his.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12345 101 - 150 of 209
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Hultberg, Elinor
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Persson, Marie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Inkluderad men ändå exkluderad?: Elevers berättelser om gemenskapen i skolan2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,

    delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkludering

    som social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet. Resultatet visade att gemenskapen i klassen, kamrater, lärare, aktiviteter i klassrum och på skolgården är

    faktorer som påverkar känslan av att vara inkluderade respektive exkluderad. Generellt sett upplever sig alla elever vara trygga i klassrummet och på skolan. Även om eleverna ansåg att ingen i klassen var utanför var det några elever som ansåg sig själva vara

    detta. Om lärare i en skolverksamhet tar för givet att en elev är inkluderad i gemenskapen men inte är det kan det vara förödande för den eleven. Detta medför att lärare kontinuerligt bör granska de sociala relationerna mellan eleverna. Grupparbeten där samarbete är det övergripande syftet är något som kan stärka elevernas acceptans

    för varandras olikheter vilket kan leda till en bättre gruppgemenskap.

  • 102.
    Hultberg, Therese
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Lindqvist, Hanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Surfplattan i skolan2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 103.
    Häljestam, Göran
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Lust att lära: En modell om motivationsfaktorer för undervisning2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

     

    Tediousness, fear and boredom are all part of everyday’s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student’s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education. However, the concept of motivation is far from easy to understand. Understanding what a student is motivated by is no less complex, and in relation to everyday’s teaching the situation is hard to grasp. A theory in this area is useful as a model of how to analyze a student’s motivation. After using focus groups the result was categorized into five categories. Strain, interest, the teacher, social and the future. By analyzing the results and the five categories a theory was formulated in which students were grouped by two criteria’s: motivation and prerequisites. Prerequisites are internal factors for motivation, motivation meaning external factors. Group 1 consists of students with less than average prerequisites and low motivation. Students in group 2 have good prerequisites but low motivation. Group 3 has bad prerequisites but are motivated. Thus group 4 students are motivated and have good prerequisites. To create motivation in education, a teacher could use this theory to better understand how a student is motivated. Thus creating a better understanding for how to motivate that student.

     

  • 104.
    Härling, Susanne
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Törnhage, Emma
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    "Som snickaren har sin hammare har vi pedagogisk dokumentation": Pedagogisk dokumentation som verktyg för verksamhetsutveckling i förskolan2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd på högskolan i Skövde. I det empiriska materialet har vi sett att förskollärarna har en snarlik syn på vad syftet med pedagogisk dokumentation är och vad det är. De arbetar med arbetsverktyget i olika utsträckning i sitt arbete och ser olika på vikten av arbetsverktyget för utvecklingen av verksamheten. Under kursen på högskolan i Skövde har de tillägnat sig olika kunskaper som leder till att deras arbete utvecklats på olika sätt. De ser begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation men framförallt möjligheter där förskollärarnas egen inställning påverkar hur arbetet ser ut. Att skapa ett fungerande arbete med pedagogisk dokumentation verkar vara en process som sker i steg där ett utvecklat förhållningssätt och teknisk kunskap leder till fokusering på reflektion och utveckling av verksamheten. Vidare diskuteras kring hur utbildningen i pedagogisk dokumentation skulle kunna se ut.

  • 105.
    Härsjö, Christoffer
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Kampen om skolan: Fyra aktörers försök till påverkan av den svenska skolan och den goda medborgaren2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15p

    University of Skövde

    Title The Battle of the School – The attempt of four organizations to influence the Swedish school and the good citizen.

    Number of pages: 43

    Author: Christoffer Härsjö

    Tutor: Erik Andersson

    Date: January 2009

     

    Keywords: Democracy, organizations, school, influence, citizen

     

    This exam discusses the influence of four different organizations in the public school. The chosen organizations are the Confederation of Swedish Enterprise, LO, the Enforcement Authority and the political party Feminist Initiative. They all have different agendas about what they think the school should teach children. These agendas will be analyzed from the point of view of lobbying, corporatism, influencing of public opinion and the theory of curriculum, to find out what impact they have on the Swedish school system. I have studied their homepages on the Internet to see what their agenda is on school issues. It says in the curriculum that the school should form contact with business companies and other organizations so the pupils will be firmly established in society. The questions how much influence these organizations should have and what the contact should be, are however open to suggestions. This will be discussed to try to answer why these four organizations are trying to influence the pupils. There is nothing illegal about the different organizations being in the school trying to co-operate, but different theories about democracy believes this to be either good or harmful. I have discussed possible consequences for the organizations being in school, but the answer depends on what point of view one has of the commission of the school.

  • 106.
    Högberg, Naomi
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Svorstöl, Ingela
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Utomhusmiljön som en lärandemiljö: Sex förskolepedagogers syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen.

    En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor.

    Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet.

  • 107.
    Iversen, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    af Kleen, Susanne
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Problemlösning i grupp - att leverera en lösning: En studie i grundskolans årskurs tre kring samarbete och problemlösningsprocessen2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien har tagit sin utgångspunkt i vårt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vävas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hälle efterfrågar människor med både en förmåga att samarbeta med andra såväl som förmåga att lösa problem. Det krävs även att du ska ta ställning till olika val i många sammanhang. Syftet med den här studien är att undersöka hur och i vilken grad elever i årskurs tre samarbetar när de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats. Eleverna blev tilldela-de en vardagsanknuten problemlösningsuppgift att lösa i mindre grupper, med hjälp av ljudinspelningar och observationer har sedan elevernas samarbete och problemlös-ningsprocess studerats. Resultatet visade att det inte förekom så mycket samarbete mellan alla elever, samt att alla grupper kommit en bit på väg i problemlösningspro-cessen, Det som framförallt utmärkte sig var att ingen av grupperna hade uppnått den fasen i problemlösningsprocessen som berör reflektion och utvärdering av lösningen på problemet. Den största slutsatsen som dragits av den här studien, var att samarbetet fungerade olika i grupperna samt att eleverna ännu inte uppnått nivån som handlar om reflektion och utvärdering i problemlösningsprocessen.

  • 108.
    Jacobsson, Annelie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Hjerpe Svensson, Catarina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Tibblin Engdal, Lillemor
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Man hör det när man säger det: En learning study om elevers möjligheter att urskilja vokalljudet som föregår den dubbeltecknade konsonanten2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftade till att undersöka hur innehållets behandling under lektionernamöjliggör för eleverna att urskilja vokalljudet som föregår den dubbeltecknadekonsonanten. Forskning visar att dubbelteckning är en av de svåraste stavningsreglernai svenska språket. Att kunna urskilja vokalljudet är grundläggande för att eleven skallkunna avgöra om det skall vara en eller två konsonanter direkt efter vokalen.Med variationsteorin som utgångspunkt genomförde vi en learning study med elever iåldern 10-12 år. Tre lektioner genomfördes och dokumenterades med videoupptagning.Vi analyserade därefter hur innehållet i varje lektion behandlades av läraren ochjämförde det med elevernas förmåga att stava dubbeltecknade ord före och efterlektionen.Resultatet visade att elevernas möjligheter att urskilja vokalljudet som föregår dendubbeltecknade konsonanten under de tre lektionerna skilde sig åt beroende på denbenämning av vokalljudet som användes. Under den första lektionen gavs elevernamöjlighet att urskilja vokalljudet med benämningen låter/låter inte som i alfabetet.Under både andra och tredje lektionen användes benämningen lång/kort vokal. Vidjämförelse mellan resultaten på för- och eftertest, visade studien att eleverna från denförsta lektionen uppvisade störst förbättring i förmågan att stava dubbeltecknade ord.Det vi fann vara avgörande (den kritiska aspekten) för elevernas lärande i studien ärbenämningen av vokalljudet.

  • 109.
    Janefur, Annika
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Sjöblom, Sandra
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    "Jag vill spela Pettson och Findus!": En studie om hur barn i femårsåldern interagerar med ett datorspel2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien grundar sig i ett intresse för hur barn interagerar med datorspel. Datorer och datorspel blir mer och mer vanliga i barnens omvärld. Syftet med studien är att belysa och beskriva hur barn i fem års åldern gör när de spelar ett datorspel och hur de interagerar med det. Vi belyser bland annat hur barnen tolkar ikoner, hur de förstår den auditiva informationen i kombination med bilderna, och vilka strategier de använder för att ta sig vidare i spelet. Vi studerar också vad de minns när de spelar spelet för andra gången. Studien har en kvalitativ ansats och ett kontrollerat experiment används som metod, för att få svar på våra frågeställningar genomfördes observationer vid två tillfällen på fyra respektive tre barn. Resultatet visar att barnen använder sig av flera olika strategier för att ta sig fram i spelet. Barnens förståelse och tolkningar av ikonerna och bilderna varierar, likaså tolkningen av den auditiva informationen. Interaktionen mellan datorspelet och barnen är stor.

  • 110.
    Jansson, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Försvunnen och återvunnen motivation: En intervjustudie om elevers bristande motivation för matematikIndependent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 111.
    Jern, Emma
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Mogren, Sara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    "DET DU LÄR MED KROPPEN FASTNAR I KNOPPEN": Lärares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet i undervisningen2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan på elevers kognitiva förmågor upplever vi som ett väsentligt inslag i grundskolans tidigare år. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lärares uppfattningar kring denna inverkan samt deras åsikter kring detta arbetssätt och dess effekter. Metoden som använts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgått från en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Enkäten delades ut till lärare i nio olika grundskolor i två kommuner i Västra Götalands län. Genom enkäten har vi undersökt utbredningen av lärarnas åsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och även gett dem utrymme att motivera och förklara sina åsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan på elevers kognitiva förmågor såsom koncentration, minne och lärande. De uttrycker att de upplever arbetssättet som övervägande positivt och ger även uttryck för sina erfarenheter kring vad det är med arbetssättet som resulterar i de effekter det medför. Resultatet visar bland annat att lärarna ser att arbetssättet tillgodoser elevernas behov av att få använda flera sinnen i sitt lärande.Slutligen diskuterar vi resultatet med utgångspunkt i forskning, litteratur och teori.Bland annat diskuterar vi den fysiska aktivitetens placering i undervisningen, om den bör integreras eller fungera som en paus. Vi diskuterar även vikten av ett varierat arbetssätt för att tillgodose elevers olika lärstilar och öppna upp för användande av fler sinnen i undervisningen.

  • 112.
    Johansen, Linn-Marita
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Söhrman, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Interaktionen i klassrummet: En kvalitativ observationsstudie om pedagogens interaktion med eleven i undervisningen.2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     

    Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15hp

    Högskolan i Skövde

    Titel: Interaktionen i klassrummet – En kvalitativ observationsstudie om

    pedagogens interaktion med eleven i undervisningen.

    Sidantal: 38

    Författare: Linn-Marita Johansen

    Eva Söhrman

    Handledare: Eva Dahlgren

    Datum: Januari 2009

    Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.

    Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet till

    genuina lärandetillfällen och utveckling. Läroplaner och styrdokument betonar att samtliga

    individer har rätt till en jämlik utbildning. Studien har sin utgångspunkt i interaktionen

    mellan pedagog och elev, med fokus på dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktning

    och genomfördes som en observationsstudie i en årskurs tre med två verksamma

    pedagoger. Genom studien framkom att kvaliteten på interaktionen mellan pedagog och

    elev varierade. Vissa elever hade god kvalitet och andra hade sämre, även kvantiteten på

    interaktionen varierade mellan pedagogerna och eleverna. Förfarandet ledde till att vissa

    elever hamnade utanför undervisningen, andra blev passiva, medan en liten grupp

    dominerade och tog för sig av interaktionsutrymmet. Vi anser att studien är relevant för vår

    yrkesprofession då det är viktigt att som yrkesverksam pedagog ha en kvalitativ interaktion

    med sina elever. Medvetenheten om variationen i interaktionen mellan pedagog och elever

    är viktig att uppmärksamma, så att pedagoger utvecklas i sitt uppdrag att nå samtliga

    elever.

     

  • 113.
    Johansson, Carina
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Lans Ajnestål, Camilla
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Pedagogisk dokumentation i förskolan: olika innebörder och konsekvänser2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Resumé

     

     

     

    Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp, Högskolan i Skövde

     

    Titel: Pedagogisk dokumentation – olika innebörder och konsekvenser.

     

    Sidantal: 33

     

    Författare: Carina Johansson och Camilla Lans Ajnestål

     

    Handledare: Susanne Klaar

     

    Datum: Januari 2009

     

    Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.

     

     

     

    Syftet med vår studie är att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebär för pedagoger i förskolan. Vi vill också undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i så fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjälp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att läsa litteratur om vårt valda ämne, har vi kommit fram till att det finns två arbetssätt av dokumentation. De olika arbetssätt som framkom i vårt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin. I de båda arbetssätten kan vi konstatera att det finns fler likheter än skillnader. Det som skiljer dem åt är hur pedagogerna utför och använder dokumentationen. Inom utvecklingspedagogiken avslutas ett tema innan nästa tema påbörjas, det här dokumenteras genom bilder/text. Reggio Emilia filosofin använder dokumentationen som en reflektion och kommunikation till fortsatt arbete, man bygger hela tiden vidare från det ena temat eller projektet till nästa. Dokumentationen utförs i en dialogform mellan pedagoger och barnen. Både utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin ser reflektionen, diskussionen samt att följa barnens utveckling som viktiga inslag i sina arbetssätt. Resultatet har visat att den pedagogiska dokumentationen är till för barnen, pedagogerna, föräldrarna och för utvärdering av verksamheten.

     

  • 114.
    Johansson, Ellen
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    "Det är ju en överlevnadsfråga": Hinder och möjligheter att undervisa i och för Hållbar Utveckling i Engelska A/B2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en semistrukturerad enkätundersökning. Frågeformulär skickades ut till alla engelskalärare på tre gymnasieskolor i länet. De viktigaste resultaten som framkom var att ett av de största hindren för att arbeta med ESD i engelska var bristande kännedom om både skolans uppdrag gällande ESD, men också om vad begreppet innebär innehållsmässigt och didaktiskt. Även litteraturen speglar fortfarande uppfattningen att ESD till största del handlar om miljöfrågor och det finns mycket få praktiska råd vad gäller ESD i språkundervisningen. Det framkom dock framförallt att det verkar finnas stora möjligheter för att föra in ESD i engelskaämnet, eftersom det finns både intresse och motivation för detta bland majoriteten av de tillfrågade lärarna.

  • 115.
    Johansson, Eva
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Eriksson, Jenny
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Barns delaktighet i användningen av media och IKT i förskolan2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Today's children characterized and named according to Palfrey and Gasser for digital natives. Children are shaped by the use of media and ICT (Information- and Communication Technology) in a natural way. If their participation in environments where the media and ICT is common, it leads to other conditions

    than the previous generations.

     

    The purpose of this study was to understand and describe what teachers say and do to create involvement in children's use of media and ICT tools. The former media education development works carried out at preschools in Piteå municipality was the starting point and inspiration for the study.

     

    Study was based on a qualitative approach. Qualitative interviews and participant observations were carried out at one preschool in Piteå. Methods enriched each other and gave a credible performance. The results are presented on four thematic areas - preschool use of media and ICT, children's involvement with media and ICT, home versus preschool, media and ICT infrastructure. It appeared in both theoretical and empirical research material that the media educational approach is playful, with a focus on opportunities and that it streamlines the children's learning. Curriculum for the preschool set to multimedia and information technologies can be used in preschool, both in the creative processes and the enforcement. There are no guidelines to media education should be in a preschool. The study showed, however, one advantage of working as there is another approach to achieve the curriculum striving goals.

     

  • 116.
    Johansson, Göran
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Kan du använda vinkelhake, tumstock och vattenpass?: En studie om valideringsverktyg inom byggutbildningen2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper. Resultatet visaratt den praktiska valideringen i många avseenden visar på större kunskap än enkvalitativ intervju men att båda metoderna bidrar med fakta för att kunna validerakunskap.Forskningen kring validering beskriver ett antal begrepp som kan bidra till attsynliggöra forskningens karaktär och att fördjupa kunskapen om validering. Vidarevisar tidigare studier att validiteten vid validering är en av de områden där det krävsytterligare studier och kunskap.

  • 117.
    Johansson, Lina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    ADHD-diagnosens betydelse: -för barn med ADHD och undervisningen2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien belyser uppfattningar om och av barn med ADHD samt uppfattningar av ADHD-diagnosens betydelse för undervisningen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats. Urvalet består av fyra personer som på olika sätt har anknytning till skolan. Barn med diagnosen ADHD uppfattas som impulsstyrda, hyperaktiva och att de har koncentrationssvårigheter. En fastställd diagnos kan å ena sidan ses som en fördel då den sätter ord på barnets svårigheter, men å andra sidan kan den även ses som en nackdel eftersom att diagnosen kan ha en viss stämplande effekt. Undervisningen ska vara individanpassad och därför borde inte diagnosen ha någon betydelse för hur undervisningen anpassas efter individens förmågor. Dock råder en oenighet om detta, och uppfattningen är att det är lättare för eleven att få stöd och resurser om det finns en fastställd ADHD-diagnos. Lämpliga stödåtgärder för de här barnen anses vara en liten grupp, för att minska yttre störmoment, eller en assistent som kan hjälpa barnet att strukturera sin skoldag.

  • 118.
    Johansson, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Musslinder, Kristina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    "HUR ska jag göra det?": pedagogers syn på och utformning av individanpassad undervisning i skolår 32009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan, Lpo 94. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den.

    Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3. Studien utgörs av en fallstudie med observationer och intervjuer, vilka har analyserats och tolkats.

    Resultatet visar att pedagoger använder sig av ett varierande arbetssätt för att möta varje enskild elev. De använder planeringsbok, arbetsschema eller beting i arbetet med att individanpassa undervisningen, vilket innebär att eleverna arbetar självständigt och att uppgifterna ofta är självinstruerande. Pedagogerna anser det enklare att individanpassa i matematik och svenska än i idrott, engelska och de natur- och samhällsorienterande ämnena. Studiens resultat visar att en av fördelarna med individanpassad undervisning är att den utgår just från den enskilde eleven. När undervisningen anpassas efter elevens förmåga och behov, leder det till att eleven känner glädje och en känsla av att den kan. Pedagogerna synliggör i detta sammanhang också möjligheten som ges att kunna utmana de duktiga eleverna. Studiens resultat visar att pedagoger vill arbeta mer individanpassat än vad de gör idag, men ser de yttre faktorerna som hinder för detta.

  • 119.
    Johansson, Marie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    De nationella provens påverkan på det pedagogiska uppdraget: - en studie om lärares inställning till införandet av nationella prov i åk 32008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.

    Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.

    Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling.

  • 120.
    Johansson, Petra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Säfverström, Anna-Stina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Elevers attityder till de naturorienterade ämnena: En studie om olika påverkansfaktorer2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade ämnena och vilken betydelse läraren och lärarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i årskurs nio från två olika skolor.

    Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade ämnena och att dessa till stor del påverkades av lärarens förhållningssätt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos läraren: pedagogisk förmåga, goda ämneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att påverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske. Studien visar på att de elever som givits möjlighet till att påverka var mer positivt inställda till samt kunde se fördelar med sin påverkan än de som inte fått denna möjlighet. Vidare kan även en koppling göras mellan elevernas attityder och undervisningens avsaknad på relaterbarhet till vardagslivet.

  • 121.
    Johansson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Nylund Karlsson, Jenny
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Samarbete - ett pedagogiskt arbetssätt: En intervjustudie om förskolans och förskoleklassens samarbete inom matematik2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet är att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda på potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsätt och innehåll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna använder och hur pedagogerna utformar arbetssättet/arbetsätten inom matematik med hänsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsområdet baseras på erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehåll i flera år och ofta på samma sätt. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på åtta intervjuer varav fyra med förskollärare i förskola och fyra med förskollärare i förskoleklass.

    Resultatet visar att det inte förekommer något samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass. Den enda samarbetsformen som förekommer är i form av överlämning och mottagande av barn mellan verksamheterna. I intervjuerna framkommer det att pedagogerna i de båda verksamheterna arbetar likartat inom matematik. Då inget samarbete förekommer och informationen om pedagogernas arbetssätt och barnens kunskapsnivå vid överlämningen är bristfällig tas inte barnens tidigare intressen, kunskaper och erfarenheter tillvara i arbetssättet.

    I metoddiskussionen lyfts frågan om resultatet hade blivit annorlunda om det hade funnits ytterligare följdfrågor till intervjufrågorna. Resultatdiskussionen berör orsaken till varför det inte finns ett samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass. Vidare diskuteras om det skulle gå att motverka orsaken som förhindrar samarbete mellan verksamheterna.

  • 122.
    Jonsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Hertzberg, Petra
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Ditt uppdrag är mitt uppdrag: Lärares tankar kring att få till stånd ett gemensamt synsätt2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att ur ett lärarperspektiv synliggöra problematiken med att få till stånd ett gemensamt synsätt vad gäller barns utveckling, kunskap och lärande mellan lärare i förskoleklassen och grunskolans år ett. Frågeställningen var: Vilka faktorer anser lärare främjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsätt?

    Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjälp av inspelade intervjuer av sex lärare varav tre är verksamma i förskoleklass och de andra tre i årskurs ett.

    I studiens resultat framkom en mängd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att främja en gemensam syn. Det mest primära var att lärarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansättning, samt att tid avsätts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling. Det visade sig också att det inte räcker med att en faktor uppfylls- om exempelvis tid finns men viljan till smatal inte finns nås inget resultat i sig. Det visade sig att den ena faktorn inte utesluter den andra, samt att de faktorer som ses som hinder även kan framsrå som möjligheter.

  • 123.
    Jonsson, Micael
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Elisson, Micael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Skulle jag kunna det?: En studie om yrkeselevers uppfattningar vad yrkesläraren förmedlar via sin bedömning2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolverket gjorde år 2000 en granskning som visade på brister i lärarnas kunskaper om kursplanerna. Aktuella inspektionsrapporter (2008) visar att lärare måste förbättra kommunikation av undervisningsmål och betygskriterier till eleverna. Syftet med stu-dien var att belysa vad några elever på två yrkesförberedande program uppfattar, att lä-raren förmedlar vid bedömning av kunskaper och kunnande i karaktärsämnen. Studien är en kvalitativ intervjustudie och baseras på sju intervjuer av elever på två yr-kesförberedande program. Författarna använder i sin resultatanalys fyra i studien genomgående tema vad läraren förmedlar vid bedömning i karaktärsämnen på yrkes-förberedande program. Studien visar att kommunikationen av mål och betygskriterier med eleverna uteblir, vilket leder till att eleverna uppfattar att läraren förmedlar otydlighet i framställning av mål och kriterier. Därför sätter de stor tillit till lärarens kompetens i yrket de utbildar sig till. Läraren förmedlar också makt i olika bedömningssituationer på grund av att eleven inte vågar hamna i en konfliktsituation med läraren eftersom det kan påverka bedömningen samt att läraren ställer dolda krav som grundar sig i lärarens yrkeskom-petens snarare än de styrdokument som bör följas vid bedömning. Studien visar också att teoretiska prov och självständighet har stor betydelse för vad läraren grundar sin be-dömning på i karaktärsämnen på yrkesförberedande program.

  • 124.
    Kallhede Lundvall, Ann-Christine
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Med kroppen som verktyg: Hur ser lärarutbildare på kroppsspråket?2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att bedöma en person utifrån de signaler den skickar är ett instinktivt beteende. Denna studie har två olika delar. Den första är en observation av hur man kan uppfatta en lärares ickeverbala kommunikation med avseende på användandet av röst, mimik, gester och ögon. Dessa olika bitar brukar räknas som ”kroppsspråk”. Den andra delen är en diskussion mellan några lärarutbildare på en högskola rörande just kroppsspråkets betydelse. Hur ser dessa lärarutbildare på kroppsspråk? Kan det vara betydelsefullt för lärarstuderande att göras uppmärksamma på hur de kommunicerar parallellt med de sagda orden?

    Genom att först observera i en klassrumssituation såg jag konkreta exempel på hur en lärare kommunicerar med eleverna. Observationen fick sedan, som en berättelse, ingå tillsammans med några bilder i ett stimulusmaterial som lärarutbildarna diskuterade kring. Tanken var att de skulle kunna förhålla sig till samma situation. Dessutom fick de tala om sina egna erfarenheter och tankar kring kroppsspråk.

  • 125.
    Kannius, Gunnel
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Larsson, Linda
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Mål att sträva mot: en kvalitativ intervjustudie kring lärares tolkningar av strävansmål i grundskolans kursplan i matematik2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar. Lärarna, vilka medverkar i denna studie, har olika lång arbetslivserfarenhet inom läraryrket. Resultatet visar att lärare gör olika tolkningar av de två strävansmålen samt att de också tolkar själva begreppet strävansmål olika. Resultatet visar också att lärare anser att tolkningen är svår. Vi drar slutsatsen att dessa olika tolkningar kan få följder för intentionen om en likvärdig skola för alla.

  • 126.
    Karlsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Johansson, Ida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Barns utveckling och lärande i utemiljön: Pedagogers uppfattningar av fenomenet utemiljö i förskolan2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande då den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lärande i utemiljön. I studienanvände vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrån en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lärande då barnen ges möjlighet att träna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lärande innehåll samt att den främjar barns hälsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptäckare och observatör. Vi önskar att vår studiekommer att bidra till en djupare kunskap om fenomenet utemiljö och att våra blivandekollegor samt lärarstudenter kan ta nytta av vår forskning.

  • 127.
    Karlsson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Persson, Marie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    "Målet är att dom ska fixa så mycket som möjligt själva": En kvalitativ studie om förskolans inomhusmiljö som ett pedagogiskt redskap för barns självständighet.2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

     

     

     

    Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp

    University of Skövde.

    Title: “The aim is for them to manage as much as possible on their own” – a qualitative study of preschools´ indoor environment as a pedagogical tool for the independence of children.

    Number of pages: 31

    Author: Jenny Karlsson, Marie Persson

    Tuto: Gunvi Brobeg

    Date: 2009-01-28

     

    Keywords: Independence, indoor environment, preschool, pedagouge

     

    This study aims at examining the indoor environment of three different preschools as a pedagogical tool for the independence of children. Is the design of the premises adapted to the height of the children? Can they themselves reach the material they need and is it possible for them to reach their outdoor clothes or do they constantly have to ask for help? In order to acquire a deeper understanding of the different views of the three preschools, the question is asked: what are the pedagogues thoughts of the indoor environment of their own preschool in the perspective of childrens independence and what affects their choice of furnishing, planning etc? The preschool curriculum clearly states that the children must be given the opportunity to develop their independence. We have experianced that the pedagogues feel that they are unable to plan the environment as they wish and thus, interest is also pointed towards the question: are there any limiting factors that affect the design of the indoor environment, and, that being the case, which are they?

     

    The study is based on qualitative observations and interviews because it is in its interest to discern patterns and categories rather than quantity. First, the premises of the preschools were observed, and then two pedagogues at each preschool were interviewed separately about their views on the indoor environment of their preschool. The study showed that the three preschools are focusing on designing the indoor environment according to the current group of children, yet are limited by such things as: Premises, Economy, Time and The age of the children. In spite of these limitations, the observations showed that most of the material and furnishing was adapted to the height of the children, which leads to icreased independence.

     

     

  • 128.
    Karpeby Johansson, Helena
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Se mig, så finns jag!: En intervjustudie om lärares erfarenheter kring bekräftelse2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi måste spegla oss och få bekräftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon får vi syn på oss själva. Hur vi speglas eller bekräftas påverkar den bild vi har av oss själva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lärare anser att bekräftelse innebär samt vad deras erfarenheter av bekräftelsens betydelse för elevers självbild är. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lärare verksamma i klasser med elever i åldrarna sex till tretton år. I studiens resultat framkom att bekräftelse innebär att synliggöra elever. Lärarna arbetar aktivt med bekräftelse som ett verktyg för att bland annat lyfta elever, för att stärka tilltron till den egna förmågan och för att ge eleverna svar på vad som kan vara rätt och fel. Bekräftelse kan uttryckas verbalt, skriftligt och med kroppsspråk. Resultatet visar även att de motiv lärarna uppger sig ha för att bekräfta elever leder till att elevernas självbilder stärks. Slutsatsen är att lärare har en betydande roll i elevens utveckling. När lärare ger positiv bekräftelse, påverkas elevens självbild vilket i sin tur främjar elevens personlighetsutveckling.

  • 129.
    Krancher, Johanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Skrivsvårigheter: Hur lärare arbetar med skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skrivsvårigheter uppmärksammas alltmer i skolans värld i dagens samhälle, och kan uppfattas som ett stort problem bland lärare. Forskare menar att det skrivna språket är en viktig förutsättning för att kunna kommunicera med omvärlden. Därför är det viktigt att lärarna hjälper de elever som har skrivsvårigheter för att kunna utvecklas till skickliga skribenter. Dock är detta inget enkelt fenomen eftersom elever med skrivsvårigheter oftast kan uppfattas som ”lata”, då eleverna oftast inte vill skriva någonting, då de anser det skrivna fult och oläsligt. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur fyra lärare i årskurs 2 arbetar med skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter.

     

    Fyra intervjuade lärare ligger till grund för min kvalitativa studie. Intervjuerna har analyserats utifrån den sociokulturella ansatsen, då jag är ute efter att ta reda på vilka redskap och verktyg som används av lärare i undervisningen för elever med skrivsvårigheter. Jag har analyserat materialet utifrån undervisning som innehåller underrubrikerna – skrivutveckling och skrivsvårigheter, miljö som innehåller underrubrikerna skrivutveckling och skrivsvårigheter, samt rubrikerna betydelse, upplevelser och metoder för att utgå ifrån syftet för att sedan kunna finna relevanta kategorier av kunskaper och information så som lustfyllt lärande för att tillfredsställa elevens behov, lärarens accepterande för elevers skrivsvårigheter, utvecklande undervisningssituation och resurskapande undervisningssituation.

  • 130.
    Kävrestad, Joakim
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Bergström, Erik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Holgersson, Jesper
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Svensson, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Formella processer för att underlätta studenters mobilitet2018Inngår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, artikkel-id 704Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Inom utbildningar som ger kandidatexamen inom teknik, naturvetenskap och data reser endast 3% av de examinerade studenterna på utbyte (Universitetskanslersämbetet, 2016), vilket är långt under EU:s mål på 20% (Universitets- och högskolerådet, 2018). På Högskolan i Skövde (HS) åkte dock bara 0,78% på utbyte under 2016. Som ett led i att öka studentmobiliteten har Institutionen för informationsteknologi (IIT) vid HS deltagit i UHR-projektet ”Det akademiska värdet av mobilitet” med fokus på studievägledning och IIT:s syfte har varit att identifiera hinder för utresande och förtydliga studentperspektivet i mobilitetsprocessen. Det är ett välkänt problem inom akademin att det finns ett gap mellan förvaltning och fakultet och att detta förhindrar mobilitet (Souto-Otero, Huisman, Beerkens, Wit, & Vujić, 2013). Ett av de stora hindren vid HS och som identifierades tidigt var att det från ett studentperspektiv var otydligt vem studenterna skulle vända sig till och hur studenternas process från mobilitetstanke till utresa gick till rent praktiskt. Ytterligare framkom att programansvarigs roll i mobilitetsprocessen var otydlig, samt att programansvariga hade bristande kunskap om interna kommunikationsvägar.

    För att bringa klarhet i detta tillsattes en grupp med representanter från programansvariga vid IIT, internationaliseringssamordnare, samt representanter från flera roller i HS förvaltning som är inblandade i mobilitetsprocessen. Projektgruppen fick som uppgift att etablera gemensamma processer för studentmobilitet från tre perspektiv: studentens, programansvarigas samt ett högskoleövergripande. Projektgruppen har även haft som målsättning att identifiera hinder i programstrukturer (exempelvis förkunskapshinder) samt identifiering av partnerlärosäten och hur kommunikationen med dessa partnerlärosäten skall ske i praktiken.

    Projektet har genomförts under totalt 18 månader, främst i form av workshoppar med fokus på modeller för att beskriva de processer som finns eller borde finnas i verksamheten. Totalt har 11 workshoppar genomförts och de framarbetade modellerna har även validerats av en utomstående modelleringsexpert. Under våren kommer även modellerna att presenteras för alla övriga institutioner vid HS i syfte att implementera arbetssättet högskoleövergripande. Ett direkt resultat av denna arbetsprocess är att olika nyckelaktörer upplever att ansvar och rollfördelning förtydligats vilket i sin tur medfört en upplevelse av betydligt kortare och mer effektiva kommunikationsvägar: alla vet vem som skall göra vad och när.

    Projektet har även resulterat i ett förbättrat studentperspektiv, vilket rent konkret innebär att studenter på ett betydligt mer lättillgängligt sätt kan få information om hur processen för utbytesstudier ser ut samt vart de kan vända sig med sina frågor. Samtidigt bidrar den interorganisatoriska samsynen över processen kring utbytesstudier till att risken för att studenter får felaktig information av berörda aktörer minimeras då rollfördelning och ansvarsområden förtydligats.

    Huruvida det går att fastställa ett orsakssamband till projektet är osäkert, men antalet studenter som nominerats för utbytesstudier har ökat kraftigt på IIT under 2017. Från projektstart är den totala ökningen 49% och innefattar flera utbildningsprogram som innan projektets genomförande haft inga eller få studenter som varit intresserade av utbytesstudier.

    På presentationen kommer vi att redovisa resultaten av projektet mer i detalj och även förevisa de tre generiska modellerna eftersom dessa kan användas av andra lärosäten som behöver klargöra roller, informationsflöden och processer kring mobilitet.

     

    Referenser

    Souto-Otero, M., Huisman, J., Beerkens, M., Wit, H. d., & Vujić, S. (2013). Barriers to International Student Mobility:Evidence From the Erasmus Program. Educational Researcher, 42(2), 70-77. doi:10.3102/0013189x12466696

    Universitets- och högskolerådet. (2018). Eurostudent VI - studentmobilitet. Retrieved from https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/lika-mojligheter/eurostudent/eurostudent-vi-studentmobilitet-20180131.pdf

    Universitetskanslersämbetet. (2016). Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16. Retrieved from http://www.uka.se/om-oss/publikationer--beslut/statistiska-meddelanden/statistiska-meddelanden/2016-12-08-internationell-studentmobilitet-i-hogskolan-2015-16.html

  • 131.
    Kävrestad, Joakim
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Zaxmy, Johan
    Högskolan i Skövde.
    Modig, Dennis
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Könsidentitet – dealbreakers vid utbildningsval2018Inngår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, artikkel-id 705Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Nätverks och systemadministration (NSA) är en teknisk IT utbildning som traditionellt sett haft en homogen studentgrupp, med nästan uteslutande manliga studenter. Det finns dock ett mål från Högskolelagen om att aktörer inom högre utbildning ska arbeta för en breddad rekrytering till högre utbildning och därmed med diversifierade studentgrupper (Sveriges Riksdag, 2018). Vidare finns det flera studier som påvisar att dynamiken i en grupp förbättras om den är mer diversifierad och detta ensamt är en anledning att bland annat sträva efter en jämnare könsfördelning (Curşeu et al. 2017; Curşeu & Sari, 2015; Hansen et al., 2015 ). För att arbeta vidare med att uppnå en jämnare könsfördelning på NSA-utbildningen har en enkätstudie bland studenterna i årskurs ett utförts. Syftet att kartlägga om det finns några skillnader mellan könen avseenden hur de upplever utbildningen och vilka aspekter de värderar högst vid valet av utbildning. Vi har valt att fokusera på befintliga studenter inom utbildningen i årskurs ett då den studentgruppen har ca 10 % kvinnliga studenter.

    Med studiens resultat hoppas vi kunna identifiera skillnader i vilka aspekter som är viktiga för studenter av olika kön när de väljer utbildning samt strukturer i utbildningen som bidrar till en snedvriden könsfördelning. Vi kan senare arbeta vidare med de problem vi identifierar och förhoppningsvis uppnå en jämnare könsfördelning på utbildningen.

    Enkäten skickades till 59 studenter på utbildningen, varav 21 svarade. Av dem angav 14 att de identifierade sig som män och 6 att de identifierade sig som kvinnor.  En person angav annat/vill ej uppge på frågan, detta svar har tagits bort från analysen då syftet är att se skillnader i svaren mellan män och kvinnor. I första delen av enkäten fick de svarande rangordna vilka av åtta egenskaper de värderade högst när de valde utbildning. Generellt så värderade alla svarande möjligheter till jobb, intresse för området och kunniga lärare högt. Den skillnad som kunde observeras mellan könen var dock att de kvinnliga svarande rankade möjligheterna till jobb högre än de manliga svarande. Samtliga kvinnliga sökande rankade möjligheten till jobb som den viktigaste eller näst viktigast aspekten, svaren från männen var mer varierande. 71 % av de manliga svarande att ”området är intressant” som den viktigaste aspekten där svaren från de kvinnliga deltagarna var mer spretiga.

    Deltagarna fick sedan svara på hur de upplevde utbildningen. Här observerades skillnader mellan hur män och kvinnor bedömde hur deras förkunskaper påverkade deras möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Sammantaget svarade kvinnorna i högre grad att de saknat förkunskaper och därför haft svårt att tillgodogöra sig utbildningen. Något som stärker bilden att kvinnor valt utbildningen för att den leder till jobb i högre grad än de manliga svarande.

    Sammantaget visar enkäten att de män och kvinnor som deltagit i studien i stort rankar samma egenskaper hos en utbildning högt. De kvinnliga svarande lägger större vikt vid möjligheterna till jobb och de manliga rankar intresset för området högre.

     

     

     

     

    Referenser

    Curşeu, P. L., Chappin, M. M., & Jansen, R. J. (2017). Gender diversity and motivation in collaborative learning groups: the mediating role of group discussion quality. Social Psychology of Education, 1-14.

    Curşeu, P. L., & Sari, K. (2015). The effects of gender variety and power disparity on group cognitive complexity in collaborative learning groups. Interactive Learning Environments, 23(4), 425-436.

    Hansen, Z., Owan, H., & Pan, J. (2015). The impact of group diversity on class performance: evidence from college classrooms. Education Economics, 23(2), 238-258.

    Sveriges Riksdag (2018). Högskolelag (1192:1434). Tillgänglig på internet: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 [Hämtad 2018-02-13]

  • 132.
    Larsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Larsson, Marie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Kinestetisk lärstil och lärares undervisningsmetoder: En intervjustudie om möjligheter och hinder för att främja lärandet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Resumé

    Studiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån.

    Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan.

    Författarnas tolkningar av lärarnas svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet. Arbetssättet av lärarna skiljde sig inte nämnvärt åt, eleverna med det kinestetiska lärandet skulle ha tillgång till en stor mängd konkret material som både lockar till att bygga, fritt eller efter ritningar, samt till att konstruera mönster, vilket är matematikens bas. Lärarna försökte göra undervisningen så varierande som möjligt för att ta tillvara på elevernas förmågor. I olika teman vävdes matematiken in och användes även utomhus. Där kunde eleverna sortera föremål, leta siffror, uppskatta antal och leta efter geometriska former som var av vikt för de som lär kinestetiskt.

    Resultatet visar att det var läraren som måste använda en undervisnings stil som passade eleverna med det kinestetiska lärandet, det vill säga att undervisningen inte skulle ske på lärarens villkor utan på elevernas. Det var även viktigt att använda olika metoder som läraren själv trodde på, för annars tror inte eleverna att de kommer att lyckas i sitt lärande.

  • 133.
    Larsson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Rosengren, Ida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Hälsofrämjande arbete i förskolan?: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om hälsofrämjande arbete i förskolan.2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälsofrämjande arbete i förskolan och dess inverkan på barns hälsa ser vi som viktigt för vår yrkesroll att studera. Det är viktigt att barn får en hälsosam grund att stå på tidigt i livet, och främst i förskolan där de befinner sig långa stunder i sina tidiga år. Syftet med studien var att undersöka om, och i så fall vilka uppfattningar förskollärare har i det hälsofrämjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssätt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollärare på tre olika förskolor och det var även där vi gjorde våra observationer. Vårt resultat visar att de förskollärare vi intervjuade uppfattar hälsa ur ett brett perspektiv och de arbetar hälsofrämjande i förskolan på liknade sätt. Förskollärarna ser positivt på sitt hälsofrämjande arbete och de är medvetna om de effekter det medför. De är också medvetna om de risker hälsofrämjande arbete kan medföra och ser sig själva som en begränsande faktor.Slutsatsen med studien är att förskollärare uppfattar hälsofrämjande arbete på liknande sätt och deras hälsofrämjande arbetssätt skiljer sig endast vid kost och tandborstning. Deras uppfattningar om hälsofrämjande arbete är att barn bör vistas utomhus för att utmanas mer fysiskt, och inomhus ska barn känna ett lugn och en trygghet med kamrater och förskollärare. Förskollärarna uppfattar kost som en stor riskfaktor i det hälsofrämjande arbetet och några arbetar aktivt med att utesluta onyttigheter i förskolan. Dessa förskollärare arbetar även aktivt med tandborstning medan de andra inte gör det men de ser den hälsofrämjande vikten av det.

  • 134.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Med enkla medel öka genomströmning2018Inngår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, artikkel-id 720Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    En ständig utmaning inom högre utbildning är att utbildningsprogram ska uppnå ett högt söktryck och hög genomströmning av studenter, annars finns risken att ett dåligt rykte sprider sig om utbildningen. En låg genomströmning kan vara en negativ indikator som medför att blivande studenter väljer att söka en annan utbildning, vilket påverkar söktrycket negativt. Näringsliv kan anse att examinerade studenter inte håller måttet jämfört med utbildningar med gott rykte, där söktrycket är högt och många studenter tar examen, oavsett hur bra utbildningen egentligen är. Min studie har fokuserat på hur utbildningsprogram kan uppnå en högre genomströmning genom att använda små resurser och tekniker utan att förändra utbildningens krav eller kursinnehåll drastiskt. Studien omfattar ett utbildningsprogram inom Data och IT mellan åren 2011-2016. Två gånger per år har studenterna intervjuats enskilt med fokus på att identifiera faktorer som påverkar deras studier och studieresultat, positiva som negativa (Zheng, 2015; Serrano-Cámara, 2014; Williams & Williams, 2011). Under åren 2011-2012 hade utbildningsprogrammet lägre än 25% genomströmning av de 20 ststudenter som antogs första året. För att bemöta problemet om genomströmning användes CDIO-modellen (Conceive, Design, Implement och Operate) (Brodeur, 2011). CDIO består av olika standarder och tekniker i syfte att utveckla en studentmiljö som främjar studentens lärande i första hand. Mitt fokus har varit attanvända CDIO som ett verktyg för att främst öka genomströmningar mellan alla kurser som ingår i utbildningsprogrammet. Statistik från kursutvärderingar och intervjuer med studenter, både nyexaminerade och studenter som valt att avbryta studier, identifierar följande problem:

    • Svårt att se framtida yrkesroller. Studenter som påbörjar studier blir lätt osäkra om rätt utbildningsprogram valts redan i första kurs. Även om utbildningen skulle vara rätt finns risk att studenten väljer ett avbrott eftersom första kursen inte motsvarar förväntningar.
    • Låg studiemotivation. Kurser som anses svåra och ligger utanför intresseområde leder lätt till låg studiemotivation med ett underkänt betyg eller avbrott som följd (Ainun Zainal, 2012; Hasan, 2010; Brophy, 2004).
    • Kunskapsprogression mellan kurser. Studenter har svårt att se hur kurser hänger ihop och ifrågasätter varför de läser en viss kurs. En vanlig fråga är: när används kunskapen? De tförekommer även kurser och moment som inte använts som förkunskapskrav i nästkommande fördjupningskurser.
    • Få examinationstillfällen. Kurser som endast ges en gång per år blir kritiska eftersom de är förkunskapskrav inför fördjupningskurser. En underkänd kurs innebär oftast att fortsatta studier enligt utbildningsprogram inte är möjlig. Alternativen studenterna väljer mellan är att läsa om första året, läsa enligt en individuell studieplan eller att avbryta studierna.

    Resultaten av att införa CDIO-modellens standarder och tekniker bemöter problematiken och genomströmningen ökade till 60-70% under år 2013-2016. I kritiska kurser med låg genomströmning ändrades de pedagogiska greppen så att studentens lärandeprocess förbättrats, utan att ändra på befintliga lärarresurser. En del av förändringen är att identifiera en tydlig ämnesprogression som är relevant för hela utbildningsprogrammet och dess kurser. Tidigt i utbildningen skapades kursmoment som tydligt relaterar till framtida yrkesroll och som ligger till grund för hela utbildningens ämnesprogression. I kombination med att ständigt uppmuntra till kontinuerligt lärande intygar intervjuade studenter att införandet av CDIO-modellen bemöter befintliga problem. Resultatet visar att med enkla medel kunna öka studiemotivation och uppnå en högre genomströmning.

    Referenser

    Ainun Zainal. N.F. et.al. (2012). Students’ perception and motivation towards programming. Procedia – Socialand Behavioral Sciences. Vol. 59. 277-286.

    Brodeur, D et.al. (2011). The CDIO Syllabus v2.0 An Updated Statement of Goals for Engineering Education, Proceedings of the 7th International CDIO Conference. Denmark, Copenhagen, June 20-23.

    Brophy, J (2004). Motivating Students to Learn, 2nd edition, Mahwah, NJ. Lawrence Erlbaum Associates.

    Hasan, A et.al. (2010). A Study of University Students’ Motivation and Its Relationship with Their Academic Performance. International Journal of Business and Management. Vol. 5, Issue 4. 80-88.

    Hubackova. S. & Ruzickova, M. (2013). Motivation in University students’ teching. Procedia – Social and Behavioral Sciences. Vol 83. 304-308.

    Serrano-Cámara, L.M et.al. (2014). An evaluation of students´motivation in computer-supported collaborative learning of programming concepts. Computers in Human Behavior. Vol. 31, 499-508.

    Sheard, J. & Hagan, D (1998). Our failing students: a study of a repeat group. ITiCSE ’98, Proceedings of the 6th annual conference on the teaching of computing and the 3rd annual conference on Integrating technology into computer science education: Changing the delivery of computer science education, Dublin, Ireland.

    Williams, K.C. & Williams, C.C (2011). Five key ingredients for improving student motivation. Research in Higher Education Journal.

    Zheng, S et.al. (2015). Understanding Student Motivation, Behaviors and Perceptions in MOOCs. CSCW ’15 Proceedings of the 18th ACM Conference on Computer Supported Cooperative Work & Social Computing, March 14-18. 1882-1895.

  • 135.
    Lennerholt, Christian
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Söderström, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    CDIO - Öka genomströmning i datavetenskapliga kurser2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Många utbildningsprogram inom högre utbildning har samma grundläggande kurser i utbildningen. Studenter tappar ofta studiemotivationen om grundläggande kurser ligger utanför programmets kärna och har svårt att se kunskapen kurserna ger i ett större perspektiv, trots att de är förkunskapskrav inför kommande fördjupningskurser.

    Vår studie har fokuserat på en sådan kurs i databassystem. Kursen läses av utbildningsprogram med inriktningar som webbprogrammering, systemvetenskap, datavetenskap och nätverk och systemadministration och har haft låg genomströmning av studenter under en femårsperiod.

    För att adressera problematiken har vi använt CDIO-modellen (Conceive, Design, Implement och Operate), som ursprungligen kommer från ingenjörsutbildningar. CDIO består av en mängd principer och metoder för att utveckla en utbildningsmiljö som främjar studentens lärande i en kurs. Vårt primära mål har varit att undersöka hur CDIO kan öka genomströmning i tekniktunga datavetenskapliga kurser.

    Statistik från kursutvärderingar, och samtal med studenter som valt att avbryta studierna visar på en gemensam nämnare: kursens material uppfattas som omfattande, komplext och teknikintensivt, vilket leder till att studenternas studiemotivation brister. Motivation kan definieras och diskuteras på olika sätt, och i denna artikel använder vi fem byggstenar i motivation: student, lärare, innehåll, metod/process och miljö.

    Startsituationen var följande: Kursen i databassystem består av fem omfattande grundområden som examineras av två moment, en salstentamen och en inlämningsuppgift. Av ca 150 registrerade studenter slutförde ca 45% kursen med minst godkänt betyg. Av de resterande har ca 40% betyg U, på samtliga examinationsmoment. Detta har pågått under en femårsperiod, trots att ändringar har utförts för att bemöta kursutvärderingar och befintlig problematik. En drastisk förändring var nödvändig och CDIO-modellen beslutade användas för detta ändamål.

    Resultat av att införa CDIO-modellen visar att efter två kursomgångar har genomströmningen ökat till ca 70 % och antal studenter med endast underkänt betyg har minskat till ca 10%. Kurens innehåll är oförändrat, dvs. inga områden har tagits bort eller minimerats. Även lärarresurser är oförändrade, varken mer eller mindre resurser har påverkat resultatet. Genom att införa CDIO i kursen har studenternas motivation ökat. Genom att justera de pedagogiska greppen har studenternas lärandeerfarenhet förbättrats och deras motivation ökat, vilket är i linje med tidigare forskning. Genom att studenterna uppmuntras i kontinuerligt lärande bidrar pedagogiken i CDIO till att ge studenterna djup kunskap. Genom att fokusera på samtliga fem byggstenar i motivation har genomströmningen och studenternas motivation ökat i kursen. Resultatet öppnar även upp för diskussion för hur CDIO kan användas för att öka genomströmning och studiemotivation i andra datavetenskapliga kurser. 

  • 136.
    Lennerholt, Christian
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Söderström, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Tandläkarskräck ska inte förekomma i examensarbetet2018Inngår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, artikkel-id 721Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Under det tredje året på en kandidatutbildning gör studenterna det som ska vara ”kronan på verket” för deras utbildning – de skriver examensarbete. Lärare som involveras i examensarbetet, exempelvis handledare, examinator eller kursansvarig, har en stor och viktig uppgift i att hjälpa studenterna att göra den här kronan så bra och med så hög kvalitet som möjligt. Examensarbetet rymmer en unik möjlighet som sällan funnits i särskilt hög grad tidigare i utbildningen, att få träffa sin handledare. I mötet mellan handledare och student finns möjlighet till den goda diskussionen, det djupare samtalet där tankar kan utvecklas och där studenter kan få blomma ut i både kompetens och personlig utveckling. Allt detta anser vi vara en del av varje lärares individuella akademiska ledarskap. En del studenters examensarbeten går smidigt och relativt okomplicerat tillväga. Andra studenter fåren betydligt kurvigare väg med många farthinder att navigera kring. Dessa hinder handlar inte enbart om de rent ämnesmässiga, utan lika ofta om dåligt självförtroende hos studenten, eller om en brist på studiemotivation hos studenten. Det finns exempel på handledare, examinatorer och andra involverade som i detta läge tar händerna från studenten och tycker att problemet inte berör dem, att studenten får klara sig själv. Kanske vederbörande till och med suckar över lata eller svaga studenter. Vi tror dock att det är här, i de lite svårare situationerna som vi lärare måste plocka framdet goda akademiska ledarskapet och vår medmänsklighet och inte ge upp så lätt. Vår studie fokuserar på studentens upplevelse om vilka svårigheter som upplevs underexamensarbetet. Studien har pågått under 5 år (2011-2015). Statistik från kursutvärderingar och intervjuer med studenter identifierar följande problem under resan av examensarbetet:

    • Låg studiemotivation. Stort fokus med examensarbetet är att på egen hand driva en frågeställning som ska uppnå ett förväntat resultat. I många fall stämmer inte resan överens med förväntningarna, vilket lätt leder till att studentens motivation sänks.
    • Handledaren hjälper inte studenten att komma vidare. Examensarbetet är en mödosam process som ofta kräver en stöttande hand. Handledare bär en stor roll och ledarskap i att vägleda studenten. Tyvärr upplever många studenter att mötet med handledaren har motsatt effekt, att de ständigt påvisar problem som måste lösas. Tyvärr sätts lite fokus på vad som redan håller bra kvalité eller vad studenten gjort bra hittills.
    • Mötet med handledaren är inte ett bekvämt möte. Studenter jämför mötet med ”tandläkarskräck”. Istället för ett forum i syfte att driva studenten framåt samt främja eget initiativ och driv, upplevs mötet som ett forum i syfte att uppfylla handledarens krav. Detta upplevs som motsatt effekt i syftet att låta studentens kunskap blomma ut.

    Vår studie har bemött problematiken genom att införa pedagogiska tekniker i syfte att främja studentens lärprocess och lärarens ledarskap att motivera studenten. Istället för att ständigt diskutera problem läggs stor vikt på hur ledarskap kan öka studentens självförtroende att bli mer självgående. Kursutvärderingar och intervjuer med studenter från de senaste två åren visar att problematiken är bemött väl. Dessa erfarenheter vill vi gärna dela med oss av.

  • 137.
    Lerjéus, Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Serén, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    IKT i undervisningen: En studie kring innehåll och visioner utifrån ett lärarperspektiv2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The concept of IT has developed into ICT (Information- and Communication Technology) over the years. ICT has an increasing impact in society and the Swedish curriculum (Lpo 94) highlights the importance of school to convey lasting knowledge that constitutes the general frame of reference that everyone in society is in need of. The purpose of this study was to find out how teachers perceive and use ICT in secondary school and discover the teachers’ vision concerning ICT.

    The used approach for the study is a qualitative research with a basis of interviews. Four interviews are made with teachers from the early years of secondary school, at two different schools. The results of these interviews indicate that teachers use ICT such as computers, video, digital cameras, tape recorders and projectors, but in varying degrees. The discussion reveals how the teachers’ usage of ICT, as well as their visions, is limited for various reasons. One reason appears to be the confidence that the respondents feel towards older technologies.

  • 138.
    Liljegren, Hanna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Lackdal, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    "JAG SKULLE VILJA ATT DET FANNS UTRYMME FÖR MER FRI LEK. KANSKE": Pedagogers uppfattningar om betydelsen av den fria leken på förskolan2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den fria leken på förskolan är ett ämne som vi upplever har diskuterats mycket på senare tid. Studiens utgångspunkt har varit sex förskollärares uppfattningar om den fria lekens betydelse på förskolan. Metoden som använts har varit kvalitativ och utgått från öppna och ostrukturerade intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor, i en kommun i Västra Götalands län. Genom intervjuerna har vi studerat på vilket sätt den fria leken används i verksamheten samt hur stort utrymme den får i relation till styrda aktiviteter. Vi har även undersökt vilken roll förskollärare har i leken samt vilka positiva effekter den har.

    Resultatet av studien visar att förskollärarna ser fri lek som en viktig del i förskoleverksamheten då den utvecklar många förmågor hos barnen, vilket även många författare belyser. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till då de har som åsikt att även de styrda aktiviteterna är betydelsefulla för barnen och verksamheten. Förskollärarna är av olika åsikter vad gäller hur de ska agera då barnen leker, några anser att de vuxna ska vara delaktiga medan andra menar att barnen bör få leka ostört. Studien tar även upp hur förskollärarna upplever föräldrars syn på fri lek samt vikten av att kunna motivera för föräldrar vad den fria leken har för betydelse.

  • 139.
    Lind, Sofie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Sjölin, Malin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Samling inomhus eller utomhus i förskolan: - är det skillnad?2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I läroplanen för förskolan Lpfö-98 står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus.

     

    Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år.

     

    Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus. Vilket inflytande barnen ges och på vilket sätt de kan vara med och påverka innehållet i samlingen är beroende av lärarens förhållningssätt och synen på barns lärande.

  • 140.
    Lindblad, Emelie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Olsson, Elin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Hinder och möjligheter: En jämförande studie kring lärares och förskollärares tankar av vad som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete i arbetslag2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag. Utsagorna tolkades för att hitta variationer samt likheter och skillnader i förskollärarnas respektive lärarnas uppfattningar. I resultatet presenteras ett antal variationer av uppfattningar genom likvärdiga kategorier, som anses betydelsefulla för samarbete i arbetslag. Resultatet visade på likheter i lärares och förskollärares sätt att uppfatta vad som är viktigt för samarbete, men även skillnader. Tid till att planera och diskutera i arbetslaget, tillåtande klimat, arbetslagets sammansättning och utbildning är exempel på vad som uppfattades vara betydelsefullt. Resultatet sätts sedan i ett sammanhang där vi diskuterar vårt resultat i förhållande till tidigare forskning och vilka konsekvenser detta medför i dagens förskola och skola.

  • 141.
    Lindblad, Josefine
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Persson, Carina
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Mobiltelefonens vara eller icke vara i klassrummet: En studie om lärares erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningssyfte2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Författarna av denna studie har intervjuat sju lärare om deras erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsättningar som krävs för att eleverna ska kunna använda mobiltelefonen i skolarbetet samt på vilket sätt lärare och elever kan använda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lärares erfarenheter av att använda mobiltelefoner som stöd för elevernas lärande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärares erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen är positiva. Vidare visar resultatet att avgörande villkor för att använda mobiltelefonen i undervisningen utgörs av gemensamma regler och skolans inställning till att använda teknologiska verktyg i undervisningssyfte. Respondenterna uttrycker att kunskaper om mobiltelefonernas funktioner redan finns hos eleverna. De lärare som intervjuats anser att det är viktigt att använda teknologiska verktyg då de är en del av samhället. Mobiltelefonens multifunktionella egenskaper kan ersätta många andra mer traditionella pedagogiska hjälpmedel. I denna studie har det vidare framkommit att mobiltelefonen kan vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd. Studiens slutsats är att användandet av mobiltelefoner som stöd för elevernas lärande i undervisningen är en pedagogisk utmaning och ett sätt att ta in elevers vardag in i klassrummet.

     

  • 142.
    Lindblom, Jessica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Att främja studenternas förberedelser inför yrkeslivet2016Inngår i: NU2016 Högskolan i samhället - samhället i högskolan, 2016, artikkel-id 1.3.3Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Högskoleförordningens krav på att studenter ska kunna identifiera sitt kompetensbehov och behov av ytterligare kunskap tenderar att hamna i skymundan inom högre utbildning. Vi har infört ett examinationsmoment som syftar till att förbereda studenterna inför sin yrkesverksamhet och som var relativt enkelt att implementera och som uppskattades av studenterna.

  • 143.
    Lindblom, Jessica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Kjellström, Anita
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Pedagogisk meritering och pedagogisk karriärstege utifrån ett akademiskt lärarskap2018Inngår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, artikkel-id 829Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det är allmänt vedertaget att högre utbildning har flera olika syften, bland annat att förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap, framtida yrkesliv, anställningsbarhet samt bidra till personlig utveckling. För att kunna nå upp till dessa syften behöver det finnas en pedagogisk praktik inom högre utbildning som främjar ett vetenskapligt förhållningssätt till studenternas lärande. Från ett studentperspektiv driver Sveriges förenade studentkårer (SFS) [1] ett arbete för att främja förutsättningar för en god undervisning vid högskolestudier. Ett sätt att främja det systematiska kvalitetsarbetet är att fokusera på pedagogisk meritering av lärare. I arbetet med att revidera samt vidareutveckla innehållet i och processerna för pedagogisk meritering vid lärosätet har utgångspunkten varit att meritera engagerade, kunniga och ämneskompetenta lärare med hänsyn till lärargärningens olika möjligheter och begräsningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Det övergripande syftet för lärosätets modell för pedagogisk karriärstege är att bidra till den excellenta lärmiljön genom kvalitetsdrivande högskolepedagogiska processer i högre utbildning. Målet med den pedagogiska karriärstegen är att kompetensutveckla och bedöma ämneskunniga lärares skicklighet i att bedriva pedagogisk verksamhet i praktiken. Detta kan exempelvis ske genom att stimulera lärare att utveckla en hög pedagogisk kompetens, stimulera lärosätet och institutionerna att skapa goda förutsättningar för pedagogisk utveckling samt uppmärksamma och premiera hög högskolepedagogisk kompetens hos undervisande personal.

    Motiveringen till att utgå ifrån begreppet akademiskt lärarskap (eng. Scholarship of Teaching and Learning [2], SoTL) för den reviderade pedagogiska karriärstegen är att den är i linje med Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) uppdaterade rekommendation [3] om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande (Rek 2016:1).

    I vårt bidrag åskådliggörs det akademiska lärarskapet utifrån ett högskoleperspektiv, med utgångspunkt i processen att revidera och förankra synen på pedagogisk meritering och denpedagogiska karriärstegen vid lärosätet. I styrdokumentet ”Riktlinjer för pedagogisk karriärstege vid Högskolan i Skövde” (Dnr HS 2017/405) [4] beskrivs begreppet akademiskt läarskap som ”… att ha ett vetenskapligt förhållningssät till kunskap och kunskapsbildning och vad det innebä att vara lärare i höre utbildning. Det akademiska lärarskapet innebär en kvalitetsdrivande strategi där läraren reflekterar över och argumenterar för sin lärargäning i ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Ett akademiskt lärarskap innefattar förutom skicklighet i undervisning och handledning även inslag av pedagogisk kritisk sjävreflektion”. Som ett resultat av det genomförda reviderings- och utvecklingsarbetet har exempelvis begreppet akademiskt lärarskap introducerats i lärosätets utvecklingsplan 2017-2022 [5] samt att ett råd för högskolepedagogisk meritering har inrättats. Vi kommer att beskriva vå utvecklings- och revideringsprocess och beskriva de möjligheter och utmaningar som vi stött på i olika sammanhang under resans gång med att förankra begreppet akademiskt lärarskap i organisationen. Dessutom diskuterar vi våra förväntningar och farhågor under det pågående och framtida arbetet. Vi hoppas att inspirera andra lärosäten som planerar att inrätta någon form av pedagogisk meritering utifrån ett akademiskt lärarskap.

    Referenser

    [1] https://www.sfs.se/publikation/agenda-pedagogik

    [2] Kreber, C. (2002). “Teaching excellence, teaching expertise, and the scholarship of teaching.” Innovative Higher Education, 27(1), pp. 5-23.

    [3] REK 2016-1 Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande. Tillgäglig på

    http://www.suhf.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=f66b107a-bb35-44b1-a4bd-98518d2d6950&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedFile_1937ad3d-3d25-4e4d-8dc5-

    9c490b27432e&FileName=REK+2016-

    1+Om+beh%c3%b6righetsgivande+h%c3%b6gskolepedagogisk+utbildning_Dnr+024-16.pdf&Attachment=True

    [4] http://www.his.se/Policies/Forskning_utbildning_forskningsniva/Riktlinjer%20pedagogisk%20meritering%20-%20beslutad.pdf

    [5] http://www.his.se/Policies/StrategierKvalitetOrganisation/utvecklingsplan_for_his_2017_2022.pdf

  • 144.
    Lindblom, Jessica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Svensson, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Några framgångsfaktorer för examensarbetets genomförande och resultat för campus- och nätbaserad undervisning2016Inngår i: NU2016 Högskolan i samhället - samhället i högskolan, 2016, artikkel-id 3.4.3Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet är en synnerligen viktig och utvecklande del i en studentens lärande. I det här bidraget redovisar vi en process som stödjer studenterna under processen som genomsyras av tydlig lärar- och studentsamverkan och ett uttalat studentansvar. Processen bidrar till att erhålla en bra slutprodukt i form av ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar, både på campus och via nätbaserad undervisning.

  • 145.
    Lindh, Malin
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Hur tänker du om begreppet rumsuppfattning?: En studie om hur fem pedagoger beskriver rumsuppfattning2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på småbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmärksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmåga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger från slumpmässigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar på att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning. Studien har sedan analyserats och bearbetats enligt fenomenografins tillvägagångssätt för analyser som följer en viss ordning i fyra steg. Resultatet visar på att arbetet med rumsuppfattning är något som sällan förekommer i förskolan och att personalen visar på och uttrycker sin brist i kunskap om detta.

  • 146.
    Lindström, Sandra
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Hallåsen, Veronica
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Elevers litteraturval: en fallstudie kring elevers val och en lärares intentioner2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i vårt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något. Elevernas intressen speglar ofta deras litteraturval. Läraren är aktiv i sin vägledning och menar att eleverna bör läsa böcker där texten inte är för svår eller för lätt men ändå utmanar elevernas läsförmåga. Läraren anser att det är viktigare att eleverna läser än vad de läser samt viktigt att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. Eleverna uppfattar lärarens intentioner om att välja lagom svåra böcker, dock upplever de inte klassläraren som aktiv vägledare. Slutsatserna av vårt resultat visar att det är betydelsefullt om läraren känner till vad som styr och påverkar elevernas val och att läraren är lyhörd för att på bästa sätt kunna vägleda dem till passande litteratur. Det är också positivt om utbudet är stort, dock måste även utbudet vara varierat så att alla elever ges möjlighet att finna litteratur som matchar deras intressen och behov. Vidare är det viktigt att läraren motiverar sina elever till att se meningsfullheten med läsning. Som lärare kan det vara betydelsefullt om man kan erbjuda eleverna andra alternativ till läsning än den litteratur som finns tillgänglig i biblioteket med tanke på målen i svenska för årskurs 3 som delvis handlar om att eleverna skall kunna läsa olika sorters texter, inte bara skönlitterära. Studien pekar även på att det som lärare är viktigt att ha en tillåtande attityd och uppmuntra det sociala samspelet mellan eleverna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om eleverna i det sociala samspelet diskuterar litteratur eller om en grupp elever pratar om annat, slutsatsen blir även därför att det är av största vikt att läraren är lyhörd inför sina elever. Som läraren bör man synliggöra alla sina intentioner för eleverna, det är till exempel positivt om man är tydlig med att eleverna kan ställa frågor och få hjälp i sina litteraturval.

  • 147.
    Lindwall, Emma
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Alla lär olika: En studie om elevers lärstilar i relation till undervisning och klassrum.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut. Studien skildrar betydelsen för elevernas inlärningsstilar i samband med undervisning och klassrumsmiljön. Uppsatsen grundar sig i två metoder, en kvalitativ och en kvantitativ metod där enkät har används för att samla in empirin. Tre intervjuer med lärare i år fyra och fem och enkätundersökning med 42 elever har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att alla tre lärare har grundläggande teorier om hur lärstilar skall användas i relation till undervisning och klassrumsmiljön. Men det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor. Resultat visar också att "lärstil" som begrepp uppfattas på väsentligt skilda sätt av de olika lärarna. Varken lärare eller elever gjorde någon skillnad på undervisningens planering i de olika ämnena bild, matematik och svenska.

  • 148.
    Ljungberg, Christopher
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Krantz, Niclas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Uppfattningar av problemlösningsförmåga: En kvalitativ studie om lärares uppfattningar av problemlösningsförmåga2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en fenomenografisk studie som syftar till att undersöka ett antal lärares uppfattningar av fenomenet problemlösningsförmåga. Lärare i Svenska grundskolor ska idag bedöma och utveckla elevers problemlösningsförmåga och från och med 2003 har PISA lagt fokus på att mäta elevers problemlösningsförmåga inom matematiken. Resultaten av dessa mätningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper har minskat sedan 90-talet. Vad är det då för förmåga som testas och vad har lärare för uppfattningar om fenomenet problemlösningsförmåga? I den här studien redovisar vi vetenskapliga rapporter som på ett eller annat sätt behandlar fenomenet problemlösningsförmåga. Vi har valt att redovisa dessa studier dels ur ett lärarperspektiv och dels ur ett undervisningsperspektiv. Det insamlade datamaterialet består av åtta intervjuer med grundskolelärare som undervisar i matematik. Respondenterna skiljer sig åt i den meningen att de är av olika åldrar, undervisar i olika årskurser och har olika utbildningsbakgrund. Resultaten indikerar sex kvalitativt skilda kategorier av hur man kan förstå och uppfatta problemlösningsförmåga. Kategorierna vi funnit är

    Förmåga att via kommunikation finna lämplig metod, Förmåga att kunna använda matematiken som verktyg, Förmåga att förstå problemet, Förmåga att redovisa sin lösning, Förmåga att lösa problem i fyra steg samt Förmåga att motiverat ta sig an problem. Vi väljer att diskutera skillnaderna i hur lärare uppfattar begreppet och försöker att dra slutsatser kring vad det kan betyda och hur det kan förklaras. I den här delen ger vi även förslag på fortsatta studier. Vi hoppas att denna studie kan vara av intresse för lärare som vill reflektera över sina egna föreställningar om ämnet.

  • 149.
    Lord, Marianne
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Wallin, Camilla
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Gå bredvid mig -: En studie om förskollärares tal om uppdraget som VFU-lärare i relation till det formella dokumentet2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study contains how pre-school teachers talk about their mission as tutors and their assignments to educate student teachers in relation to the document that contains information concerning practice-based learning. The students are involved in communities of practice regarding pre-schools for children between one year and five years old. The pre-school teachers will share their daily work and pedagogical responsibility in the activities, meaning that the students are expected to show social engagement in interaction between children and adults. When teachers from the University visit the pre-school, the students are supposed to have a lesson or activity with the pupils in the practice class. And afterwards the students, the pre-school teachers and the teacher from University together have a developing discuss about the outcome objectives that the students are supposed to reach during the practice. The teachers from the University are also supposed to serve as a sounding board with whom to discuss ideas. A fundamental idea in the teacher-education in University of Skövde is that the students will be connected to an activity during a longer period. By following the same activity in the pre-school the students get an understanding and confidentiality with the profession. The teacher-education is based on "one foot in practice and one foot in theory". The empirical data is generated through interviews with pre-school teachers who work with children from one to five years old. We have chosen pre-schools in four different communities in the area of Skaraborg. The results of the study show that pre-school teachers are proud of their profession and they are interested in working with student teachers both pedagogical and as a colleague. A concept as collaboration, opportunities, responsibility, and motivation and to believe in future is often expressed by the pre-school teachers when they talk about their work as tutors for the teacher-students. Pre-school teacher’s memories of their own time as teacher-students are very important for their behavior as tutors and the document of practice-based learning, has because of that, not been used as it was meant to be from the University of Skövde, neither by the pre-school teachers nor by students. The result from this study shows that pre-school teacher’s memories, from their own education, are very important in their missions as tutors.

  • 150.
    Lundberg, Karolin
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Eriksson, Emma
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Teknikämnets spår i skolans tidigare år.: En studie om teknikämnets förekomst och karaktär i grundskolans år ett till tre.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spår av teknikundervisning somfanns i grundskolans år ett till tre. Våra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikämnet saknades i år ett till tre, vilket vi ansåg försvåraelevernas chanser att uppnå målen för teknikämnet i slutet av år fem. Trots upplevelsenav att teknikämnet försummas, har vi ändå sett att lärare undervisar i teknik i år ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev därmed att studera teknikämnets förekomst och karaktärmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikämnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrån en kvalitativmetod med deltagande observationer och berättande observationsanteckningar sominsamlingsdata. Datainsamlingen genomfördes på två olika skolor och baseras påtjugoen lektionsobservationer.

    Resultatet visar att lärare i år ett till tre skapar möjligheter för eleverna att tillägna sigtekniska kunskaper och färdigheter, dock omedvetet, vilket vi benämner som doldteknikundervisning. Lärares omedvetna teknikundervisning resulterar i att elever i år etttill tre, genom handling eller resonemang, kan knyta an till kursplanemålen förteknikämnet i år fem. Det framkommer dock att lärarna inte alltid tar tillvara påelevernas initiativ, vilket genererar i att tillfällen att lyfta tekniken går förlorade.

    Vår uppfattning är att lärare är omedvetna om att delar i deras vanliga undervisningtillhör teknikämnet. Vi har sett dold teknikundervisning och tror att den förkommer istor utsträckning, därmed finns det dold måluppfyllelse som inte heller blir synlig förlärarna vid bedömning av kursplanemålen.

12345 101 - 150 of 209
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf