his.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Carlén, Urban
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Toftedahl, Marcus
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Tactical Incident Commander - an Online Training Game for Incident Commander Training2011Inngår i: Proceedings of the 5th European Conference on Game Based Learning (ECGBL 2011) / [ed] D. Gouscos, M. Meimaris, Academic Conferences Limited, 2011, s. 9-17Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents an online training game for incident commanders to enact and create incident scenarios. The incident commander is the person in command on site when a rescue team is dispatched to a fire emergency. The challenge we are addressing in this work is to design a game and a game-based training process which can be used to support the change of work practice of fire fighters to become incident commanders (i.e. taking on a new professional role). The incident commander training game consists of two integrated parts: the IT artifact and the usage process. The two are integrated to provide necessary support for incident commander training via distance learning. The game is online and comprises three modules: The scenario player; the scenario creator, and; the log tool. The game and its pedagogical usage procedure are based on the theories of communities of practice and experiential learning. The novelty of this application lies in the combination of pedagogical theory and a specifically designed game. In comparison to other games for accident management training, the possibility for domain experts lacking of game design skills to create scenarios is an essential feature. Furthermore, the underlying fire simulation renders better "replayability" than a strictly branched scenario as the scenario creation is actually more of a process of setting conditions for the scenario than predicting each action of the player.

  • 2.
    Barker, Dean
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Nielsen, Jacob
    University of Gothenburg, Sweden.
    Wahlström, Martin
    University of Gothenburg, Sweden.
    Barker-Ruchti, Natalie
    University of Gothenburg, Sweden.
    Carlén, Urban
    University of West, Sweden.
    Maivorsdotter, Ninitha
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Jacob and Martin: Developing digital technology competence in physical education teacher education2017Inngår i: Digital technologies and learning in physical education: Pedagogical cases / [ed] Ashley Casey, Victoria A. Goodyear, Kathleen M. Armour, London: Routledge, 2017, s. 231-246Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Carlén, Urban
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Lindström, Berner
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg, Sweden.
    Design for co-moderation in online learning communities2012Inngår i: International Journal of Web Based Communities, ISSN 1477-8394, E-ISSN 1741-8216, Vol. 8, nr 4, s. 408-421Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to generate implications for organising co-moderation within online learning communities (OLCs) in higher education. Data have been collected from a larger empirical study of a professioinal OLC in general medicine. By using a social perspective on learning, undertaken as a transactional approach, co-moderation can be understood in shared actions, independently of roles. Results indicate how conditions for organising co-moderation emerge as a collaborative affair, by shifting the focus away from the moderator role towards continual discussions on how to participate online. The implications guide organisers and participants of OLCs to create co-moderation that maintains engagement. As students make progress in learning and online participation, they need to continually negotiate their involvement in such a way that further realises the contract created at the beginning of the course.

  • 4.
    Carlén, Urban
    et al.
    Department of Social and Behavioural Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    Maivorsdotter, Ninitha
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Exploring the role of digital tools in running: The meaning-making of user-generated data in a social networking site2016Inngår i: Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, ISSN 2159-676X, E-ISSN 2159-6778, Vol. 9, nr 1, s. 18-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to examine how runners make meaning of digital tools in the dialogues published on a social networking site (SNS) created by and for runners who choose to run alone. The study explores the digital data generated by the runners using global positioning systems, such as how many kilometres have been covered, the average pace, the geographical location, the total climb, health information related to pulse rate and the number of calories burned. Some runners share this kind of data when publishing postings on the SNS. The empirical data consists of published postings of visual graphs and photographs with comments in threads retrieved from the online archives. A transactional approach and practical epistemology analysis are employed to focus on and analyse the meaning-making processes that are located in the social practices that the runners create when participating online. The participants make meaning of digital tools (such as sport watches and associated apps) by: (1) sharing details about their running performances, (2) signalling their presence in the social network of lone runners and (3) planning running events. Digital information is primarily used to reinforce the runners’ identity formation. The meaning-making of digital tools thus becomes a way of highlighting an individual’s social affinity to a runners’ collective. Surprisingly, lone runners do not use the performance-related feedback and health information offered by the digital tools to enhance their running progress when participating in the SNS.

  • 5.
    Carlén, Urban
    et al.
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Maivorsdotter, Ninitha
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Understanding athletes' online participation: A ticket to qualitative research on online arenas2018Inngår i: Digital qualitative research in sport and physical activity / [ed] Andrea Bundon, London: Routledge, 2018, s. 59-79Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Åhlfeldt, Rose-Mharie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Fischer Hübner, Simone
    Karlstad University.
    Carlén, Urban
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Andersén, Annelie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Hälsa och Lärande.
    Eriksson, Nomie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande. Högskolan i Skövde, Forskningsspecialiseringen Framtidens Företagande.
    Björck, Fredrik
    Stockholms Universitet.
    Nohlberg, Marcus
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Förstudie kompetensbehov informationssäkerhet2014Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en förstudie genomförts med syftet att sammanställa forskningsresultat om kompetenshöjande åtgärder inom informationssäkerhetsområdet för att kartlägga utbildningsbehov och identifierade nyttoeffekter. Arbetet har genomförts av forskare från tre olika lärosäten, Högskolan Skövde, Karlstad Universitet och Stockholms Universitet, samt inom tre forskningsdiscipliner nämligen pedagogik, informationssäkerhet och företagsekonomi.

    Förstudien har haft i uppdrag att besvara följande frågeställningar:

    • Hur definieras kompetens?

    • Hur mäter man kompetens?

    • Hur skiljer sig olika typer av utbildningsinsatser avseende nyttoeffekter? Vilka erfarenheter,

      utvärderingar förklaringsfaktorer kan identifieras?

    • Hur och i vilken utsträckning tillgodogörs olika typer av utbildningar?

    • Vad kännetecknar framgångsrika utbildningsinsatser?

      Resultatet visar att kompetensbegreppet är svårdefinierat och det finns ingen tydlig definition av begreppet. Ett försök till en sammanfattande beskrivning av kompetensbegreppet utifrån granskningen är att kompetens innebär en viss uppsättning kunskaper, färdigheter, etik och attityder i en viss kontext. Kompetens innefattar både egenskaper och intentioner där egenskap inkluderar kunskap och färdighet, och intentioner innefattar etik och attityder. Allt måste dock relatera till en kontext och alltid ses i sitt sammanhang.

      Ytterst få studier har fokus på mätning av kompetens både generellt och inom informationssäkerhetsområdet. De studier som genomfört någon form av mätning mäter främst kompetens utifrån det akademiska fältet och då i första hand utifrån ett kunskapsperspektiv. Forskning av mätning på yrkesverksamma är minimal inom de sökområden som granskats i denna förstudie.

      Avseende kompetensbehov, nyttoeffekter, erfarenheter och framgångsfaktorer visar granskningen att framgångsfaktorer generellt är när utbildningsinsatserna för yrkesverksamma har ett praktiknära fokus. Motivationen och engagemanget hos de som går en utbildning är av avgörande betydelse. Det går inte direkt att avgöra vilka utbildningstyper eller aktiviteter som är av störst betydelse utan granskningen visar att en kombination av olika utbildningsformer och aktiviteter är att föredra. Vidare är dialog och diskussion i den dagliga verksamheten av stor betydelse för att bygga upp en hållbar säkerhetskultur i organisationen. Den s k tysta kunskapen ska inte underskattas utan behöver tas i beaktande och stödjas.

      Ytterligare är ledningens engagemang, delaktighet och stöd för utbildningens genomförande av avgörande betydelse om en utbildning ska uppnå en tydlig effekt i verksamheten.

      Granskningen visar att det finns behov av ytterligare forskning avseende kompetensbehov och på vilket sätt olika utbildningsinsatser ger effekt i organisationer. Förslag på ett diskussionsunderlag för framtida arbete har tagits fram. Förslagen innefattar bl a behov av kompetensanalyser, metoder och verktyg för att mäta utbildningseffekter, riktade kompetenshöjande insatser för managementnivån, longitudinella studier för uppföljning av effekter samt utveckling av metoder och verktyg för ett situerat lärande.

    Granskningen har genomförts inom olika disciplinområden vilket har uppfattats mycket positivt av de deltagande forskarna. Eftersom informationssäkerhet är ett interdisciplinärt område krävs också att bredare perspektiv och ytterligare discipliner bör ingå i framtida fördjupade analyser i området. Exempel på tillkommande discipliner är beteendevetenskap, psykologi och juridik. Behovet av kompetens inom informationssäkerhetsområdet lär inte minska i framtiden och ytterligare forskning behövs för att rätt utbildning ska nå rätt person vid rätt tidpunkt och på rätt plats.

    Skövde i mars 2014

1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf