uppfylla studiens syfte valde vi att tillämpa en kvalitativ metod för att få en så djup förståelse för revisorers tillvägagångssätt som möjligt. Vi började med att undersöka vilka revisorer som granskat börsbolag med stora goodwillposter i förhållande till eget kapital. På detta sätt kunde vi avgöra vilka revisorer och revisionsbyråer som har stor erfarenhet av väsentliga goodwillposter. Sedan har intervjuer genomförts där revisorerna fått återge sitt tillvägagångssätt vid granskning av goodwill och dennes personliga uppfattningar kring ämnet.

    Slutsats: Theory of Practice har fungerat i syfte att hjälpa oss analysera den individuella revisorns praktiska tillvägagångssätt på ett djupare plan. Goodwillgranskning kan anses vara en problematisk situation där revisorn ständigt behöver utveckla sin kunskap för att kunna upprätthålla den viktiga roll revisorn har i företagsvärlden och samhället i stort. Studien visar att revisorerna högst motsägelsefullt tenderar att uppfatta goodwill som en komplex redovisningspost, samtidigt anser de att den inte är särskilt svår att hantera. Studien visade även att trots splittrade personliga åsikter om IFRS regler så agerar revisorerna på ett relativt enhetligt sätt då en goodwillpost granskas. Revisorns agerande påverkas av sina kollegors förväntningar men även klientföretagets förtroende. Den främsta förklaringen till dessa slutsatser är att revisionsbyråerna skapat kontroll över revisorernas tillvägagångssätt genom en uppbyggd organisationsstruktur med flera kunskapsintensiva stödfunktioner. Genom att bidra revisorerna med dessa resurser kan byråerna styra utvecklingen av ett gemensamt synsätt på hur ett problem ska lösas. Revisorerna ser stödfunktionerna som en kunskapskälla vilket inger en känsla av trygghet. Denna effektiva strategi leder till att kunskap sprids och underlättar revisorns granskningsarbete.

    Nyckelord: goodwill, IFRS, nedskrivning, revision, revisor, granskning, Theory of practice.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 142.
    Carlson, Emma
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Meunier, Isabelle
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Hållbarhetsarbete: Hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hållbarhet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhället har under de senaste decennierna börjat ställa mer krav på att företag ska implementera hållbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som väljer att bortse från dessa förväntningar då de anser att hållbarhetsarbete har en negativ inverkan på lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hållbart är de företag som inte har en långsiktig syn på hållbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, både för företaget i sig, miljön och samhället i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hållbarhetsområdet. Däremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hållbar utveckling.

    Den forskningsfråga som då blir aktuell är hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hållbarhet med fokus på miljöansvar. Syftet med studien är att försöka identifiera de faktorer som bidrar till en hållbar verksamhet utan att ha en negativ påverkan på lönsamheten.

    Det är kvalitativ metod som tillämpas i studien. Kvalitativ metod utgår från att undersöka problemet på djupet och kan även visa hur totalsituationen ser ut vilket kan vara till hjälp då undersökningen behandlar olika stora företag i olika branscher. Det har genomförts intervjuer med chefer inom aktuellt område på sju olika bolag som är noterade på Nasdaq OMX och finns på listorna large, mid eller small cap. 

    Till stöd för studien kommer problemet och empirin att analyseras utifrån intressentteorin och legitimitetsteorin då intressenter och legitimitet kan påverka hållbarhetsarbetet och lönsamheten i ett företag. 

    Studien visar att bolag måste ha en långsiktig syn på hållbarhetsarbete för att det ska kunna gynna både miljön och lönsamheten. För att kunna förena lönsamhet och hållbarhet är utbildning grundläggande för samtliga inom organisationen då hållbarhetsarbetet måste integreras i varje del för att det ska få bästa möjliga effekt. Den kostnad som uppstår vid implementering av hållbarhetsarbete är endast kortsiktig och ses också som det enda negativa med att arbeta hållbart. 

    Det har även visat sig att det finns en förväntan från intressenterna att bolagen ska arbeta hållbart. Genom att uppfylla den förväntan som finns skapas legitimitet och förtroende vilket i sin tur har en positiv inverkan på alla berörda parter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Carlsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Consoli, Isabella
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Bemanningspersonal - ett personaletiskt skyddsnät: En studie om kundföretags syn på bemanningspersonal2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte var att identifiera teoretiska begrepp för att kunna förstå kundföretags till synes konsumtionsinriktade hantering av bemanningspersonal. Vidare ämnar studien beskriva den förändrade personaletiken gällande bemanningspersonal, vilken verkar ligga till grund för hanteringen av personalgruppen.

    Teori: Inledande presenteras bemanningsbranschens premisser. För att förstå kundföretags ”syn på” bemanningspersonal anammade studien tre perspektiv för att försöka förstå problemformuleringen. Dessa var HRM, Flexibilitet och Ekonomi.

    Metod: Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade informantintervjuer. Totalt deltog tre kundföretag och 9 informanter i studien. Dessa ombads inledande att tala fritt om några utvalda ämnen med hjälp av ledord. Senare ombads de associera fritt kring begrepp i relation till bemanningspersonal.

    Resultat: Studien fastställer att kundföretags ”syn på” bemanningspersonal är personaletiskt politisk god men att hanteringen av bemanningspersonal innehåller dimensioner av nyttjande i övergång till utnyttjande. Vilket bildligt liknar konsumtion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 144.
    Carlsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Eriksson, Christoffer
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Generation Y:s Upplevelse av Ett Attraktivt arbete: En fallstudie av det Attraktiva arbetet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka det Attraktiva arbetet enligt Generation Y. Genom att utgå från Åteg, Hedlund och Pontén (2004) modell för ett attraktivt arbete är syftet att skapa en djupare och ökad förståelse för de delar som bygger upp helheten vilka utgör upplevelsen av ett Attraktivt arbete för Generation Y. 

     

    Teori: Inledningsvis behandlar studiens teori definitionen av Generation Y och vad generationen som homogen grupp tenderar att värdesätta för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Vidare presenterar studien teorier för vad ett attraktivt arbete innebär och hur detta kan förstås. Avslutningsvis behandlar teorin Åteg m.fl. (2004) modell över det Attraktiva arbetet vilken bygger på tre kategorier (Arbetsförhållanden, Arbetstillfredsställelse och Arbetsinnehåll) för ett attraktivt arbete. Dessa tre kategorier utgör tillsammans 22 attribut vilka alla definierar och skapar upplevelsen av ett attraktivt arbete (Åteg m.fl., 2004).

     

    Metod: Studien genomfördes på ett fallobjekt med 99 deltagande. Empirin samlades in via fysiskt utformade enkäter vilka besvarades under respondenternas arbetstid. Av de 99 tillfrågade respondenterna kom 30 att besvara enkäten. Detta resulterade i en svarsfrekvens på 30,3 %. Empirin behandlades sedan i analysprogrammet IBM SPSS statistics 24, för att fastställa det empiriska underlaget.

     

    Resultat: Utifrån studiens resultat går det utläsa ett mönster gällande kategoriernas betydelse för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Detta mönster talar för att Arbetstillfredsställelse är av mindre betydelse för Generation Y:s upplevelse av ett attraktivt arbete jämfört med Arbetsförhållanden och Arbetsinnehåll.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 145.
    Carlsson Ruiter, Elina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Hilldén, Felizia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Unga vuxnas miljömässigt hållbara konsumtionsmönster: En studie i hur unga fattar hållbara köpbeslut vid köp av livsmedel & inredning2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar unga vuxnas miljömässigt hållbara konsumtion i relation till livsmedel och inredning. Miljömässig hållbarhet innebär att hänsyn tas till vilka effekter en vara eller tjänst har på ekologin och naturens framtida förmåga att frodas. samtidigt som efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter växer och utbudet ökar förekommer en viss skepsis gentemot de certifieringar hållbara produkter får. Fler hinder för en hållbar konsumtion är bland annat att många köpbeslut sker på vana, att priset mellan ekologiska och icke-ekologiska livsmedel skiljer sig åt samt att det saknas information om vad som faktiskt är det mest miljömässigt hållbara alternativet. För att ta reda på uppsatsens syfte intervjuades sex unga vuxna i Västra Götalandsregionen och deras konsumtionsmönster. Resultatet visade att hållbara köpbeslut som tas  i många fall har andra grundläggande anledningar som ekonomiska eller är helt omedvetna. Det visade sig även att konsumenter i stor utsträckning använder sig av ett kompensatoriskt konsumtionsmönster. Slutsatser som dragits är att miljöengagemanget mellan deltagarna i intervjuerna var varierande och att ett större miljöengagemang leder till fler hållbara beslut hos konsumenter. Pris är också en bidragande faktor till ett hållbart konsumtionsmönster tillsammans med en bred kunskapsbas hos konsumenten. För att hållbarhetscertifieringar ska få önskvärd effekt krävs tydligare information riktad till konsumenterna, både från företagen och organisationerna samt i butikerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Carlén, Jesper
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Lundberg, Hans
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Operativ transportplanering hos Gerdas Bröd2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med fokus på distribution behandlar denna rapport planerandet och utförandet av ruttplaneringen hos fallföretaget Gerdas Bröd i Grästorp AB. Utifrån antagandet att resurserna är begränsade hos Gerdas så presenteras ruttförslag utifrån målfunktionerna fyllnadsgrad och minsta möjliga körsträcka. Syftet har aldrig varit att presentera några optimala rutter utan snarare visa hur man på ett rimligt, logiskt och metodiskt sätt kan arbeta med dessa frågor utan att ta särskilt stora resurser i anspråk.

