his.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Lindblom, Jessica
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Kjellström, Anita
    University of Skövde, School of Health and Education. University of Skövde, Health and Education.
    Pedagogisk meritering och pedagogisk karriärstege utifrån ett akademiskt lärarskap2018In: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, article id 829Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det är allmänt vedertaget att högre utbildning har flera olika syften, bland annat att förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap, framtida yrkesliv, anställningsbarhet samt bidra till personlig utveckling. För att kunna nå upp till dessa syften behöver det finnas en pedagogisk praktik inom högre utbildning som främjar ett vetenskapligt förhållningssätt till studenternas lärande. Från ett studentperspektiv driver Sveriges förenade studentkårer (SFS) [1] ett arbete för att främja förutsättningar för en god undervisning vid högskolestudier. Ett sätt att främja det systematiska kvalitetsarbetet är att fokusera på pedagogisk meritering av lärare. I arbetet med att revidera samt vidareutveckla innehållet i och processerna för pedagogisk meritering vid lärosätet har utgångspunkten varit att meritera engagerade, kunniga och ämneskompetenta lärare med hänsyn till lärargärningens olika möjligheter och begräsningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Det övergripande syftet för lärosätets modell för pedagogisk karriärstege är att bidra till den excellenta lärmiljön genom kvalitetsdrivande högskolepedagogiska processer i högre utbildning. Målet med den pedagogiska karriärstegen är att kompetensutveckla och bedöma ämneskunniga lärares skicklighet i att bedriva pedagogisk verksamhet i praktiken. Detta kan exempelvis ske genom att stimulera lärare att utveckla en hög pedagogisk kompetens, stimulera lärosätet och institutionerna att skapa goda förutsättningar för pedagogisk utveckling samt uppmärksamma och premiera hög högskolepedagogisk kompetens hos undervisande personal.

    Motiveringen till att utgå ifrån begreppet akademiskt lärarskap (eng. Scholarship of Teaching and Learning [2], SoTL) för den reviderade pedagogiska karriärstegen är att den är i linje med Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) uppdaterade rekommendation [3] om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande (Rek 2016:1).

    I vårt bidrag åskådliggörs det akademiska lärarskapet utifrån ett högskoleperspektiv, med utgångspunkt i processen att revidera och förankra synen på pedagogisk meritering och denpedagogiska karriärstegen vid lärosätet. I styrdokumentet ”Riktlinjer för pedagogisk karriärstege vid Högskolan i Skövde” (Dnr HS 2017/405) [4] beskrivs begreppet akademiskt läarskap som ”… att ha ett vetenskapligt förhållningssät till kunskap och kunskapsbildning och vad det innebä att vara lärare i höre utbildning. Det akademiska lärarskapet innebär en kvalitetsdrivande strategi där läraren reflekterar över och argumenterar för sin lärargäning i ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Ett akademiskt lärarskap innefattar förutom skicklighet i undervisning och handledning även inslag av pedagogisk kritisk sjävreflektion”. Som ett resultat av det genomförda reviderings- och utvecklingsarbetet har exempelvis begreppet akademiskt lärarskap introducerats i lärosätets utvecklingsplan 2017-2022 [5] samt att ett råd för högskolepedagogisk meritering har inrättats. Vi kommer att beskriva vå utvecklings- och revideringsprocess och beskriva de möjligheter och utmaningar som vi stött på i olika sammanhang under resans gång med att förankra begreppet akademiskt lärarskap i organisationen. Dessutom diskuterar vi våra förväntningar och farhågor under det pågående och framtida arbetet. Vi hoppas att inspirera andra lärosäten som planerar att inrätta någon form av pedagogisk meritering utifrån ett akademiskt lärarskap.

    Referenser

    [1] https://www.sfs.se/publikation/agenda-pedagogik

    [2] Kreber, C. (2002). “Teaching excellence, teaching expertise, and the scholarship of teaching.” Innovative Higher Education, 27(1), pp. 5-23.

    [3] REK 2016-1 Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande. Tillgäglig på

    http://www.suhf.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=f66b107a-bb35-44b1-a4bd-98518d2d6950&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedFile_1937ad3d-3d25-4e4d-8dc5-

    9c490b27432e&FileName=REK+2016-

    1+Om+beh%c3%b6righetsgivande+h%c3%b6gskolepedagogisk+utbildning_Dnr+024-16.pdf&Attachment=True

    [4] http://www.his.se/Policies/Forskning_utbildning_forskningsniva/Riktlinjer%20pedagogisk%20meritering%20-%20beslutad.pdf

    [5] http://www.his.se/Policies/StrategierKvalitetOrganisation/utvecklingsplan_for_his_2017_2022.pdf

  • 2.
    Mattsson, Anita
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics.
    Flexibel utbildning i praktiken: En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande2009Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine the pedagogical processes that evolve in an "open" design for online learning realized in relation to a specific setting. The study describes and analyzes pedagogical activities in a distance education course in higher education that uses an asynchronous conference system for communication and interaction.

    The study's theoretical framework is based on the CSCL field, and a socio-cultural perspective, where the aim of the research is to create artefacts and environments that support meaning making in practice. The study was conducted in an authentic environment and can be described as an ethnographic exploratory case study. The analysis focuses on how the practice is established and constituted over time. The unit of analysis is ongoing interaction between nine groups of students and their teacher.

    Some overall patterns has been analysed and three models of division of labour emerged in the study. The produced assignments mirror the negotiations the groups’ members have in understanding how and when they will be working with the assignments. The course had a weak educational framing and the participants were responsible for their own learning. The teacher's instructions were intentionally broad and vague, an open design, which allowed the students to use their creativity in the work. Even if the teacher was responsible for monitoring the students' discussions, she did not participate because she thought it was too difficult to understand when her active participation supported the students and when it did not.

    The relations between and within the structuring resources were used in learning communities and the students acted in relation to them. To understand how to divide and allocate tasks, and how to solve problems, is not only done in relationships and people's thinking, but also implicit in learning communities. This means that teachers have to design courses in new ways. The requirements for participation, interaction, and communication, must be determined. The way in which an assignment is formulated structured the students' way to solve the assignments.

     

  • 3.
    Mattsson, Anita
    et al.
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics.
    Karlsson, Mia
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics.
    Lindström, Berner
    Göteborg University, Sweden .
    Silence on the Net: Distance Education Design in a CSCL and Community of Practice Framework2008In: Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2008 (SITE 2008), AACE , 2008, p. 549-556Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is about distance education design in a CSCL framework, building on theories of communities of practice. One teacher and nine student groups in higher education have been followed during one course. An analysis is made on1098 posted contributions, and interviews made with all participants. The result shows that the teacher says she is embraced by socio cultural theories. However, in practice she carries through the course in a constructivist manner, leaving it up to the students to form their pedagogical practice to a great extent on their own. Structuring assignments, feedback, designing for the unexpected, teacher as a co-learner, are aspects highlighted in the analysis.

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf