Högskolan i Skövde

Studenter ska enligt examensmålen i Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 8 § och Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 under sin utbildning förvärva kunskaper och förståelse inom sitt ämnesområde samt utveckla sin värderingsförmåga och sitt förhållningssätt. Utöver detta ska de också tränas i färdigheter och förmågor, både sådana som är direkt relaterade till sitt ämnesområde men också färdigheter i informationskompetens, vetenskapligt skrivande och presentationsteknik. Under utbildningarna tränas detta i olika former av rapportskrivning med slutlig examination i examensarbetet. En vanlig uppfattning bland många lärare är att ämnesfokuset i utbildningens upplägg och innehåll gör att studenterna inte alltid hinner med en mer omfattande och fördjupad träning i de generella färdigheterna innan själva examensarbetet, vilket får konsekvenser för genomförandet av och kvaliteten på examensarbetet. Debattartiklar har skrivits om att studenter ofta är dåliga på att skriva (Enefalk et al, 2013; Garberding, 2019), vilket har uppmärksammats i media och lett till vidare diskussioner om en nationell ”skrivkris” eller ett ”skrivglapp”. Färdigheter inom informationskompetens (söka, samla, värdera och hantera information) har också blivit viktigare i dagens informationssamhälle tillsammans med vikten av att hitta relevanta och aktuella vetenskapliga källor.

För att stötta studenterna och minska lärarnas arbetsbelastning har institutionen för biovetenskap genom åren utvecklat stödmaterial i form av en rapportskrivningsmanual, inspelade föreläsningar samt quizzer i Canvas med syftet att utveckla studenternas färdigheter i vetenskapligt skrivande. För att ytterligare utveckla dessa färdigheter har institutionen tillsammans med högskolebiblioteket utformat en kurs om 7,5 hp, Litteratursammanfattning i biovetenskap G2F, som nu ingår i slutet av andra året på samtliga kandidatprogram i biovetenskap. På kursen får studenterna en mer omfattande och fördjupad träning i informationskompetens och vetenskapligt skrivande samtidigt som de fördjupar sig teoretiskt inom sitt valda ämnesområde. I kursen examineras informations-sökning, värdering av information, peer-review, vetenskapligt skrivande samt referenshantering. Kursen gavs första gången våren 2020 (programkurs) samt efterföljande sommar och hösttermin (fristående och distans, halv- respektive kvartsfart).

I detta bidrag presenterar vi kursens upplägg, genomförande och resultat baserat på dessa kurstillfällen. Vår erfarenhet så här långt är att studenterna efter genomgången kurs utvecklat sin litteratursökningsteknik, kunskaper i att värdera material och akademiskt skrivande samt behärskar referenshantering i större utsträckning, vilket bådar gott för kommande examensarbeten. Vad vi skulle vilja trycka på ytterligare vid kommande kurstillfällen är att studenterna i större utsträckning jämför och diskuterar likheter och skillnader i de olika källorna, dvs ”compare and contrast”. Studenterna var också mycket nöjda med kursens upplägg och genomförande, särskilt möjligheten att under en längre tid få fördjupa sig inom ett eget valt biovetenskapligt område.

Kursupplägget och det material som utvecklats kan, efter viss anpassning, tillämpas på de flesta ämnesområden. Materialet finns tillgängligt på högskolan i Canvas Commons.

Referenser

Enefalk, H., Andersson, L.M., Aronsson, A., Englund, V., Novaky, G., Svensson, M., Thisner, F., Ågren, H. & Ågren, M. (2 januari 2013) Våra studenter kan inte svenska. Upsala Nya Tidning. https://unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx

Garberding, P. (25 oktober, 2019) Ökade skrivsvårigheter stressar lärare och studenter. Universitetsläraren. https://universitetslararen.se/2019/10/25/okade-skrivsvarigheter-stressar-larare-och-studenter/

SFS 1992:1434. Högskolelag. Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434

SFS 1993:100. Högskoleförordning. Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

Resurser i Canvas Commons

Dokument: Information Literacy Tutorial, Evaluation of Sources and Source Criticism, Literature Search Protocol

Quizzer: Basic Reference Management Quiz, Plagiarism Quiz

Bakgrund

Enligt högskoleförordningens examensordning ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad generiska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta tränas och examineras vanligen i studentuppsatser av olika slag och under olika delar av utbildningen. För att uppnå fördjupade kunskaper i informationskompetens krävs ett strukturerat arbetssätt med progression, att kunskaperna relateras till ämnet och kopplas samman genom konstruktiv länkning av utbildningarnas lärandemål, examinationer och betygskriterier. Kopplingen mellan informationskompetens och ämneskunskaper har exempelvis studerats inom det samhällsvetenskapliga området (Anving et al., 2012). Det finns också exempel på integrerad undervisning i informationskompetens i ämnet ekonomi (Olsson & Näverå, 2019). Här presenterar vi hur lärare i de biovetenskapliga grundutbildningarna och bibliotekets och Studieverkstans personal samverkat med syfte att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i utbildningarna genom att integrera informationskompetens och vetenskapligt skrivande i en biovetenskaplig kurs.

Genomförande

Som utgångspunkt för arbetet finns den progressionstrappa i informationskompetens som används vid högskolebiblioteket i Skövde. Denna har anpassats för två biovetenskapliga grundutbildningar och integrerats i olika utbildningsmoment. I detta arbete beskriver vi progressionstrappan och dess koppling till en nytillkommen kurs i utbildningarna, Litteratursammanfattning i biovetenskap, som är på G2F-nivå och omfattar 7,5 högskolepoäng. På kursen får studenterna fördjupa sig i en biovetenskaplig frågeställning, söka, granska och värdera information samt skriva en sammanfattning i formatet av en vetenskaplig review. För att stödja studenterna i deras lärande finns det under kursens gång utbildningsmoment i att söka och värdera information, vetenskapligt skrivande och referentgranskning. Detta stöds av kursmaterial i form av manualer, övningar och protokoll som tagits fram för kursen. I presentationen presenteras läraktiviteterna med tillhörande material och examinationer samt de erfarenheter som gjorts baserat på två undervisningstillfällen under 2020 och 2021 då kursen erbjudits såväl som programkurs samt som fristående kurs.

Resultat

Ett jämlikt samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal har varit en förutsättning för att åstadkomma en integrering av informationskompetens i kursen. Vikten av en ömsesidig förståelse för varandras områden är nödvändigt för integrering av informationskompetens i utbildningarna har tidigare beskrivits av Dawes (2019). Kursvärderingar har visat att kursens format fungerat väl och uppskattats av studenterna som fått fördjupa sig i ett område och tillämpat sina kunskaper inom informationskompetens. Studentuppsatserna visade en hög kvalitet med såväl bredd som vetenskapligt djup. Sammanfattningsvis har samarbetet lett till önskat resultat och arbetssättet kan framöver tillämpas på fler utbildningar och inom andra discipliner.

Referenser

Anving, T., Badersten, B., Grandsjö, L., Gustavsson, J., Hedlund, M., Jönsson, K., & Zettergren, A-S. (2012). Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande. I M. Irhammar, G. Amnér, & H. Adell (Red.), Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11, 107-116. Lund University.

Dawes, L. (2019). Faculty perceptions of teaching information literacy to first-year students: A phenomenographic study. Journal of Librarianship & Information Science, 51(2), 545–560. https://doi.org/10.1177/0961000617726129

Olsson, A-K, Näverå, E. (2019). The way to the wave: To integrate media and information literacy in the “scientific wave” throughout a bachelor program in business administration. INTED2019 Proceedings, 3536-3546. https://doi.org/10.21125/inted.2019

Denna presentation är byggd på vår erfarenhet och kompetens som bibliotekarier och studiehandledare/språkhandledare. Den utgår från alla de studenter vi möter i vårt arbete och de styrkor och svagheter vi identifierar hos dem. Det är deras lärande och utveckling som motiverar oss.

Studentbarometern 2018 visade att studenter önskar mer stöd kring introduktion till högskolestudier, studieteknik, akademiskt skrivande, stresshantering, hantera gruppkonflikter och uppskjutandebeteende. Stöd finns redan vid Högskolan men studenterna nyttjar inte det som finns och stödet är åtskilt från ordinarie studier. Projekt integrerat stöd (PIS; 2019-2023) utarbetar former för att integrera stödinsatser till studenter i fem pilotprogram och drivs av programansvariga lärare (PA) tillsammans med funktioner inom verksamhetsstödet, främst Studentstöd, Bibliotek och högskolepedagogisk koordinator. PIS siktar på att bidra till studenternas karriär och identitetsutveckling, ge förutsättningar för hållbara studier och få akademiskt skickliga studenter. Korhonen, Mattson, Inkinen och Toom (2019) föreslår att arbeta parallellt med en individuell process för att utveckla studentens akademiska skicklighet, och en kollegial process där institutionerna bjuder in till delaktighet och tillhörighet. Båda processerna anses vara avgörande för ökat studentengagemang och minskad risk för avhopp. Denna presentation hålls utifrån olika perspektiv såsom PA och olika verksamheter inom verksamhetsstödet: Studentstöd, Bibliotek och Studieverkstan. I kommande avsnitt ges fyra exempel på genomförda aktiviteter och insatser.

Inventering av program PIS startades med en kartläggning av befintliga insatser inom berörda områden på respektive program. Med befintliga insatser, idéskissen och programmens kursplaner som utgångspunkt togs därefter ett reviderat förslag på nya samordnande och mer integrerade insatser fram. Det faktum att PA och kursansvariga arbetade tillsammans gav en tydligare helhetsbild och en större pedagogisk förståelse för hur en insats i en kurs påverkar insatser på andra kurser och på programmet som helhet.

Bibliotek och Studieverkstan PIS har inneburit möjligheten att arbeta ”extra” med lärarna i projektet. Initialt, tillsammans med PA, identifierades kurser lämpliga för undervisningsinsatser. Därefter kontaktade PA kursansvariga för att tillsammans med biblioteket/Studieverkstan planera undervisningen. I vissa fall utvecklades nya undervisningsmoment och examinationsformer. I andra fall anpassades och  ̊återanvändes upplägg och material från ett program till andra program. Resultatet har blivit en bättre progression i studenternas informationskompetens och ett förbättrat samarbete med lärarna. Studieverkstan har skapat nya kontaktytor med lärare och nått ut till nya studentgrupper.

Akademiska ramar ”Vi blev ett vi”, ett spontant uttalande från studenterna själva. Över 100 studenter startade hösten 2020 det nätbaserade kandidatprogrammet inom folkhälsovetenskap. PIS gav kullen en kickstart att lära känna varandra genom att studenterna redan före utbildningens start fick möjlighet att skriva en presentation om sig själva som kunde läsas på programsajten. Det gav en trygghet som förstärktes när studenterna, av studie- och karriärvägledare, introducerades i det akademiska ansvaret för att kunna gå från att vara elev till att bli student. Att få informationen frånstudentstödet var framgångsrikt då ramarna för högskolestudier blev tydligare än om de hade blandats med ämnesinformation från läraren.

Metareflektioner Inom kandidatprogrammet User Experience Design fokuserar vi på metareflektioner för att hjälpa studenterna utveckla akademiskt ansvar samt skicklighet. Meta-reflektionerna genomförs i form av programträffar där varje träff utgår från ett relevant tema (t.ex., grupparbete och studieteknik) och som ger studenterna reflektionsmöjlighet kring sina studier utifrån egna erfarenheter. En student reflekterade exempelvis kring hur mycket studier och studieteknik skiljer sig mellan gymnasium och högre utbildning, vilket kom som en chock. I många av programkurserna ingår också grupparbete, här får studenterna reflektera kring vad som gynnar ett bra samarbete, exempelvis vad som fungerat bra och mindre bra i föregående kurs samt den egna rollen i ett lyckat grupp(sam)arbete.

Referenser

Korhonen V., Mattsson M., Inkinen M., & Toom A. (2019) Understanding the Multidimensional Nature of Student Engagement during the First Year of Higher Education. Frontiers in Psychology, 10:1056. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.01056

Latest year’s massive increase in the amounts of information has made good information literacy skills a necessity in research, studies and in daily life. Finding relevant and correct information is a bit like finding aneedle in a haystack and it requires advanced search methodology, the use of relevant databases and the ability to value the sources and its contents. In this workshop theory will be combined with short practical exercises to increase your methodological skills in information literacy.

Projekt Integrerat stöd (PIS) pågick vid Högskolan i Skövde 2019–2022. Projektet innebar gränsöverskridande samarbete mellan lärare, studie- och karriärvägledare, högskolepedagogisk koordinator, Studieverkstan och undervisande bibliotekarier rörande generiska färdigheter (till exempel informationskompetens). Syftet med projektet var hållbara studier och akademiskt skickliga studenter. Resultaten från projektet har tidigare presenterats på högskolans personaldagar (2020 och 2022) och de högskolepedagogiska konferenserna Det akademiska lärarskapet (DAL) 2021 och Nätverk och utveckling (NU) 2022 samt på träff för Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll 2022.

En av högskolebibliotekets uppgifter är vägledning och utbildning i informationssökning och informationshantering. I den här presentationen vill jag som undervisande bibliotekarie dela med mig av några viktiga erfarenheter och lärdomar från själva samarbetet inom PIS. Samarbetet grundade sig i en kunskapssyn och pedagogiskt förhållningssätt som sätter studenternas lärande i centrum. Det resulterade i förändrade pedagogiska roller och arbetssätt som jag redogör för i den här presentationen. Våra förändrade roller och arbetssätt finner även stöd i olika teorier och begrepp, till exempel motivation, kommunikation, kunskapsöverföring, socialt kapital, kreativ pedagogik, relationell pedagogik och människors intersubjektivitet.

En viktig fördel med ett litet lärosäte är närheten till varandra. Jag menar att jämlikt samarbete över professions- och organisationsgränser är både resurseffektivt och centralt för högskolans utveckling. Sådant arbetssätt finner även stöd i högskolans värdeord: ”omtanke” och verksamhetsstödets ledord: ”proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära”.

Referenser

Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerup.

Covey, S. R., & Collins, J. (2020). The 7 habits of highly effective people: powerful lessons in personal change. Simon & Schuster.

Cremin, T., & Chappell, K. (2021). Creative pedagogies: a systematic review. Research Papers in Education, 36(3), 299–331.

Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & knowledge management. Liber.

Lundberg, T. (2016). Motivationskoden: om modernt ledarskap och varför vi borde gå från management till humanagement. Roos & Tegnér.

Ohlsson, A., & Larsson, G. (2022). Social effektivitet i arbetslivet. Studentlitteratur.

Rogošic, S., & Baranovic, B. (2016). Social capital and educational achievements: Coleman vs. Bourdieu. Center for Educational Policy Studies Journal, 6(2), 81–100.

Wickenberg, M., Boers, Q., Bruze, K., Ejdebäck, M., Pernestig, A.-K., Thilander, H., & Ångman, E. (2022). Bibliotek och lärare i samarbete rörande undervisning i informationskompetens – exempel och utmaningar [Abstractpresentation]. 2022 Nätverket för Forskningsbibliotekens pedagogiska roll, Göteborg. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-22092

Wright, M. von. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Daidalos.

Undervisningsteamet vid Högskolebiblioteket i Skövde undervisar i informationskompetens på högskolans alla program. Undervisningen sker enligt en progression i tre steg som anpassas till respektive program. Sedan några år samarbetar undervisningsteamet med ett antal lärare på högskolan. Samarbetet är en del av ett större projekt – Projekt Integrerat Stöd (PIS). Projektet syftar till att integrera verksamhetsstödets insatser i utbildningarna på högskolan. I denna presentation berättar vi dels om vårt samarbete med en programansvarig lärare inom biovetenskap och dels om hur vi tillsammans med kursansvarig lärare utvecklat nya undervisningsmoment. Vi kommer också att dela våra erfarenheter av att på kursen ”Molekylär genetik” anpassa undervisningsmoment från Zoom till nya flexibla salar. 

Förmågan att kunna avgöra om en källa är autentisk och tillförlitlig blir allt viktigare. Möjligheten att använda AI-genererade texter ställer stora krav på kritiskt förhållningssätt och medför ökade risker för spridning av desinformation och misinformation. Falsk information kan skapa osäkerhet hos medborgarna och forskning visar att ju mer människor upplever kontrollförlust i vardagen, desto mer dras de till populistiska och autokratiska ledare.

Inom högskolevärlden diskuteras nu studenternas användande av AI-chatbotar, primärt om examinationsformer och risk för fusk. Perspektiv som rör kritiskt förhållningssätt och demokrati framförs sällan. Inte heller problematiseras effekterna av att studenter frestas att sluta skriva egna texter, vilket påverkar lärandet negativt och hotar deras förmåga att utöva sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

I högskolelagen, bibliotekslagen och den statliga värdegrunden finns stöd för att lärosäten och lärosätesbibliotek ska främja demokrati och ett kritiskt förhållningsätt. I denna presentation vill vi belysa riskerna med AI-chatbotar för demokratin och studenters lärande.

Informationskompetens handlar om att söka och värdera information och räknas som en generell- eller generisk färdighet. Mål som rör informationskompetens finns både i högskolelagen och högskoleförordningen. En viktig uppgift för oss i undervisningsteamet vid högskolebiblioteket, är att ge vägledning och utbildning i informationssökning och informationshantering. För att göra det undervisar vi högskolans program enligt en tänkt progression i tre steg. I så stor utsträckning som möjligt försöker vi ersätta eller komplettera enkelriktad undervisning med studentaktiverande moment. För att undervisningen ska anpassas till ämnet och bli så relevant som möjligt för studenterna krävs samarbete med lärarna. En viktig del i detta är att arbeta fram en gemensam ”målbild” av vad vi vill att studenterna ska kunna i informationskometens när de slutar sin utbildning. Därefter kan vi arbeta ”bakåt” i respektive program och på så sätt identifiera kurser som är lämpliga för våra undervisningsinsatser. Allt för att undervisningen i informationskometens ska vara på rätt nivå, i rätt kurs och i rätt tid. Vi finner stöd för sådant arbetssätt i högskolans värdeord ”omtanke” och verksamhetsstödets ledord ”proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära”.

Hur undervisningsteamets samarbete med lärarna fungerar i slutändan varierar över tid och från program till program. Det blir problematiskt när undervisningen i informationskompetens inte äger rum eller av någon orsak inte fungerar och det drabbar studenterna. Genom Projekt Integrerat Stöd (PIS) vid Högskolan i Skövde, fick vi av en studie- och karriärvägledare höra om reflektion som metod för att motivera studentgrupper. Skulle vi kunna anpassa den metoden för grupper av lärare? Syftet med sådana reflektionsmoment skulle vara genom aktiverande undervisningsmetod (”nätbaserad workshop”) stimulera till dialog mellan lärare och med biblioteket. Vi hoppas att det i sin tur ska bidra till att utveckla arbetssätt och förbättra samordningen av undervisningsinsatser i informationskompetens.

I den här presentationen delar vi med oss av hur vi i undervisningsteamet anpassat och testat reflektion som metod för två lärargrupper; dels med deltagare från samma ämne/avdelning och dels med deltagare från olika institutioner på högskolepedagogisk kurs. Reflektionsmomenten ägde rum via Zoom och med hjälp av interaktiva undersökningar i Mentimeter, strax efter eller under informationspass om bibliotekets undervisning i informationskometens. I presentationen delar vi även med oss av svar från de interaktiva undersökningarna och utvärdering av reflektionsmoment.

Referenser

Ashwin, P., Boud, D., Calkins, S., Coate, K., Hallett, F., Light, G., Luckett, K., MacLaren, I., Mårtensson, K., McArthur, J., McCune, V., McLean, M., Tooher, M. (2020). Reflective teaching in higher education (2:a uppl.). Bloomsbury Academic.

Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerup.

Cremin, T., & Chappell, K. (2021). Creative pedagogies: A systematic review. Research Papers in Education, 36(3), 299–331.

Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & knowledge management. Liber.

Lundberg, T. (2016). Motivationskoden: Om modernt ledarskap och varför vi borde gå från management till humanagement. Roos & Tegnér.

Ohlsson, A., & Larsson, G. (2022). Social effektivitet i arbetslivet. Studentlitteratur.