Bakgrund: Närstående kan uppleva den palliativa vårdsituationen som mycket svår, då det kan vara första gången de konfronteras med en döende människa Att vara närstående till en palliativt sjuk patient kräver stöd åt den närstående, vilka kan vara vänner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjälp från samhället Syfte: Att kartlägga stöd till närstående då en patient får palliativ vård och stöd till närstående efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att få emotionellt stöd, att få praktiskt stöd, att vara delaktig i omvårdnaden, att främja hopp, att få stöd efter dödsfallet och att få information. Information som ges till en människa i kris når inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsätta tid, vara påläst och inte använda ett svårt språk är avgörande för att samtalet ska falla väl ut. Detta utgör grunden till att ett samarbete mellan sjuksköterskan och de närstående ska kunna starta, där sjuksköterskan då får möjlighet att kunna ge stöd till närstående. Att delta i en stödgrupp får de närstående att känna sig betydelsefulla. Här får de möjlighet att dela med sig, men också få del av andras erfarenheter samt få emotionellt och praktiskt stöd. Konklusion: Att som närstående tillåtas delta i en stödgrupp, kan ha positiv effekt på både den närståendes psykiska och fysiska hälsa och välmående. Närstående måste få känna sig betydelsefulla och inte utestängda i omvårdnaden av patienten. Ibland kan dock vårdsituationen i till exempel hemsjukvård göra det svårt, då ansvaret ofta vilar på den närstående största delen av dygnet. Hopp kan förmedlas genom kommunikation även om patienten är i sent palliativt skede.