Perception är ett enormt brett ämne att studera. Ett sätt att närma sig ämnet är därför att bryta ner konceptet i mindre delar. Specifika sinnen, mekanismer, fenomen eller sammanhang kan då väljas ut som representanter eller som startpunkter för att närma sig perception som helhet. Ett annat sätt är att istället bredda konceptet och försöka studera perception genom det större sammanhang som det är del av. Jag har i denna avhandling valt den senare strategin, genom att betona ett existentiellt perspektiv och undersöka perceptionens roll och natur genom den linsen.
Att bredda perspektivet innebär inte specifikt bättre svar, utan snarare andra sorters svar. Detta bidrar i sin tur med kompletterande sätt att utforska vad det innebär att vara en artificiell eller naturlig agent, och vilka konsekvenser det kan ha i termer av tillgång till, såväl som representation, bearbetning och kommunikation av, information. Ett breddat synsätt kan dessutom underlätta utforskandet av frågor gällande större perspektiv såsom relationen mellan individuella agenter och deras plats i större strukturer såsom samhällen och cyberfysiska system.
I denna avhandling använder jag den teoretiska utgångspunkten existentiell fenomenologi för att rama in konceptet perception, men jag förlitar mig också på teorier från biologi och psykologi. Mer praktiskt har jag tillämpat dessa teorier på människa-robotinteraktion, vilket är ett ämne som uppstår i mötet mellan människor som skapar, använder och kommunicerar med något som är tillverkat av människor, som delvis är människolikt men samtidigt är distinkt icke-mänskligt. Jag har också tillämpat teorierna på några aspekter av trafikdomänen vilket delvis, givet det ökande intresset för självkörande fordon, kan ses som en instans av komplex och naturalistisk människa-robotinteraktion.
Slutligen argumenterar jag för ett pluralistiskt och pragmatiskt tillvägagångssätt för att förstå perception och dess relaterade koncept. I system av interagerande agenter är det inte bara nödvändigt att erkänna deras respektive förutsättningar. Det är också viktigt att på allvar ta idén om att ingen agents konstruerade värld är mer eller mindre verklig, de är bara mer eller mindre relevanta i relation till specifika sammanhang, perspektiv eller behov. Ett pluralistiskt och pragmatiskt tillvägagångssätt är än mer relevant för att bemöta de alltmer brådskande hållbarhetsutmaningarna.