Högskolan i Skövde

Citation is how we acknowledge our debt to those who came before; those who helped us find our way when the way was obscured because we deviated from the paths we were told to follow. Sara Ahmed reminds us that just citational practices recognize the knowledge contributions of less dominant, routinely overlooked voices. Pursuing citational justice, then, entails moving away from individualistic views of authorship and toward a shared, reciprocal understanding of how knowledge is produced. Drawing from our experiences working within HCI, we extend an invitation for a just citational practice—one that makes space for the diversity of human experience and recognizes that human-computer interactions must be responsive to cultural and geographic differences. We outline parts of our ongoing conversations as a collective to motivate a careful citation practice across our field, interrogating how we can best honor one another’s ideas and labor without alienation or appropriation.

The need to uncover the bibliographic field of work-integrated learning (WIL) stems from the increased interest to include WIL in higher education and present positive outcomes of WIL. This bibliographic review of WIL aims to understand the connectedness and trajectory of WIL in scientific publications and to explore the most influential actors. The amount of WIL research is increasing rapidly and there is global interest in the research field, even if there are dominating countries, such as Australia. From both citations, co-citations, and bibliographic coupling it is evident that there are highly influential countries, sources, publications, and authors in WIL research, which shape the bibliographic landscape of WIL. As WIL is an emerging research field, additional bibliographic reviews in coming years can show future trends in WIL research and potential differences between countries and disciplines.

Studenter ska enligt examensmålen i Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 8 § och Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 under sin utbildning förvärva kunskaper och förståelse inom sitt ämnesområde samt utveckla sin värderingsförmåga och sitt förhållningssätt. Utöver detta ska de också tränas i färdigheter och förmågor, både sådana som är direkt relaterade till sitt ämnesområde men också färdigheter i informationskompetens, vetenskapligt skrivande och presentationsteknik. Under utbildningarna tränas detta i olika former av rapportskrivning med slutlig examination i examensarbetet. En vanlig uppfattning bland många lärare är att ämnesfokuset i utbildningens upplägg och innehåll gör att studenterna inte alltid hinner med en mer omfattande och fördjupad träning i de generella färdigheterna innan själva examensarbetet, vilket får konsekvenser för genomförandet av och kvaliteten på examensarbetet. Debattartiklar har skrivits om att studenter ofta är dåliga på att skriva (Enefalk et al, 2013; Garberding, 2019), vilket har uppmärksammats i media och lett till vidare diskussioner om en nationell ”skrivkris” eller ett ”skrivglapp”. Färdigheter inom informationskompetens (söka, samla, värdera och hantera information) har också blivit viktigare i dagens informationssamhälle tillsammans med vikten av att hitta relevanta och aktuella vetenskapliga källor.

För att stötta studenterna och minska lärarnas arbetsbelastning har institutionen för biovetenskap genom åren utvecklat stödmaterial i form av en rapportskrivningsmanual, inspelade föreläsningar samt quizzer i Canvas med syftet att utveckla studenternas färdigheter i vetenskapligt skrivande. För att ytterligare utveckla dessa färdigheter har institutionen tillsammans med högskolebiblioteket utformat en kurs om 7,5 hp, Litteratursammanfattning i biovetenskap G2F, som nu ingår i slutet av andra året på samtliga kandidatprogram i biovetenskap. På kursen får studenterna en mer omfattande och fördjupad träning i informationskompetens och vetenskapligt skrivande samtidigt som de fördjupar sig teoretiskt inom sitt valda ämnesområde. I kursen examineras informations-sökning, värdering av information, peer-review, vetenskapligt skrivande samt referenshantering. Kursen gavs första gången våren 2020 (programkurs) samt efterföljande sommar och hösttermin (fristående och distans, halv- respektive kvartsfart).

I detta bidrag presenterar vi kursens upplägg, genomförande och resultat baserat på dessa kurstillfällen. Vår erfarenhet så här långt är att studenterna efter genomgången kurs utvecklat sin litteratursökningsteknik, kunskaper i att värdera material och akademiskt skrivande samt behärskar referenshantering i större utsträckning, vilket bådar gott för kommande examensarbeten. Vad vi skulle vilja trycka på ytterligare vid kommande kurstillfällen är att studenterna i större utsträckning jämför och diskuterar likheter och skillnader i de olika källorna, dvs ”compare and contrast”. Studenterna var också mycket nöjda med kursens upplägg och genomförande, särskilt möjligheten att under en längre tid få fördjupa sig inom ett eget valt biovetenskapligt område.

Kursupplägget och det material som utvecklats kan, efter viss anpassning, tillämpas på de flesta ämnesområden. Materialet finns tillgängligt på högskolan i Canvas Commons.

Referenser

Enefalk, H., Andersson, L.M., Aronsson, A., Englund, V., Novaky, G., Svensson, M., Thisner, F., Ågren, H. & Ågren, M. (2 januari 2013) Våra studenter kan inte svenska. Upsala Nya Tidning. https://unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx

Garberding, P. (25 oktober, 2019) Ökade skrivsvårigheter stressar lärare och studenter. Universitetsläraren. https://universitetslararen.se/2019/10/25/okade-skrivsvarigheter-stressar-larare-och-studenter/

SFS 1992:1434. Högskolelag. Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434

SFS 1993:100. Högskoleförordning. Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

Resurser i Canvas Commons

Dokument: Information Literacy Tutorial, Evaluation of Sources and Source Criticism, Literature Search Protocol

Quizzer: Basic Reference Management Quiz, Plagiarism Quiz

Bakgrund

Enligt högskoleförordningens examensordning ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad generiska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta tränas och examineras vanligen i studentuppsatser av olika slag och under olika delar av utbildningen. För att uppnå fördjupade kunskaper i informationskompetens krävs ett strukturerat arbetssätt med progression, att kunskaperna relateras till ämnet och kopplas samman genom konstruktiv länkning av utbildningarnas lärandemål, examinationer och betygskriterier. Kopplingen mellan informationskompetens och ämneskunskaper har exempelvis studerats inom det samhällsvetenskapliga området (Anving et al., 2012). Det finns också exempel på integrerad undervisning i informationskompetens i ämnet ekonomi (Olsson & Näverå, 2019). Här presenterar vi hur lärare i de biovetenskapliga grundutbildningarna och bibliotekets och Studieverkstans personal samverkat med syfte att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i utbildningarna genom att integrera informationskompetens och vetenskapligt skrivande i en biovetenskaplig kurs.

Genomförande

Som utgångspunkt för arbetet finns den progressionstrappa i informationskompetens som används vid högskolebiblioteket i Skövde. Denna har anpassats för två biovetenskapliga grundutbildningar och integrerats i olika utbildningsmoment. I detta arbete beskriver vi progressionstrappan och dess koppling till en nytillkommen kurs i utbildningarna, Litteratursammanfattning i biovetenskap, som är på G2F-nivå och omfattar 7,5 högskolepoäng. På kursen får studenterna fördjupa sig i en biovetenskaplig frågeställning, söka, granska och värdera information samt skriva en sammanfattning i formatet av en vetenskaplig review. För att stödja studenterna i deras lärande finns det under kursens gång utbildningsmoment i att söka och värdera information, vetenskapligt skrivande och referentgranskning. Detta stöds av kursmaterial i form av manualer, övningar och protokoll som tagits fram för kursen. I presentationen presenteras läraktiviteterna med tillhörande material och examinationer samt de erfarenheter som gjorts baserat på två undervisningstillfällen under 2020 och 2021 då kursen erbjudits såväl som programkurs samt som fristående kurs.

Resultat

Ett jämlikt samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal har varit en förutsättning för att åstadkomma en integrering av informationskompetens i kursen. Vikten av en ömsesidig förståelse för varandras områden är nödvändigt för integrering av informationskompetens i utbildningarna har tidigare beskrivits av Dawes (2019). Kursvärderingar har visat att kursens format fungerat väl och uppskattats av studenterna som fått fördjupa sig i ett område och tillämpat sina kunskaper inom informationskompetens. Studentuppsatserna visade en hög kvalitet med såväl bredd som vetenskapligt djup. Sammanfattningsvis har samarbetet lett till önskat resultat och arbetssättet kan framöver tillämpas på fler utbildningar och inom andra discipliner.

Referenser

Anving, T., Badersten, B., Grandsjö, L., Gustavsson, J., Hedlund, M., Jönsson, K., & Zettergren, A-S. (2012). Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande. I M. Irhammar, G. Amnér, & H. Adell (Red.), Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11, 107-116. Lund University.

Dawes, L. (2019). Faculty perceptions of teaching information literacy to first-year students: A phenomenographic study. Journal of Librarianship & Information Science, 51(2), 545–560. https://doi.org/10.1177/0961000617726129

Olsson, A-K, Näverå, E. (2019). The way to the wave: To integrate media and information literacy in the “scientific wave” throughout a bachelor program in business administration. INTED2019 Proceedings, 3536-3546. https://doi.org/10.21125/inted.2019

Verkar det här rimligt? Eller är det för bra för att vara sant? Att söka efter relevant och trovärdig information kan vara en utmaning, men högskolebibliotekarien Maria Wickenberg vet knepen för att hitta rätt. - Att alltid vara källkritisk är A och O, konstaterar hon.

The interest for user experience (UX) and usability in libraries has grown rapidly over the past years and has now become an essential tool for developing and assessing a library’s digital services and physical spaces. It is necessary, though, to recognize that UX incorporates much more than just usability. Norman and Nielsen summarize user experience as something that “encompasses all aspects of the end-user’s interaction with the company, its services, and its products” and continues:

“The first requirement for an exemplary user experience is to meet the exact needs of the customer, without fuss or bother. Next comes simplicity and elegance that produce products that are a joy to own, a joy to use. True user experience goes far beyond giving customers what they say they want, or providing checklist features. In order to achieve high-quality user experience in a company’s offerings there must be a seamless merging of the services of multiple disciplines, including engineering, marketing, graphical and industrial design, and interface design.

Furthermore, they state that it is important to separate the overall user experience from usability, since the latter “is a quality attribute of the UI [user interface], covering whether the system is easy to learn, efficient to use, pleasant, and so forth.”

At Linköping University Library (LiUB) we are slowly moving towards a “culture of usability” where users are being observed interacting with both physical and virtual spaces, the way Godfrey advocates, but this paper will only focus on the library’s online presence. The main objective with this paper is to argue for continuous usability testing, as a part of regular library activity.

Usability testing within the library sector is nothing new per se, but it is usually done in the process of launching a new or redesigned website/UI or implementing a new library system. Most often it has a distinct focus on web development, and is not so much used to develop other services or physical spaces. This is confirmed in numerous articles and UX-blog posts and articles by e.g. Gasparini, Godfrey, Broadwater, and Dominguez, Hamill and Brillat. Sometimes the tests are not conducted by library staff, but by external consultants. Our approach, however, is to use an in-house, continuous process which is applied not only to the library’s website structure, but also to other digital services such as the search box on the library start page and link resolver user interface and the link resolver icon in the discovery tool.

Rettig asks whether such a thing as “grassroots UX” exists in libraries. She wonders if “the UX hopeful, [who] do not have the mandate or team or job title”, can find “ways to apply UX methods to smaller-scale, day-to-day work in the library?” I am inclined to say that it is possible. A UX perspective can and should be integrated in any development project, big or small. The UX philosophy does not have to be initiated as a top-down initiative, and in a sense LiUB’s systematic way of doing usability testing started out as a grassroots initiative.

Vi pratar ofta om digital inkludering på folkbiblioteken. I denna artikel får vi lite insikt kring arbetet med digital inkludering från ett universitetsbiblioteksperspektiv.

The interest for user experience (UX) and usability in libraries has grown rapidly over the past years and has now become an essential tool for developing and assessing a library’s digital services and physical spaces. At Linköping University Library (LiUB) we are slowly moving towards a user-centered culture, where users are being observed interacting with both physical and virtual spaces, but this article will only focus on the library’s online presence. The main objective is to argue for continuous usability testing as a part of regular library activity.

This article reports on a study of academic librarians' views of their work and possibilities regarding support for researchers' publishing. Institutional repositories and Open Access are areas being dealt with in particular. Methods used are highly qualitative; data was gathered at two Swedish university libraries over a six month period through focus group interview sessions and personal logs by informants. Findings indicate that attitudes are often in collision with practicalities in the daily work in libraries. Even though they have a high degree of knowledge and awareness of scholarly publication patterns, librarians often feel insecure in the approach of researchers. There is a felt redirection in the focus of academic librarianship, from pedagogical information seeking tasks towards a more active publication support, a change which also includes a regained prominence for new forms of bibliographical work. Although there are some challenges, proactive attitudes among librarians are felt as being important in developing further support for researchers' publishing.

Introduction Patient accessible electronic health records can be used to inform and empower patients. However, their use may require complementary information seeking since they can be difficult to interpret. So far, relatively little is known of the information seeking that takes place in connection to health record use, and especially the way it varies in different age groups. A better understanding of patients' preferences of where and how to find explanatory information provides valuable input for the development of health information provision and counselling services. Method. The analysis is based on the results of a national survey of Swedish individuals (N=1,411) who had used a national patient accessible electronic health record system (Journalen). Analysis. The data were analysed in SPSS 24.0 using Kruskal-Wallis tests for detecting groupwise differences and Jonckheere-Terpstra tests for discovering age-related trends in the data. Findings. Older patients were more likely to use a telephone and younger patients to use socia l contacts to ask for clarification. Generally, older adults born between 1946-1960 appear as passive information seekers. Conclusion. Age gro ups differ in their preferences on how to seek clarification, which underlines the importance of a better understanding of individual differences in delivering not only technically but also intellectually accessible health information. Calling by telephone could be a habit of present older generations whereas, to a degree, searching information online could be a comparable habit of current younger generations.

Studiebesöken visade tjänster och funktioner från två olika perspektiv; det nationellt övergripande och arbetet i den lokala verksamheten.

De nationellt övergripande tjänsterna och funktionerna visades genom tre besök på institutioner med nationellt ansvar: National Institue of Informatics (NII), National Diet Library (nationalbiblioteket, NDL) och National Instititute of Multimedia Education (NIME). Det finns ett stort värde i att nationellt kraftsamla resurser och kompetenser. Besöken visar att institutioner som får ett uttalat nationellt ansvar inom sitt ansvarsområde ges möjligheter att utveckla tjänster och funktioner som inget enskilt bibliotek har möjlighet att åstadkomma.

Några exempel är:

NII arbetar med forskning och utveckling på nationell nivå inom den vetenskapliga informationsförsörjningen både vad det gäller service och tjänster och kommunikationsinfrastruktur.

NDL har fått ett nationellt uppdrag att lösa problemet med digitalt bevarande. Uppdraget tas på mycket stort allvar och ett omfattande arbete med kartläggning och planering av hur frågan skall hanteras är under arbete.

NIME har det nationella ansvaret att upprätthålla en hög kompetens och har omfattande resurser för utbildning och forskning inom medieområdet.

Besöken i de lokala biblioteken har visat på flera prioriterade områden och ett par exempel är:

Digitalisering av olika delar av samlingarna ses som angeläget och arbetet har också kommit långt på flera håll, framför allt när det gäller att öka tillgängligheten av äldre kulturskatter. Efterfrågan och användning av det digitaliserade materialet är mycket stor, inte minst från användare från andra länder.

När det gäller frågor av organisatorisk karaktär har besöken genomgående visat på en förhållandevis hög grad av outsourcing av vissa tjänster. Detta ses som ett sätt att dels kunna hålla och utveckla en högre kompetens på de som faktiskt är anställda och dels ett sätt att kunna vara mer flexibel med möjlighet att konkurrensutsätta olika funktioner.

I Japan har man insett att det finns ett stort värde i att nationellt kraftsamla resurser och kompetenser. Institutioner som får ett uttalat nationellt ansvar inom sitt ansvarsområde ges möjligheter att utveckla tjänster och funktioner som inget enskilt bibliotek har möjlighet att åstadkomma.

Studying academic library buildings: Small and medium-sized academic library buildings in a recent context

Academic library buildings are complex phenomena and subject to far-reaching changes today. This article suggests that a discursive perspective may prove fruitful in studying such buildings and the process behind their creation. guided by previous research in social and architectural theory, the author tries to capture some aspects of academic library buildings and their manifestation in concrete architectural form as well as discourse. Communication and interpersonal relations among agents in planning, design and construction are focused in an attempt to find ways to describe and explain relations between visions and completed buildings.

The purpose of the thesis is to investigate planning processes for academic library buildings and the outcomes of such processes. This is accomplished through a case study utilising discourse analysis. The main question is: How is a vision of an academic library implemented in and through a building? The case study is retrospective and focused on the building of a new library at Kalmar University, Sweden, at the end of the 1990s. During this period, technological and educational developments and general societal change transformed the context of library planning and made way for renegotiations of the librarian profession. A critical realist approach characterises the study of visions, processes and the analysis of the various functions of the building. Results reveal the proactive nature of the activities of the library director in Kalmar. Early in the process he formulated a vision in which he presents the library as an information resource, a meeting place between different user groups and a workplace intended to promote learning and knowledge. From a professional point of view, the vision implied a dehierarchisation of relations both within the library staff and between library staff and visitors. The vision was based on an interpretation of Swedish national educational policy, and architecturally manifested by an ambition to reduce the physical and psychological boundaries between library staff and visitors. The early formulation of the vision together with the clients’ use of architectural expertise facilitated the choice of architects. However during the process a need arose to anchor the decision in the library field. Efforts were made to address library expertise and to collect user comments from a broader academic field. Discourses concerning the university library as a workplace and a meeting place were especially evident in the strategies of the leading agents. The discourses uncovered in the study correspond to more general discourses which became prominent in society and higher education during the period in question. The library itself has met growing appreciation by users both from within and outside the university. The proactive leadership demonstrated by the library director in Kalmar was based on hegemony rather than coercion. This corresponds to contemporary tendencies. Hegemonic consent may persist even after changes in leadership. In Kalmar however, architectural solutions with insufficient support from the library staff have been reconstructed after changes in leadership. Future research on architectural planning processes may pay further attention to different discursive resources, social fields and the positions within them.

Det här arbetet försöker utveckla delar av Lena Skoglunds undersökning vid Göteborgs stadsbibliotek 1987, främst de användarkategorier baserade på besöksändamål som hon använde. Syftet är att studera vilken roll ett stadsbibliotek spelar för teknisk, naturvetenskaplig och ekonomisk informationsförsörjning. De fragor som stäils är: 1. Var söker man information?, 2. För vilka ändamål söker man information? och 3. Hur vill man att biblioteket ska vara uppbyggt med tanke på 1. och 2. I samband med 1. agnas viss uppmärksamhet åt människors kunskaper om bibliotek. Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär eftersom avsikten har varit att upptäcka mönster och variation i biblioteksanvändningen. Kärnan utgörs av intervjuer med besökare pA Ulricehamns stadsbibliotek (= huvudbiblioteket). Användarintervjuerna tyder på att stadsbiblioteket föredras framför filialerna. De ändamål användarna har med besöken hänger samman med nytta, nyfikenhet, hobby, arbete, sjalvstudier, studier och olika medicinska frågor. De intervjuade betonar främst pedagogiska och kvalitativa aspekter när det gäller satsningar pA olika medier. Önskemal om satsningar på speciella ämnen inskränker sig oftast till egna intresseområden.

Purpose This study examines the importance of English Mobile Learning research as a foundation for lifelong and sustainable education from different points of view, including those of technology innovation experts, psychologists and educators. It aims to explore the current status and relevant research trends through the application of bibliometric mapping and bibliometric analysis.

Design/methodology/approach For this study, all Web of Science records (in total 5,343) from 2000 to 2020 in the field of English Mobile Learning were analyzed using the VOSviewer and CiteSpace software tools. The WoS built-in functions, including “Refine” and “Analyze,” were employed to perform the bibliometric analysis. The study further analyzed a sample of the five most-cited articles to identify the previous studies with the highest quality or impact.

Findings The results showed that research in English Mobile Learning is growing quickly and steadily with a noticeable emphasis on various device-based technologies and applications. The study also discusses the key implications for research institutions, education policymakers and academicians, and identifies the most prominent avenues for future research on English Mobile Learning. Moreover, the results shared in this review highlight the most important and emerging areas of research in the field.

Originality/value This article is the most recent bibliographic review of literature that particularly addresses the English Mobile Learning research during the past two decades.

Undersökningen utgår ifrån Watson, Morris & Harris (2010) och Annetta m.fl. (2008) undersökningar av användandet av dataspel i en läromiljö samt Portnow’s (2008) teorier om tangential learning. Istället för att fokusera på om dataspel påverkan fokusera undersökningen på olika typer av narrativa strukturer, linjär och nät, påverkar elevers förmåga att minnas information förmedlad i ett dataspel. Är det fördelaktigt ifall eleven själv får söka upp informationen eller riskeras det att eleven missar vitala delar?

Som artefakt skapades två mekanisk identiska pusselplattformsspel vilka använder sig av antingen linjärtnarrativ eller nätnarrativ vilka testades på en skolklass vid två tillfällen. Vid första tillfället spelade klassen igenom prototyperna, halva spelade linjär, och besvarade frågor rörande informationen i spelet. Efter fyra dagar fick eleverna besvara samma information, för att sedan jämföras med tidigare svar. Resultatet visade att de olika strukturerna påverkar eleverna, där linjärtnarrativ är att föredra då resultatet generellt är bättre och mer konstant.

Vilket bibliotek möter dina besökare? Hittar de vad de söker? Ett sätt att få svar är att testa biblioteket på användarna. Anneli Friberg på Linköpings universitet är en av dem som jobbat längst med UX i biblioteket.

In Sweden there is one consortium for virtual reference for each public and research library. The research libraries’ service Librarian On Duty, which uses VRLplus, is a pedagogical service where the patron gets a personal guidance by a librarian via chat and co-browsing. Librarian On Duty is more of a general resource than a specialist resource. This means that very specialised questions may not be answered directly, but instead be directed to the most suitable librarian. Depending on the patron’s requirements, the librarian on duty can transfer the question to a colleague at the same library or to another library within the consortia. Librarian on Duty is already in use by half of Sweden’s research libraries.

The corresponding service for the public libraries, Ask the Library, is a virtual reference service with many years of experience, the e-mail service was started already in 1998, now consists of 36 libraries that answer e-mail questions and 14 of those libraries also taking part in a chat service. To make a whole new collaboration between and within the consortia possible, the public libraries will change systems to VRLplus, i.e. the same system that is used by the research libraries.

By organizing in two consortia, using the same software, there is a possibility for the two library types to develop a whole new model for collaboration. This new model implies that each library has its own local installation to give service to their local users in the first hand. Each library also participates in one of the national consortia where there is a collaboration to give service during evenings and weekends.

The new possibilities for cooperation means that each library, by using the systems bridge between the consortia, can define new collaborative partners and thus create whole new virtual reference services. These new services may consist of public, school and research libraries within a region, ”Ask Stockholm”. It may also be a subject based cooperation within the research libraries, e.g. ”Ask The Law Librarian”. Other examples may include cooperation between children’s libraries, “Ask The Children’s Librarian”.

The operators staffing the different services will always get an indication if the question is coming from the local, national or some of the other services that are connected to the operator’s library.

This means increased possibilities for specialization and development, and whole new collaborative constellations between libraries can emerge, while still maintaining the basic responsibility for the local users.

Arbetet med att utveckla en systembrygga för en fördjupad samverkan inom området virtuell referenstjänst inom och mellan bibliotek och bibliotekarier i olika bibliotekstyper, innebär att en infrastruktur finns för att ta hand om alla frågor på ett systematiskt sätt. Möjligheterna för en samordning av en virtuell referenstjänst på nationell nivå ger inte bara kostnadseffektivitet utan också driftsäkerhet samt möjlighet att utveckla en kunskapsbank för att tillvarata och återanvända den kunskap som skapas vid referenssamtalen. Fråga biblioteket har med sin nuvarande kunskapsbank visat att det går att bygga upp en mycket omfattande sådan inom en rimlig tidsperiod. En nationell lösning med systembryggan som grund gör det möjligt att arbeta lokalt, regionalt och nationellt i ett gränsöverskridande samarbete mellan olika biblioteksorganisationer. En referenstjänst på webben bidrar också till att öka tillgängligheten till bibliotekens tjänster. Att delta i ett arbete med virtuella referenstjänster, där samverkan på olika nivåer mellan bibliotek och bibliotekarier är möjlig, kan också bidra till en kompetensutveckling inom området. En referenstjänst på webben bidrar också till att öka tillgängligheten till bibliotekens tjänster. Att delta i ett arbete med virtuella referenstjänster, där samverkan på olika nivåer mellan bibliotek och bibliotekarier är möjlig, kan också bidra till en kompetensutveckling inom området. Systembryggan i en kort sammanfattning: Ett flexibelt system för hantering av alla e-frågor En kollaborativ lösning som även innebär fristående tjänster lokalt Möjlighet att skapa helt nya tjänster för samverkan En väl utvecklad managementdel med bl.a. uttag av rapporter på lokal, regional och nationell nivå och möjlighet att skapa enkäter på olika nivåer Full frihet att själv skräddarsy layout och texter med exempelvis egna loggor Möjlighet till uppföljning av alla frågor när som helst Funktioner för back office mellan samtliga bibliotek av alla bibliotekstyper

In Sweden there is one consortium for virtual references for each public and research library. The research libraries’ service Librarian On Duty, which uses VRLplus, is a pedagogical service where the patron gets a personal guidance by a librarian via chat and co-browsing. Librarian On Duty is more of a general resource than a specialist one. This means that very specialised questions may not be answered directly, but instead be directed to the most suitable librarian. Depending on the patron’s requirements, the librarian on duty can transfer the question to a colleague at the same library or to another library within the consortia. Librarian on Duty is already in use by half of Sweden’s research libraries.

The corresponding service for the public libraries, Ask the Library, is a virtual reference service with many years of experience, the e-mail service was started already in 1995, and now consists of 36 libraries that answer e-mail questions and 14 of these libraries also take part in a chat service. To make a whole new collaboration between and within the consortia possible, the public libraries will change systems to VRLplus, i.e. the same system that is used by the research libraries.

A new model for collaboration

By organizing in two consortia, using the same software, there is a possibility for the two organizational types to develop a whole new model for collaboration. This new model implies that each organization could have its own local installation to give service to their local users in the first hand. Each organization participates in the national or international consortias where there is a collaboration to give service around the clock.

The new possibilities for cooperation mean that each organization, by using the systems bridge between the consortias, can define new collaborative partners on a national or international basis and thus create whole new virtual information services. These new services may consist of university and research organizations and governmental institutions within a region, e.g. ”Ask Scandinavia”, or be built by competence. It may also be a subject-based cooperation within a European Union area, e.g. ”Ask ECDC”. Other examples may include cooperation between different competences and professions, e.g. “Ask EUROPE DIRECT”.

This means increased possibilities for specialization and development, and whole new collaborative constellations between libraries and other community-based services can emerge while still maintaining the basic responsibility for the local users. This is enabled by a tool that is under constant development.

The leading ideas to make this a successful service are:

- Guidance suited to the needs of the questioner

- Creative reference and information work

- Competence development for the information professionals

- Rationalisation of scarce resources

- Higher quality of information services, both off and on campus

The number of scholarly publications on the topic of biosensors has increased rapidly; as a result, it is no longer easy to build an informed overview of the developments solely by manual means. Furthermore, with many new research results being continually published, it is useful to form an up-to-date understanding of the recent trends or emergent directions in the field. This paper utilizes bibliometric methods to provide an overview of the developments in the topic based on scholarly publications. The results indicate an increasing interest in the topic of biosensor(s) with newly emerging sub-topics. The US is identified as the country with highest total contribution to this area, but as a collective, EU countries top the list of total contributions. An examination of trends over the years indicates that in recent years, China-based authors have been more productive in this area. If research contribution per capita is considered, Singapore takes the top position, followed by Sweden, Switzerland and Denmark. While the number of publications on biosensors seems to have declined in recent years in the PubMed database, this is not the case in the Web of Science database. However, there remains an indication that the rate of growth in the more recent years is slowing. This paper also presents a comparison of the developments in publications on biosensors with the full set of publications in two of the main journals in the field. In more recent publications, synthetic biology, smartphone, fluorescent biosensor, and point-of-care testing are among the terms that have received more attention. The study also identifies the top authors and journals in the field, and concludes with a summary and suggestions for follow up research.

Denna presentation är byggd på vår erfarenhet och kompetens som bibliotekarier och studiehandledare/språkhandledare. Den utgår från alla de studenter vi möter i vårt arbete och de styrkor och svagheter vi identifierar hos dem. Det är deras lärande och utveckling som motiverar oss.

This paper describes improvements in how information literacy is taught on a design methodology course. The change is presented in the light of four approaches to information literacy education suggested by Bundy (2004). Our guiding principle has been that information literacy should be contextualized and embedded in the curricular activities of design. There are parallels in the design process and the information seeking process, and using these is one way to help students relate to the subject. Statements indicate that the students found the assignments worthwhile and became familiar with resources that they will use in the future. While we have strived for an embedment of information literacy, the course is probably more correctly described as one in which information literacy has been integrated. We describe how the course has developed over years and point to potential future improvements that may lead to a design of the course where information literacy can be seen as truly embedded.

In the present study, we examined the influence of personality factors and demographic factors on Internet usage. Personality was defined from the Five Factor Model of personality in terms of Openness, Conscientiousness, Extraversion, Agreeableness, and Neuroticism, while demographic factors were defined as gender, age and socioeconomic status (e.g. income and educational attainment). The results from a large, representative Swedish sample (N = 1,694) show that global Internet usage can be explained by a high degree of Extraversion, young age and high socioeconomic status. Our findings are consistent with some previous studies, but in contrast with others. We discuss contrasting results in terms of different study designs, cultures and time periods of Internet development. The results are discussed in terms of the “rich get richer model” and digital divides, and what broader implication our findings might have for society. The study may help facilitate our understanding regarding future challenges in the Internet design. 

Studies examining the relationship between personality and Internet usage have usually used small and non-representative samples. In the present study, we examine the relationship between the Five Factor Model of Personality and Internet usage in a large nationally representative Swedish sample (N = 1694). Neuroticism was negatively associated with overall Internet usage, whereas extraversion and openness to experience were shown to be positively associated with overall Internet usage. However, exploring these associations across categories of Internet usage and generation cohorts revealed some other interesting patterns. Specifically, neuroticism was negatively associated with using the Internet for activities relating to information and duties but not for leisure and social activities. Extraversion was positively associated with using the Internet for leisure and social activities among DotNets (born 1977–1999), whereas among Dutifuls (born 1910–1945) and Baby Boomers (born 1946–1964) extraversion was positively associated with using the Internet for information and duty activities. Openness to experience was positively associated with Internet usage but only among Baby Boomers. Conscientiousness was a significant predictor of Internet usage only for DotNets and GenXers (born 1965–1976). In these cohorts, conscientiousness was positively associated with using the Internet for information and duty activities but negatively associated with using the Internet for leisure and social activities. Apparently, understanding the relationship between personality and Internet usage is not possible without considering the modifying role of categories of Internet usage and generation cohorts. The implications of the results for theory and practice are discussed in detail.

Software innovation - the ability to produce novel and useful software systems - is an important capability for software development organizations and information system developers alike. However, the software development literature has traditionally focused on automation and efficiency while the innovation literature has given relatively little consideration to the software development context. As a result, there is a gap in our understanding of how software product and process innovation can be managed. Specifically, little attention has been directed toward synthesising prior learning or providing an integrative perspective on the key concepts and focus of software innovation research. We therefore identify 93 journal articles and conference papers within the domain of software innovation and analyse repeating patterns in this literature using content analysis and causal mapping. We identify drivers and outputs for software innovation and develop an integrated theory-oriented concept map. We then discuss the implications of this map for future research.

Despite substantial investments in ICT in the public sector over the past decades, it has been hard to achieve consistent benefits. One reason for the difficulties is the gap between the expectations of key stakeholders (such as governments, businesses and citizens) and project outcomes. Though normative, descriptive and instrumental aspects of stakeholder theory have been influential in explaining stakeholder interests and relationships in the management field, e-Government researchers have rather neglected the normative core of the theory. We show how value theory can improve normative foundations in this area to provide a focused analysis of four e-Government projects. We use a multiple case study approach to study the values of salient stakeholders, demonstrating how the combination of value theory and stakeholder theory provides greater explanatory power than either of the theories in isolation. Our work shows how stakeholders´ interests are bound to generic value positions and allow us to formulate implications for research and practice.

Kontakt med de som i sin profession arbetar med medie- och informationskunnighet gör att vi som myndighet får del av kunskap och värdefulla erfarenheter, menar Martina Wagner vid Statens medieråd. Hon lyfter ett brev från högskolebibliotekarien Maria Wickenberg som ett exempel på värdefull återkoppling från MIK-praktiken.

Studentbarometern 2018 visade att studenter önskar mer stöd kring introduktion till högskolestudier, studieteknik, akademiskt skrivande, stresshantering, hantera gruppkonflikter och uppskjutandebeteende. Stöd finns redan vid Högskolan men studenterna nyttjar inte det som finns och stödet är åtskilt från ordinarie studier. Projekt integrerat stöd (PIS; 2019-2023) utarbetar former för att integrera stödinsatser till studenter i fem pilotprogram och drivs av programansvariga lärare (PA) tillsammans med funktioner inom verksamhetsstödet, främst Studentstöd, Bibliotek och högskolepedagogisk koordinator. PIS siktar på att bidra till studenternas karriär och identitetsutveckling, ge förutsättningar för hållbara studier och få akademiskt skickliga studenter. Korhonen, Mattson, Inkinen och Toom (2019) föreslår att arbeta parallellt med en individuell process för att utveckla studentens akademiska skicklighet, och en kollegial process där institutionerna bjuder in till delaktighet och tillhörighet. Båda processerna anses vara avgörande för ökat studentengagemang och minskad risk för avhopp. Denna presentation hålls utifrån olika perspektiv såsom PA och olika verksamheter inom verksamhetsstödet: Studentstöd, Bibliotek och Studieverkstan. I kommande avsnitt ges fyra exempel på genomförda aktiviteter och insatser.

Inventering av program PIS startades med en kartläggning av befintliga insatser inom berörda områden på respektive program. Med befintliga insatser, idéskissen och programmens kursplaner som utgångspunkt togs därefter ett reviderat förslag på nya samordnande och mer integrerade insatser fram. Det faktum att PA och kursansvariga arbetade tillsammans gav en tydligare helhetsbild och en större pedagogisk förståelse för hur en insats i en kurs påverkar insatser på andra kurser och på programmet som helhet.

Bibliotek och Studieverkstan PIS har inneburit möjligheten att arbeta ”extra” med lärarna i projektet. Initialt, tillsammans med PA, identifierades kurser lämpliga för undervisningsinsatser. Därefter kontaktade PA kursansvariga för att tillsammans med biblioteket/Studieverkstan planera undervisningen. I vissa fall utvecklades nya undervisningsmoment och examinationsformer. I andra fall anpassades och  ̊återanvändes upplägg och material från ett program till andra program. Resultatet har blivit en bättre progression i studenternas informationskompetens och ett förbättrat samarbete med lärarna. Studieverkstan har skapat nya kontaktytor med lärare och nått ut till nya studentgrupper.

Akademiska ramar ”Vi blev ett vi”, ett spontant uttalande från studenterna själva. Över 100 studenter startade hösten 2020 det nätbaserade kandidatprogrammet inom folkhälsovetenskap. PIS gav kullen en kickstart att lära känna varandra genom att studenterna redan före utbildningens start fick möjlighet att skriva en presentation om sig själva som kunde läsas på programsajten. Det gav en trygghet som förstärktes när studenterna, av studie- och karriärvägledare, introducerades i det akademiska ansvaret för att kunna gå från att vara elev till att bli student. Att få informationen frånstudentstödet var framgångsrikt då ramarna för högskolestudier blev tydligare än om de hade blandats med ämnesinformation från läraren.

Metareflektioner Inom kandidatprogrammet User Experience Design fokuserar vi på metareflektioner för att hjälpa studenterna utveckla akademiskt ansvar samt skicklighet. Meta-reflektionerna genomförs i form av programträffar där varje träff utgår från ett relevant tema (t.ex., grupparbete och studieteknik) och som ger studenterna reflektionsmöjlighet kring sina studier utifrån egna erfarenheter. En student reflekterade exempelvis kring hur mycket studier och studieteknik skiljer sig mellan gymnasium och högre utbildning, vilket kom som en chock. I många av programkurserna ingår också grupparbete, här får studenterna reflektera kring vad som gynnar ett bra samarbete, exempelvis vad som fungerat bra och mindre bra i föregående kurs samt den egna rollen i ett lyckat grupp(sam)arbete.

Referenser

Korhonen V., Mattsson M., Inkinen M., & Toom A. (2019) Understanding the Multidimensional Nature of Student Engagement during the First Year of Higher Education. Frontiers in Psychology, 10:1056. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.01056

Latest year’s massive increase in the amounts of information has made good information literacy skills a necessity in research, studies and in daily life. Finding relevant and correct information is a bit like finding aneedle in a haystack and it requires advanced search methodology, the use of relevant databases and the ability to value the sources and its contents. In this workshop theory will be combined with short practical exercises to increase your methodological skills in information literacy.

Projekt Integrerat stöd (PIS) pågick vid Högskolan i Skövde 2019–2022. Projektet innebar gränsöverskridande samarbete mellan lärare, studie- och karriärvägledare, högskolepedagogisk koordinator, Studieverkstan och undervisande bibliotekarier rörande generiska färdigheter (till exempel informationskompetens). Syftet med projektet var hållbara studier och akademiskt skickliga studenter. Resultaten från projektet har tidigare presenterats på högskolans personaldagar (2020 och 2022) och de högskolepedagogiska konferenserna Det akademiska lärarskapet (DAL) 2021 och Nätverk och utveckling (NU) 2022 samt på träff för Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll 2022.

En av högskolebibliotekets uppgifter är vägledning och utbildning i informationssökning och informationshantering. I den här presentationen vill jag som undervisande bibliotekarie dela med mig av några viktiga erfarenheter och lärdomar från själva samarbetet inom PIS. Samarbetet grundade sig i en kunskapssyn och pedagogiskt förhållningssätt som sätter studenternas lärande i centrum. Det resulterade i förändrade pedagogiska roller och arbetssätt som jag redogör för i den här presentationen. Våra förändrade roller och arbetssätt finner även stöd i olika teorier och begrepp, till exempel motivation, kommunikation, kunskapsöverföring, socialt kapital, kreativ pedagogik, relationell pedagogik och människors intersubjektivitet.

En viktig fördel med ett litet lärosäte är närheten till varandra. Jag menar att jämlikt samarbete över professions- och organisationsgränser är både resurseffektivt och centralt för högskolans utveckling. Sådant arbetssätt finner även stöd i högskolans värdeord: ”omtanke” och verksamhetsstödets ledord: ”proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära”.

Referenser

Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerup.

Covey, S. R., & Collins, J. (2020). The 7 habits of highly effective people: powerful lessons in personal change. Simon & Schuster.

Cremin, T., & Chappell, K. (2021). Creative pedagogies: a systematic review. Research Papers in Education, 36(3), 299–331.

Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & knowledge management. Liber.

Lundberg, T. (2016). Motivationskoden: om modernt ledarskap och varför vi borde gå från management till humanagement. Roos & Tegnér.

Ohlsson, A., & Larsson, G. (2022). Social effektivitet i arbetslivet. Studentlitteratur.

Rogošic, S., & Baranovic, B. (2016). Social capital and educational achievements: Coleman vs. Bourdieu. Center for Educational Policy Studies Journal, 6(2), 81–100.

Wickenberg, M., Boers, Q., Bruze, K., Ejdebäck, M., Pernestig, A.-K., Thilander, H., & Ångman, E. (2022). Bibliotek och lärare i samarbete rörande undervisning i informationskompetens – exempel och utmaningar [Abstractpresentation]. 2022 Nätverket för Forskningsbibliotekens pedagogiska roll, Göteborg. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-22092

Wright, M. von. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Daidalos.

Undervisningsteamet vid Högskolebiblioteket i Skövde undervisar i informationskompetens på högskolans alla program. Undervisningen sker enligt en progression i tre steg som anpassas till respektive program. Sedan några år samarbetar undervisningsteamet med ett antal lärare på högskolan. Samarbetet är en del av ett större projekt – Projekt Integrerat Stöd (PIS). Projektet syftar till att integrera verksamhetsstödets insatser i utbildningarna på högskolan. I denna presentation berättar vi dels om vårt samarbete med en programansvarig lärare inom biovetenskap och dels om hur vi tillsammans med kursansvarig lärare utvecklat nya undervisningsmoment. Vi kommer också att dela våra erfarenheter av att på kursen ”Molekylär genetik” anpassa undervisningsmoment från Zoom till nya flexibla salar. 

Förmågan att kunna avgöra om en källa är autentisk och tillförlitlig blir allt viktigare. Möjligheten att använda AI-genererade texter ställer stora krav på kritiskt förhållningssätt och medför ökade risker för spridning av desinformation och misinformation. Falsk information kan skapa osäkerhet hos medborgarna och forskning visar att ju mer människor upplever kontrollförlust i vardagen, desto mer dras de till populistiska och autokratiska ledare.

Inom högskolevärlden diskuteras nu studenternas användande av AI-chatbotar, primärt om examinationsformer och risk för fusk. Perspektiv som rör kritiskt förhållningssätt och demokrati framförs sällan. Inte heller problematiseras effekterna av att studenter frestas att sluta skriva egna texter, vilket påverkar lärandet negativt och hotar deras förmåga att utöva sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

I högskolelagen, bibliotekslagen och den statliga värdegrunden finns stöd för att lärosäten och lärosätesbibliotek ska främja demokrati och ett kritiskt förhållningsätt. I denna presentation vill vi belysa riskerna med AI-chatbotar för demokratin och studenters lärande.

Informationskompetens handlar om att söka och värdera information och räknas som en generell- eller generisk färdighet. Mål som rör informationskompetens finns både i högskolelagen och högskoleförordningen. En viktig uppgift för oss i undervisningsteamet vid högskolebiblioteket, är att ge vägledning och utbildning i informationssökning och informationshantering. För att göra det undervisar vi högskolans program enligt en tänkt progression i tre steg. I så stor utsträckning som möjligt försöker vi ersätta eller komplettera enkelriktad undervisning med studentaktiverande moment. För att undervisningen ska anpassas till ämnet och bli så relevant som möjligt för studenterna krävs samarbete med lärarna. En viktig del i detta är att arbeta fram en gemensam ”målbild” av vad vi vill att studenterna ska kunna i informationskometens när de slutar sin utbildning. Därefter kan vi arbeta ”bakåt” i respektive program och på så sätt identifiera kurser som är lämpliga för våra undervisningsinsatser. Allt för att undervisningen i informationskometens ska vara på rätt nivå, i rätt kurs och i rätt tid. Vi finner stöd för sådant arbetssätt i högskolans värdeord ”omtanke” och verksamhetsstödets ledord ”proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära”.

Hur undervisningsteamets samarbete med lärarna fungerar i slutändan varierar över tid och från program till program. Det blir problematiskt när undervisningen i informationskompetens inte äger rum eller av någon orsak inte fungerar och det drabbar studenterna. Genom Projekt Integrerat Stöd (PIS) vid Högskolan i Skövde, fick vi av en studie- och karriärvägledare höra om reflektion som metod för att motivera studentgrupper. Skulle vi kunna anpassa den metoden för grupper av lärare? Syftet med sådana reflektionsmoment skulle vara genom aktiverande undervisningsmetod (”nätbaserad workshop”) stimulera till dialog mellan lärare och med biblioteket. Vi hoppas att det i sin tur ska bidra till att utveckla arbetssätt och förbättra samordningen av undervisningsinsatser i informationskompetens.

I den här presentationen delar vi med oss av hur vi i undervisningsteamet anpassat och testat reflektion som metod för två lärargrupper; dels med deltagare från samma ämne/avdelning och dels med deltagare från olika institutioner på högskolepedagogisk kurs. Reflektionsmomenten ägde rum via Zoom och med hjälp av interaktiva undersökningar i Mentimeter, strax efter eller under informationspass om bibliotekets undervisning i informationskometens. I presentationen delar vi även med oss av svar från de interaktiva undersökningarna och utvärdering av reflektionsmoment.

Referenser

Ashwin, P., Boud, D., Calkins, S., Coate, K., Hallett, F., Light, G., Luckett, K., MacLaren, I., Mårtensson, K., McArthur, J., McCune, V., McLean, M., Tooher, M. (2020). Reflective teaching in higher education (2:a uppl.). Bloomsbury Academic.

Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerup.

Cremin, T., & Chappell, K. (2021). Creative pedagogies: A systematic review. Research Papers in Education, 36(3), 299–331.

Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & knowledge management. Liber.

Lundberg, T. (2016). Motivationskoden: Om modernt ledarskap och varför vi borde gå från management till humanagement. Roos & Tegnér.

Ohlsson, A., & Larsson, G. (2022). Social effektivitet i arbetslivet. Studentlitteratur.