    Genom datainsamling bestående av intervjuer, observationer och samtal med flera rollinnehavare inom verksamheten har denna fallstudie tagit form. Företagets nuläge och önskan om åtgärder kunde tack vare denna datainsamling identifieras och lägga grunden för vidare analys och rekommendationer.

    De begränsade resurserna kan i vissa avseenden förklara avsaknaden av planering och styrning inom verksamheten. Det har lett till att chaufförerna i stor omfattning får sköta sig själva i utförandet av inlastning och leverans. Som ett ansikte utåt för verksamheten sköter förarna i praktiken all distribution samtidigt som de hanterar en stor andel av den kontinuerliga kundkontakten. Utförandet av ruttförslag är därför i stor utsträckning till för att stötta dem i deras dagliga arbete.

    Efter analys och jämförelse mellan teori och empiri mynnar detta ut i en rad olika rekommenderade åtgärder för fallföretaget. Med den kraftigt varierande efterfrågan behöver man vara flexibla internt för att kunna parera mot eventuell över- och underbemanning. Tillgång till fler bilar och förare är därför en av flera åtgärder som rekommenderas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    OPERATIV TRANSPORTPLANERING HOS GERDAS BRÖD
  • 147.
    Chaou, Yousra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Chamoun, Sebastian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    AstraZeneca och CSR: En studie om läkemedelsbranschens arbete med CSR2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Företagens sociala ansvar har blivit en global faktor i olika delar av organisationer och företag. Under de senaste åren har kravet på ett samhällsansvar ökat från allmänheten. Företagens sociala ansvar innehåller tre huvudämnen vilket består av sociala, miljömässiga och ekonomiska ansvarstaganden. Den ökade efterfrågan från allmänheten gällande Corporate Social Responsibility-frågor, har således lett till en ökad publicering av hållbarhets- och etiska rapporter bland företag.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka hur det globala läkemedelsföretaget AstraZeneca inkluderar ett företagsansvar i sin dagliga verksamhet. Studiens mål är även att illustrera vilken påverkan AstraZenecas etiska CSR-arbete har på olika faktorer, däribland miljömässiga, ekonomiska samt sociala ansvarstaganden. Målet med studien är också att upplysa och ge kunskap gällande den etiska inriktningen inom CSR.

    Metod

    Den primära metoden som studien utgår från är en litteraturstudie och textanalys. men även en mejlintervju har genomförts med AstraZenecas svenska kommunikationsdirektör. Det medvetna valet gällande två olika metoder har tagits med hänseende av att studien skall kunna ge en så gedigen uppfattning som möjligt, utifrån olika perspektiv gällande AstraZenecas CSR-arbete.

    Slutsats

    Studien har påvisat att företaget anses vara djupt engagerade inom ett flertal olika hållbarhetsområden, däribland socialt, miljö samt ekonomiskt ansvarstagande. Kritik har riktats mot vissa etiska parametrar angående AstraZenecas arbete med företagens sociala ansvar. Trots den kritik som har varit riktad mot företaget, så finns ett positivt övervägande gällande arbetet med CSR.

  • 148.
    Cholat, Nils
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Vall, Ludvig
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Citylogistik: med fokus på urbana konsolideringscenter2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med en ökande urbanisering ställs det högre krav på de logistiska flödena in och ut från urbana områden. Detta medför exempelvis ökad trängsel och negativ miljöpåverkan som bland annat beror på den ökade mängden av transporter. Hanteringen av logistiska aktiviteter i urbana områden har samlats under begreppet citylogistik. Idén med citylogistik är att se de inblandade intressenterna som enheter i ett större logistiksystem. Logistiksystemet har som uppgift att effektivisera och reducera antalet transporter vilket kan uppnås genom urbana konsolideringsterminaler (UCC).

    Syftet med studien är att identifiera olika aspekter ur de involverade intressenternas perspektiv, som argumenterar för eller emot införandet av ett UCC. Studien är tänkt att vara riktad mot myndigheter vars intresse är att införa ett UCC.

    Studiens frågeställning fokuserar på för- och nackdelar som uppkommer för de berörda intressenterna i citylogistiken vid ett införande av en UCC-terminal. Studien baseras på intervjuer med personer som har anknytning till UCC-projekt. Intervjuerna kompletteras sedan med information från dokument kopplade till projekten.

    Resultatet visar på att UCC är en citylogistisk lösning som ofta kräver kompromisser från de olika intressenterna för att nå ett gemensamt mål. Detta medför att intressenter ofta får ta del av både för- och nackdelar vid implementeringen av ett UCC. Intressenternas för- och nackdelar bör även noga vägas mot varandra då en fördel för en intressent kan upplevas som en nackdel för en annan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Claeson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Mört, Mikaela
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Nedskrivning av goodwill i nordiska storbanker2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sedan IFRS infördes 2005 skall goodwill inte lägre skivas av utan istället testas för nedskrivning minst en gång per år. Nedskrivningsprövningen har sedan dess kritiserats av flertalet forskare och ansetts vara ett ämne för earnings management (EM). Eftersom goodwill skall värderas till verkligt värde följer viss problematik, särskilt under lågkonjunkturer då det är svårt att förutspå hur långvarig den ekonomiska nedgången förväntas bli. Cykliska branscher, såsom bankbranschen, är känsliga för förändringar i konjunkturen och således borde sådana förändringar avspeglas i bankernas goodwillpost.

    Syfte

    Studien har två övergripande syften, dels att kartlägga nedskrivningar av goodwill i nordiska storbanker och dels att testa samband mellan dessa och olika konjunkturlägen, Big Bath Accounting och Income Smoothing. Målet med studien är att komplettera det redan befintliga forskningsområdet gällande EM vid nedskrivning av goodwill. Detta genom att ta konjunkturens påverkan i beaktning samt inkludering av nordiska storbanker.  

    Metod

    Då tidigare studier inom området har exkluderat bankbranschen, var det just av denna anledning som banker valdes ut för studien. För att besvara studiens syfte och frågeställning föll sig en kvantitativ metod mest lämplig. Insamlad data från årsredovisningar perioden mellan 2006–2017 sammanställdes i statistiska modeller och tester och därmed kunde studiens resultat erhållas.

    Resultat & Slutsats

    Studiens resultat visar att varken konjunktur, utövande av Big Bath Accounting eller Income Smoothing signifikant påverkar nedskrivning av goodwill i nordiska storbanker. Studien kan därmed inte påvisa förekomsten av någon av dessa två strategier för EM, vilket motsäger tidigare forskning. Gällande konjunkturens påverkan på nedskrivning av goodwill föreligger en negativ korrelation där nedskrivningar tenderar att vara som störst under en lågkonjunktur. Dock har inget tydligt mönster för när nedskrivningar har gjorts kunnat urskiljas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Claesson, Ebba
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Bergstrand, Elin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Upplärning av visstidsanställda - Butikschefers perspektiv: En kvalitativ studie inom detaljhandeln2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problem: Idag eftersträvar företag kostnadsminskning genom flexibilitet, vilket har medfört att efterfrågan på visstidsanställda inom detaljhandeln har ökat markant. Trots den ökade efterfrågan är det inte ovanligt att visstidsanställda inte får någon upplärning alls och företag riskerar lägre produktivitet till följd av lägre kompetens. Utifrån den resursbaserade teorin är det viktigt att de visstidsanställda bidrar med värde genom acceptabel produktivitet, vilket innebär hur mycket företag förväntar sig av sina anställda. Det krävs inte minst eftersom yrket butiksbiträde anses vara komplext. På grund av komplexiteten och den ökade andelen visstidsanställda är det därför centralt att bevara och utveckla visstidsanställdas kompetens genom en god upplärning för att de ska uppnå acceptabel produktivitet.

    Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur företag inom detaljhandeln arbetar med upplärning av visstidsanställda. Studien avser att undersöka hur företag kan bemöta den föränderliga marknaden genom att förstå hur upplärning av visstidsanställda kan utformas för att de ska uppnå acceptabel produktivitet.

    Metod: Studien har antagit en kvalitativ metod för att uppnå studien syfte. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika butikschefer, vilket har bidragit med deras syn på visstidsanställdas upplärning i praktiken.

    Slutsats: Studiens resultat visar att visstidsanställdas upplärning varierar beroende på vilken butik det gäller, men att det finns vissa aspekter som är generella. På grund av att butiker är unika och att individuella skillnader påverkar finns inget konkret arbetssätt för hur upplärningen blir mest effektiv. Trots det har studien klargjort för att skriftliga, muntliga och digitala verktyg är av central betydelse för upplärningen och borde kombineras för att generera värde. Hur kombinationen ser ut beror däremot på hur företaget arbetar och vad som förväntas av de visstidsanställda, alltså den acceptabla produktiviteten. Det har även visat sig att företag vanligtvis inte förväntar sig lika mycket vad gäller produktivitet hos de visstidsanställda som de tillsvidareanställda och att upplärningen därför varierar. Av resultatet framgår även att en värdefull aspekt av upplärningsarbetet är att låta nyanställda implementera teoretiska kunskaper i praktiken. Därmed krävs både teoretisk och praktisk upplärning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 101 - 150 av 634
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf