his.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Coaching by Gaming: An Instructor Perspective of Game-based Vocational Training2011Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Military organisations have a long history of using games for training. Over the years, they have developed training practices involving role-play, simulations, puckstering and gaming. Most researchers in serious games, i.e. games used for non-entertainment purposes, focus their studies on the learners. This licentiate thesis, instead, takes a closer look on the roles of instructors in game-based training situations, specifically at the Swedish Land Warfare Centre. Through a mix of theoretical and empirical studies, training practices were scrutinised, resulting in a framework for game-based vocational training. A key element of this framework is the coaching by gaming perspective in which instructors give un-intrusive, formative feedback through role-play and gameplay. Another important aspect of the framework involves dynamic debriefing. These insights points to specific needs for system support for instructors involved in game-based training. They also emphasise the fact that serious gaming is a highly contextualised activity made up of more than the game and the players.

  • 2.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Facilitating coaching during game-based vocational training2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Facilitation matters: A framework for instructor-led serious gaming2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling undersöker användningen av serious games från ett instruktörsperspektiv. Mer specifikt är syftet att studera instruktörernas roller och hur de kan underlättas inom en lärarledd spelbaserad träningsmiljö. Forskning inom området serious games har mestadels fokuserat på elevernas perspektiv, medan ringa uppmärksamhet har ägnats åt vad instruktörerna gör och vilka utmaningar det innebär. I avhandlingen argumenterar jag att serious games, i egenskap av artefakter som används för lärande och utbildning, inte helt kan ersätta instruktörernas uppgifter, utan måste i stället utformas för att underlätta instruktörernas olika sysslor. Således utgör instruktörer en viktig målgrupp i utveckling av serious games – inte bara som ämnesexperter, utan även som användare och spelare – med en annan uppsättning av behov än eleverna. Dessutom innebär serious gaming (dvs. användandet av ett serious game) förutom de aktiviter som utförs i spelet, även handlingar och händelser som förekommer utanför spelet. Dessa aktiviteter måste också beaktas när man utformar och använder spel för lärande och träning.

    Serious gaming har, utifrån en kvalitativ ansats, undersökts i en rad olika sammanhang, från rehabilitering till utbildning av räddningsledare och militär utbildning. Flera olika lärarroller har identifierats och karakteriserats, bland annat facilitator i spelet, puckster (skötare av AI-enheter), utvärderare, teknisk support och ämnesexpert. Ett ramverk för lärarledd serious gaming har utvecklats baserat på empiriskt och teoretiskt material. Det omfattar en beskrivning av bästa praxis i olika faser av spelbaserad träning, såsom scenarioskapande, coachning genom spelande, bedömning av prestation i och utanför spelet, återkoppling, samt sammanfattande utvärdering. Vidare har särskilda behov och utmaningar för instruktörer identifierats och omformulerats som riktlinjer för lärarledd serious gaming. Riktlinjerna belyser vikten av användbarhet och visualisering, liksom behovet av omsorgsfullt utformade stödverktyg för instruktörernas situationsmedvetenhet, utvärdering och avrapportering. Slutligen presenteras ett antal framgångsfaktorer avseende både utveckling och utförande av serious games. Eftersom serious games syftar till att vara både produktiva och engagerande, är det fördelaktigt att utveckling av dessa utförs av tvärdisciplinära team. Detta inkluderar ämnesexperter väl bevandrade i serious gaming. Vidare bör ett framgångsrikt serious game hålla sig till välgrundade pedagogiska teorier, vara lätt att använda och underhålla, samt innehålla systemstöd för instruktörernas uppgifter. Framgångsrik serious gaming-praxis innebär också att ha en organisationskultur som främjar kunskapsutbyte mellan instruktörer.

  • 4.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    The active instructor: Benefits and barriers to instructor-led serious gaming2015Ingår i: VS-Games 2015: 7th International Conference on Games and Virtual Worlds for Serious Applications, IEEE conference proceedings, 2015, s. 8-15Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While there is a wealth of studies on the subject of serious games, the same cannot be said on the issue of teaching with games, especially in game-based learning settings with adult learners. Over the years, most research in this area has been focused on the ‘active substance(s)’ of games for learning, focusing mainly on characteristics of games, but often failing to take the whole context of game-based learning into consideration, such as the role(s) of the teacher. However, the past two or three years has seen a shift in focus from merely the game as an isolated artefact, to also include more discussions on how games can successfully be integrated into an educational setting, as well as challenges as pitfalls of which instructors need to be aware. This paper aims to outline the contemporary research on instructor-led serious gaming and its implications for the design of serious gaming environments.

  • 5.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Backlund, Per
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Letting the students create and the teacher play: Expanding the roles in serious gaming2011Ingår i: MindTrek '11: Proceedings of the 15th International Academic MindTrek Conference: Envisioning Future Media Environments, ACM Press, 2011, s. 63-70Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we describe four player roles in game-based learning and training, namely student player, student author, teacher player and teacher author. By this, we want to emphasise the creative and collaborative nature of gameplay, such as in-game feedback, scenario creation and “puckstering“, that put students and teachers, not on opposite sides of a spectrum, but as members of a community of practice with varying degrees of expertise. Using these four player roles as a basis for analysis, we have observed training sessions for vocational education within military and rescue contexts. The result is multifaceted insights into both the strengths and draw-backs of incorporating these roles into a serious game.

  • 6.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Backlund, Per
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Making the implicit explicit: Game-based training practices from an instructor perspective2012Ingår i: Proceedings of the 6th European Conference on Games Based Learning (ECGBL'12), Reading: Academic Publishing International, 2012, s. 1-10Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Backlund, Per
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Bergman, Maria Elena
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Carlén, Urban
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Toftedahl, Marcus
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Spelbaserad simulering för insatsutbildning: Slutrapport2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en avrapportering av projektet Spelbaserad simulering för insatsutbildning. Projektet syftar till att:

    • Studera hur serious games kan förstärka lärandemiljön i träning och utbildning
    • Praktiskt testa och analysera användningen av spelteknologi för att ta fram rekommendationer för konstruktion av träningssimulatorer
    • Skapa underlag för utveckling av Räddningsverkets utbildningsmetoder genom samarbete mellan forskare och praktiker

    Serious games och spelbaserad simulatorträning ses som en möjlighet att vidareutveckla undervisnings- och träningsmiljön inom räddningstjänst. Begreppet serious games definieras som att använda spel och spelteknik för att uppnå syften utöver ren underhållning. För att utnyttja områdets potential i största möjliga mån krävs en kombination av att utveckla och anpassa teknik så att den passar för ändamålet, detta kan till exempel innebära att utnyttja de möjligheter som modern spelteknik ger för att logga användarbeteende och resultat. Dessutom innefattar serious games en komponent av speldesign, det vill säga att utnyttja möjligheter som spel ger för att skapa en motiverande och engagerande lärandemiljö. Detta kan till exempel innebära att skapa tävlingsmoment och poängsystem som sporrar till upprepad användning. I projektet har vi utnyttjat såväl teknik- som speldesignskomponenten.

    Projektets syften har uppnåtts genom att producera och utvärdera ett prototypspel för insatsträning samt en modell för hur serious games kan användas i träning och utbildning. De huvudsakliga resultaten består av en spelprototyp av ett webbaserat spel för att träna beslutsfattande på taktisk nivå samt en pedagogisk modell för spelbaserad träning. Prototypen och modellen har testats på en distanskurs för Räddningsledarutbildning i regi av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Utvärderingen visar på goda resultat vad gäller systemets användbarhet. Den pedagogiska potentialen har inte kunnat utvärderas fullt ut då prototypen inte blev en tillräckligt integrerad del i kursen där den utvärderades.

    Projektet visar att spelbaserad träning kan vara en möjlighet för pedagogisk utveckling med avseende på både teknik och pedagogisk kontext. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera vikten av att genomföra och utvärdera pedagogiska anpassningar i samband med spelbaserad träning. Vidare har projektet har samarbetat med olika konstellationer av lärare och kursdeltagare vid MSB. En viktig lärdom är att tydliga resurser och organisatoriskt engagemang finns på plats i den här typen av samproducerande forskningsprojekt.

  • 8.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Backlund, Per
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Krasniqi, Hanife
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Acceptance of Entertainment Systems in Stroke Rehabilitation2009Ingår i: Proceedings of IADIS Game and Entertainment Technologies 2009 (GET 2009), IADIS Press , 2009, s. 75-83Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Game-based tools for rehabilitation of different types of physical and cognitive impairments are becoming more and more popular. By introducing an element of fun, these systems aim at increasing patients' motivation to train and, from a further perspective, improve recovery rates. There is, however, a question whether such tools will be fully accepted by the intended target group. Earlier work on user acceptance has mainly focused on utility systems, i.e. systems used mainly in the work place. However, people use systems for different reasons and that makes it difficult to apply the same principles on systems with the main purpose to entertain. Serious games have characteristics from both utility and entertainment systems, which makes it interesting to study the acceptance of these kinds of systems. In this study, we have developed a home-based entertainment system for stroke rehabilitation, with focus on rehabilitation of motor impairments. By analysing the gaming behaviour and interview responses of five stroke patients, we investigate factors influencing user acceptance of this specific type of system. The results show that current models of acceptance are not sufficient to fully explain acceptance of serious games in general and serious games for rehabilitation in particular. Besides well-known factors, such as perceived usefulness, perceived ease-of-use and perceived enjoyment, other, more specific, factors also play a vital role in the acceptance of the system.

  • 9.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Backlund, Per
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Gamers against All Odds2009Ingår i: Learning by playing : game-based education system design and development : 4th International Conference on E-Learning and Games, Edutainment 2009, Banff, Canada, August 9-11, 2009 : proceedings / [ed] Maiga Chang, Rita Kuo, Kinshuk, Gwo-Dong Chen, Michitaka Hirose, Springer Berlin/Heidelberg, 2009, s. 1-12Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The goal of the project presented in this paper is to enable motor rehabilitation to stroke patients in their home environment and to utilise game enjoyment to achieve frequent training. Stroke patients have an average age above 70 years, which implies that they typically do not belong to a gaming generation. In addition, these patients suffer from motor, and many times cognitive impairments, which make traditional games extremely difficult to use. Nearly all work in this area has been conducted in a clinic environment where it is possible to overcome some of these difficulties by letting professionals assist and guide patients.

    In this paper, we present the challenges faced, the system itself and the result from a study where five patients were equipped with a game console in their homes for five weeks. The focus of this paper is on analysing the gaming behaviour of patients, which includes the amount of time they spent, the type of games they selected and their comments on the gaming experience. The conclusion from this analysis is that their behaviour resembles that of gamers. They spent significant voluntary time, and it has been possible for patients, with no prior experience of computer games, to enjoy gaming in their homes where they had no professional assistance.

  • 10.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Backlund, Per
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Virtuella system.
    The Birth of Elinor: A Collaborative Development of a Game Based System for Stroke Rehabilitation2009Ingår i: 2009 Second International Conference in Visualisation / [ed] Ebad Banissi, Muhammad Sarfraz, Farzad Khosrowshahi, John Counsell, Richard Laing, Chris Moore, Andrew J. Cowell, Ming Hou, Gui Yun Tian, Mohammad Dastbaz, Mark Bannatyne, Jian J. Zhang, Vittorio Scarano, Rosario De Chiara, Ugo Erra, Anna Ursyn and Haim Levkowitz, IEEE, 2009, s. 52-60, artikel-id 5230709Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Elinor is a game based tool for rehabilitation of stroke patients to be used in their home environment. The application is the result of a creative and exploratory development project in which researchers in the serious games area and experts in stroke rehabilitation collaborated in order to develop a motivating, easy to use and relatively inexpensive tool for relearning functions lost due to a stroke. Elinor can be viewed as an integrated system for stroke rehabilitation in that it is both a system, controlled by movements, for training of its primary user group and a system for monitoring the training by medical expertise. In this paper, we will describe the Elinor application itself, the development process and the initial evaluation of it in order to identify implications for serious games.

     

  • 11.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Backlund, Per
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Niklasson, Lars
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    The Coaching Cycle: A Coaching-by-Gaming Approach in Serious Games2012Ingår i: Journal Simulation & Gaming, ISSN 1046-8781, E-ISSN 1552-826X, Vol. 43, nr 5, s. 648-672Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Military organizations have a long history of using simulations, role-play, and games for training. This also encompasses good practices concerning how instructors utilize games and gaming behavior. Unfortunately, the work of instructors is rarely described explicitly in research relating to serious gaming. Decision makers also tend to have overconfidence in the pedagogical power of games and simulations, particularly where the instructor is taken out of the gaming loop. The authors propose a framework, the coaching cycle, that focuses on the roles of instructors. The roles include instructors acting as game players. The fact that the instructors take a more active part in all training activities will further improve learning. The coaching cycle integrates theories of experiential learning (where action precedes theory) and deliberate practice (where the trainee's skill is constantly challenged by a coach). Incorporating a coaching-by-gaming perspective complicates, but also strengthens, the player-centered design approach to game development in that we need to take into account two different types of players: trainees and instructor. Furthermore, the authors argue that the coaching cycle allows for a shift of focus to a more thorough debriefing, because it implies that learning of theoretical material before simulation/game playing is kept to a minimum. This shift will increase the transfer of knowledge.

  • 12.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Carlén, Urban
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Toftedahl, Marcus
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Tactical Incident Commander - an Online Training Game for Incident Commander Training2011Ingår i: Proceedings of the 5th European Conference on Game Based Learning (ECGBL 2011) / [ed] D. Gouscos, M. Meimaris, Academic Conferences Limited, 2011, s. 9-17Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents an online training game for incident commanders to enact and create incident scenarios. The incident commander is the person in command on site when a rescue team is dispatched to a fire emergency. The challenge we are addressing in this work is to design a game and a game-based training process which can be used to support the change of work practice of fire fighters to become incident commanders (i.e. taking on a new professional role). The incident commander training game consists of two integrated parts: the IT artifact and the usage process. The two are integrated to provide necessary support for incident commander training via distance learning. The game is online and comprises three modules: The scenario player; the scenario creator, and; the log tool. The game and its pedagogical usage procedure are based on the theories of communities of practice and experiential learning. The novelty of this application lies in the combination of pedagogical theory and a specifically designed game. In comparison to other games for accident management training, the possibility for domain experts lacking of game design skills to create scenarios is an essential feature. Furthermore, the underlying fire simulation renders better "replayability" than a strictly branched scenario as the scenario creation is actually more of a process of setting conditions for the scenario than predicting each action of the player.

  • 13.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Slijper, Angelique
    Department of Occupational Therapy and Physiotherapy, Skaraborg Hospital, Skövde, Sweden.
    Svensson, Karin
    Department of Occupational Therapy and Physiotherapy, Skaraborg Hospital, Skövde, Sweden.
    Poucette, Jesper
    Ågårdsskogens Primary Care Centre, Skaraborg Primary Care, Lidköping, Sweden.
    Stibrant Sunnerhagen, Katharina
    Institute of Neuroscience and Physiology, Section for Clinical Neuroscience and Rehabilitation, The Sahlgrenska Academy, Göteborg, Sweden.
    Evaluation of usefulness of the Elinor console for home-based stroke rehabilitation2011Ingår i: Proceedings of the 3rd International Conference in Games and Virtual Worlds for Serious Applications (VS-Games 2011) / [ed] Fotis Liarokapis, Anastasios Doulamis, Vassilios Vescoukis, IEEE Computer Society, 2011, s. 98-103Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Virtual rehabilitation has emerged as a promising tool over the last decade. However the field is diverse and there is no unified understanding of the concept and in which situations it should be used. The most common usage context is a rehabilitation clinic but there is an urge to offer motivating virtual rehabilitation to be used in the homes of patients. The main drive for using such systems is to enhance motivation by introducing an interesting challenge and an element of fun. This paper describes and evaluates the feasibility of Elinor, a gamebased system for stroke rehabilitation in the home.

    The Elinor prototype has been positively evaluated with respect to its usability, user acceptance and motivational factors. This paper reports on the initial findings concerning the rehabilitation effect of Elinor. No persons suffered any serious adverse effects from training. We had positive results with respect to the assessment of motor and process skills (AMPS). Even though these improvements were not significant they are still positive enough to motivate future work. The self-reported improvements in the motor activity logs (MAL) also motivate future work.

  • 14.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Slijper, Angelique
    Skaraborg Hospital, Department of Occupational Therapy and Physiotherapy, Skövde, Sweden.
    Svensson, Karin
    Skaraborg Hospital, Department of Occupational Therapy and Physiotherapy, Skövde, Sweden.
    Poucette, Jesper
    Skaraborg Primary Care, Ågårdsskogens Primary Care Centre, Lidköping, Sweden.
    Stibrant Sunnerhagen, Katharina
    The Sahlgrenska Academy, Institute of Neuroscience and Physiology, Section for Clinical Neuroscience and Rehabilitation, Göteborg, Sweden.
    Games on prescription!: Evaluation of the Elinor console for home-based stroke rehabilitation2013Ingår i: Transactions on Edutainment IX / [ed] Zhigeng Pan, Adrian David Cheok, Wolfgang Müller, Fotis Liarokapis, Springer Berlin/Heidelberg, 2013, s. 49-64Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports the feasibility of Elinor, a game-based system for stroke rehabilitation in the home. The Elinor prototype has been positively evaluated with respect to its usability, user acceptance and motivational factors as well as its rehabilitation effect. This paper reports the findings from the whole project. To summarize the results, we find that game factors can be used to enhance motivation for rehabilitation. We had positive results with respect to many of the rehabilitation measurements employed. For example, the assessment of motor and process skills was positive as were also the self-reported improvements in daily activities. Furthermore, it seems that an increased self-efficacy with respect to the belief that the treatment can have an effect is positive and expected to increase motivation to undergo necessary rehabilitation. The usability and perceived usefulness of the system were also positively evaluated and the subjects expressed a positive attitude towards the system as well as a belief in its usefulness. © 2013 Springer-Verlag Berlin Heidelberg.

  • 15.
    Berg Marklund, Björn
    et al.
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi.
    Educational Games in Practice: The Challenges Involved in Conducting a Game-Based Curriculum2016Ingår i: Electronic Journal of e-Learning, ISSN 1479-4403, E-ISSN 1479-4403, Vol. 14, nr 2, s. 122-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The task of integrating games into an educational setting is a demanding one, and integrating games as a harmonious part of a bigger ecosystem of learning requires teachers to orchestrate a myriad of complex organizational resources. Historically, research on digital game‑based learning has focused heavily on the coupling between game designs, previously established learning principles, student engagement, and learning outcomes much to the expense of understanding how games function in their int ended educational contexts and how they impact the working processes of teachers. Given the significant investments of time and resources teachers need to make in order to conduct game‑based learning activities, the foci of past research is problematic as it obfuscates some of the pressing realities that highly affect games viability as tools for teaching and learning. This paper aims to highlight the demands that the implementation and use of an educational game in formal educational settings puts on te achers working processes and skillsets. The paper is based on two case studies in which a researcher collaborated with K‑12 teachers to use MinecraftEdu (TeacherGaming LLC, 2012) as a classroom activity over a five‑month long period. By documenting bot h the working processes involved in implementing the game into the classroom environment, as well as the execution of the actual game‑based classroom activities, the studies identified a wide variety roles that a teacher needs to take on if they are to ma ke games a central part of a school curriculum. Ultimately, the paper highlights the importance of understanding the constraints under which teachers work, and argues that a better understanding of the contexts in which games are to be used, and the roles teachers play during game‑based learning scenarios, is a necessary foundation for improving games viability as educational tools. 

  • 16.
    Berg Marklund, Björn
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Teachers’ Many Roles in Game-Based Learning Projects2015Ingår i: Proceedings of the 9th European Conference on Games Based Learning / [ed] Robin Munkvold and Line Kolås, Reading, UK: Academic Conferences and Publishing International Limited , 2015, s. 359-367Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper examines what roles teachers need to take on when attempting to integrate and use computer games in their educational environments. The task of integrating games into an educational setting is a demanding one, and integrating games as a harmonious part of a bigger ecosystem of learning requires teachers to orchestrate a myriad of complex organizational resources. Historically, the field of digital game-based learning research has had a tendency to focus heavily on the coupling between game designs, previously established learning principles, student engagement, and learning outcomes much to the expense of understanding how games impact the working processes of teachers. Given the significant investments of time and resources teachers need to make in order to conduct game-based learning activities, this research gap is problematic. Teachers needs to have a certain amount of gaming literacy in order to actively supervise, support, and guide their students before, during, and after the play sessions. The teacher also needs to be proficient in setting up play sessions in a limited amount of preparation time and tackle eventual technical difficulties. Beyond these demands, teachers also need to serve as a conduit between the learning context and the play context, and need to know how to continuously contextualize game activities and the content that students experience in the subject matter being taught.

    This paper describes the outcomes of two five month long studies where Swedish K-12 teachers were introduced to using MinecraftEdu as a classroom activity. The study identifies the different roles that a teacher takes on throughout game-based learning processes, such as technical administrator, game administrator, game tutor, subject matter expert, lecturer, debriefer, and classroom supervisor. Ultimately, the paper highlights the importance of understanding the constraints under which teachers work, and argues that a better understanding of the contexts in which games are to be used, and the roles teachers play during game-based learning scenarios, is a necessary foundation for improving games’ viability as educational tools.

  • 17.
    Hemeren, Paul
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Vad gör en kognitionsvetare?2012Ingår i: Kognitionsvetenskap / [ed] Jens Allwood, Mikael Jensen, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 57-66Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 18.
    Lindblom, Jessica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Att främja studenternas förberedelser inför yrkeslivet2016Ingår i: NU2016 Högskolan i samhället - samhället i högskolan, 2016, artikel-id 1.3.3Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Högskoleförordningens krav på att studenter ska kunna identifiera sitt kompetensbehov och behov av ytterligare kunskap tenderar att hamna i skymundan inom högre utbildning. Vi har infört ett examinationsmoment som syftar till att förbereda studenterna inför sin yrkesverksamhet och som var relativt enkelt att implementera och som uppskattades av studenterna.

  • 19.
    Lindblom, Jessica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Rambusch, Jana
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Svensson, Henrik
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Fem framgångsfaktorer för utveckling av pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande inom högre utbildning2012Ingår i: NU2012: Gränslöst lärande: Göteborg, 17-19 oktober, 2012, s. 188-189Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utbredningen av kommunikations- och IT-verktyg (IKT) i samhället influerar även undervisningen inom högre utbildning (se t.ex., Ala-Mutka, Punie & Redecker, 2008; Glenn, 2008). Olika lärplattformar har utvecklats som möjliggör skilda former av interaktion mellan lärare och studenter. En konsekvens av detta är att andelen distansstudenter kraftigt ökat de senaste åren. Förutom de möjligheter och begränsningar som de nya tekniska verktygen erbjuder för nätbaserat lärande, behövs det även nya kunskaper hos den undervisande universitetsläraren och behovet av en god pedagogisk digital kompetens blir därmed aktuellt (EUT, 2006; Glenn, 2008; Krumsvik, 2008).

    Syftet med detta bidrag är att delge andra universitetslärare som vill börja med eller vidareutveckla nätbaserad undervisning våra praktiska erfarenheter och kunskaper för hur detta kan genomföras med utgångspunkt utifrån pedagogisk digital kompetens.

    Utifrån en fallstudie (Patton, 2002) har vi genom ett aktionsforskningsperspektiv identifierat fem framgångsfaktorer för utveckling av pedagogisk digital kompetens vid högre studier:

    • En gemensam pedagogisk grundsyn
    • Teamwork
    • Undervisningskultur
    • Positiv inställning till teknik
    • Administrativa, pedagogiska och tekniska stödresurser

    De identifierade framgångsfaktorerna presenteras med ett abduktivt upplägg. Vi utgår utifrån våra praktiska erfarenheter och kopplar samman dessa med teorier och relevant litteratur inom området för varje framgångsfaktor.

    För att aktivt arbeta med att utveckla den digitala pedagogiska kompetensen är det viktigt att inte enbart fokusera på de tillgängliga tekniska verktygen, utan det är viktigt att framhäva i vilket sammanhang ett visst undervisningsmoment ingår i. Det är väldigt lätt att se läraren som en ensam individ som ska stödja studentens kunskapsutveckling under en kurs, men verkligheten är något helt annat. En bra lärare, enligt oss, är en lärare som kan se sin egen undervisning i ett större sammanhang, t.ex. hur en kurs hänger ihop med andra kurser inom utbildningen eller hur den kopplar till en framtida yrkesroll. På så sätt har man större möjlighet att motivera sina studenter till lärande och i det större perspektivet till ett kontinuerligt lärande som fortgår under hela livet i dagens kunskapssamhälle. En fara med informationssamhället är att den tolkande och värderande förmågan underskattas (Gärdenfors, 2005) vilket vi anser har konsekvenser för högre utbildning, som bör undvika att begå detta misstag genom att fokusera i alltför stor grad på IKT-lösningar i sig, utan satsa större resurser på att stödja och utveckla studenternas lärande och tolkande förmåga av olika former av information och källor. Med andra ord, fokusera mer på innehållet än på formen, och detta ökar vikten av en god pedagogisk digital kompetens.

    Referenser

    Ala-Mutka, K., Punie, Y & Redecker, C. (2008) Digital competence for lifelong learning. JRC Technical Notes. Policy brief by the Institute for Prospective Technological Studies (IPTS), part of the European Commission’s Joint Research Centre (JRC). Tillgänglig på http://ftp.jrc.es/EURdoc/JRC48708.TN.pdf [Hämtad: 2011-05-28].

    EUT (Europeiska unionens officiella tidning) (2006) L 394 10.

    Glenn, M. (2008) The future of higher education: How technology will shape learning. A report from the Economist Intelligence Unit.

    Gärdenfors, P. (2005) Tankens vindlar: Om språk, minne och berättande. Nora: Nya Doxa

    Krumsvik, R. J. (2008) Situated learning and teachers’ digital competence. Education and Information Technologies, 13, 279–290.

    Patton, M.Q. (2002) Qualitative research and evaluation methods. (3:e upplagan). Thousand Oaks: Sage Publications.

  • 20.
    Lindblom, Jessica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Rambusch, Jana
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Svensson, Henrik
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande inom högskolan2011Ingår i: Utbildning & Lärande, ISSN 1653-0594, Vol. 5, nr 1, s. 54-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The rapid development of information technology and the Internet has important academic implications, which in the long run will have far reaching consequences for teaching and learning on university level. With this in mind, five different success factors for the development of digital literacy and competence in higher education in general, and online courses in particular, are being identified and discussed in this article. These factors are: a shared view on learning and teaching, teamwork, a collaborative teaching culture, a positive attitude towards technology, as well as administrative, pedagogical and technical support resources. The dicussion is largely based on theories on learning and e-learning, and many examples draw from the authors' own experiences and observations.

  • 21.
    Rambusch, Jana
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Alklind Taylor, Anna-Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    Susi, Tarja
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi.
    A pre-study on spectatorship in eSports2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A pre-study of spectators' perspectives on eSports was conducted in collaboration with two Swedish game development companies. The main goal was to identify factors that contribute to qualitative spectator experiences and how they can influence game design. A qualitative approach was chosen to explore spectators' perspectives on eSports through observations and focus-group interviews of 28 participants in total. Results indicate that spectatorship is a complex issue that goes beyond the mere watching of a game. We identified four themes that are important for qualitative spectator experiences: the need for an overview of game events; highlighting and exposing hidden objects and events; viewer- and commentator-friendly game pacing; the importance of professional commentators and casters. Based on the results, we present design guidelines and recommendations for the development of games in eSports.

1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf