Högskolan i Skövde

Background: Digitalization is seen as a necessity to manage the increasing burden on the health care system and is accordingly considered an important tool in the transformation to integrated care (Swedish Nära vård). However, when health care is digitalized older persons are at increased risk of being marginalized and dependent on others due to their generally lower digital competence. To address this, several Swedish municipalities offer individual support to older persons in their own home, a service called Digital Coach (DC). As this service is new, the aim is to describe older persons’ experiences of getting individual support with digital needs in the context of home. Method: Semi-structured interviews (n=14) were conducted with older persons who have had DC support in their home. The focus was on older persons’ experiences of the support. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results, preliminary: The overall theme, to be a valued person in the digital society, represents a feeling of being taken seriously and worth investing resources in to gain access to society. Three categories emerged: (1) The need to keep up with the times which means to understand and navigate the new digital landscape with the opportunity for independence and participation, (2) Support and respect in the learning situation, is crucial for feeling comfortable to expose insufficient knowledge, and (3) Increased digital competence empowers autonomy and is manifested as the ability to handle the digital tools and services by your own creates a feeling of joy and satisfaction and increases the opportunity to participate in both social and community activities. Conclusion: The result shows that individual support with digital needs in the context of home increase digital competence in older persons and create feelings of being valued and included in the digital society, which can extend to integrated person-centered care.

Background Every year, patients are affected by suffering and death caused by adverse events in connection with health care and the most common adverse events are healthcare-associated infections (HAI). The Swedish Patient Act from 2015 strengthens the patient's position in health care; however, there is lack of knowledge of how healthcare staff experience the possibilities to make the patient involved in the preventive work of HAI. Aim To describe healthcare professionals' views on the patient's prerequisites to be co-creator in preventing HAI in connection with hospital care. Method This study had a qualitative descriptive design with semi-structured individual interviews. Qualitative inductive content analysis was used to analyse the transcribed interview data. The study setting was a hospital in Sweden in 2015. Interviews were carried out among six healthcare professionals. Results In the analysis, 5 themes and 14 categories were identified in three different domains: Organisation, Healthcare staff and Patient. The result indicates an obstacle in each domain for the patient to become co-creator in preventing HAI. In Organisation domain, a lack of organizational structure such as elaborated working methods to involve the patient was pointed out. In the domain Healthcare staff, it showed that the professionals allocate the responsibility of preventing HAI to the patient but only if they had to or if they trusted the patient. In the Patient domain, the result states that the patient was perceived as passive; they did not take own initiatives to get involved. Conclusion The patient has an important role in successful HAI prevention work and should be considered as an obvious co-creator. Nevertheless, this study shows that neither organisation nor healthcare staff are sufficiently prepared for this. The organisation must make an anchored, structured and systematic work centred on the patient's needs and give more support both to healthcare professionals and patients.

The COVID-19 pandemic, clearly illustrated the magnitude of threat caused by communicable diseases and the importance of public health work. In addition, an aging population, increasing costs of health care, epidemic non-communicable diseases and health issues raised due to climate changes are also present challenges illustrating that the need for a competent public health workforce is greater than ever.

Furthermore, the digitalization that progressively permeates our society also transforms public healthcare profession. For instance, digitalization has the potential to make healthcare systems more efficient; to support a people centered care and increased empowerment, a kind of flipped healthcare is . The digitalization in public health is still in its infancy, and there is a need for how it could be planned, introduced and implemented in an evidence-based manner. Furthermore, digitalization also enables increased cooperation and knowledge sharing and increased access to information, i.e. crucial ingredients in evidence-based work.

The digitalization and the transformation of the public healthcare workers landscape accentuates the need for strong competence in research methodology, theory and how it underpins public health practice i.e. one of the core competencies for public health workers. Public health workers must know how to find information, how to analyze and evaluate evidence from several sources and how this could support evidence-based decisions. Traditionally, public health educational programs include scientific and information literacy as learning outcomes, supported by courses in e.g. research methods, biostatistics and epidemiology. These “methodological courses” are accompanied by “subject courses” with different theoretical aspects of public health. One advantage with separated courses is that students get the chance to fully concentrate on one theory and its complexity, e.g. biostatistics. On the other hand, there is a risk that the relationship to subject courses may be weak. For instance, a course in biostatistics may be focusing on different significance test and how to interpret confidence interval, which are rather complex theory demanding time for reflection and understanding, leaving very little or no time over for putting the analyses in its professional context, discussing how statistical analyses are interpreted and used as support for an evidence based public health decision.

In short, one challenge in an educational program is how to integrate methodological and subject courses in a synergetic way. It is also crucial to consider the progression in scientific method beyond the subject progression in a program. Finally, information literacy, pointed out as one of the 21st century skills in our information society, is also vital for public health workers.

This article describes the method used and findings in a work aiming at developing the progression of scientific literacy, including information literacy, and integration of scientific and subject literacy in a bachelor program in public health. The specific questions addressed in this work was:

- How to increase the integration and synergy between “methodological courses” and “subject courses”

- Evaluate and develop the progression in scientific literary

- Evaluate and develop the progression in information literacy, using library-faculty partnership

Bakgrund/syfte

Högskolan i Skövde genomförde 2018 Studentbarometer som påvisade studenters behov av stöd. Med utgångspunkt från Studentbarometern startade Högskolan i Skövde PIS-projektet (Projekt Integrerat Stöd) som innebär systematiskt och strukturerat stöd i samarbete med fem pilotprogram. 

Folkhälsovetenskapligt program, FHVPG, är ett treårigt kandidatprogram som deltar i PIS-projektet för att stödja studenter till hållbara studier. Programmet har särskilda utmaningar relaterat till genomströmning då det är ett nätbaserat distansprogram som ges på grundnivå. Statistik visar att studenter på distansutbildningar i mindre grad slutför sin utbildning jämfört med campusstudenter (UKÄ, 2017). ”Klassrummet” för studenter som läser på distans är Canvas lärplattform och Zoomvideorum vilket ger särskilda utmaningar för att skapa en miljö som ger möjlighet till att känna tillhörighet. Enligt ”Model for Student Engagement” utvecklad av Korhonen et al. (2019) tenderar studenter som känner engagemang och tillhörighet för sin utbildning och dess sammanhang att i högre grad slutföra i sin utbildning. 

Därför är syftet med Folkhälsovetenskapligt programs delaktighet i PIS-projektet att att ge studenterna möjlighet till hållbara studier, akademiskt skickliga studenter och ökad genomströmning.

Metod

Metoden för projektet utgår från ”Model for Student Engagement”, Korhonen et al. (2019), där tillhörighet, engagemang och delaktighet är centralt. Det första året inom högre utbildning har identifierats som avgörande för kvarvaron och att studenter ska bli engagerade i sina studier. Projektets insatser är systematiskt och strukturerat integrerade i programmet.

Genomförande 

Planeringsmöten där programansvarig för FHVPG, Elisabeth Berglund Kristiansson och studie-och karriärvägledare Cecilia Vikenstrand har använt idéskiss som struktur och kommunikationsplan. 

Information har getts till lärare via möten med styrgrupps- och projektansvariga samt projektdeltagare. Samarbete har skett med kursansvariga lärare för att integrera PIS-projektets stödresurser i kurserna. 

Under första terminen har studenterna kort presenterat sig själva via Canvas lärplattform och genomfört en lära-känna-övning, Fyra F. 

Föreläsning har genomförts av studie- och karriärvägledare kring akademiska ramar. Biblioteket och Studieverkstan har haft workshops med referenshantering, litteratursökning och artikelförståelse. 

Workshops i grupputveckling, utifrån Susan Wheelans teori ”IMGD-Integration Model of Group Development” (2019), har genomförts både för lärare och studenter inom programmet.

Aktiviteter som är kopplade till karriär- och arbetsliv planeras starta under senare delen av första terminen.

Resultat

Förväntat resultat är att PIS-projektet övergår till permanent integrerat stöd i programmets kurser, för att möjliggöra ökad känsla av tillhörighet och engagemang hos studenterna. Detta förväntas leda till mer akademiskt skickliga studenter och fler som slutför sin utbildning.

Referenser

Korhonen V, Mattsson M, Inkinen M, Toom A (2019). Understanding the Multidimensional Nature of Student Engagement During the First Year of Higher Education. Frontiers in Psychology. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.01056 

UKÄ: Distansutbildning i svenska högskola – Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 2017:18 https://www.uka.se/download/18.7dd85270160df71eab213c7/1516027105807/rapport-2017-12-20-distansutbildning-svensk%20hogskola.pdf

Wheelan, S. A. (2017). Att skapa effektiva team: en handledning för ledning och medlemmar. Lund: Studentlitteratur.

Studentbarometern 2018 visade att studenter önskar mer stöd kring introduktion till högskolestudier, studieteknik, akademiskt skrivande, stresshantering, hantera gruppkonflikter och uppskjutandebeteende. Stöd finns redan vid Högskolan men studenterna nyttjar inte det som finns och stödet är åtskilt från ordinarie studier. Projekt integrerat stöd (PIS; 2019-2023) utarbetar former för att integrera stödinsatser till studenter i fem pilotprogram och drivs av programansvariga lärare (PA) tillsammans med funktioner inom verksamhetsstödet, främst Studentstöd, Bibliotek och högskolepedagogisk koordinator. PIS siktar på att bidra till studenternas karriär och identitetsutveckling, ge förutsättningar för hållbara studier och få akademiskt skickliga studenter. Korhonen, Mattson, Inkinen och Toom (2019) föreslår att arbeta parallellt med en individuell process för att utveckla studentens akademiska skicklighet, och en kollegial process där institutionerna bjuder in till delaktighet och tillhörighet. Båda processerna anses vara avgörande för ökat studentengagemang och minskad risk för avhopp. Denna presentation hålls utifrån olika perspektiv såsom PA och olika verksamheter inom verksamhetsstödet: Studentstöd, Bibliotek och Studieverkstan. I kommande avsnitt ges fyra exempel på genomförda aktiviteter och insatser.

Inventering av program PIS startades med en kartläggning av befintliga insatser inom berörda områden på respektive program. Med befintliga insatser, idéskissen och programmens kursplaner som utgångspunkt togs därefter ett reviderat förslag på nya samordnande och mer integrerade insatser fram. Det faktum att PA och kursansvariga arbetade tillsammans gav en tydligare helhetsbild och en större pedagogisk förståelse för hur en insats i en kurs påverkar insatser på andra kurser och på programmet som helhet.

Bibliotek och Studieverkstan PIS har inneburit möjligheten att arbeta ”extra” med lärarna i projektet. Initialt, tillsammans med PA, identifierades kurser lämpliga för undervisningsinsatser. Därefter kontaktade PA kursansvariga för att tillsammans med biblioteket/Studieverkstan planera undervisningen. I vissa fall utvecklades nya undervisningsmoment och examinationsformer. I andra fall anpassades och  ̊återanvändes upplägg och material från ett program till andra program. Resultatet har blivit en bättre progression i studenternas informationskompetens och ett förbättrat samarbete med lärarna. Studieverkstan har skapat nya kontaktytor med lärare och nått ut till nya studentgrupper.

Akademiska ramar ”Vi blev ett vi”, ett spontant uttalande från studenterna själva. Över 100 studenter startade hösten 2020 det nätbaserade kandidatprogrammet inom folkhälsovetenskap. PIS gav kullen en kickstart att lära känna varandra genom att studenterna redan före utbildningens start fick möjlighet att skriva en presentation om sig själva som kunde läsas på programsajten. Det gav en trygghet som förstärktes när studenterna, av studie- och karriärvägledare, introducerades i det akademiska ansvaret för att kunna gå från att vara elev till att bli student. Att få informationen frånstudentstödet var framgångsrikt då ramarna för högskolestudier blev tydligare än om de hade blandats med ämnesinformation från läraren.

Metareflektioner Inom kandidatprogrammet User Experience Design fokuserar vi på metareflektioner för att hjälpa studenterna utveckla akademiskt ansvar samt skicklighet. Meta-reflektionerna genomförs i form av programträffar där varje träff utgår från ett relevant tema (t.ex., grupparbete och studieteknik) och som ger studenterna reflektionsmöjlighet kring sina studier utifrån egna erfarenheter. En student reflekterade exempelvis kring hur mycket studier och studieteknik skiljer sig mellan gymnasium och högre utbildning, vilket kom som en chock. I många av programkurserna ingår också grupparbete, här får studenterna reflektera kring vad som gynnar ett bra samarbete, exempelvis vad som fungerat bra och mindre bra i föregående kurs samt den egna rollen i ett lyckat grupp(sam)arbete.

Referenser

Korhonen V., Mattsson M., Inkinen M., & Toom A. (2019) Understanding the Multidimensional Nature of Student Engagement during the First Year of Higher Education. Frontiers in Psychology, 10:1056. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.01056