his.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 1 of 1
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Malm, Eric
    Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle.
    CSR inom den svenska klädesindustrin: Problem vid revisionen av leverantörer i utvecklingsländer2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag sker merparten av den svenska klädesindustrins produktion hos leverantörer i tredje världen. De betydligt lägre arbetskraftskostnaderna där är huvudskälet till att denna mycket arbetsintensiva bransch utlokaliserat tillverkningen till främst olika länder i Asien. Länge kunde produktionen i utvecklingsländerna bedrivas utan insyn och kritisk granskning. Respekten för de mänskliga rättigheterna var ofta bristfällig. Arbetsförhållandena i många fabriker var dåliga, med långa arbetstider, låga löner och bristande säkerhet. Olika frivilliga icke vinstdrivande organisationer började rapportera om dessa missförhållanden och detta uppmärksammades av media. Det ökande intresset för situationen i utvecklingsländerna ledde till en insikt hos företagen om att kärnverksamheten inte längre var det enda betydelsefulla området. Det blev allt viktigare för företagen att tillsammans med leverantörerna visa på ett socialt ansvar gentemot sina intressenter och på detta sätt värna om ryktet på marknaden.

    Samtliga intervjuade svenska klädesföretag tar idag ett socialt ansvar och arbetar med skyddet av mänskliga rättigheter gentemot sina leverantörer genom kontinuerliga revisioner av verksamheten. De strävar efter att bygga upp nära och långsiktiga relationer och hoppas därigenom kunna påverka leverantörerna att ta ett större socialt ansvar och förbättra arbetsförhållandena i fabrikerna. Skillnaderna är dock stora. Några företag kom igång tidigt med CSR-arbetet och vissa har definitivt kommit längre än andra. Företagens storlek och tillgång på resurser har betydelse och den tid samarbetet med leverantörerna pågått spelar också en roll i sammanhanget. För mycket övertidsarbete, låga löner och bristande säkerhet i fabrikerna framhålls som de allvarligaste problemen vid revisionerna. De företag som arbetat längst med CSR-frågorna upplever minst problem vid revisionerna, medan de som arbetat kortare tid med CSR verkar ha sämre kontroll över situationen. Revisionerna genomförs alltför sällan och ofta heller inte i egen regi. Inget av företagen tycks heller ha någon granskning av förhållandena och arbetsvillkoren hos underleverantörerna.

    Socialt ansvarstagande har blivit viktigt för företagen, inte minst för att behålla ett gott rykte på marknaden. Flera företag presenterar också sitt sociala arbete i hållbarhetsrapporter. CSR är dock fortfarande långt ifrån en huvudfråga för klädesföretagen. Svårigheter att definiera CSR och dess påverkan på verksamheten innebär också problem med redovisningen. Det finns en konflikt mellan de finansiella målen, som är mät- och redovisningsbara, och de sociala, som är betydligt svårare att redovisa i siffror. Den främsta anledningen till CSR-redovisningen och revisionerna av leverantörerna i utvecklingsländerna verkar vara för att reagera på kritik och för att visa på ett socialt engagemang. Statusen för det sociala ansvaret måste därför höjas och lyftas till en ledningsfråga i företagen, så att mer resurser allokeras till området. För att möjliggöra detta behövs sannolikt ett enklare och mera öppet redovisnings- och revisionssystem för CSR-arbetet. Kanske borde någon form av CSA införas, så att CSR kan redovisas i siffror. Ett enklare och mindre resurskrävande system borde öka förståelsen av det sociala ansvarets betydelse, även hos leverantörerna och underleverantörerna i utvecklingsländerna, och därmed bidra till en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 1 of 1
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf