his.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 1 av 1
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hjärn, Marcus
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Revisorn, etiken och skadeståndsrisken: En fråga om fortlevnad2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problembakgrund: Att vara revisor handlar inte enbart om att granska företags räkenskaper, utan också om att själv bli granskad. Den internationella ekonomiska kraschen i början av 2000-talet har skapat en helt ny och hårdare verklighet för professionen, med ökad risk för stämningar och skadestånd. Att bedöma rimligheten i företagsledningens antagande om verksamhetens fortsatta drift och eventuellt uttala tvivel om detta i revisionsberättelsen betraktas som en av revisorns svåraste uppgifter. Här kan i princip två möjliga fel inträffa; antingen går det reviderade företaget i konkurs under det närmaste året utan att revisorn har anmärkt på den fortsatta driften (typfel II), eller så utfärdar hen en varning utan att företaget hamnar på obestånd (typfel I). Båda fallen leder ofta till kritik mot revisorn, vilket kan leda till stämningar och hissnande skadeståndsanspråk från missnöjda klienter eller intressenter. Som utomstående framstår detta som ett problem och leder till följande forskningsfråga: Hur tänker revisorn etiskt kring utlåtande om det reviderade företagets fortsatta drift och den ständigt föreliggande skadeståndsrisken?

    Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån ett etiskt perspektiv beskriva, analysera och skapa en djupare förståelse för revisorns förhållningssätt till utlåtande om det reviderade företagets fortsatta drift och den ständigt föreliggande skadeståndsrisken.

    Metod: För att kunna uppfylla syftet och få den djupare förståelsen har en kvalitativ metod antagits. Ansatsen är abduktiv och empirin är insamlad genom djupintervjuer med fyra auktoriserade revisorer, på lika många byråer och städer i Västra Götalands län. Två av dessa kommer från stora byråer (i denna uppsats definierade som de sju största i Sverige, Big 7) och två från mindre byråer (icke Big 7).

    Slutsats: Revisorns förhållningssätt till skadeståndsrisken vid utlåtande om det reviderade företagets fortsatta drift framstår i föreliggande studie som avslappnat. Även om stämningsrisken finns med i bakhuvudet under revisionsprocessen, så ses den inte som något stort problem och är därför inget som bekymrar majoriteten av informanterna. Detta kan härledas till ett flertal faktorer, bland annat en allmänt låg skadeståndsrisk i landet och det faktum att ingen av revisorerna någonsin har blivit stämd. I ett gränsfall tenderar revisorn därför, i sann utilitaristisk anda, att bedöma skadeståndsrisken som minimal i jämförelse med den skada som varningen kan orsaka klienten. Den självuppfyllande profetian, det vill säga att revisorns varning i sig kan skapa negativa marknadsreaktioner och skada klienten, är en annan framträdande faktor i sammanhanget. Samtliga informanter har respekt för denna effekt, vilket kan förklara deras sparsamma varningsbenägenhet. Klientens egenskaper (bra eller dåliga) spelar också in och kan bli avgörande vid ett utlåtande. Detta tyder på ett dygdetiskt beteende och är vägledande i den utilitaristiska tankeprocessen. Utöver detta görs också rigorösa riskanalyser av nya klienter, och alla informanters byråer har interna eller externa riktlinjer som stöd vid eventuella stämningar. När det gäller det förstnämnda visar studien på att klientens egenskaper kan spela in. Om dessa anses vara negativa eller onormala, nekas klienten, vilket tyder på ett dygdetiskt beteende.

1 - 1 av 1
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf