This article relates computer gaming to the social psychology of identity, focusing the notion that identity construction has a reflected character not only in virtual reality but also in real life. This gives a tight correspondence between the two, although the screen construction of identity goes on in greater independence of real other persons. Gaming has the trait that it contracts several events at one point in space and time. This provides for two extremes of identification: functional and existential identification, which are tightly coupled in gaming, but also for the element of meaning creation in gaming, where the step from concrete action to mental act is short, as well as for the processes of anticipatory identification that are found in it. This gives a high emotional intensity to it. The analysis is based on a theoretical sketch of stages in the act, building on the work of G. H. Mead.
Not to put the cart before the horse; clarification of Mead's"role taking"
George Herbert Mead's "role taking" is subject to many interpretations. Some dominant definitions restrict role taking to reflective people trying to understand each other and taking on each others' roles. Other definitions restrict role taking to the stage of a developed language. Against these two types of definitions I assert that Meads concept is explanatory, not merely descriptive, functionally as well as existentially. It has a value also on elementary levels of human development, where man is socially similar to other primates. Swedish sociologists have contributed fruitfully to straighten the debate. My intention is to clarify it further, and to explicate my own interpretation. Basic role taking is a non-reflective activity going on in any place where living entities influence each other with gestures in similar ways. In human beings it gives rise to conscious discursive reflectivity, and it coincides phylogenetically and ontogenetically with development of language, rather than being created by it. Role taking emanates from breaking automatic responsivity. It introduces distance and reflectivity and results in conscious social behavior, rather than being produced by such. In this way, role taking is a major step in the development of intelligence on earth.
Lekens kraft för vårt identitetsbyggande kan inte nog betonas. För hur ska otrygga barn som famlar efter en identitet kunna lära sig matte eller svenska?
Genforskningen har koncentrerat sig på att urskilja vilka gener som påverkar eller skapar vilka beteenden och tendenser. Det finns till exempel en enda gen SRY, som möjliggör förekomsten av manligt biologiskt kön (Mukherjee, 2018). Det finns en gen FOX P2 som har med språkförmågan att göra. Men det finns tusen andra gener som också har med manligt kön och/eller språkförmåga att göra, som tillåter eller förhindrar manligt kön att uppstå i en viss individ, som hindrar eller tillåter en viss individ i en viss familj med FOX P2 att kunna utveckla normalt tal. Forskningen kring relationer mellan gener och beteenden och fysiologiska egenskaper pågår globalt. Ovan nämnda exempel är två av tusentals.
Relationerna mellan gener är komplexa; en viss genuppsättning kan inte förutsäga visst beteende med precision. Ändå har till exempel den intensiva adhd-debatten präglats mycket av just behovet att konstatera vissa beteenden och tendenser som bestämda och givna ”av naturen”. I fallet adhd gäller dessutom att man hittills inte har intensivstuderat eller spårat avvikelser på gennivå.
Neurofysiologin rymmer numera mycket kunskaper om relationen mellan specifika gener och specifika egenskaper. Exempelvis visar autism och Aspberger specifika drag i nervcellerna. Hos personer med autism är enligt vissa studier de trådar som förbinder nervcellerna kortare än hos den fysiologiska normalindividen, och genen FOXP2 är frånvarande hos individer med vissa svårigheter i språklärande. Men hos adhd finner man inte neurofysiologiska särdrag.
Boken redovisar en systematisk grund för filosofen och sociologen G. H. Meads identitetspsykologi som komplement till utvecklingspsykologin. Fokus ligger på 1) en övergripande analys av hur den personliga identiteten skapas och formas, 2) lekens centrala roll i den processen, och 3) dess följeslagare språket, som i början av livet har just karaktären av lek. Förskolan är ett drivhus för dessa processer, som alla tre i dag är mer aktuella än någonsin.
Boken lämpar sig för alla som med intresse ägnar sig åt förskolebarns utveckling, i första hand förskollärarutbildning.
This paper analyzes the tendency of taking the "I" and the "me" in G.H. Meads theory of role taking as two separate, qualitatively different parts of human personality, the "I" being of individual origin, the "me" of social. In the original Meadian sense role taking gives rise to both the "I" and the "me". They are dialectically united rather than dualistically separated aspects. They refer to the joint functional power of the subject, finding itself as an object, mediated by the Other. As a consequence, the link between body and the social world becomes theoretically more stringent, as the body is given its place as a cognitive social object outside the human social experience and as a source of agencysui generis,a conception which is in opposition to Meads.The stress on the "I"-phase, as related to body and concrete action in combination with its direct relation to the "me"-phase, actualizes Mead as a forerunner in modern biologic/neurologic research on human perceptual, motivational and intentional capacity. Swedish Mead interpreters are critically analyzed. Interpretations of Charon, Giddens, Joas and Habermas are partly scrutinized.The author defines the conceptual pair in terms of activity, subjectivity, temporal relativity and distance.
Review of the book Socialpsykologiska experiment [Social psychological experiments] by Markus Arvidsson and Bengt Starrin.
Allt fler människor börjar nu ifrågasätta de bokstavsdiagnoser som de fått som barn och detta är utgångspunkten för Lars-Erik Bergs artikel När spricker ballongen? Berg återkommer här till ”vikten av att knyta samman kropp, handling och social situation” och hänvisar till forskning som visar att våra gener inte är statiska utan utvecklas i samspel med miljön och att detta sker redan under fostertiden. Tvistefrågan arv eller miljö är vilseledande, eftersom det alltid handlar om arv och miljö.
Dagens hjärnforskning har öppnat dörren på vid gavel för att kunna intensivstudera hur miljön påverkar och bygger om hjärnan.
Socialpsykologen Lars-Erik Berg vill damma av socialisationsbegreppet.
Vad kan Svante Pääbos och hans forskarteams kartläggning av neandertalares DNA lära oss om människan? I dialog med socialpsykologisk teori föreslår Lars-Erik Berg att svaret på frågan börjar i språket. Det är först genom samspelet mellan artfränder via ett mer avancerat språk som den abstraktionsförmåga uppstår som gör det möjligt att föreställa sig att en annan värld kan vänta på andra sidan backkrönet.
om leken i det potentiella området hos Winnicot
Denna text handlar om lek med leksaker som traditionellt varit exkluderade i svensk förskola, t.ex. Barbie och Action Man. Förskolan präglas av värden som står i motsättning till de «genusifierade» värden som förknippas med dessa och liknande leksaker (Almqvist, 1994; Fredricson, 2003). Samtidigt är förskolan en del av samhället med dess stereotypa genusrepresentationer