his.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 2337
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andersson, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Åkesson, Louise
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter avslutad bröstcancerbehandling: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Behandling mot bröstcancer medför olika biverkningar för kvinnor, bland annat torra slemhinnor, klåda och smärta vid samlag, samt deformation av ett eller båda brösten. Sammantaget kan dessa biverkningar inverka på kvinnors upplevelse av sin sexualitet. Mer kunskap krävs kring kvinnors upplevelser av sin sexualitet, för att utifrån det kunna ge god vård och stärka kvinnors sexuella hälsa. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på tre kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde förändring av sin kroppsbild samt sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling. Ångest och depression var vanligt relaterat till viktuppgång. Det fanns dock kvinnor som upplevde förändring i en positiv riktning. Oro fanns över att inte vara tillräcklig i sin sexuella relation med sin partner. Brist på information gällande behandlingar och dess biverkningar, upplevdes av kvinnorna. Diskussion: Kvinnor upplever både fysiska och psykiska besvär vid bröstcancer. Kvinnor behöver mer information innan, under och efter behandling för bröstcancer. Det är viktigt att sjuksköterskor fångar upp varje kvinna för att kunna ge en individanpassad omvårdnad. Konklusion: Kommunikation mellan sjuksköterskor, kvinnor och deras partner kan stärka kvinnor i sin sexuella hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Haage, Malin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Hur patienter med stomi upplever sin förändrade kropp: En litteraturlöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Hermansson Cederin, Susanne
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kunskap om och attityder till munhälsa och munvård bland personal inom kommunal vård och omsorg.: En enkätstudie.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Linda, Thomée
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Hem ljuva hem?: Upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omvårdnaden av en människa med demenssjukdom på särskilt boende kräver resurser i form av personal, ändamålsenliga lokaler samt läkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lämpliga personliga egenskaper för att skapa långvariga relationer med närstående och boende. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de närståendes upplevelser av omvårdnaden på särskilt boende, upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt upplevelsen av att hantera sin situation. Slutsats: Personliga relationer är av största vikt för upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Utbildning och handledning av personal och närstående kan förhindra missförstånd och hjälpa till att undvika konflikter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 105.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Svan, Olivia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Obesitaskirurgi - en väg till förändrat beteende?: En litteraturbaserad studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan år 1945 har obesitas tredubblats globalt och år 2016 hade mer än 650 miljoner människor obesitas. Tillståndet resulterar i minst 2,8 miljoner människors död årligen och överstiger antalet dödsfall relaterat till undernäring. Det förekommer stigmatisering kring obesitas vilket påverkar de utsattas fysiska och psykiska hälsa negativt. Individer med obesitas upplever generellt en sämre livskvalitet. Obesitaskirurgi har blivit ett frekvent verktyg för att stävja obesitasepidemin. En beteendeförändring krävs efter obesitaskirurgi för en bestående viktnedgången. KASAM är centralt vid hälsa och huruvida en individ är kapabel att röra sig mot hälsa vid närvaro av stressorer. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter obesitaskirurgi. Metod: En litteraturbaserad studie där datamaterialet bestod av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier; från kaos till kontroll, ett förändrat tankesätt och ett förändrat liv och nio underkategorier. Konklusion: Livet efter obesitaskirurgi var komplext och det fanns skillnader i hur kapabla deltagare var att förändra sitt beteende. Sjuksköterskan behöver ha ett helhetsperspektiv och individanpassa stödet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Andersson, Christian
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Pesonen, John
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Anhörigas upplevelser av omvårdnaden av närstående i särskilt boende i Västra Götaland år 20102010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: När en äldre människa har ett stort omvårdnadsbehov finns möjligheten att flytta till ett särskilt boende. Då äldres vardag ser olika ut är det av yttersta vikt att omvårdnadspersonalen kan ge stöd och hjälp så att den äldre skall kunna anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur anhöriga upplever att deras närstående i särskilt boende får en god omvårdnad. Metod: En kvalitativ ansats med empiriskt inslag användes där anhörigas upplevelser av omvårdnad, delaktighet och bemötande insamlades med hjälp av intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier Omvårdnad, Delaktighet och Bemötande med nio underkategorier. En betydelsefull del i omvårdnaden är att det skapas en god kontakt mellan anhöriga och omvårdnadspersonalen för att finna ett bra sätt att kommunicera på. Det framkom hur viktigt det är att som vårdtagare känna att de blir sedda för den de är och att de får vara delaktiga i de omvårdnadsåtgärder som beslutas av omvårdnadspersonalen. Diskussion: Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för anhörigas upplevelser av hur omvårdnaden bedrivs i särskilt boende. När anhöriga göras mer delaktiga i omvårdnaden, kan det leda till en bättre omvårdnad för vårdtagaren i särskilt boende. Slutsats: Resultatet som författarna kom fram till skulle kunna användas i utbildningssyfte då omsorgen av äldre människor kräver att omvårdnadspersonalen ständigt förnyar sina kunskaper. Detta kan vara till gagn för sjuksköterskan, de anhöriga och de äldre som bor i särskilt boende.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 107.
    Andersson, Christina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Lindberg, Cecilia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Hälsorisker hos flickor vilka använde sociala medier: en litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Sociala medier har utvecklats och skapar en ny arena för integration. Den psykiska ohälsan ökar hos unga flickor tycks påverkas av sociala medier. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka några hälsorisker flickor i åldern 11 till 17 år födda efter 1993 har utsatts för via sociala medier. Metod: Tio originalartiklar publicerade de senaste fem åren har sökts fram via PubMed. Relevanta artiklar har granskats och tematiserats utifrån hälsorisker vilka återfinns i litteraturöversikten. Resultat: Litteraturöversikten undersökte tidigare forskning kring hälsorisker hos unga flickor födda efter 1993 vid användning av sociala medier. Flickor tenderar att bli mer påverkade av kommentarer och påverkas under längre tid vilket kan leda till depression och ångest. Självskadebeteende och självmordsbenägenheter är direkt kopplade till depression. Självförtroendet påverkas av kommentarer på sociala medier. Flickor tenderar i högre grad att drabbas av psykosomatiska besvär till följd av användning av sociala medier. Sociala medier kan öka känslan av rädsla och otrygghet. Flickornas kroppsbild påverkas via sociala medier vilket i förlängningen kan leda till ätstörningar. Diskussion: Användandet av sociala medier kan ses som hälsorisk hos unga flickor. Likväl kan påverkan av sociala medier ses som enbart utlösande faktor för andra bakomliggande orsaker. Sociala medier kan även ge hälsovinster.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hälsorisker hos flickor vilka använde sociala medier
  • 108.
    Andersson, Felicia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ekman, Robin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Min osynliga sjukdom: Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios – en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer på annan plats än endometriet och drabbar kvinnor över hela världen. Olika typer av smärta är det vanligaste symtomet tillsammans med psykiska symtom samt övriga andrahands symtom. Patienter med endometrios har många olika behandlingar att välja mellan. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier, begränsat dagligt liv och söker lindring med sex underkategorier. Slutsats: Endometrios är en så kallad osynlig sjukdom som drabbar kvinnor världen över både psykiskt och fysiskt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 109.
    Andersson, Helen
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Hjertaker, Karin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Upplevelser av att leva med juvenil idiopatisk artrit: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas varje år ca 200-250 barn och ungdomar av sjukdomen juvenil idiopatisk artrit (JIA). JIA är en av de vanligaste orsakerna till kortvarig och långvarig funktionsnedsättning och försämring av livskvalitet under barnaåren. Hela familjen påverkas när en familjemedlem blir sjuk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur en långvarig sjukdom som JIA upplevs av barn, ungdomar och deras familjer. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Totalt inkluderades 7 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Resultat: Vid analysen identifierades ett huvudtema upplevelser av att vara annorlunda. Resultatet visar att upplevelserna av att leva med JIA är mycket individuella men gemensamt för många av familjerna är en känsla av att vara annorlunda. Konklusion: När ett barn eller ungdom drabbas av en långvarig sjukdom påverkas hela familjen. Livssituationen förändras, även föräldrarnas och syskonens livsvärld blir förändrad. Varje barn och ungdom som drabbas av sjukdomen JIA är unik och har sin egen livsvärld. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att se hela individen och involvera dess familj i omvårdnaden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Andersson, Helena
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Lövgren , Daniel
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Husdjur i vården på särskilt boende, personalens uppfattningar2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonalens uppfattningar av vad ett husdjur på särskilt boende kan ha för inverkan eller betydelse för vården av de boende. En kvalitativ intervju studie genomfördes för att undersöka studiens syfte. Sju undersköterskor intervjuades. Resultatet visar att husdjur har en positiv påverkan på människan. Det stärker glädjen hos människor omkring och skapar en avslappnande atmosfär. Vårdtagarna på särskilt boende, där ett husdjur bor permanent på avdelningen har uppvisat en lugnande, positiv effekt. Hundar och katter är bland de mest populära sällskapsdjuren på grund av tillfredställelsen det ger att klappa och dess vänliga natur. Det finns dock även nackdelar med husdjur på särskilt boende. Allergier, rädsla för vissa djur och risken för att djuret kan orsaka skada eller att djuret själv kan ta skada förekommer. Författarna anser att det finns behov av fortsatt forskning om husdjur inom vården av äldre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 111.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Leyton, Moa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Kan sjuksköterskan hjälpa överviktiga barn och deras familjer : En litteraturöversikt2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn ökar dramatiskt framförallt i västvärlden. Barn som blivit överviktiga i tidig ålder har tecken på sjukdom i många organ och har större risk att förbli överviktiga och sjuka som äldre. Fetma hos barn påverkar livskvaliteten. Syfte: Utifrån aktuell forskning undersöka om sjuksköterskan kan hjälpa överviktiga barn och deras familjer. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar som främst söktes i databaserna Cinahl och Medline. Data materialet analyserades enligt Fribergs analysförfarande. Fokus lades vid artiklarnas resultat, diskussioner och konklusioner. Resultat: Sjuksköterskans uppgift är att ta upp problem om barns övervikt med föräldrar. Det känsliga ämnet får inte hindra att vården erbjuder hjälp. Sjuksköterskan kan guida familjen med överviktsproblematik och föra en dialog med motiverande samtal för att familjen skall hitta sin egen väg. Sjuksköterskan kan också diskutera strategier och ge förslag på beteendeförändring. Föräldrar spelar en central roll i barns viktnedgång. Att utbilda och uppmuntra föräldrar påverkar indirekt barnet. Diskussion: Det kan vara svårt för sjuksköterskan att ta upp frågan om övervikt, men då hon gör det skall hon börja att prata med föräldrarna. För att familjen skall kunna göra en positiv beteendeförändring behövs det utbildning inom kost och motion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 112.
    Andersson, Ida
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jarl, Louise
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att vårda fram till livets slut: Erfarenheter utifrån ett sjuksköterskeperspektiv – En litteraturbaserad studie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Andersson, Ida-Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde.
    Nilsson, Sandra
    Högskolan i Skövde.
    Adolfsson, Annsofie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    How women who have experienced one or more miscarriages manage their feelings and emotions when they become pregnant again: a qualitative interview study2012Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 26, nr 2, s. 262-270Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to investigate how women who have experienced one or more miscarriages manage their feelings when they become pregnant again.

    Method:  Individual qualitative interviews were conducted with 16 women who were pregnant again after experiencing one or more miscarriages. The interviews were analysed using qualitative content analysis with an inductive approach.

    Results: The analysis of the material ended up in five categories: distancing herself from her pregnancy, focusing on her pregnancy symptoms, searching for confirming information, asking for ultrasound examination and asking for professional and social support. Because of their past experience with miscarriage, it could be painful to have another pregnancy terminate in disappointment. Therefore, the women manage their feelings by distancing themselves from their pregnancies. Simultaneously, they are managing their emotions by seeking affirmation that their current pregnancy is normal.

    Conclusion: Generally speaking, women manage their emotions by themselves. They feel isolated with their worries and concerns, and they are in need of the support provided from their intimate circle of friends and family as well as from the staff of the maternity health care ward. Unfortunately, the women do not feel that they get the support they need from the staff, instead they have to rely on their friends, family and partners to help them manage their emotions.

  • 114.
    Andersson, Ingalill
    et al.
    Department of Internal Medicine, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Grönberg, AnneMarie
    Department of Internal Medicine, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Slinde, Frode
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Bosaeus, Ingvar
    Univ Gothenburg, Sahlgrenska Acad, Dept Clin Nutr, Gothenburg, Sweden.
    Larsson, Sven
    Department of Internal Medicine, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Vitamin and mineral status in elderly patients with chronic obstructive pulmonary disease2007Ingår i: Clinical Respiratory Journal, ISSN 1752-6981, E-ISSN 1752-699X, Vol. 1, nr 1, s. 23-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Eating problems are common in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD), and intake of micronutrients might be lower than recommended. Objective: To study dietary intake, serum and urinary concentration of trace elements and vitamins in elderly underweight patients with established severe COPD. Methods: Outpatients at a university clinic for lung medicine, with COPD, 70-85 years old, with no other serious disease, and with a body mass index (BMI) of similar to 20 kg/m(2) and an FEV(1) of < 50 % predicted were recruited. Body composition and bone density were evaluated with dual energy X-ray absorptiometry. Dietary intake was studied by a trained dietitian using diet-history interview. Blood and urine samples were analysed for various vitamins and trace elements. Results: Seventeen of 30 recruited patients took part. Osteoporosis or osteopaenia was found in 16 patients. Dietary intake of energy and macronutrients was in line with recommendations for healthy individuals. Intake of protein did not meet recommendations for COPD patients. Intake of polyunsaturated fatty acids was lower than recommended and intake of saturated fatty acids was higher than recommended. Mean intake of vitamin D and folic acid was far below recommendations. Serum concentrations for folic acid and methylmalonate and plasma concentrations for homocysteine were below normal in several patients. Conclusion: Intake of vitamin D and calcium is often low in older COPD patients, which might contribute to osteoporosis. Low intake of folic acid might also be a problem. The results support prophylaxis with calcium, vitamin D and folic acid.

  • 115.
    Andersson, Jan-Otto
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Prehospital smärtbedömning: En litteraturgenomgång2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande.

     

    Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande.

     

    Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten. Även hela situationen som tiden, risk för att skada och transporten till sjukhus värderas. Prehospital smärtanalys är en komplex bedömning där vårdaren möter patienter vid många olika situationer med varierande smärttillstånd och problematik. Ambulanspersonalen behöver behärska olika former av smärtskattning och sträva efter att ge bedömningen tid och vara nära patienten. Behovet av forskning inom prehospital smärtbedömning är fortfarande stort.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Andersson, Annelie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Patienters upplevelser av bemötande från sjuksköterskor på en akutmottagning: En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 117.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Franzén, Sara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta immigrerade familjer2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta immigrerade familjer
  • 118.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Sofia, Sjöqvist
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Bedsiderapportering: Patienters upplevelse av bedsiderapportering - En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rapportering mellan vårdpersonal inom sjukvården är en del av det dagliga arbetet för sjuksköterskan. Det är ett komplicerat förlopp som innebär en högrisk för patienten, avsaknad av information och missuppfattningar mellan vårdpersonal kan leda till felbehandling eller vårdskada. Det finns olika sätt att rapportera mellan sjukvårdspersonal, ett av dem är bedsiderapportering. Den sker vid patientens sida för att de själva ska kunna fylla i med sin upplevelse. Rapporteringsmetoden har fått mycket beröm från sjuksköterskor som beskriver metoden som bra för att skapa sig en egen uppfattning om patienten.

    Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av bedsiderapportering.

    Metod: Studien är en litteraturstudie som är grundad på kvalitativa och kvantitativa artiklar.

    Resultat: Patienter upplever bedsiderapportering som en bra överapporteringsmotod där de själva kan bidra med viktig information. De ser det som positivt att de kan korrigera sjuksköterskorna vid missuppfattning eller feltolkning. Kommunikationen är en väsentlig del och informationen måste anpassas efter varje individ. Metoden främjar patientens delaktighet och den personcentrerade vården.

    Slutsats: De slutsatser som kan göras är att bedsiderapportering är en bra metod för att göra patienten delaktig och undvika fel vid rapportering mellan sjuksköterskor. Metoden främjar den personcentrerade vården, vilket kan bidra till en säkrare vård för patienten

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 119.
    Andersson, Jimmy
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Söderlund, Tina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Wennerberg, Martina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Yrkesrelaterad stress inom kommunal hemsjukvård ur ett vårdarperspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 120.
    Andersson, Johan
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Runsten, Andreas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter med hjärtstopp inom den prehospitala sjukvården2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Mötet mellan sjuksköterskan och närstående har en betydande roll i omvårdnaden, inte minst i ett prehospitalt skede. Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården får i komplicerade situationer möta chockade närstående till patienter med hjärtstopp. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter med hjärtstopp inom den prehospitala sjukvården.

    Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Informanterna har berättat om möten de haft med närstående till patienter med hjärtstopp. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av texterna där tre huvudteman samt ett antal underteman framkom. Dessa tre huvudteman var ”Kommunicera med närstående”, ”Hantera närståendes reaktioner”, och ” Agera etiskt försvarbart gentemot närstående”.

    Resultatet visar att sjuksköterskans sätt att kommunicera har betydelse för mötet. Genom ett förtroendegivande och tydligt uppträdande försöker sjuksköterskan skapa kontakt med närstående. Detta skapar förutsättning att förmedla lugn och förståelse hos närstående för situationen. Dock kan ibland närstående projicera sin sorg och förtvivlan på sjuksköterskan som kan anklagas för att inte ha gjort tillräckligt. Det framkom att närstående kan komma i andra hand vid de hjärtstopp då endast en ambulansbesättning finns på plats. Genom erfarenhet ökar möjligheten att uppnå ett bra möte mellan sjuksköterskan och närstående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 121.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Karlsson, Johnny
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Hiv-positivas erfarenheter av möten med vårdpersonal i allmänna vården: En intervjustudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hiv-positivas erfarenheter av möten med vårdpersonal i den allmänna sjukvården.

    Resultatet bygger på åtta respondenters upplevelser. De deltagande hade levt med hiv i allt ifrån tre till tjugotre år. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer.

    Resultatet visar att hiv-bärare har lågt förtroende för hur sekretessen handhas i allmänna vården. De upplever svårigheter i form av långa väntetider och nekad vård och behandling. Personer med hiv menar att vårdpersonal blir rädda, avståndstagande och undviker fysisk kontakt efter att de berättat om sin hiv-diagnos. Hiv-positiva uppfattar att personal i vården slösar med resurser och ägnar sig åt onödiga skyddsåtgärder. De beskriver en rädsla inför kontakt med allmänna vården.

    Positiva erfarenheter har varit relaterade till att hiv-bärare inte blivit särbehandlade eller utpekade på grund av sin sjukdom. Att vårdpersonal är förstående, öppensinnade och inte ställer konstiga frågor inger en trygghet hos hiv-bäraren. De uppskattar möten där informationen om blodsmittan tas med jämnmod utan att trigga igång någon negativ reaktion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 122.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ljungkvist, Ann
    Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Distriktssköterskors upplevelse av att möta familjer till överviktiga barn.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrun: Övervikt hos barn kan väcka starka känslor hos föräldrarna. I mötet med barnet och familjen inom barnavårdscentralens verksamhet var det stödjande och vägledande arbetet en central uppgift för distriktssköterskor. Det kan vara svårt att samtala om barnets övervikt utan att familjen känner sig sårad. Syfte: Syftet med studien varatt beskriva hur distriktssköterskor på barnavårdscentralen upplever mötet med familjer till överviktiga barn. Metod: Sju inervjuer genomfördes med distriktssköterskor på BVC. Data analyserades utifrån kvalitativ innehålsanalys med induktiv ansats. Resutlat: Ur resultatet framträdde två huvudteman som benämnes; Utmaningar och svårigheter i samtalet och mötet samt Att se helheten i mötet med familjen för att kunna vägleda till en hälsofrämjande förändring. Sammanfattning: Resultatet framöll att distriktssköterskor på BVC upplevde att mötet och samtalet med överviktiga barn och deras familjer ofta var svåra att genomföra eftersom ämnet var känsligt. Resultatet styrker vikten av att se till varje familjs situation och utifrån det skapa förutsätningar till förändrade levnadsvanor. Det ställde krav på lyhördhet och varsamt förhållningssätt av distriktssköterskor för att nå fram med sitt budskap. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 123.
    Andersson, Kerstin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Uggeldahl, Danijela
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Distriktssköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ hemsjukvård: -en intervjustudie2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård. Ett övergripande tema urskiljdes vilket benämndes Den mångsidiga kommunikationen och kunde beskrivas utifrån två kategorier Den enkla och Den svåra kommunikationen och utifrån analysen kunde sju olika underkategorier urskiljas vilka namngavs: Att komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna har accepterat sin situation, Att vara där patienterna är, Att kommunicera med patienterna när närstående är på samma nivå, Att inte komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna inte accepterat sin situation och Att kommunicera med patienterna när närstående inte är på samma nivå. Den här studien utgår från en kvalitativ metod för att beskriva nyanser och erfarenheter i intervjutexterna. Som distriktssköterskestudenter och författare hoppas vi att denna studie, genom att uppmärksamma distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation i palliativ omvårdnad, ökar kunskaper och förbättrar kommunikationen mellan distriktssköterskor och patienter i palliativ omvårdnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 124.
    Andersson, Kristin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Lundblom Bäckström, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskans möjligheter att hjälpa kvinnor med bröstcancer att hantera fatigue: En Litteraturbaserad studie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fatigue är en biverkan hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvantbehandling. Sjuksköterskan kan genom sina omvårdnadsåtgärder hjälpa dessa kvinnor atthantera och minska biverkningar av fatigue. Begreppet empowerment och Orems teori omhjälp till självhjälp kan ses som en grund för sjuksköterskan i detta omvårdnadsarbete.Syfte: Att beskriva hur kvinnor med bröstcancer, under adjuvant behandling, kan hantera ochminska symptomet fatigue med hjälp av sjuksköterskans omvårdnadsinsatser, grundat i begreppet empowerment och hjälp till självhjälp.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar.Resultat: Förekomsten av fatigue finns kvar men olika metoder kan ge minskade nivåer.Motion och rörelse kan lindra graden av fatigue. Muskelavslappningsövningar gav minskadenivåer och minskad upplevelse av fatigue. En balanserad sömn och minskad stress gavpositiva effekter på upplevd fatigue.Slutsats: Det finns olika omvårdnadsinsatser sjuksköterskan kan genomföra, dels själv menockså tillsammans med andra professioner. Tillsammans med patienten kan sjuksköterskankartlägga graden av fatigue och skräddarsy en individuell omvårdnadsplan. Motionsprogramoch gruppinterventioner med empowerment som grund kan stärka och hjälpa dessa kvinnorhantera fatigue.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Andersson, Lena
    et al.
    Centre for Clinical Research, Uppsala University, Sweden.
    Eriksson, Irene
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Nordgren, Lena
    Centre for Clinical Research, Sörmland, Uppsala University, Sweden.
    Living with heart failure without realising: A qualitative patient study2012Ingår i: British Journal of Community Nursing, ISSN 1462-4753, E-ISSN 2052-2215, Vol. 17, nr 12, s. 630-637Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Heart failure is an important problem in Swedish primary healthcare as in the UK. In spite of that little is known about how people with heart failure experience support from primary healthcare. This paper investigates how people with heart failure experience support in primary healthcare. Semi structured interviews were conducted with five men and five women, born 1922-1951. The interviews were analyzed with qualitative content analysis in accordance with Graneheim and Lundman (2004). The participants experienced they had not received information about their diagnosis or about the cause of their condition. They had not been informed they had heart failure. Instead the participants believed their symptoms were caused by age, thus being part of normal ageing. They did not experience they needed care or support to cope with illness or disease. Instead their main needs for support in daily life concerned help with practical matters.There is a risk primary healthcare abandons people with heart failure meaning the patients are forced to develop strategies on their own in order to manage symptoms. When inadequately informed there is also a risk they make up their own explanations signifying possible difficulties to handle their health situation.

  • 126.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Svensson, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Det vårdande och icke vårdande mötet med personer som har ett alkoholmissbruk: en litteraturöversikt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Idag dricker allt fler svenskar alkohol allt oftare och i större mängder. Alkoholmissbruk innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga, samtidigt som det är ett omfattande och kostsamt problem för samhället. Sjukvårdspersonal har goda kunskaper om alkohol och dess påverkan och kan därför spela en mycket viktig roll i det hälsoförebyggande arbetet relaterat till alkohol och missbruk. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vårdandet av patienter med ett alkoholmissbruk med speciellt fokus på bemötande och vårdrelationen. METOD: En litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar analyserats. RESULTAT: Sjuksköterskor upplevde att frågor om alkoholkonsumtion var svåra att hantera i praktiken då frågorna kunde upplevas förolämpande och väcka starka känslor hos patienten. Samtidigt som patienten vill vara öppen med sitt missbruk och därför önskar att få frågor om sina alkoholvanor. KONKLUSION: Att bemöta och vårda personer med ett alkoholmissbruk kan medföra speciella svårigheter. Resultatet visar att balansgången mellan viljan att vårda och att inte alltid tro på patienten gör mötet svårare. Samtidigt som sjukvårdspersonalen måste ta steget att våga ställa frågor om alkoholkonsumtion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 127.
    Andersson, Linda
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Kvinnors upplevda sexuella hälsa efter bröstcancer: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Över en miljon kvinnor världen över drabbas årligen av bröstcancer. I Sverige beräknas det till över sju tusen fall årligen. Behandlingen i form av kirurgi, hormonell behandling och cytostatika är påfrestande för kroppen och kan förändra kvinnans kroppsuppfattning och kan påverka sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sexuell hälsa av uppkomna symtom vid behandling av bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie där 15 artiklar sammanfattats till ett resultat. Resultat: Behandling av bröstcancer påverkar kvinnans upplevelse av sin kropp som mindre feminin och mindre attraktiv. Svårigheter så som torra slemhinnor i vagina och därmed smärta vid samlag och minskad sexuell lust är andra upplevda hälsofaktorer som påverkats. Att samtala om sina problem inom sexuell hälsa med vårdgivare är svårt och upplevs inte prioriterat av sjukvården. Diskussion: Kommunikation angående sexuell hälsa ingår i sjuksköterskans uppgift, men brister information mellan olika vårdgivare anser kvinnor att det är svårt att ta upp sina sexuella problem på nytt. Kvinnans upplevelse av att vara mindre attraktiv relaterat till mastektomi anses bero på det kroppsideal som finns i samhället. Vidare diskuteras det om smärta i vagina har med biverkning av cancerbehandling att göra eller om det beror på kvinnans känsla av att de måste tillfredsställa sin partners sexuella behov som skapar minskad lust och upphetsning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Nilsson, Sara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Svåra samtal - en del av sjuksköterskans vardag: En intervjustudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 129.
    Andersson, Liselotte
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Hillberg, Jenny
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Att leva med en livshotande sjukdom: en studie av självbiografier2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Att få en livshotande sjukdom kan vara en stor kris och är ett lidande. Tidigare forskning är till stor del fokuserad på patienters upplevelser i ett terminalt skede och visar vikten av en öppen kommunikation, att leva ett aktivt normalt liv och att människors uppfattning om döden är olika. Syftet med denna studie var att beskriva hur det är att leva med en livshotande sjukdom i det vardagliga livet vilket har studerats med hjälp av självbiografier. Studien har en kvalitativ ansats, baserad på sex självbiografier. Resultatet beskrivs i form av fem teman, som illustreras och förtydligas med citat. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med en livshotande sjukdom involverar ett behov av att leva ett så vardagligt liv som möjligt för att få ett större välbefinnande. Framtiden är oviss och personerna upplever en konstant oro och rädsla. Att ha någon att dela sina upplevelser med, ett bra stöd och förtroende från vårdpersonal är viktigt. I diskussionen diskuteras hur individens hela livssituation påverkas till följd av en livshotande sjukdom och hur viktigt det är att vårdpersonalen bekräftar patienternas känslor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 130.
    Andersson, Louise
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Psychedelic agents: Changes induced in subjective experience and brain activity2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis combines phenomenological and neuroscientific research to elucidate the effects of psychedelic agents on the human brain, mind and psychological well-being. Psychoactive plants have been used for thousands of years for ceremonial and ritual purposes. Psychedelics are psychoactive substances that affect cognitive processes and alter perception, thoughts, and mood. Illegalization of psychedelics in the 1960s rendered them impossible to study empirically but in the last couple of decades, relaxed legal restrictions regarding research purposes, renewed interest in the effects of psychedelic drugs and new brain imaging techniques have started to reveal the possibilities of these mind-altering substances. Psychedelics mainly affect the serotonin receptor 5-HT2A which in turn affect the functioning of largescale cortical areas by changing cerebral blood flow, alpha oscillations, and functional connectivity. These cortical changes not only induce immediate alterations in perception and cognition but have been shown to have positive effects in therapeutic interventions for depression, anxiety, and addiction, and also positively affect well-being in general. Although the pharmacology and neurobiology of psychedelics are still poorly understood, the potential benefits justify empirical research on psychedelics in humans.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Psychedelic agents
  • 131.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. a14malan@student.his.se.
    Velin, Veronica
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. a13verve@student.his.se.
    Upplevelser av att leva med bipolär sjukdom: En självbiografistudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom har episoder med depression och manier. Vid dessa episoder försvåras patientens förmåga att hantera känslor, arbete samt ekonomi. Genom en ökad förståelse kring sjukdomen kan tabubeläggning om bipolär sjukdom minskas. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera fem självbiografiska böcker som är skrivna av patienter som lever med bipolär sjukdom. Resultat: I resultatet framkom olika teman som beskriver hur patienter upplever att leva med bipolär sjukdom. De teman som framkom var: Viljan att få hjälp, att acceptera bipolär sjukdom och betydelsen av anhörigas stöd samt känslan av att vara annorlunda. Slutsats: Patienter med bipolär sjukdom behöver stöd från anhöriga och bli mer uppmärksammad i sin sjukdom från sjukvårdspersonal. Vid tidig diagnostisering kan behandling sättas in som minskar risk för suicidförsök och självskadebeteende hos patienten. Ökad förståelse om bipolär sjukdom kan leda till att patienter mer accepterar sin sjukdom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Ytterberg, Elin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    I väntan på ett barn: En litteraturöversikt som beskriver pars behov inom infertilitetsvård2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet är ett vanligt problem hos par i fertil ålder och drabbar runt 15–20 % av alla par i västvärlden som önskar få barn. Infertilitet och infertilitetsvård kan bidra till sämre hälsa och kan vara påfrestande för båda parter i paret. Processen kan även leda till ett lidande där sjuksköterskan har en viktig roll. För att bemöta par och tillgodose deras önskemål är det angeläget att studera vilka behov de upplever. Syfte: Att beskriva behov par erfar i samband med infertilitetsvård. Metod: En litteraturöversikt där datamaterial bestod av sju vetenskapliga artiklar varav två kvantitativa, fyra kvalitativa och en av mixad metod. Resultat: I resultatet framkom tre teman, Stöd, Respekt och förståelse samt En utformad och anpassad miljö. Det framkom även sex subteman. Konklusion: Att möta par inom infertilitetsvård kan vara komplext och ytterligare kunskap kring vilka behov de upplever kan vara angeläget. Som sjuksköterska är det viktigt att bidra med stöd och information gällande processen. Det är även viktigt att individualisera vården och se till varje pars egna önskemål. Respekt och förståelse samt anpassning och utveckling av organisationen är angeläget där högre instanser bör bli engagerade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    I väntan på ett barn
  • 133.
    Andersson, Mari
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jarlemyr, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Se mig, hör mig, fråga mig...: Upplevd psykisk ohälsa under skoltiden hos personer med bipolär sjukdom2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då det är känt att den psykiska ohälsan ökar är det betydelsefullt att undersöka hur elever med psykisk ohälsa upplever sin hälsa i skolan och hur de anser att skolsköterskor kunde eller borde agera. Bipolär sjukdom är en kronisk cyklisk stämningslägessjukdom, med depression, hypomani och mani, vilken kan bero på både ärftliga faktorer såväl som faktorer i miljön. Det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om dessa tillstånd bland dem som möter barn med problem. Skolsköterskor är centrala för elevhälsans arbete och som barnens representanter är de skyldiga att våga se, lyssna och fråga dem om psykisk ohälsa.

     

    Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplevde sin psykiska hälsa under skoltiden. Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod. Studien bygger på nio intervjuer med personer diagnostiserade med bipolär sjukdom, som analyserades med hjälp av narrativ metod. I resultatet framkommer hur informanternas psykiska hälsa tog sig uttryck i hemmet, tillsammans med familjen och i skolan. Informanterna beskriver svårigheter att leva med bland annat djupa depressioner, förhöjd sinnesstämning, dåligt självförtroende och stress. Det meningsbärande är att alla upplevt psykisk ohälsa på olika sätt under skoltiden. Upplevelsen var att det fanns okunskap om psykisk ohälsa hos dem som arbetar i skolan. Gemensamt var att informanterna inte bad om hjälp och inte ville be om hjälp, men samtidigt önskade att någon skulle se, lyssna och fråga dem. Konklusionen är att skolan behöver uppmärksamma barns psykiska hälsa

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Andersson, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Larsson, Jörgen
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Upplevelser av att leva med hjärtsvikt: En litteraturbaserad studie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Majoriteten av de epidemiologiska studierna visar på en ökning av hjärtsvikt över hela västvärlden. I takt med att antalet patienter med hjärtsvikt ökar kommer också vårdpersonalens behov av att förstå hur hjärtsviktspatienter lever med sjukdomen att öka, vilket är en förutsättning i processen för patienten att anpassa sig till sjukdomen och dess påverkan på det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med hjärtsvikt upplever att sjukdomen påverkar det dagliga livet.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning som följer Friberg (2006) metod för analys där 14 artiklar granskades.Resultat: Fem teman identifierades: (1) en ny och osäker situation, (2) förändringar i patientens psykiska och fysiska förmågor, (3) förändringar i det sociala livet, (4) anpassning och acceptans i situationen med ny mening och identitet, (5) ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur. Att leva med hjärtsvikt karakteriserades av påfrestande symtom, begränsningar av de dagliga aktiviteterna, förändringar i sin identitet och det sociala livet samt ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur.Slutsats: Upplevelse av hälsa och livskvalitet är individuellt. Tydlig information om sjukdomen och egenvård till patienten är nödvändigt för bättre kontroll, upplevelse av hälsa och livskvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hjärtsvikt
  • 135.
    Andersson, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Pettersson, Linnéa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Utgör helamning hinder för jämställdhet?: Förstagångsmödrars upplevelser av jämställdhet i parrelationen vid helamning - En kvalitativ innehållsanalys2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Det finns väl förankrad kunskap kring amningens fördelar samt vad som påverkar beslutet att amma. Exempelvis har partnern visat sig betydelsefull för amningsdurationen. I transition till föräldraskap kan begreppet jämställdhet bli centralt. Studier har visat att ojämställd relation riskerar skapa ohälsa hos kvinnor. Det är av intresse att undersöka hur nyblivna mödrar upplever amning i relation till jämställt föräldraskap för att som barnmorska få förståelse och därmed kunna främja både amning och jämställdhet. Syfte: Att undersöka hur förstagångsmödrar upplever jämställdhet i parrelationen vid helamning. Metod:Deltagare söktes via webb-grupper på internet. 18 stycken deltagare besvarade fritt i löpande text en övergripande fråga kring upplevelsen av helamning och jämställdhet i parrelationen. Textmaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kvinnor upplever ökad risk att bli projektledare i hemmet samt ökat försprång avseende barnets anknytning. Ytterligare upplevs fritiden inskränkt. Dock ses gemensam strävan till jämställdhet vilket kan generera upplevelse av jämställdhet. Kommunikationens betydelse lyfts som verktyg för att uppleva relationen jämställd vid helamning. Konklusion: Jämställdheten i relationen kan upplevas negativt påverkad under tiden för helamning. Upplevelse av jämställdhet möjliggörs dock genom synliggörande av strategier som främjar jämställdhetsamt genom gemensam strävan vilket kan öka upplevelse av jämställdhet i relationen under tiden för helamning.

  • 136.
    Andersson, Melinda
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Gustavsson, Clara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Att leva med ett dödshot: När bröstcancern tog över livet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje dag drabbas kvinnor i Sverige av bröstcancer som är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att få ett bröstcancerbesked är omvälvande och sätter hela livssituationen på spel, särskilt när dessa kvinnor befinner sig mitt i arbetslivet med familj och barn. Det är viktigt för sjuksköterskor att veta hur dessa kvinnor upplever sin situation för att kunna bedriva bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod med ett induktivt förhållningssätt valdes där datamaterialet bestod av självbiografier. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom sju teman; en tid av ovisshet, en vilja att överleva, en påfrestande behandling, hoppfulla tecken, en stödjande omgivning, en förändrad livssyn samt en förändrad kropp. Slutsats: Kvinnor som lever med bröstcancer har ett turbulent liv som medför flera påfrestande behandlingar vilket påverkar deras livskvalitet. Upplevelsen är individuell och det krävs stöd från både närstående och vårdpersonal för att kvinnor ska orka ta sig igenom sjukdomsprocessen då de känner sig utlämnade i sjukdomen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Andersson, Millan
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Grönberg, Frida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Föräldrars upplevda behov av stöd när deras barn lever med diabetes typ 1: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 drabbar främst barn och sjukdomen förskjuts alltmer mot yngre åldrar. Att drabbas av diabetes kan innebära livsstilsförändringar, vilket kan vara påfrestande för både barnet och föräldrarna. Föräldrarna får ta ett stort ansvar för barnets behandling och är därför i behov av stöd från omgivningen och sjuksköterskan för att hantera situationen. Ett bra stöd kan även medföra att föräldrarna kan integrera diabetes i deras och barnets vardag, samt öka känslan av hopp. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevda behov av stöd när deras barn lever med diabetes typ 1. Metod: Elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för litteraturöversikten och dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sökningen utfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Resultat: Fyra teman framkom under analysen som svarade på föräldrars upplevda behov av stöd. Dessa var önskan om att bli förstådd, att inte bli dömd och anklagad, önskan om bekräftelse samt att känna trygghet och tillit. Konklusion: Behovet av stöd var stort både från den sociala omgivningen och diabetesteamet. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att tillgodose föräldrarnas individuella behov av stöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Andersson, My
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom akutsjukvård2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att kunna bedriva kvalitetsmässig vård behövs en trygg och säker arbetsmiljö, vilket är en odiskutabel rätt för sjuksköterskor. Delar i det förebyggande arbetet är att ta fram en klar definition över vad hot och våld är. En del i problematiken är att upplevelsen av vad hot och våld är varierar från person till person. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av våld och hot på arbetsplats. Metod: Till studie valdes en kvalitativ metod med intervjuer. Fyra sjuksköterskor intervjuades på fyra olika akutvårdsavdelningar. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier som belystes med 12 underkategorier. Huvudkategorierna är sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld samt sjuksköterskornas beredskap för och sätt att hantera hot och våld. Sammanfattning: studien visar på att sjuksköterskorna upplevde hot och våld i vården och att det som händer inne på sjukhusen tycks avspegla det som händer i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 139.
    Andersson, My
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Pettersson, Annika
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Förutsättningar att vårda patient med trauma nivå-1: En kvalitativ intervjustudie av operationssjuksköterskans erfarenheter2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Traumavård är en del av den svenska hälso- och sjukvården. Patienter som råkat ut för ett trauma vårdas utifrån allvarlighetsgraden av skadebilden.  Enligt nationella riktlinjer indelas trauma i två olika nivåer, där trauma nivå-1 är det allvarligaste som ofta kräver livräddande vårdinsatser. Operationssjuksköterskan är en av medarbetarna i teamet och är delaktig i de operativa åtgärderna. Vårdandet ställer krav på yrkeskompetens och stresstålighet i det pre- och intraoperativa arbetet.   

    Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskor erfarenheter av att vårda patienter med trauma nivå-1 på operationssal med fokus på förutsättningar.

    Metod: I studien användes kvalitativ metod där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet insamlades genom tio intervjuer med operationssjuksköterskor från ett regionalt traumacentrum och ett traumamottagande sjukhus.

    Resultat: Analysen av datamaterialet gav ett övergripande tema som är operationssjuksköterskans delaktighet i vårdandet och trygghet i professionen. Temat framkom utifrån tre kategorier; personliga och professionella resurser, lärande resurser och organisatoriska resurser med tillhörande underkategorier.

    Konklusion: I resultatet framkommer att fungerade teamarbete, förtrogenhet i yrkesrollen och olika former av lärande är förutsättningar för vårdandet. Organisatoriska delar som struktur och chefskap är andra förutsättningar som har betydelse för ett fungerande samarbete och för att operationssjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete i samband med traumavård nivå-1.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 140.
    Andersson Ohlin, Johanna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Wängefors, Rebecca
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Jag ska inte dö idag. Patienters upplevelser av att ha biverkningar vid cellgiftsbehandling: En självbiografisk studie2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en sjukdom med över 200 olika former och cellgiftsbehandling är en vanlig behandling där cancerceller angrips, men även kroppens friska celler påverkas. Detta resulterar i biverkningar hos patienter som kan påverka livskvaliteten negativt trots att många av biverkningarna är lindriga. Sjuksköterskans primära roll är att arbeta för att främja hälsa och välbefinnande hos patienter.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av ha biverkningar vid cellgiftsbehandling.

    Metod: Arbetet har genomförts genom en kvalitativ metod där självbiografier med en narrativ karaktär har studerats.

    Resultat:  I resultatet framkommer fyra teman. (1) Att orka fortsätta leva; innefattar upplevelser av att orka genomgå biverkningar. (2) Kroppens begränsningar; innefattar upplevelser av hur biverkningar begränsar patienternas liv. (3) Att pendla mellan olika känslor: innefattar upplevelser om hur känslor till biverkningarna är olika från dag till dag. (4) Behovet av stöd: innefattar vikten av stöd vid biverkningar. Resultatet visar upplevelsen av att ha biverkningar vid cellgiftsbehandling.

    Konklusion: Genom en inblick i upplevelserna kan sjuksköterskan möta och förstå patientens individuella behov av stöd och genom detta förebygga lidande av biverkningar vid cellgiftsbehandling.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 141.
    Andersson, Pernilla
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Sleep and Its Effects on Synaptic Strength2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sleep_and_synaptic_strength
  • 142.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Furubrink, Viktoria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Skolsköterskans upplevelse av processen att göra en orosanmälan till socialtjänsten2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är det många barn som i hemmet inte får tillräckligt god omvårdnad. För att få rätt stöd och hjälp behöver dessa barn komma till socialtjänstens kännedom. Dock förekommer en underrapportering från hälso- och sjukvårdens sida av barn som far illa, trots att en anmälningsplikt föreligger.

    Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av processen att göra en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa.

    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där 13 skolsköterskor via e-post fick skriva ner sina berättelser. Datamaterialet analyserades med innebördsanalys.

    Resultat: Skolsköterskornas upplevelser i samband med en orosanmälan sammanställdes i fem teman; att bli känslomässigt berörd av barnets situation, att uppleva obehag i samband med en anmälan, att uppleva trygghet i samband med en anmälan, Att samverka med socialtjänsten påverkar samt att det fanns upplevelser av att hantera egna känslor i olika forum.

    Slutsats: Skolsköterskorna upplever att det finns komplexa omständigheter i samband med en orosanmälan. Resultatet visar därmed angelägenheten om att få ökad kunskap om detta för att antingen kunna förändra eller ytterligare förbättra arbetet med att göra en orosanmälan när barn far illa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Dahlfors, Cecilia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Stillasittande som enskild riskfaktor: En litteraturöversikt om hur vuxna påverkas av ett stillasittande beteende2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: I dagens moderna, välutvecklade och allt mer digitaliserade samhälle ges människor en ökad möjlighet till att leva sina liv betydligt mer stillasittande än tidigare. Allt mer forskning pekar idag på att långvarigt stillasittande som enskild riskfaktor är en bidragande orsak till utvecklingen av ohälsa samt vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ett stillasittande beteende som enskild riskfaktor påverkar vuxna människors hälsa samt belysa vilka faktorer som bidrar till ett stillasittande beteende. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts utifrån tio vetenskapliga originalartiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna Pubmed, Cinahl och PsycARTICLES. Artiklarna granskades och analyserades sedan med hjälp av Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Längre stunder av stillasittande hade en tydlig koppling mellan flera fysiologiska effekter i kroppen. När pauser togs genererade det i flera hälsofrämjande effekter så som ett ökat upptag av glukos i blodet, ökad kaloriförbrukning samt minskat BMI. Hos de personer som var mindre stillasittande sågs även en minskad risk av att dö i t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorer så som en dålig arbetsmiljö, vart en bor samt ett förhöjt BMI sågs ha negativa effekter som ledde till ett ökat stillasittande. Slutsats: Att så mycket som 60 % av den vakna tiden spenderas stillasittande kan ses som en riskfaktor för att i förlängningen kunna utveckla vällevnadssjukdomar. Viktiga aspekter som sågs för att motverka detta var att regelbundet ta kortare pauser för att avbryta längre stunder av stillasittande.Trots att en hälsosam nivå av fysisk aktivitet uppnås är det inte tillräckligt om resten av dagen spenderas stillasittande. Detta utgör ett behov av nya tydligare och uppnåeliga riktlinjer för hur personer bör begränsa sitt stillasittande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 144.
    Andersson, Sandra Paolin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Berg, Johanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Hur unga flickor i åldrarna 12-19 årpåverkas psykiskt av media, i förhållande till sina kroppar: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 145.
    Andersson, Sophia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Effekterna av fysisk aktivitet vid depression: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    INLEDNING Depression är en vanligt förekommande folksjukdom som växer globalt och kan innebära stort lidande för den drabbade. SYFTE Ge en översikt av effekterna av fysisk aktivitet vid depression. METOD En litteraturöversikt genomfördes genom att tio vetenskapliga originalartiklar valdes ut som studerade effekterna av fysisk aktivitet på depression. Dessa sammanställdes och analyserades fram till fyra gemensamma teman. RESULTAT Majoriteten av studierna visade signifikant förbättring av depressionsnivå efter intervention jämfört med kontrollgrupp. Fysisk aktivitet som komplement till antidepressiv medicinering har positiv effekt på depressionens svårighetsgrad och kan även minska behovet av höga doser antidepressiv medicin. Placeboeffekt kunde uteslutas. Enbart en studie observerade ingen påverkan på depression, hos vilken resultatet bör tolkas med hänsyn till ett begränsat studiedeltagande. DISKUSSION Fysisk aktivitet kan vara mer effektivt än traditionell behandling av antidepressiv medicinering. Den praktiska tillämpningen av att rekommendera fysisk aktivitet inom vården kan däremot vara komplex. Vinstintressen, okunskap och gamla vanor kan eventuellt försvåra en praktisk tillämpning av fysisk aktivitet som behandling. SLUTSATS Slutsatsen är att effekten av fysisk aktivitet på depression är behandlande och lindrande. Fysisk aktivitet står stark som effektiv behandlingsmetod mot depression såväl i sig eller i kombination med traditionell behandling, beroende på svårighetsgrad. Mer studier behövs för att identifiera de mest effektiva kombinationerna av fysisk aktivitet med andra behandlingsmetoder i förhållande till depressionsnivå och målgrupp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Andersson, Susanne
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Med risk för diabetes: Studier av symtom, självskattad hälsa och erfarenheter av att leva med risk för att utveckla typ 2 diabetes2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Individuals with impaired glucose tolerance (IGT) have a high risk of developing both type 2 diabetes mellitus (T2DM) and cardiovascular disease. T2DM is a common chronic disease in a global perspective, and it is estimated to continue to grow, which is a serious health problem. It is of significance to increase knowledge about persons with IGT to direct preventive activities more efficiently thus to limit its progression to T2DM.

    Aim: The overall aim was to describe experiences of living with the increased risk of type 2 diabetes, and to identify self-reported symptoms and bodily sensations associated to prediabetes by the persons themselves. Specific aim were to explore the associations between experiences of sleep, vitality and self-rated health, respectively, and IGT.

    Methods: The design was explorative and descriptive. Participants were randomly selected from a cross-sectional population-based survey in two municipalities in Southwestern of Sweden. Data were collected by means of interviews and a questionnaire about life-style and health.

    Results: Living with prediabetes means living in the borderline between health and type 2 diabetes. Living in the borderline and the balance between opportunities and obstacles were interpreted as a burdensome sense of living with increased risk of developing type 2 diabetes, although this feeling could be changed so you could see either opportunities or obstacles. Persons with IGT are experiencing symptoms, which they relate to their elevated plasma glucose level associated with IGT. The diagnosis in itself gave them something to relate to because they received confirmation and a possible explanation for their symptoms. In men a statistically significant age-adjusted association was found between self-reported lack of sleep and IGT: It did not weaken after further adjustment for BMI, smoking, education, and leisure time physical activity No such associations were found in females. Corresponding age-adjusted statistically significant associations between low vitality and IGT in both men and women were successively lost with multivariate adjustments. Both men and women with low self-rated health had a worse risk factor profile than those with high self-rated health and a statistically significant crude association between self-rated health and IGT. After controlling for major lifestyles factors and biomedical variables the association remained only in men.

    Conclusions: A special focus must be directed towards persons with prediabetes as they experience both opportunities and obstacles. Although prediabetes is often described as a condition without symptoms, persons with IGT experienced many symptoms, which they related to their IGT. Insufficient sleep and low self-rated health may be a risk factor for IGT in men. A generous sampling of plasma glucose, HbA1c and oral glucose tolerance tests is suggested, even in vague symptoms. There is a link between the measurable (signs) and the perceived in form of symptoms, interpreted as “the guiding feeling”. This should be considered in pedagogical encounters with patients to prevent the onset of type 2 diabetes.

  • 147.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Berglund, Mia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Vestman, Caroline
    Primary Health Care Center, Gullspång, Sweden.
    Kjellsdotter, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande. Research and Development Centre, Skaraborg Hospital Skövde, Skövde, Sweden.
    Experiences of specially trained personnel of group education for patients with type 2 diabetes: A lifeworld approach2019Ingår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, nr 2, s. 635-641Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim:To describe how the group education process for people with type 2 diabetes is experienced by diabetes nurses and dietitians who support the patients’ learning, in a primary care setting.

    Design:The project took place at two primary care settings in the south of Sweden.

    Methods:Data collected from focus‐group interviews and reflection notes were subjected to phenomenological analysis.

    Results:The specially trained personnel experienced that group education made it possible for the patients to learn through reflection concerning their own and others’ experiences. Furthermore, group education entailed increased knowledge for the trained personnel. When the patients were challenged to make changes in their lives with the illness, the personnel experienced that both patients and personnel supported each other. The study concludes that the trained personnel person‐centred approach, with help of the didactic model, get tools to support patients learning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 148.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur. Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy of the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Ekman, Inger
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy of the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden / Centre for Person-Centred Care (GPCC), University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Friberg, Febe
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy of the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden / Faculty of Social Sciences, Department of Health, University of Stavanger, Stavanger, Norway.
    Bøg-Hansen, Erik
    Institute of Medicine, Department of Primary Health Care, The Sahlgrenska Academy of the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindblad, Ulf
    Institute of Medicine, Department of Primary Health Care, The Sahlgrenska Academy of the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden / The Department of primary health care, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    The association between self-reported lack of sleep, low vitality and impaired glucose tolerance: A Swedish cross-sectional study2013Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 13, nr 1, artikel-id 700Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The increased incidence of impaired glucose tolerance (IGT), are serious public health issues, and several studies link sleeping disorders with increased risk of developing type 2 diabetes, impaired glucose tolerance and insulin resistance (IR). This study explore how self-reported lack of sleep and low vitality, are associated with IGT in a representative Swedish population. Methods. A cross-sectional survey conducted in two municipalities in South-western Sweden. Participants aged 30-75 were randomly selected from the population in strata by sex and age. Altogether, 2,816 participants were surveyed with a participation rates at 76%. Participants with normal glucose tolerance (n=2,314), and those with IGT (n=213) were retained for analyses. The participants answered a questionnaire before the oral glucose tolerance test (OGTT). Associations for questions concerning sleeping disorders, vitality and IGT were analysed using logistic regression and were expressed as odds ratios (OR) with 95% CI. Results: In men a statistically significant age-adjusted association was found between self-reported lack of sleep and IGT: OR 2.4 (95% CI: 1.1-5.4). It did not weaken after further adjustment for body mass index (BMI), smoking, education, and leisure time physical activity 2.3 (1.0-5.5, p=0.044). No such associations were found in females. Corresponding age-adjusted associations between low vitality and IGT in both men 2.8 (1.3-5.8), and women 2.0 (1.2-3.4) were successively lost with increasing adjustment. Conclusions: Insufficient sleep seems independently associated with IGT in men, while low vitality was not independently associated with IGT neither in men nor women, when multiple confounders are considered. IGT should be considered in patients presenting these symptoms, and underlying mechanisms further explored. © 2013 Andersson et al.; licensee BioMed Central Ltd.

  • 149.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur. Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Ekman, Inger
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden / University of Gothenburg, Centre for Person-Centred Care (GPCC), Sweden.
    Friberg, Febe
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden / Faculty of Social Sciences, Department of Health, University of Stavanger, Norway.
    Daka, Bledar
    Insitute of Medicine, Department of Primary Health Care, University of Gothenburg, Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Lindblad, Ulf
    Insitute of Medicine, Department of Primary Health Care, University of Gothenburg, Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Larsson, Charlotte A.
    Insitute of Medicine, Department of Primary Health Care, University of Gothenburg, Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden / University of Lund, Department of Clinical Sciences, Malmö, Social Medicine and Global Health, Malmö, Sweden.
    The association between self-rated health and impaired glucose tolerance in Swedish adults: A cross-sectional study2013Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 31, nr 2, s. 111-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To investigate gender differences in the association between self-rated health (SRH) and impaired glucose tolerance (IGT) in subjects unaware of their glucose tolerance. Design. A cross-sectional population-based study. Setting. The two municipalities of Vara and Skovde in south-western Sweden. Subjects. A total of 2502 participants (1301 women and 1201 men), aged 30-75, were randomly selected from the population. Main outcome measures. IGT was regarded as the outcome measure and SRH as the main risk factor. Results. The prevalence of IGT was significantly higher in women (11.9%) than in men (10.1%), (p = 0.029), as was the prevalence of low SRH (women: 35.4%; men: 22.1%, p = 0.006). Both men and women with low SRH had a poorer risk factor profile than those with high SRH, and a statistically significant crude association between SRH and IGT was found in both men (OR = 2.8, 95% CI 1.8-4.4) and women (OR = 1.5, 95% CI 1.0-2.2, p = 0.033). However, after controlling for several lifestyle factors and biomedical variables, the association was attenuated and remained statistically significant solely in men (OR = 2.3, 95% CI 1.2-4.3). Conclusion. The gender-specific associations found between SRH and IGT suggest that SRH may be a better indicator of IGT in men than in women. Future studies should evaluate the utility of SRH in comparison with objective health measures as a potential aid to health practitioners when deciding whether to screen for IGT and T2DM.

  • 150.
    Andersson, Susanne
    et al.
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Institute of Health and Care Sciences, Sweden / Skara Primary Health Care Center, Sweden.
    Ekman, Inger
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Box 457, SE 405 30 Göteborg, Sweden.
    Lindblad, Ulf
    Department of Public Health and Community Medicine/Primary Health Care, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Friberg, Febe
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Box 457, SE 405 30 Göteborg, Sweden / Faculty of Social Sciences, Department of Health Studies, University of Stavanger, Norway .
    It's up to me! Experiences of living with pre-diabetes and the increased risk of developing type 2 diabetes mellitus2008Ingår i: Primary Care Diabetes, ISSN 1751-9918, E-ISSN 1878-0210, Vol. 2, nr 4, s. 187-193Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: To explore experiences of pre-diabetes and the associated increased risk of type 2 diabetes mellitus. Methods: Eight participants with pre-diabetes were interviewed for a 45-60 min period. The interviews were audio taped, transcribed verbatim and analysed using a phenomenological hermeneutic approach. Results: Living with pre-diabetes means existing on the borderline of being healthy and suffering from T2DM. Three themes were formulated; "seeing possibilities in an uncertain future", "facing obstacles and loss of liberty" and "balancing between possibilities and obstacles" Being on the borderline and balancing between possibilities and obstacles were interpreted as a distressing feeling of being at increased risk of developing T2DM, although this feeling can change to one of either facing possibilities or facing obstacles. Conclusions: Special focus must be directed towards persons with pre-diabetes, as they are caught between possibilities and obstacles. Advanced care in the form of health dialogues can convince these people of their own abilities to influence the outcome of pre-diabetes. The result of this study can guide health care practitioners in comprehending each participant's understanding of the situation, thus helping them to create pedagogical dialogues in which patients' experiences, conceptions, explanations as well as explicit and implicit questions are identified. © 2008 Primary Care Diabetes Europe.

1234567 101 - 150 av 2337
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf