his.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 18 of 18
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergström, Erik
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Carlén, Urban
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Certifications in Higher Education - Friend or Foe?2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate the uncritical approach among teachers and students of how certifications are used and applied within higher education. This paper offers a clearer image of how to use certification in a learning environment that support student learning and further developing the academia as a learning organisation.  In the last decade universities worldwide has started to adopt certifications offered by multinational corporations, such as Cisco and Microsoft. For example, Cisco’s curriculum is taught in over 10.000 academies such as universities to more than 1.000.000 students currently, which reveals the huge influences those certifications have for the organisation of courses and examination of academic skills.  Academy and industry needs to collaborate to offer students relevant tools and knowledge, but the lack of uncritical views based on scientific values and proven experience challenges teachers to explicit what knowledge have to be taught within academia to reach further academic goals.  The methods used are initially a literature study to identify positive aspects and challenges with integrated certifications. Based on these results, we have performed interviews with students, teachers and certified instructors with different backgrounds.  Literature describing information and communications technology (ICT) certifications mainly refer to positive aspects such as meeting job market needs, standardisation of courses, and decreased time for course development. Challenges identified raise several questions and call for further investigation. Among challenges identified were companies practically deciding examination criteria, student’s recall learnt material rather than understanding concepts, and the usage of non-academic material.  Interviews reveal that students are aware of many challenges, but still the benefits of achieving a certification outweighs. For instance, students rather accept a course with out-dated material and company decided examination criteria that result in a certification than taking a course based on research and examinations that foster creativity through reflection, analysing skills with no certification.  From a teacher and instructor perspective, the interviews reveal that there is awareness about the challenges of using certifications in higher education. One of the pedagogical issues we would like to present is how to create a learning environment with embedded certification in a course rather than basing courses on certifications alone.  This paper also open up for a discussion on how these results affect other areas than the ICT domain, but also on how the challenges can be tackled from a higher education perspective that rethink the academia as a learning organisation. 

  • 2.
    Berndtsson, Mikael
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Larsson, Peter
    Advectas AB, Sweden.
    Svahn, Thomas
    Advectas AB, Sweden.
    A Blueprint for Training Future Users of Self-Service Business Intelligence2019Inngår i: Business Intelligence Journal, ISSN 1547-2825, Vol. 24, nr 1, s. 30-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Berndtsson, Mikael
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Svahn, Thomas
    Advectas AB, Malmö, Sweden.
    Larsson, Peter
    Advectas AB, Malmö, Sweden.
    13 Organizations' Attempts to Become Data-Driven2020Inngår i: International Journal of Business Intelligence Research, ISSN 1947-3591, E-ISSN 1947-3605, Vol. 11, nr 1, s. 1-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Becoming a data-driven organization is a vision for several organizations. It has been frequently mentioned in the literature that data-driven organizations are likely to be more successful than organizations that mostly make decisions on gut feeling. However, few organizations make a successful shift to become data-driven, due to a number of different types of barriers. This article investigates, the initial journey to become a data-driven organization for 13 organizations. Data has been collected via documents and interviews, and then analyzed with respect to: i) how they scaled up the usage of analytics to become data-driven; ii) strategies developed; iii) barriers encountered; and iv) usage of an overall change process. The findings are that most organizations start their journey via a pilot project, take shortcuts when developing strategies, encounter previously reported top barriers, and do not use an overall change management process.

  • 4.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Med enkla medel öka genomströmning2018Inngår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, artikkel-id 720Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    En ständig utmaning inom högre utbildning är att utbildningsprogram ska uppnå ett högt söktryck och hög genomströmning av studenter, annars finns risken att ett dåligt rykte sprider sig om utbildningen. En låg genomströmning kan vara en negativ indikator som medför att blivande studenter väljer att söka en annan utbildning, vilket påverkar söktrycket negativt. Näringsliv kan anse att examinerade studenter inte håller måttet jämfört med utbildningar med gott rykte, där söktrycket är högt och många studenter tar examen, oavsett hur bra utbildningen egentligen är. Min studie har fokuserat på hur utbildningsprogram kan uppnå en högre genomströmning genom att använda små resurser och tekniker utan att förändra utbildningens krav eller kursinnehåll drastiskt. Studien omfattar ett utbildningsprogram inom Data och IT mellan åren 2011-2016. Två gånger per år har studenterna intervjuats enskilt med fokus på att identifiera faktorer som påverkar deras studier och studieresultat, positiva som negativa (Zheng, 2015; Serrano-Cámara, 2014; Williams & Williams, 2011). Under åren 2011-2012 hade utbildningsprogrammet lägre än 25% genomströmning av de 20 ststudenter som antogs första året. För att bemöta problemet om genomströmning användes CDIO-modellen (Conceive, Design, Implement och Operate) (Brodeur, 2011). CDIO består av olika standarder och tekniker i syfte att utveckla en studentmiljö som främjar studentens lärande i första hand. Mitt fokus har varit attanvända CDIO som ett verktyg för att främst öka genomströmningar mellan alla kurser som ingår i utbildningsprogrammet. Statistik från kursutvärderingar och intervjuer med studenter, både nyexaminerade och studenter som valt att avbryta studier, identifierar följande problem:

    • Svårt att se framtida yrkesroller. Studenter som påbörjar studier blir lätt osäkra om rätt utbildningsprogram valts redan i första kurs. Även om utbildningen skulle vara rätt finns risk att studenten väljer ett avbrott eftersom första kursen inte motsvarar förväntningar.
    • Låg studiemotivation. Kurser som anses svåra och ligger utanför intresseområde leder lätt till låg studiemotivation med ett underkänt betyg eller avbrott som följd (Ainun Zainal, 2012; Hasan, 2010; Brophy, 2004).
    • Kunskapsprogression mellan kurser. Studenter har svårt att se hur kurser hänger ihop och ifrågasätter varför de läser en viss kurs. En vanlig fråga är: när används kunskapen? De tförekommer även kurser och moment som inte använts som förkunskapskrav i nästkommande fördjupningskurser.
    • Få examinationstillfällen. Kurser som endast ges en gång per år blir kritiska eftersom de är förkunskapskrav inför fördjupningskurser. En underkänd kurs innebär oftast att fortsatta studier enligt utbildningsprogram inte är möjlig. Alternativen studenterna väljer mellan är att läsa om första året, läsa enligt en individuell studieplan eller att avbryta studierna.

    Resultaten av att införa CDIO-modellens standarder och tekniker bemöter problematiken och genomströmningen ökade till 60-70% under år 2013-2016. I kritiska kurser med låg genomströmning ändrades de pedagogiska greppen så att studentens lärandeprocess förbättrats, utan att ändra på befintliga lärarresurser. En del av förändringen är att identifiera en tydlig ämnesprogression som är relevant för hela utbildningsprogrammet och dess kurser. Tidigt i utbildningen skapades kursmoment som tydligt relaterar till framtida yrkesroll och som ligger till grund för hela utbildningens ämnesprogression. I kombination med att ständigt uppmuntra till kontinuerligt lärande intygar intervjuade studenter att införandet av CDIO-modellen bemöter befintliga problem. Resultatet visar att med enkla medel kunna öka studiemotivation och uppnå en högre genomströmning.

    Referenser

    Ainun Zainal. N.F. et.al. (2012). Students’ perception and motivation towards programming. Procedia – Socialand Behavioral Sciences. Vol. 59. 277-286.

    Brodeur, D et.al. (2011). The CDIO Syllabus v2.0 An Updated Statement of Goals for Engineering Education, Proceedings of the 7th International CDIO Conference. Denmark, Copenhagen, June 20-23.

    Brophy, J (2004). Motivating Students to Learn, 2nd edition, Mahwah, NJ. Lawrence Erlbaum Associates.

    Hasan, A et.al. (2010). A Study of University Students’ Motivation and Its Relationship with Their Academic Performance. International Journal of Business and Management. Vol. 5, Issue 4. 80-88.

    Hubackova. S. & Ruzickova, M. (2013). Motivation in University students’ teching. Procedia – Social and Behavioral Sciences. Vol 83. 304-308.

    Serrano-Cámara, L.M et.al. (2014). An evaluation of students´motivation in computer-supported collaborative learning of programming concepts. Computers in Human Behavior. Vol. 31, 499-508.

    Sheard, J. & Hagan, D (1998). Our failing students: a study of a repeat group. ITiCSE ’98, Proceedings of the 6th annual conference on the teaching of computing and the 3rd annual conference on Integrating technology into computer science education: Changing the delivery of computer science education, Dublin, Ireland.

    Williams, K.C. & Williams, C.C (2011). Five key ingredients for improving student motivation. Research in Higher Education Journal.

    Zheng, S et.al. (2015). Understanding Student Motivation, Behaviors and Perceptions in MOOCs. CSCW ’15 Proceedings of the 18th ACM Conference on Computer Supported Cooperative Work & Social Computing, March 14-18. 1882-1895.

  • 5.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Research proposal: Facilitating the Implementation of Self‐Service Business Intelligence2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Business Intelligence (BI) is widely implemented and used by many organisations. In a traditional BI system, power users serve less experienced casual users. Power users analyse and gather data requested by casual users, and produce reports and visualisations that casual users base their decisions on. When data volumes and the usage frequency of a traditional BI system increase, power users have problems serving all the requests from casual users. The Self Service Business Intelligence (SSBI) approach can enable users to be more self-reliant and less dependent on power users. Although SSBI promises more benefits compared to a traditional BI system, many organisations fail to implement SSBI. This research proposal aims to facilitate the implementation of SSBI by suggesting recommendations for how to manage associated challenges when implementing SSBI. The proposed research method is a longitudinal study using multiple case studies. The expected results will describe how to implement SSBI on a desired maturity level while managing the associated challenges. The results consist of a framework that lists known associated challenges when implementing SSBI and a maturity model for SSBI, which defines the levels and characteristics needed for developing SSBI implementation. An expected contribution of this research is an increased adoption rate of SSBI.

  • 6.
    Lennerholt, Christian
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lings, Brian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lundell, Björn
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Architectural issues in opening up the advantages of open source in product development companies2008Inngår i: Proceedings: 32nd Annual IEEE International Computer Software and Applications Conference: COMPSAC 2008, IEEE Computer Society, 2008, s. 1226-1227Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many product development companies are seeking to remain competitive by reconsidering their development strategies, realising the importance of focusing effort on software innovation. Open Source Software is seen by an increasing number of people as a feasible approach to utilising valuable commodity software development and maintenance, allowing them to concentrating on differentiated software. However, such a change presents new challenges. This paper proposes a three-level approach to preparing a company for leveraging the advantages of Open Source Software. The proposal is motivated through a case study in a company which could be seen as an examplar of the current state of the art in Open Source adoption in complex domains.

  • 7.
    Lennerholt, Christian
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Söderström, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    CDIO - Öka genomströmning i datavetenskapliga kurser2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Många utbildningsprogram inom högre utbildning har samma grundläggande kurser i utbildningen. Studenter tappar ofta studiemotivationen om grundläggande kurser ligger utanför programmets kärna och har svårt att se kunskapen kurserna ger i ett större perspektiv, trots att de är förkunskapskrav inför kommande fördjupningskurser.

    Vår studie har fokuserat på en sådan kurs i databassystem. Kursen läses av utbildningsprogram med inriktningar som webbprogrammering, systemvetenskap, datavetenskap och nätverk och systemadministration och har haft låg genomströmning av studenter under en femårsperiod.

    För att adressera problematiken har vi använt CDIO-modellen (Conceive, Design, Implement och Operate), som ursprungligen kommer från ingenjörsutbildningar. CDIO består av en mängd principer och metoder för att utveckla en utbildningsmiljö som främjar studentens lärande i en kurs. Vårt primära mål har varit att undersöka hur CDIO kan öka genomströmning i tekniktunga datavetenskapliga kurser.

    Statistik från kursutvärderingar, och samtal med studenter som valt att avbryta studierna visar på en gemensam nämnare: kursens material uppfattas som omfattande, komplext och teknikintensivt, vilket leder till att studenternas studiemotivation brister. Motivation kan definieras och diskuteras på olika sätt, och i denna artikel använder vi fem byggstenar i motivation: student, lärare, innehåll, metod/process och miljö.

    Startsituationen var följande: Kursen i databassystem består av fem omfattande grundområden som examineras av två moment, en salstentamen och en inlämningsuppgift. Av ca 150 registrerade studenter slutförde ca 45% kursen med minst godkänt betyg. Av de resterande har ca 40% betyg U, på samtliga examinationsmoment. Detta har pågått under en femårsperiod, trots att ändringar har utförts för att bemöta kursutvärderingar och befintlig problematik. En drastisk förändring var nödvändig och CDIO-modellen beslutade användas för detta ändamål.

    Resultat av att införa CDIO-modellen visar att efter två kursomgångar har genomströmningen ökat till ca 70 % och antal studenter med endast underkänt betyg har minskat till ca 10%. Kurens innehåll är oförändrat, dvs. inga områden har tagits bort eller minimerats. Även lärarresurser är oförändrade, varken mer eller mindre resurser har påverkat resultatet. Genom att införa CDIO i kursen har studenternas motivation ökat. Genom att justera de pedagogiska greppen har studenternas lärandeerfarenhet förbättrats och deras motivation ökat, vilket är i linje med tidigare forskning. Genom att studenterna uppmuntras i kontinuerligt lärande bidrar pedagogiken i CDIO till att ge studenterna djup kunskap. Genom att fokusera på samtliga fem byggstenar i motivation har genomströmningen och studenternas motivation ökat i kursen. Resultatet öppnar även upp för diskussion för hur CDIO kan användas för att öka genomströmning och studiemotivation i andra datavetenskapliga kurser. 

  • 8.
    Lennerholt, Christian
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Söderström, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Tandläkarskräck ska inte förekomma i examensarbetet2018Inngår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, artikkel-id 721Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Under det tredje året på en kandidatutbildning gör studenterna det som ska vara ”kronan på verket” för deras utbildning – de skriver examensarbete. Lärare som involveras i examensarbetet, exempelvis handledare, examinator eller kursansvarig, har en stor och viktig uppgift i att hjälpa studenterna att göra den här kronan så bra och med så hög kvalitet som möjligt. Examensarbetet rymmer en unik möjlighet som sällan funnits i särskilt hög grad tidigare i utbildningen, att få träffa sin handledare. I mötet mellan handledare och student finns möjlighet till den goda diskussionen, det djupare samtalet där tankar kan utvecklas och där studenter kan få blomma ut i både kompetens och personlig utveckling. Allt detta anser vi vara en del av varje lärares individuella akademiska ledarskap. En del studenters examensarbeten går smidigt och relativt okomplicerat tillväga. Andra studenter fåren betydligt kurvigare väg med många farthinder att navigera kring. Dessa hinder handlar inte enbart om de rent ämnesmässiga, utan lika ofta om dåligt självförtroende hos studenten, eller om en brist på studiemotivation hos studenten. Det finns exempel på handledare, examinatorer och andra involverade som i detta läge tar händerna från studenten och tycker att problemet inte berör dem, att studenten får klara sig själv. Kanske vederbörande till och med suckar över lata eller svaga studenter. Vi tror dock att det är här, i de lite svårare situationerna som vi lärare måste plocka framdet goda akademiska ledarskapet och vår medmänsklighet och inte ge upp så lätt. Vår studie fokuserar på studentens upplevelse om vilka svårigheter som upplevs underexamensarbetet. Studien har pågått under 5 år (2011-2015). Statistik från kursutvärderingar och intervjuer med studenter identifierar följande problem under resan av examensarbetet:

    • Låg studiemotivation. Stort fokus med examensarbetet är att på egen hand driva en frågeställning som ska uppnå ett förväntat resultat. I många fall stämmer inte resan överens med förväntningarna, vilket lätt leder till att studentens motivation sänks.
    • Handledaren hjälper inte studenten att komma vidare. Examensarbetet är en mödosam process som ofta kräver en stöttande hand. Handledare bär en stor roll och ledarskap i att vägleda studenten. Tyvärr upplever många studenter att mötet med handledaren har motsatt effekt, att de ständigt påvisar problem som måste lösas. Tyvärr sätts lite fokus på vad som redan håller bra kvalité eller vad studenten gjort bra hittills.
    • Mötet med handledaren är inte ett bekvämt möte. Studenter jämför mötet med ”tandläkarskräck”. Istället för ett forum i syfte att driva studenten framåt samt främja eget initiativ och driv, upplevs mötet som ett forum i syfte att uppfylla handledarens krav. Detta upplevs som motsatt effekt i syftet att låta studentens kunskap blomma ut.

    Vår studie har bemött problematiken genom att införa pedagogiska tekniker i syfte att främja studentens lärprocess och lärarens ledarskap att motivera studenten. Istället för att ständigt diskutera problem läggs stor vikt på hur ledarskap kan öka studentens självförtroende att bli mer självgående. Kursutvärderingar och intervjuer med studenter från de senaste två åren visar att problematiken är bemött väl. Dessa erfarenheter vill vi gärna dela med oss av.

  • 9.
    Lennerholt, Christian
    et al.
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi.
    van Laere, Joeri
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi.
    Data Access and Data Quality Challenges of Self Service Business Intelligence2019Inngår i: Proceedings of the 27th European Conference on Information Systems (ECIS) / [ed] Paul Johannesson, Pär Ågerfalk, Remko Helms, Association for Information Systems, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Self-service Business Intelligence (SSBI) is an upcoming trend that allows non-technical casual users to use BI in a self-reliant manner without the support of technical power users. Many organisations struggle to utilize the potential of SSBI and experience data-related and user-related SSBI implemen- tations challenges. This study aimed at exploring data-related SSBI challenges by conducting and analysing a total of 30 qualitative interviews with 5 BI consultants and 10 customer representatives involved in 2 SSBI implementation project teams. Analysis of the interviews revealed five challenges related to “Access and use of data” and four challenges related to “Data quality” that differ consid- erably from SSBI challenges commonly discussed in literature. Awareness of these challenges can help practitioners to avoid unnecessary obstacles when implementing and using SSBI. They can also guide SSBI researchers to simplify the implementation process of SSBI.

  • 10.
    Lennerholt, Christian
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    van Laere, Joeri
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Söderström, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Implementation challenges of Self Service Business Intelligence: A literature review2018Inngår i: Proceedings of the 51st Hawaii International Conference on System Sciences, Hilton Waikoloa Village, Hawaii, USA: IEEE Computer Society, 2018, Vol. 51, s. 5055-5063, artikkel-id 0633Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In a traditional Business Intelligence (BI) system, power users serve less experienced casual users. Power users analyze and gather data requested by casual users, and produce the reports and visualizations that casual users base their decisions on. When data volumes and the usage frequency of a traditional BI system increase, power users have problems serving all the requests from casual users. The Self Service Business Intelligence (SSBI) approach can enable users to be more self-reliant and less dependent on power users. Although SSBI promises more benefits compared to a traditional BI system, many organizations fail to implement SSBI. The literature review presented in this paper discusses six SSBI challenges related to "Access and use of data" and four challenges related to "Self-reliant users". Awareness of these ten challenges can help practitioners avoid common pitfalls, when implementing SSBI, as well as guide SSBI researchers in focusing on their future research efforts.

  • 11.
    Lennerholt, Christian
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Informationsteknologi.
    van Laere, Joeri
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Informationsteknologi.
    Söderström, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Informationsteknologi.
    User Related Challenges of Self-Service Business Intelligence2020Inngår i: Proceedings of the 53rd Hawaii International Conference on System Sciences, Hawaii International Conference on System Sciences , 2020, s. 188-197Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Self-service Business Intelligence (SSBI) is an upcoming trend allowing non-technical casual users to use Business Intelligence (BI) in a self-reliant manner without the support of technical power users. Many organizations struggle to utilize the potential of SSBI and experience data-related and user-related SSBI implementations challenges. This study aimed at exploring user-related SSBI challenges by conducting and analyzing a total of 30 qualitative interviews with 5 BI consultants and 10 customer representatives involved in 2 SSBI implementation project teams. Analysis of the interviews revealed ten challenges related to “self-reliant users”, seven challenges related to “creating SSBI reports” and five challenges related to “SSBI education”, which differ considerably from SSBI challenges commonly discussed in literature. Awareness of these 22 challenges can help practitioners to avoid unnecessary obstacles when implementing and using SSBI, and guide SSBI researchers in simplifying the implementation process of SSBI.

  • 12.
    Lundell, Björn
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Forssten, Bo
    TeliaSonera.
    Gamalielsson, Jonas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Gustavsson, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Karlsson, Robert
    SSAB.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lings, Brian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Mattsson, Anders
    Combitech.
    Olsson, Erik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Exploring health within OSS ecosystems2009Inngår i: Proceedings of the First International Workshop on Building Sustainable Open Source Communities / [ed] Hammouda, Imed, Aaltonen, Timo, Capiluppi, Andrea., Tampere University of Technology , 2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Open Source Software (OSS) is software which can be freely used, modified and redistributed, generally produced in a collaborative fashion by global communities of firms and individuals. In this paper we consider OSS ecosystems using an analytical device which we refer to as the OSS Stakeholder triangle. We believe that the OSS Stakeholder triangle constitues a useful means for analysing many aspects of Open Source ecosystems, including interaction between stakeholder roles and the overall health of an ecosystem.

  • 13.
    Rose, Jeremy
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Low Cost Text Mining as a Strategy for Qualitative Researchers2017Inngår i: Electronic Journal of Business Research Methods, ISSN 1477-7029, E-ISSN 1477-7029, Vol. 15, nr 1, s. 2-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Advances in text mining together with the widespread adoption of the Internethave opened up new possibilities for qualitative researchersin the information systems and business and management fields.Easy access to large amounts of textual material through search engines,combined with automated techniques for analysis,promise to simplify the process of qualitative research.In practice this turns out not to be so easy.We outline a design research approach for buildinga five stageprocess for low tech,low cost text mining, which includes insights from the text mining literature and an experiment with trend analysis in business intelligence.We summarise the prototype process,and discuss the many difficulties that currently stand in the way of high quality research by this route.Despite the difficulties, the combination of low cost text mining with qualitative research is a promising methodological avenue, and we specify some future paths for this area of study.

  • 14.
    Söderström, Eva
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Achieving trust in IT outsourcing relationships2007Inngår i: Proceedings from the Conference on Advanced Information Systems Engineering (CAiSE’07 Forum) / [ed] Johann Eder, Stein L. Tomassen, Andreas Opdahl, Norway Guttorm Sindre, Tapir Akademisk Forlag, 2007, s. 1-4Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Söderström, Eva
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Trust in IT Outsourcing Relationships: A Framework2009Inngår i: Proceedings of the 8th Annual Security Conference Disourses in Security, Assurance & Privacy, Information Institute , 2009, s. 32:1-32:9Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    IT outsourcing is a viable option for organizations to maintain competitiveness and get the ability to focus on core competences. However, there are risks involved, such as handing over sensitive information to another organization, lack of knowledge of the security experiences of the other part, differences in culture and way of working, etc. Trust is therefore becoming a more and more important issue in IT outsourcing relationships. This paper aims to identify and describe the process of achieving trust in IT outsourcing relationships. A framework was created based on an extensive literature survey. Three concept areas are included: contract, culture, and security. Each area is described, and critical success factors (CSF) were developed to support practical use.

  • 16.
    Åhlfeldt, Rose-Mharie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Nohlberg, Marcus
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Söderström, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    van Laere, Joeri
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Current Situation Analysis of Information Security Level in Municipalities2018Inngår i: Proceedings of the Annual Information Institute Conference / [ed] Gurpreet Dhillin, Spyridon Samonas, The Information Institute , 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Municipalities manage a significant part of society's services, and hence also handle a vast amount of information. A municipality's activities include managing a significant part of society's services, and the municipality's supply and management of information are, therefore, critical for society in general, but also for achieving the municipality's own operational goals. However, investigations show weaknesses in the municipalities' work on information security, and there is a need to study and identify the current level of security. This paper presents the result from a GAP analysis mapping the Swedish municipalities current situation for systematic information security work, based on the demands made on municipalities from both research and social perspectives. The result shows that the information security level regarding systematic security work is generally low and that there is a need for adapted tools for Information Security Management Systems in order to support municipalities.

  • 17.
    Åhlfeldt, Rose-Mharie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Nohlberg, Marcus
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Söderström, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    van Laere, Joeri
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Current Situation Analysis of Information Security Level in Municipalities2018Inngår i: Journal of Information System Security, ISSN 1551-0123, E-ISSN 1551-0808, Vol. 14, nr 1, s. 3-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Municipalities manage a significant part of society's services, and hence they also handle a vast amount of information. A municipality's activities include managing a significant part of society's services, and municipalities’ supply and management of information are, therefore, critical for society in general, and also for achieving the municipalities’ own operational goals. However, research shows weaknesses in the municipalities' work on information security, and there is a need to study and identify the current level of security.

    This paper presents the result from a GAP analysis mapping the current situation of Swedish municipalities' for systematic information security work, based on the demands made on municipalities from both research and social perspectives. The result shows that the information security level regarding the systematic security work is generally low, and that there is a need to implement adapted tools for Information Security Management Systems in order to support municipalities.

  • 18.
    Åhlfeldt, Rose-Mharie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Söderstöm, Eva
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Nohlberg, Marcus
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lennerholt, Christian
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    van Laere, Joeri
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Metod och kartläggning av informationssäkerhet för kommuner i Västra Götaland2016Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Information är ett viktigt arbetsverktyg för alla typer av verksamheter, inklusive kommunalverksamhet. Kommuner hanterar en betydande del av samhällets tjänster varför kommunensinformationsförsörjning blir en kritisk del för samhällets informationssäkerhet. En säkerinformationshantering är en verksamhetsfråga och omfattar därför hela kommunens verksamhet.Utredningar visar dock på brister hos kommunernas arbete med informationssäkerhet och det finnsett behov av att se över detta arbete och identifiera nuvarande säkerhetsnivå.Högskolan i Skövde och forskargruppen i Informationssystem fick i uppdrag av VästKom ochSkaraborgs femton kommuner att dels utveckla metoden för genomförande av en Gap-analys medutgångspunkt från det nationella metodstödet som finns på informationssäkerhet.se, dels praktisktgenomföra en Gap-analys utifrån metodutvecklingen i Skaraborgs femton kommuner. I arbetet medmetodutvecklingen ingick aktiviteterna att 1) uppdatera checklistan i Gap-analysen till ny version, 2)kommunanpassa vilka åtgärder som anses kritiska för en kommun samt anpassa de roller som ingår ianalysen till kommunal kontext, 3) utveckla ett förenklat IT-verktyg som stöd för analysarbetet.Projektet varade mellan april 2015 och januari 2016. Metodutvecklingen samt planering förkartläggningen hos kommunerna genomfördes under våren och själva kartläggningen genomfördesunder första delen av hösten. Analysarbetet och sammanställning av resultat har sedan pågått underresterande del av 2015 och presenterats och slutrapporterats under januari månad 2016.Resultatet av metodutvecklingen har genererat dels en uppdaterat checklista för genomförande aven Gap-analys där kritiska åtgärder för kommunerna har identifierats. Dessutom har enrollförteckning anpassad för kommunal kontext upprättats. Ett förenklat IT-verktyg har ocksåutformats mest i syfte att visa på vilka krav på design och övriga förbättringar som behövs för att fåett effektivt och användbart IT-stöd vid genomförande av en Gap-analys.Resultatet av kartläggningen i Skaraborgs femton kommuner visar generellt på att kommunerna harbrister vad gäller det systematiska informationssäkerhetsarbetet. Främst handlar bristerna om attfundamentet för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete saknas i de flesta kommunerna, d v s.styrdokument, organisation och ansvar kring informationssäkerhetsarbetet brister. Dessutom visarkartläggningen på stort behov av ökad kompetens inom informationssäkerhetsområdet.Fortsatt arbete i form av samverkan mellan kommunerna i Västra Götaland ses som enframgångsfaktor. Det är unikt att ha gjort denna form av gemensamt arbete och därför finnspotential för att fortsätta arbetet med att införa ett systematiskt informationssäkerhetsarbete ikommunerna och då främst genom att samarbeta kring aktiviteter i ett införande av ettledningssystem för informationssäkerhet

1 - 18 of 18
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf