his.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bergström, Erik
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    A Research Proposal on Software Standards and their Implementation in OSS2012In: Proceedings of the OSS 2012 Doctoral Consortium, September 13,2012, Hammamet, Tunisia / [ed] Klaas-Jan Stol, Charles M. Schweik & Imed Hammouda, Tampere University of Technology, 2012, p. 73-85Conference paper (Refereed)
  • 2.
    Bergström, Erik
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Carlén, Urban
    University of Skövde, School of Health and Education. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Lennerholt, Christian
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Certifications in Higher Education - Friend or Foe?2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate the uncritical approach among teachers and students of how certifications are used and applied within higher education. This paper offers a clearer image of how to use certification in a learning environment that support student learning and further developing the academia as a learning organisation.  In the last decade universities worldwide has started to adopt certifications offered by multinational corporations, such as Cisco and Microsoft. For example, Cisco’s curriculum is taught in over 10.000 academies such as universities to more than 1.000.000 students currently, which reveals the huge influences those certifications have for the organisation of courses and examination of academic skills.  Academy and industry needs to collaborate to offer students relevant tools and knowledge, but the lack of uncritical views based on scientific values and proven experience challenges teachers to explicit what knowledge have to be taught within academia to reach further academic goals.  The methods used are initially a literature study to identify positive aspects and challenges with integrated certifications. Based on these results, we have performed interviews with students, teachers and certified instructors with different backgrounds.  Literature describing information and communications technology (ICT) certifications mainly refer to positive aspects such as meeting job market needs, standardisation of courses, and decreased time for course development. Challenges identified raise several questions and call for further investigation. Among challenges identified were companies practically deciding examination criteria, student’s recall learnt material rather than understanding concepts, and the usage of non-academic material.  Interviews reveal that students are aware of many challenges, but still the benefits of achieving a certification outweighs. For instance, students rather accept a course with out-dated material and company decided examination criteria that result in a certification than taking a course based on research and examinations that foster creativity through reflection, analysing skills with no certification.  From a teacher and instructor perspective, the interviews reveal that there is awareness about the challenges of using certifications in higher education. One of the pedagogical issues we would like to present is how to create a learning environment with embedded certification in a course rather than basing courses on certifications alone.  This paper also open up for a discussion on how these results affect other areas than the ICT domain, but also on how the challenges can be tackled from a higher education perspective that rethink the academia as a learning organisation. 

  • 3.
    Bergström, Erik
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Carlén, Urban
    University West.
    Riveiro, Maria
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    How to Include Female Students in Technical Computer Science Study Programs2016In: NU2016 Högskolan i samhället - samhället i högskolan, 2016, article id BT30Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This study examines why female students do not register in computer sciencerelated programs after submitting their application. In design for inclusion in academic culture, pedagogical implications are based on empirical findings that intend to foster a more heterogeneous group, which can be introduced to promote student’s interest in technology.

  • 4.
    Bergström, Erik
    et al.
    University of Skövde, The Informatics Research Centre. University of Skövde, School of Informatics.
    Holgersson, Jesper
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Kävrestad, Joakim
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Larsson, Sanna
    University of Skövde.
    Lindgren, Frida
    University of Skövde.
    Mandl, Paul
    University of Skövde, School of Informatics.
    Persson, Louise
    University of Skövde, School of Informatics.
    Svensson, Henrik
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Erfarenheter, lärdomar och effekter med gränsöverskridande arbete för utbytesstudier2018In: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, article id 685Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I Högskolan i Skövdes (HS) nuvarande utvecklingsplan beskrivs att samtliga utbildningsprogram som ges vid lärosätet skall erbjuda möjligheter till studier utomlands. Som en konsekvens har en strategisk satsning för att stimulera en ökad mobilitet vid HS initierats genom att Institutionen för informationsteknologi (IIT) tillsammans med verksamhetsstödet har deltagit i ett UHR-projekt med fokus på vägledningsprocessen i samband med mobilitet.

    Projektet har pågått under 18 månader och ett 10-tal deltagare som representerar de flesta roller som är involverade i internationaliseringsarbetet på IIT och verksamhetsstödet har ingått. Projektet har bedrivits främst som en serie av workshoppar där parallell datainsamling har skett med hjälp av intervjuer och enkätstudier.

    I detta bidrag vill vi visa några av de mål som projektet fokuserat på samt syftet med dessa. Projektet har haft följande mål:

    Identifiera minst tre partnerlärosäten som passar varje utbildningsprogram - Målet syftar till att kartlägga både existerande och nya partnerlärosäte för att på så sätt sänka tröskeln för studenter som är intresserade av utbyte, men som har svårt att hitta lämpliga alternativ.

    Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning i mobilitetsprocessen - Detta mål syftar till att utforma processbeskrivningar för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning kring utresandeprocessen för programansvarig, ämnesföreträdare, internationell koordinator, studie- och karriärvägledaren, studenten och partnerlärosätet. Även kommunikationsaspekter och studentperspektiv beaktas i detta mål.

    Skapa adekvat vägledning och informationsinsatser gentemot studenterna - Syftet med målet är att utveckla, strukturera och systematisera informationsvägar och kommunikation mellan vägledning, programansvarig, partnerlärosäte och studenter.

    Identifiera och utvärdera nyckelfaktorerna för att förbättra stödet till studenterna, undanröja hinder i mobilitetsprocessen samt underlätta programansvarigas och studie- och karriärvägledarnas arbete med utresande studenter - Målet är att identifiera och utvärdera nyckelfaktorer som hindrar mobilitet som kan spridas internt på HS samt externt för att i förlängningen öka mobiliteten bland Sveriges studenter.

    Se till att samtliga kandidatprogram på IIT har en termin avsatt för utlandsstudier och undanröja de hinder som finns i befintliga programstrukturer - Syftet är att göra det enklare för studenter att under sin ordinarie studietid genomföra utbytesstudier utan att deras studier vid HS blir drabbade av förkunskapsstrukturer som hindrar fortsatta studier vid hemkomst.

    I studien inkludera de studenter som har varit intresserade eller sökt utbytesstudier men som inte kommit iväg på utbyte - Syftet är att skapa en god översikt över vilka skäl denna studentkategori har haft för att avstå utbytesstudier för att på så vis kunna förbättra existerande processer för utbytesstudier och därmed minimera risken att intresserade studenter väljer att avstå från utbytesstudier.

    Vid projektets avslut analyserades projektets direkta och indirekta interorganisatoriska effekter tillsammans med aktuell statistik för de studenter som under 2017 nominerats för utbytesstudier. En uppenbar effekt av projektets arbete är att antalet studenter som 2017 vid IIT nominerats för utbytesstudier ökat kraftigt. Likaså observeras ökade kunskaper om processen kring utbytesstudier och ett förbättrat studentperspektiv och bättre kunskaper om studenternas upplevelse av nomineringsprocessen.

    Under presentation vill vi visa upp fler detaljer från vår analys samt hur vi planerar att arbeta vidare med de resultat vi fått fram i projektet.

  • 5.
    Bergström, Erik
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Lundgren, Martin
    Department of Computer Science, Information Systems, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Ericson, Åsa M.
    Department of Computer Science, Information Systems, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Revisiting information security risk management challenges: a practice perspective2019In: Information and Computer Security, E-ISSN 2056-4961, Vol. 27, no 3, p. 358-372Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: The study aims to revisit six previously defined challenges in information security risk management to provide insights into new challenges based on current practices. Design/methodology/approach: The study is based on an empirical study consisting of in-depth interviews with representatives from public sector organisations. The data were analysed by applying a practice-based view, i.e. the lens of knowing (or knowings). The results were validated by an expert panel. Findings: Managerial and organisational concerns that go beyond a technical perspective have been found, which affect the ongoing social build-up of knowledge in everyday information security work. Research limitations/implications: The study has delimitation as it consists of data from four public sector organisations, i.e. statistical analyses have not been in focus, while implying a better understanding of what and why certain actions are practised in their security work. Practical implications: The new challenges that have been identified offer a refined set of actionable advice to practitioners, which, for example, can support cost-efficient decisions and avoid unnecessary security trade-offs. Originality/value: Information security is increasingly relevant for organisations, yet little is still known about how related risks are handled in practice. Recent studies have indicated a gap between the espoused and the actual actions. Insights from actual, situated enactment of practice can advise on process adaption and suggest more fit approaches. 

  • 6.
    Bergström, Erik
    et al.
    University of Skövde, The Informatics Research Centre. University of Skövde, School of Informatics.
    Pehrsson, Helen
    University of Skövde, The Informatics Research Centre. University of Skövde, School of Informatics.
    Performance Assessments in Computer Science - An example of student perceptions2014In: Next Generation Learning Conference: Conference Summary / [ed] Erik Brunnert Walfridsson, 2014, p. 4-16Conference paper (Refereed)
  • 7.
    Bergström, Erik
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Söderström, Eva
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Reference Implementations - Usages And The Quest For A Definition2014In: EURAS Proceedings 2014: Cooperation among standardisation organisations and the scientific and academic community / [ed] Ivana Mijatovic, Kai Jakobs, Aachen: Wissenschaftsverlag Mainz , 2014, p. 17-31Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents a systematic literature review performed to investigate if there is a prevailing definition of reference implementation in the standards community, and how reference implementations are referenced to be used within the standards community. The literature review targets all electronically available core journals and conferences in the field, and the results are classified according to a framework introduced in the paper. We found that there is one definition that focuses on conformance testing, but the results from the literature review show more uses of reference implementations such as when developing standards, when implementing them, and when developing products.

  • 8.
    Bergström, Erik
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Åhlfeldt, Rose-Mharie
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Information Classification Enablers2015In: Foundations and Practice of Security: 8th International Symposium, FPS 2015, Clermont-Ferrand, France, October 26-28, 2015, Revised Selected Papers / [ed] Garcia-Alfaro, Joaquin Kranakis, Evangelos Bonfante, Guillaume, Cham: Springer, 2015, Vol. 9482, p. 268-276Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents a comprehensive systematic literature review of information classification (IC) enablers. We propose a classification based on the well-known levels of management: strategic, tactical and operational. The results reveal that a large number of enablers could be adopted to increase the applicability of IC in organizations. The results also indicate that there is not one single enabler solving the problem, but rather several enablers can influence the adoption.

  • 9.
    Bergström, Erik
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Åhlfeldt, Rose-Mharie
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Information Classification Issues2014In: Secure IT Systems: 19th Nordic Conference, NordSec 2014, Tromsø, Norway, October 15-17, 2014, Proceedings / [ed] Karin Bernsmed & Simone Fischer-Hübner, Springer, 2014, p. 27-41Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents an extensive systematic literature review with the aim of identifying and classifying issues in the information classification process. The classification selected uses human and organizational factors for grouping the identified issues. The results reveal that policy-related issues are most commonly described, but not necessarily the most crucial ones. Furthermore, gaps in the research field are identified in order to outline paths for further research.

  • 10.
    Bergström, Erik
    et al.
    University of Skövde, The Informatics Research Centre. University of Skövde, School of Informatics.
    Åhlfeldt, Rose-Mharie
    University of Skövde, The Informatics Research Centre. University of Skövde, School of Informatics.
    Anteryd, Fredrik
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Informationsklassificering och säkerhetsåtgärder2016Report (Other academic)
  • 11.
    Holgersson, Jesper
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Bergström, Erik
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Kävrestad, Joakim
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Svensson, Henrik
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Analys av studenters upplevelse av hindrande faktorer för utbytesstudier2018In: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, article id 684Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I Högskolan i Skövdes (HS) utvecklingsplan (Högskolan i Skövde, 2017) framhålls vikten av att samtliga utbildningsprogram skall erbjuda möjligheter till utbytesstudier. Historiskt sett har antalet utresande vid HS varit lågt samtidigt som fakta som belyser varför så är fallet främst har baserats på enskilda studenters upplevelser av nominerings- och antagningsprocesser. Dock saknas en mer enhetlig och generaliserbar vy av hur olika funktioner på HS rörande utbytesstudier upplevs, både av studenter som genomfört utbytesstudier samt av studenter som varit nominerade men valt att inte genomföra utbytesstudier.

    Den frågeställning som adresserats är: vilka hinder finns för studenter som vill genomföra utbytesstudier? Den metod som tillämpats är en enkät som skickats ut till samtliga studenter som varit nominerade för utbytesstudier under 2017. Enkäten har baserats på en Likert-skala (Bryman och Nilsson) som kombinerats med fritextsvar.

    Totalt har 20 studenter från olika utbildningsprogram besvarat enkäten. Studien visar att studenterna rent generellt är nöjda med HS administrativa funktioner vilket också är den kanal som oftast utnyttjas. Andra administrativa funktioner såsom programansvariga och ämnesföreträdare upplevs olika av studenterna beroende på vilket ämnesområde som berörs.

    Studenterna redovisar ett antal huvudsakliga skäl som hindrar eller försvårar utbytesstudier. 1) Det läggs ett alltför stort ansvar på studenten i att identifiera kurser som denne är behörig till och som inte överlappar med kurser som läses vid det egna lärosätet. Detta innefattar även val av kurser som skall motsvara obligatoriska kurser på hemmaplan som i sin tur ligger som förkunskapskrav för framtida kurser inom utbildning, såsom examensarbeten. 2) Avsaknad av utbytesavtal med specifika länder samt svårighet att identifiera avtal med lärosäten som matchar studentens utbildningsprofil vid det egna lärosätet upplevs likaså som ett hinder för flertalet studenter. 3) Vidare uppger studenterna att det i många fall är svårt att ta till sig information på olika lärosätens hemsidor för att identifiera passande kurser eftersom den information som finns att tillgå upplevs som mycket heterogen och därmed både svårtolkad och svårnavigerad. Detta kan jämföras mot hur svenska lärosäten publicerar information om kurser vilket av studenterna upplevs som mer enhetligt och standardiserat vilket i sin tur gör olika kurser enklare att jämföra.

    Något som efterfrågas av många studenter som varit nominerade för utbytesstudier men som i slutändan valt att inte resa är ”utbytesstudie-charter” där det finns färdiga kurspaket som är granskade och validerade av HS. Även önskemål om mer standardiserade paket för boende och andra praktiska frågor efterfrågas av studenterna.

    Den information som enkätstudien har lyft fram har i första hand visat på att HS administrativa funktioner för utbytesstudier fungerar tillfredställande. Likaså verifierar enkätstudien de hypoteser som funnits rörande hindrande faktorer för utbytesstudier i de flesta fall stämmer: osäkerhet kring val av kurser och en oro för hur utbytesstudier kommer att påverka framtida studier på hemmaplan är stora orosmoment som kan få studenter av avstå från utbytesstudier trots ett initialt intresse för sådana.

    Referenser

    Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

    Högskolan i Skövde. (2017). Utvecklingsplan. Skövde.

  • 12.
    Kävrestad, Joakim
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Bergström, Erik
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Holgersson, Jesper
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Svensson, Henrik
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Formella processer för att underlätta studenters mobilitet2018In: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, article id 704Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inom utbildningar som ger kandidatexamen inom teknik, naturvetenskap och data reser endast 3% av de examinerade studenterna på utbyte (Universitetskanslersämbetet, 2016), vilket är långt under EU:s mål på 20% (Universitets- och högskolerådet, 2018). På Högskolan i Skövde (HS) åkte dock bara 0,78% på utbyte under 2016. Som ett led i att öka studentmobiliteten har Institutionen för informationsteknologi (IIT) vid HS deltagit i UHR-projektet ”Det akademiska värdet av mobilitet” med fokus på studievägledning och IIT:s syfte har varit att identifiera hinder för utresande och förtydliga studentperspektivet i mobilitetsprocessen. Det är ett välkänt problem inom akademin att det finns ett gap mellan förvaltning och fakultet och att detta förhindrar mobilitet (Souto-Otero, Huisman, Beerkens, Wit, & Vujić, 2013). Ett av de stora hindren vid HS och som identifierades tidigt var att det från ett studentperspektiv var otydligt vem studenterna skulle vända sig till och hur studenternas process från mobilitetstanke till utresa gick till rent praktiskt. Ytterligare framkom att programansvarigs roll i mobilitetsprocessen var otydlig, samt att programansvariga hade bristande kunskap om interna kommunikationsvägar.

    För att bringa klarhet i detta tillsattes en grupp med representanter från programansvariga vid IIT, internationaliseringssamordnare, samt representanter från flera roller i HS förvaltning som är inblandade i mobilitetsprocessen. Projektgruppen fick som uppgift att etablera gemensamma processer för studentmobilitet från tre perspektiv: studentens, programansvarigas samt ett högskoleövergripande. Projektgruppen har även haft som målsättning att identifiera hinder i programstrukturer (exempelvis förkunskapshinder) samt identifiering av partnerlärosäten och hur kommunikationen med dessa partnerlärosäten skall ske i praktiken.

    Projektet har genomförts under totalt 18 månader, främst i form av workshoppar med fokus på modeller för att beskriva de processer som finns eller borde finnas i verksamheten. Totalt har 11 workshoppar genomförts och de framarbetade modellerna har även validerats av en utomstående modelleringsexpert. Under våren kommer även modellerna att presenteras för alla övriga institutioner vid HS i syfte att implementera arbetssättet högskoleövergripande. Ett direkt resultat av denna arbetsprocess är att olika nyckelaktörer upplever att ansvar och rollfördelning förtydligats vilket i sin tur medfört en upplevelse av betydligt kortare och mer effektiva kommunikationsvägar: alla vet vem som skall göra vad och när.

    Projektet har även resulterat i ett förbättrat studentperspektiv, vilket rent konkret innebär att studenter på ett betydligt mer lättillgängligt sätt kan få information om hur processen för utbytesstudier ser ut samt vart de kan vända sig med sina frågor. Samtidigt bidrar den interorganisatoriska samsynen över processen kring utbytesstudier till att risken för att studenter får felaktig information av berörda aktörer minimeras då rollfördelning och ansvarsområden förtydligats.

    Huruvida det går att fastställa ett orsakssamband till projektet är osäkert, men antalet studenter som nominerats för utbytesstudier har ökat kraftigt på IIT under 2017. Från projektstart är den totala ökningen 49% och innefattar flera utbildningsprogram som innan projektets genomförande haft inga eller få studenter som varit intresserade av utbytesstudier.

    På presentationen kommer vi att redovisa resultaten av projektet mer i detalj och även förevisa de tre generiska modellerna eftersom dessa kan användas av andra lärosäten som behöver klargöra roller, informationsflöden och processer kring mobilitet.

     

    Referenser

    Souto-Otero, M., Huisman, J., Beerkens, M., Wit, H. d., & Vujić, S. (2013). Barriers to International Student Mobility:Evidence From the Erasmus Program. Educational Researcher, 42(2), 70-77. doi:10.3102/0013189x12466696

    Universitets- och högskolerådet. (2018). Eurostudent VI - studentmobilitet. Retrieved from https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/lika-mojligheter/eurostudent/eurostudent-vi-studentmobilitet-20180131.pdf

    Universitetskanslersämbetet. (2016). Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16. Retrieved from http://www.uka.se/om-oss/publikationer--beslut/statistiska-meddelanden/statistiska-meddelanden/2016-12-08-internationell-studentmobilitet-i-hogskolan-2015-16.html

  • 13.
    Lundell, Björn
    et al.
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Abdurahmanovic, Admir
    PrimeKey Solutions AB, Solna, Sweden.
    Andersson, Stefan
    RedBridge AB, Kista, Sweden.
    Bergström, Erik
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Feist, Jonas
    RedBridge AB, Kista, Sweden.
    Gamalielsson, Jonas
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Gustavsson, Tomas
    PrimeKey Solutions AB, Solna, Sweden.
    Kahlbom, Roger
    Pro4u Open Source AB, Stockholm, Sweden.
    Papaxanthis, Konstantin
    PrimeKey Solutions AB, Solna, Sweden.
    How Can Open Standards Be Effectively Implemented in Open Source?: Challenges and the ORIOS Project2012In: Open Source Systems: Long-Term Sustainability: 8th IFIP WG 2.13 International Conference, OSS 2012, Hammamet, Tunisia, September 10-13, 2012. Proceedings / [ed] Hammouda, I., Lundell, B., Mikkonen, T. & Scacchi, W., Heidelberg, Dordrecht, London, New York: Springer, 2012, p. 383-388Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Many organisations are currently restricted in their choice of software because of restrictions imposed by existing systems. Challenges include a lack of interoperability and a risk of technological lock-in, which many small companies seek to address by utiilising Open Standards and Open Source implementations of such standards when developing and deploying systems. This paper presents an overview of how the industrial research project ORIOS (Open Source software Reference Implementations of Open Standards) seeks to address identified challenges. An overarching goal of the project is to improve understanding within organisations of Open Standards, Open Source Reference Implementations, and the ecosystems around them. This will be done by developing a reference model of necessary and desirable features of an Open Standard, and how Open Standards and their implementations can be utilised by small companies in different usage contexts. An action case study approach will be used as a core strategy for evolving a reference model together with Swedish companies.

  • 14.
    Lundell, Björn
    et al.
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Forssten, Bo
    TeliaSonera.
    Gamalielsson, Jonas
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Gustavsson, Henrik
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Karlsson, Robert
    SSAB.
    Lennerholt, Christian
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Lings, Brian
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Mattsson, Anders
    Combitech.
    Olsson, Erik
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Exploring health within OSS ecosystems2009In: Proceedings of the First International Workshop on Building Sustainable Open Source Communities / [ed] Hammouda, Imed, Aaltonen, Timo, Capiluppi, Andrea., Tampere University of Technology , 2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Open Source Software (OSS) is software which can be freely used, modified and redistributed, generally produced in a collaborative fashion by global communities of firms and individuals. In this paper we consider OSS ecosystems using an analytical device which we refer to as the OSS Stakeholder triangle. We believe that the OSS Stakeholder triangle constitues a useful means for analysing many aspects of Open Source ecosystems, including interaction between stakeholder roles and the overall health of an ecosystem.

  • 15.
    Olsson, Erik
    et al.
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Lings, Brian
    Certus Technology Associates, Exeter, United Kingdom.
    Lundell, Björn
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Organisational Processes in the Secondary Software Sector: A Case Study on Open Source Software Adoption2011In: IRIS. Selected Papers of the Information Systems Research Seminar in Scandinavia: IRIS 34 ICT of Culture - Culture of ICT / [ed] Coordinating Editor Judith Molka-Danielsen Molde University College, Norway. Issue Editor Kai K. Kimppa University of Turku, Finland, Tapir Akademisk Forlag, 2011, p. 9-23Conference paper (Refereed)
  • 16.
    Olsson, Erik
    et al.
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Lings, Brian
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Lundell, Björn
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Organizational Processes in the Secondary Software Sector: A Case study on Open Source Software Adoption2011In: Proceedings of IRIS 2011 / [ed] Leino, Timo, Turku: University of Turku , 2011, p. 586-600Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we report from a case study on OSS adoption conducted in a large multinational organization in the secondary software sector. Our study contributes to theory and practice of project management for OSS adoption, with important implications for different stakeholder groups and internal method usage. In particular, our results concern the following three issues in relation to a wish to increase the usage of OSS within the organization. Firstly, from a management level perspective, we elaborate on knowledge transfer and suggest a number of recommendations. Secondly, from an operational level perspective, we elaborate on potential benefits from changed work practices. Thirdly, from our analysis of the relationship between the project management model and the maintenance management model, we suggest adaptations to existing work practices by highlighting the importance of considering maintenance costs early in a project.

  • 17.
    Riveiro, Maria
    et al.
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics.
    Bergström, Erik
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics.
    Carlén, Urban
    University of Skövde, School of Humanities and Informatics.
    Inför en ökad jämställdhet i datavetenskapliga utbildningsprogram2012Conference paper (Refereed)
  • 18.
    Åhlfeldt, Rose-Mharie
    et al.
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Andersén, Annelie
    University of Skövde, School of Health and Education.
    Eriksson, Nomie
    University of Skövde, School of Business. University of Skövde, Enterprises for the Future.
    Nohlberg, Marcus
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Bergström, Erik
    University of Skövde, School of Informatics. University of Skövde, The Informatics Research Centre.
    Fischer Hübner, Simone
    Karlstads universitet.
    Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhet från ett samhällsperspektiv2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en studie genomförts med syftet att komplettera resultatet från en tidigare genomförd förstudie (Åhlfeldt m.fl., 2014) med en analys av kompetensförsörjning och kompetensbehov på informations­säkerhetsområdet från ett samhällsperspektiv. Arbetet har genomförts av forskare från två lärosäten, Högskolan i Skövde och Karlstad Universitet, samt inom tre forskningsdiscipliner: pedagogik, informationssäkerhet och företagsekonomi.

    Uppdraget har varit att besvara följande frågeställningar:

    • Vilka är kompetensbehoven för att ha en god och balanserad informationssäkerhet som bidrar till samhällets informationssäkerhet?
      • Samtida kompetensbehov (nuläget)
      • Framtida kompetensbehov
      • Hur ska nödvändig kompetens erhållas och på vem ligger ansvaret?
      • Utifrån ovanstående frågeställningar, vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna?

    Arbetet har genomförts i form av fokusgrupper med representanter från myndigheter och företag som har en nära verksamhetskoppling till samhällets informationssäkerhet och som är viktiga för att samhällets informationssäkerhet ska fungera.

    Resultatet visar att det finns stora brister avseende informationssäkerhetskompetens på alla nivåer i samhället. Tre tydliga områden pekas ut 1) nationellt - ökat behov av starkare styrning och ledning samt kravställning 2) organisation - ökat behov av kompetens från ledning till medarbetare men med starkt fokus på kompetenshöjande åtgärder på ledningsnivå samt vid upphandling och 3) medborgarperspektivet där framförallt skolområdet lyfts fram som ett viktigt insatsområde för kompetenshöjande åtgärder.

    För att uppnå nödvändig kompetens krävs utbildningsinsatser på alla ovan angivna områden. Dels utbildningar på akademisk nivå för informationssäkerhetsexperter men även övriga utbildningar inom t ex juridik och ekonomi. Även yrkesverksamma på organisationsnivå behöver riktade kompetenshöjande åtgärder som sätter informationssäkerhet i fokus utifrån organisationens verksamhetsbehov, allt ifrån ledningsnivå till medarbetarnivå.

    Resultatet visar även att ansvaret för samhällets kompetensförsörjning för informationssäkerhet ligger även den på alla ovan nämnda tre områden men med tydlig betoning på nationell nivå. Här betonas behovet av nationella krav för att medvetandegöra och lyfta informations­säkerheten i samhällsviktig verksamhet för att nå så många medborgare som möjligt.  

    Förslag på framtida arbete avseende utveckling av metoder för framtida studier av kompetensförsörjningen pekar främst på metoder för att angripa bristen på helhetssyn samt kompetensförsörjning för management och medborgare.

1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf