Högskolan i Skövde

Att migrera till ett land med väldigt olik kultur och samhälle än hemlandet kan utgöra en väldigt stor utmaning. Att försöka hitta sin identitet och roll i det nya samhället kan dock anses viktigt för individens välbefinnande. Det är viktigt att se hur olika faktorer kan påverka integrationsprocess för migranter för att kunna förstå de svårigheter de kan ställas inför när det gäller identitetsskapandet i det nya landet. Då migration är ett globalt och komplext fenomen och orsakerna bakom migration är många och olika. Migranter kan bli sårbara i olika skeden av sin resa. Vissa uthärdar svårigheter som kan hota deras liv och påverka deras fysiska och psykiska välbefinnande oberoende av orsaken för att lämna hemlandet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur unga vuxna migrantkvinnor från Mellanöstern upplever bi-kulturellt identitetsskapande. Med en socialpsykologisk ansats studerades detta genom teorier om social identitetsteori, social påverkan, konformitet, integrationsteori och bi-kulturell identitetsteori. Fem semistrukturerade intervjuer med migrantkvinnor från Mellanöstern genomfördes. Resultaten visar att migrantkvinnorna ofta upplever konflikter och svårigheter med att hitta balans i de ser sig tillhöra, vilket skapar svåra känslor och identitetskris. En del respondenter accepterar och internaliserar den här konflikten. Värderingarna som följt med ifrån hemkulturen är viktiga för deras identitet och att det är värderingarna som varit tongivande under deras bi-kulturella identitetsskapande.

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv. Studien är av kvalitativt slag där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades utifrån en hermeneutisk fenomenologisk ansats. I vårt resultat kunde vi se att meningsskapandet kring sjukdomens olika stadier var centralt och tog sig i uttryck på olika sätt hos respondenterna. Tio teman kunde urskiljas och de viktigaste fynden var att sjukdomen på olika sätt var en aktiv handling och att den är ett uttryck för ett självhat och låg självkänsla. Vi kunde även se brist på känslouttryck inom familjen och att inte bli emotionellt erkänd av sina föräldrar var en viktig faktor. Det mest vitala resultatet var respondenternas egna uppfattningar om att anorexin var en symboliserande handling och att den handlar om så mycket mer än vikt och utseende.

Attityder kring etnicitet är en företeelse som förekommer i många sammanhang. I arbetet med människor är attityder kring etnicitet väsentligt för hur arbetsplatsen upplevs, både för anställda och klienter. Idag består Sveriges yrkesliv av anställda med växlande/olika bakgrunder och etniciteter, vilket påverkats av den ökade invandrarpopulationen sedan 2000-talet. Attityder kring etnicitet framkallar hinder för ett jämställt arbete och risken för etnisk diskriminering blir därför större. Att synliggöra hur attityder påverkar arbetsplatsen kan vara komplext och kräver att anställda kritiskt granskar sig själva, sina medarbetare och klientarbetet. Upplevelser av attityders påverkan beror på flera individuella faktorer och kan skilja sig åt på olika arbetsplatser. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka attityder kring etnicitet hos ett urval av Socialtjänstens anställda samt hur attityderna påverkar mötet med klienter. Med en socialpsykologisk ansats genomfördes denna studie utifrån teorier om social kognitionsteori, attityder, social attributionsteori samt etnicitet, vi och dem-tänkande & indirekt diskriminering. Undersökningen innehåller tio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare på socialtjänsten i tre olika kommuner. Resultaten visar att negativa attityder kring etnicitet framkommer på socialtjänsten, både på arbetsplatsen och i bemötandet med klienter. Hur attityderna framkommer i arbetet påverkas ett flertal olika faktorer såsom erfarenhet, medvetenhet kring negativa attityder och öppna dialoger mellan anställda. I mötet med klienter har attityders påverkan en grund i anställdas förståelse, bemötande och förmågan att hålla sig till den professionella rollen. 

Individer som kommit till Sverige som ensamkommande barn möter olika svårigheter. I tidigare forskningsansatser har fokus lagts på ensamkommandes tidigare erfarenhet av våld och krig samt betydelsen av socialt stöd. Studiens syfte är att få ökad förståelse om stress och stresshantering bland ensamkommande samt ta reda på betydelsen av sociala relationer gällande stresshantering. Denna kvalitativa studie är byggd på tio semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna mäns subjektiva berättelser. De har sitt ursprung i Afghanistan och har kommit till Sverige som ensamkommande barn. Intervjumaterialet analyserades utifrån Bronfenbrenners utvecklingsteori och Lazarus stressteori med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att ensamkommande upplever stress på grund av a) krav från familjen, b) familjens situation i hemlandet, c) språklig interaktion med infödda svenskar, d) kunna hitta ett arbete och e) att inte känna igen den fysiska miljön. Gällande stresshantering visar resultatet att individens sociala nätverk, hjälp från de professionella kontakter och den egna personligheten var betydelsefull. Att kunna arbeta och utbilda sig var viktiga stresshanterings strategier för deltagarna. Vänner från hemlandet och interaktion på det egna modersmålet var källor till trygghet för deltagarna.

I media under de senaste åren har en mörk bild av unga svensk-somalier vuxit fram bland annat kopplat till gängkriminalitet. Det påverkar även de unga svensk-somalier som inte hamnat snett. Som en kontrast till dem som hamnat i kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap lyfts svensk-somaliska högskolestudenter fram i denna studie. Syftet var att skapa förståelse för deras identitetsskapande och upplevelse av meningsfullhet samt hur det påverkar deras välbefinnande. Studien utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och analyserades med hjälp av teorierna KASAM och social identitetsteori samt begreppen etnicitet, mellanförskap och dubbel kulturell tillhörighet. Metoden var kvalitativ och kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 respondenter. Respondenterna var högskolestuderande med svensk-somalisk ursprung i åldern 21-24 år. Resultatet visade att etnicitet, religionstillhörighet, familj, vänner och föreningsliv varit viktigt i identitetsskapandet. Religion, familj och målmedvetenhet beskrevs som viktiga delar för att skapa meningsfullhet. Dessutom var det vanligt att motgångar och negativt bemötande vändes till en motivationskälla. De framgångsfaktorer för välbefinnande som framkom var gemenskap, socialt stöd, tro, målmedvetenhet och att vända motgångar till motivation.

Våld i nära relationer är ett aktuellt och allvarligt problem som påverkar både offret och samhället negativt. Ofta utförs detta våld mot kvinnor, av män. Antalet samtal till Sveriges kvinnojourer har ökat och det anses finnas ett högt mörkertal som inte anmäler sin situation. Våldet kan vara av både psykologisk eller fysisk natur. Att leva i en destruktiv relation kan få drastiska följder för offrets psykologiska välbefinnande. Tidigare forskning visar på att utsatta kvinnor har svårt att ta sig ur den här typen av relation. Av denna anledning är området högst relevant att studera. I denna studie utfördes en kvalitativ undersökning där 10 kvinnor som har levt i en destruktiv relation intervjuades. Resultatet analyserades med tematisk analys. Syftet med studien var att undersöka hur utsatta kvinnor upplever att deras självbild och självkänsla har förändrats, utifrån den sociala kontext de levt i. För att analysera kvinnornas sociala kontext har teorier gällande makt och socialt stöd använts. Resultatet visade att kvinnorna hade fått en försämrad självbild och självkänsla under och efter förhållandet. Maktförhållandet i relationerna var asymmetriskt, vilket påverkade deras självbild och självkänsla. Det sociala stödet upplevdes vara viktigt för att återuppbygga självbilden och självkänslan.

Under en kort tid har brottsligheten i Sverige ökat och blivit ett allvarligt och omtalat samhällsproblem. Det är en komplex process att lämna en kriminell miljö som ofta kan innebära en rad olika utmaningar. Samhörighet och sociala band som formas i kriminella miljöer kan fördröja processen att lämna på grund av en stark identifikation till gruppen. Stöd och insatser av samhället är viktigt för att en individ ska kunna förändra sin identitet som kriminell. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka subjektiva upplevelser av hur stigmatisering, stämplingsprocesser och stödinsatser påverkat exitprocessen i utvecklingen till en icke-kriminell identitet. Utgångspunkten för studien var en socialpsykologisk ansats som studerades genom teorier om social identitet, stigmatisering, stämpling och exitprocess. Tio respondenter från avhopparverksamheten Kriminellas revansch i samhället (KRIS) deltog i studien och intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att KRIS stödinsatser har en positiv påverkan på utvecklingen av en icke-kriminell identitet genom att bidra till en känsla av stöd och acceptans. De respondenter som inte hade gjort en geografisk separation upplevde stämpling och stigma i större bemärkelse. Stämplingsprocesser och stigmatisering visade sig ha en negativ inverkan på utvecklingen till en icke-kriminell identitet under exitprocessen. Medlemskapet hos KRIS har fungerat som en skyddad miljö från stämpling och stigmatiseringen som underlättat identitetsformande i exitprocessen.

Efter avtjänat fängelsestraff kan individen befinna sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap, vilket gör att risken för återfall ökar. Trots att dessa individer förväntas försörja sig själva efter avtjänat fängelsestraff, visar forskning att de möts av flera hinder. Syftet med denna studie var att försöka förstå och förklara hur individers upplevda självförmåga påverkar deras möjligheter att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff för narkotikabrott. Ett socialpsykologiskt perspektiv valdes, som studerades med hjälp av Albert Banduras teori om den upplevda självförmågan. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som avtjänat fängelsestraff för narkotikabrottoch som lyckats hitta laglig sysselsättning. Den insamlade empiriska datan bearbetades med tematisk analys. Resultatet visade att individens upplevda självförmåga hade både en positiv och en negativ inverkan på deras möjlighet att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff. Samtliga respondenter berättade att den motivation som stödet från deras familj, bekanta och/eller partner gav dem var nyckeln till den lyckade omställningen. Samhällets antistöd i form av krav på utdrag ur belastningsregister samt deras avsaknad av arbetslivserfarenhet och körkort minskade deras möjlighet att hitta en laglig sysselsättning. 

Syftet med studien är att utifrån barnets perspektiv förstå upplevelser kring föräldrarnas separation och dess betydelse för vuxenlivet. Utifrån en kvalitativ metod studeras vuxna skilsmässobarn och deras upplevda emotioner samt innebörd för den sociala identiteten. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor och två män. Studiens resultat tyder på att barnet kan uppleva känslor av skuld och övergivenhet, men också lättad. Barnets positiva eller negativa upplevelse baseras på graden upplevda konflikter i hemmet och föräldrarnas hantering av separation. Samtliga informanter som uppger att separationen har haft inverkan på deras psykiska mående har upplevt hög grad av familjekonflikter och har en negativ upplevelse av separationen. Majoriteten av informanterna har upplevt konflikter i samband med föräldrarnas separation.

Denna studie kommer presentera resultatet av en kvantitativ undersökning där syftet var att se om Tinderanvändning påverkar individers självkänsla och om påverkan är beroende av genus. Datainsamlingen genomfördes med en online-enkät över Facebook där 102 respondenter deltog (K = 55 och M = 47). Användares uppskattade tid på Tinder var huvudvariabeln inom Tinderanvändning i denna studie och forskarna konstruerade egna frågor för att kontrollera tidsfrekvensen. För att kontrollera bakomliggande faktorer inom Tinderanvändning konstruerade forskarna egna frågor för att undersöka profilnöjdhet, Tindernöjdhet, glädje efter Tinder, högersvep och matchningar. Självkänsla mättes genom Rosenberg självkänsloformulär. Utifrån Festingers teori om social jämförelse konstruerades tre frågor om social jämförelse på Tinder. Resultatet visade att hypotes 1 Tinderanvändning har en negativ påverkan på mäns självkänsla och 2 Tinderanvändning har en positiv påverkan på kvinnors självkänsla inte stämmer, studien kunde inte bekräfta att huvudvariabeln tidsfrekvens har en påverkan på män och kvinnors självkänsla. Studien kunde fastställa att variabeln profilnöjdhet har en signifikant positiv påverkan på män och kvinnors självkänsla och det upptäcktes en könsskillnad där män påverkas starkare av profilnöjdheten.

Inom restaurangbranschen finns det krav och normer för hur en servitris ska bemöta restaurangens gäster. Dessa krav ingår i arbetsrollen och påverkar servitrisens emotioner och självkänsla, vilket skapar en emotionell belastning för servitriserna. För att lindra den emotionella påfrestningen använder de sig av copingstrategier för att behålla självkänslan i balans och fortsätta arbeta inom yrket. Studiens syfte är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv få en djupare förståelse för hur social interaktion inom restaurangbranschen påverkar servitrisens självkänsla och emotioner. Studien använderen kvalitativ metod med 10 semistrukturerade intervjuer som genomfördes på respondenternas arbetsplatser. Teorierna som används fokuserar på självkänsla, emotionellt lönearbete och copingstrategier. En tematisk analys används för att identifiera mönster och teman i det insamlade materialet. Resultatet visar att servitrisens arbete skapar en emotionell belastning och påverkar självkänslan. Därför använder servitriser olika copingstrategier för att hantera den emotionella belastningen på arbetsplatsen. Några viktiga faktorer som påverkar självkänslan och emotionerna är kundbemötande, feedback från gäster och chefen samt att arbeta enligt yrkeskraven.Respondenterna hanterar de negativa emotionerna genom socialt stöd och använder sin fritid för återhämtning, för att bibehålla balansen mellan arbetslivet och fritiden. 

The aim of this study was to examine if a student's experience as a student or lack thereof, have an effect on their resilience level. Furthermore if students resilience level affect their stress level while undergoing distance learning. A questionnaire was used consisting of seven control variables and two scales, Brief Resilience Scale (BRS) and Perceived Stress Scale (PSS). The questionnaire was completed by randomly selecting students from a university in Sweden. The sample consisted of 92 individuals that were divided into two university grades (53 first years 39 second years). The results of the study showed that a medium to strong negative relationship existed between the students resilience level and stress level (r = -.34, N = 92). It also showed that there was no significant difference between first-year students' resilience level (M = 3.39, SD =.80) compared to second-year students (M = 3.39, SD = .58). Nor in the stress level for students in their first year (M = 22.11, SD = 10.60) compared to students in their second year (M = 24.95, SD = 11.65). The conclusion of the study emphasizes that despite thel ack of a significant difference between the participants in the study, the need to keep the students stress level and resilience level in mind is important for students' health, when organising distance studies.

Gustav Jonson's theory of the social heritage characterized social work in Sweden during the 1960s and onwards. The social policy issues debated then were about class society, labelling and alienation. After thirty years of professional work as a social worker, I find it interesting that the work still focuses on the theory of the social heritage and methods for breaking it. The aim of this study is to examine possible explanations to why this is so. The empirical material is taken from interviews with senior social workers. Issues examined are how they perceive social work and the theory of the social heritage. The results of the interviews have been processed based upon narrative analysis and reported in the form of meta-narratives. The stories provide a historical view of social work, encounters, situations and contexts. The final discussion is about how the social heritage is created, identified and carried forward. The conclusions show that the social heritage is a social construction created by the society and its inhabitants.The issue then, is to understand and to relate to this context, creating security control and balance in it. As a phenomenon, the social heritage can come to act as conservation and thus become a counterforce to change. Based on discussion and conclusions, it appears that efforts to break the social heritage are questionable. The study is a social psychological qualitative study worked with from a social constructionist perspective.

Vad innebär det att arbeta med ledaruppdrag inom handeln och hur kan man nå framgång som butikschef? Detta är två centrala frågor i boken Uppdrag butikschef – att leda i butik som tar ett helhetsgrepp om följande centrala aspekter på butikschefsarbete: 

• ledarskap och medarbetarskap 

• motivation och kommunikation 

• personalarbete och arbetsrätt 

• kompetensutveckling och etik

Boken är skriven av forskare inom företagsekonomi och socialpsykologi, verksamma vid Högskolan i Skövde, och den bygger delvis på ett aktuellt forskningsprojekt om ledarskap och medarbetarskap inom svensk handel.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad mellan första och andra generationens invandrare och hur de upplevde olika ackulturationsstrategier. Studiens struktur är uppbyggd med en kvantitativ ansats. De nyckelbegrepp som har används genom studien och som utgör grunden är integration, assimilation, separation och marginalisering. Tidigare forskning har visat på att andra generationens invandrare föredrar ackulturationsstrategin integration mer än första generationens invandrare. Det ingick 117 respondenter där första generationen bestod av 57 respondenter och andra generationen bestod av 60 respondenter. Respondenterna kom från länder spridda över hela världen och var även bosatta i flertalet städer runt om i Sverige. Resultatet stämmer i stort sätt överens med vad den tidigare forskningen sagt. Andra generationens invandrare föredrar ackulturationsstrategin integration mer än första generationen invandrare. Dock så visade denna studies resultat att denna skillnad inte var så stor. Det visades även att marginalisering är den ackulturationsstrategi som respondenterna föredrog minst, oavsett vilken generation de tillhör. 

Rättsmedicinalverket som sluten institution är en expertmyndighet inom rättsväsendet som finns på sex skilda platser runt hela landet som omfattar cirka 500 medarbetare. Varje år görs det cirka 500 rättspsykiatriska undersökningar i Sverige. Omvårdnadspersonal på Rättsmedicinalverket hanterar dagligen individer som kommer från häktet, som mår psykiskt dåligt och behöver stöttning. Vissa av dessa fall kan vara väldigt tunga och påverkar de anställdas välbefinnande negativt. Personalen i sin arbetsroll måste se människan bakom brottet och därför agera som lojala, tillitsfulla och objektiva, vilket kan vara både krävande och svårt. Med hänsyn till institutionens karaktär har studien använt sig av en socialpsykologisk ansats och ett kvalitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter i Kazemis modell om socialt välbefinnande och Goffmans teori om totala institutioner har studien sökt förståelse för problemet. Syftet med studien var att undersöka det sociala välbefinnandet hos personal inom den slutna institutionen Rättsmedicinalverket. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på Rättsmedicinalverket, varav 8 var män och 2 kvinnor. Resultatet visade bland annat att personalen värderade sina sociala relationer högt, både mellan kollegor och chefer, samt med de intagna. Det framhöll även att personalen använde sig av en rad copingstrategier för att hantera arbetets specifika karaktär. Vidare visade resultatet den slutna institutionens beroende av säkerhet-/infrastruktur för hanteringen av det dagliga arbetet. 

Sjukvårdsorganisationer står inför stora utmaningar när andelen äldre i befolkningen ökar. Undersköterskor inom äldreomsorgen är en yrkeskategori som det ställs höga krav på eftersom de står för huvuddelen av den praktiska patientvården. Sjukskrivningarna ökar och ur ett nationellt perspektiv sticker Västsverige ut med särskilt höga sjukskrivningstal.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för undersköterskors subjektiva upplevelser av arbetslivet inom kommunal äldreomsorg.

En kvalitativ fenomenologisk metod med tematisk analys tillämpades med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio undersköterskor från en kommun i regionen deltog. Intervjuerna transkriberades och kodades.

I resultatet utkristalliserades tre teman och åtta underteman/kategorier: Arbetsuppgifter (praktiska arbetsuppgifter, sociala arbetsuppgifter, osynliga arbetsuppgifter), Organisering (formell organisation, informell organisation, omorganisation), och Välbefinnande (ökar välbefinnandet samt minskar välbefinnandet).

De socialpsykologiska teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen är social utbytesteori samt gruppsykologi.

Resultaten visade att upplevelser av arbetslivet till stor del präglas av sociala relationer, både inom arbetsgruppen och mellan vårdtagare - undersköterska. Själva arbetsuppgifterna var mindre framträdande när det kom till meningsskapandet kring vad som upplevs påverka välbefinnandet i yrkeslivet.

I dagens samhälle påverkar och påverkas vi ofta av sociala normer och konformitet. I arbetsplatskontexter har det blivit vanligt att individer konformerar sig till andra individer eller grupper. I organisationer och främst på arbetsplatser kan det ske att anställda försöker anpassa sig efter rådande förväntningar och normer för inte bli exkluderad från gruppen. Med tanke på hur mycket tid majoriteten av vuxna människor spenderar på sina arbetsplatser är det viktigt att studera arbetsmiljö och grupprelationer, inte minst idag då team och arbetsgrupper vuxit i popularitet. Men hur påverkar detta arbetskulturen och gemenskapen på en arbetsplats? Vad blir konsekvenserna av konformiteten? Med det i åtanke var syftet med denna studie att skapa djupare förståelse för maskinoperatörers upplevelse kring konsekvenser av konformitet på ett industriföretag i Sverige. Den valda metoden som användes i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio maskinoperatörer. Resultatet visade på att grupperingarna som förekom på arbetsplatsen kunde ha negativ påverkan för maskinoperatörerna. Exempelvis kunde det bli svårt att skapa en samhörighet och en delad arbetskultur. Frånvarande ledarskap från lagledaren visade sig ha negativa effekter på inkludering, samhörighet och trygghet bland maskinoperatörerna. I studien framkom det att en distans mellan maskinoperatörerna och företagsledningen existerade samt att det fanns en maktasymmetri sinsemellan.

Inom vård- och omsorgsyrken finns idag en hög sjukfrånvaro som bidrar till en ökad risk för sjukpension, samtidigt som det också är personalbrist inom dessa yrken. En bidragande orsak till dessa problem är att arbetstagarna har en ansträngd arbetsmiljö. För att uppnå en bättre arbetsmiljö är det viktigt att förstå vad arbetstagarna upplever som problematiskt. Därför är syftet med denna studie att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur medarbetare inom vård- och omsorgsyrken upplever sin arbetsmiljö och hur det påverkar förutsättningarna till ett hållbart arbetsliv. Studien utgår från en kvalitativ metod där 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes. Teorierna i studien fokuserar på fysiska, psykiska, emotionella och sociala faktorer som kan påverka arbetstagarens arbetsmiljö och förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Genom en tematisk analys identifierades mönster och teman i det insamlade materialet. Resultatet visade att ett gott ledarskap och medarbetarskap samt upplevd arbetsbelastning var avgörande för om medarbetare upplevde en bra eller dålig arbetsmiljö och om de valde att stanna eller lämna yrket. Några viktiga faktorer var socialt stöd, rättvisa löner, erfarna och kompetenta medarbetare, en balans mellan arbete och fritid samt att det fanns resurser för att utföra ett bra arbete. 

Ungdomsbrottslighet utgör en betydande samhällsutmaning där ungdomar rekryteras till och blir delaktiga i kriminella sammanhang. Resultatet av detta är att ungdomar i ökande utsträckning ägnar sig åt våldshandlingar, inklusive skjutningar och mord. Följt av en frekvens gällande våldshandlingar, inklusive skjutningar och mord. Syftet med studien är att undersöka hur professionella inom skola, socialtjänst samt samordnande funktioner mellan dessa instanser, upplever betydelsen av sitt förebyggande och intervenerande arbete mot och med ungdomsbrottslighet upplevelser av olika åtgärdsprogram för att förebygga och minska risken för att ungdomar ska engagera sig i kriminella aktiviteter.

Genom att identifiera effektiva förebyggande åtgärder, syftar studien till att bidra med insikter och rekommendationer för utvecklingen av förebyggande åtgärder samt målinriktade interventioner och program riktade mot ungdomar. Genom att identifiera dessa åtgärder, samt interventioner kan studien bidra med insikter och konkreta rekommendationer för att adressera problemet med ungdomsbrottslighet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med professionella inom skola, socialtjänst samt samordnare för dessa samhällsfunktioner, där resultatet analyserats med en tematisk analys. Studiens slutsatser är att de professionella upplever att personligt målinriktade insatser och politiska beslut är avgörande förebyggande åtgärder för att långsiktigt minska benägenheten hos ungdomar att lockas till kriminalitet. Vidare belyses att tillsättning av resurser på rätt plats samt relevant sysselsättning är avgörande interventioner när ungdomarna redan dragits in i brottsligheten.

Gaming är ett ständigt växande fenomen som för tillfället omfattar ca 2,5 till 3,25 miljarder gamers. En central aspekt av gaming är konkurrens och detta har senare utvecklats till E-sport. Tidigare forskning inom gaming inriktar sig ofta på negativa aspekter av fenomenet, men med tanke på att bilden av en gamer har förändrats under senare tid där de gick från att ses som en hobby för socialt utkastade till att klassas som officiella atleter i bland annat USA (Svenska e-sportförbundet 2021) saknas det viss forskning med tyngdpunkt på de positiva aspekterna av gaming. Syftet med denna studie var att jämföra sociala interaktioner, roller och affektiva reaktioner mellan etablerade respektive icke-etablerade e-sportlag. Detta undersöktes med utgångspunkt i de socialpsykologiska teorierna social interaktion, samarbetsbeteende , roller och rolltagning, teamwork och affektteori om socialt utbyte. Två fokusgrupper och fyra semistrukturerade intervjuer med totalt tolv respondenter genomfördes på ett urval där fokusgrupperna var etablerade lag och respondenterna till de semistrukturerade intervjuerna tillhörde icke-etablerade lag. Resultatet i undersökningen visar att sociala interaktioner, roller och affektiva reaktioner i etablerade lag tenderar att vara mer öppna, konsekventa och positiva, jämfört med i icke-etablerade lag. Mest sannolikt beror detta på de tidigare relationerna och kunskapen om varandra som finns i etablerade lag, något som de icke-etableradelagen saknar. 

Syftet med denna kvalitativa studie är att erhålla en djupare förståelse för hur migranter som har flyttat från Chile samt Bosnien och Hercegovina och bosatt sig i Sverige, upplever sin ackulturationsprocess i relation till deras vänskapskrets etniska bakgrund. Arbetet fokuserar på migranters subjektiva upplevelse av den egna ackulturationsprocessen som sedan analyseras utifrån socialpsykologiska teorier. Dessa är social utbytesteori, ackulturation och symbolisk interaktionism samt begrepp som tillhör dessa teorier. Genom semistrukturerade intervjuer framkom ett resultat som visar att ackulturationen har en påverkan på vem man väljer att etablera en vänskapsrelation med. Resultatet visar ansatser till att migranter vars strategi för ackulturation är integration i det nya landets samhälle, utvecklar vänskapsrelationer med den etniska majoritetsbefolkningen. Det framkom även att ackulturation som tydliggörs i känsla av separation och marginalisering leder till att migranter endast vänder sig till vänner med tillhörande etnicitet från samma hemland. Vidare visar resultatet att språket är den mest bidragande faktorn till integration, följt av arbete och skolutbildning i det nya landet som andra viktiga bidragande faktorer. 

Trots att 500 000 barn växer upp med minst en förälder som lider utav någon form av psykisk ohälsa, missbruk eller som utsätter dem för våld så saknas det ändå kunskap om hur detta påverkar individen i vuxen ålder. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur uppväxtvillkoren bidragit till att skapa identiteten maskrosbarn samt hur det påverkat individens välbefinnande i vuxen ålder, med utgångspunkt i det subjektiva välbefinnandet. Genom en kvalitativ intervjustudie gavs individerna utrymme för att själva få berätta sin historia om hur det var att växa upp i en dysfunktionell familj och dess påverkat vuxenlivet. Genom en socialpsykologisk ansats studeras detta fenomen utifrån teorier om välbefinnande, KASAM, resiliens, stigma och identitet. I studien deltog 10 kvinnor som själva identifierar sig som maskrosbarn. Resultatet talar för att ogynnsamma förhållanden under uppväxten påverkar så väl identitetsskapande som välbefinnande. Detta tar sig i uttryck genom att dessa individer säger sig inneha distinkta egenskaper som upplevs vara en direkt effekt av traumatiska upplevelser under barndomen. En majoritet av dessa individer har också ett utpräglat behov utav förutsägbarhet i det dagliga livet för att kunna känna välbefinnande. 

Individer har ett grundläggande närhetsbehov som bara kan uppfyllas genom varaktiga relationer, samtidigt är det i dagens samhälle vanligt förekommande med separationer. I Sverige har det dessutom visat sig att sambopar separerar i hög utsträckning. Föreliggande studie tillämpar ett kvalitativt, fenomenologiskt förhållningssätt och syftar till att skapa förståelse för vilka upplevelser individer som avslutat ett samboförhållande har om hur det sociala utbytet mellan partnerna uttrycktes och påverkade förhållandet. Med social utbytesteori, social resursteori och rättviseteori som teoretiska utgångspunkter intervjuades tio respondenter som har avslutat ett samboförhållande. Resultatet visar att respondenterna i aspekten av tid upplevde sig vara bortprioriterade samt att tiden som spenderades tillsammans upplevdes vara utan kvalitet. I aspekten av kärlek upplevde respondenterna att det var viktigt att uttrycka kärlek genom symboliska gester men att det inte uttrycktes tillräckligt i förhållandet. Respondenterna upplevde sig även vara missgynnade i aspekten av både tid och kärlek på grund av upplevelsen av att ge mer i båda aspekterna än vad respondenten fick tillbaka av sin partner.

This article relates computer gaming to the social psychology of identity, focusing the notion that identity construction has a reflected character not only in virtual reality but also in real life. This gives a tight correspondence between the two, although the screen construction of identity goes on in greater independence of real other persons. Gaming has the trait that it contracts several events at one point in space and time. This provides for two extremes of identification: functional and existential identification, which are tightly coupled in gaming, but also for the element of meaning creation in gaming, where the step from concrete action to mental act is short, as well as for the processes of anticipatory identification that are found in it. This gives a high emotional intensity to it. The analysis is based on a theoretical sketch of stages in the act, building on the work of G. H. Mead.

Genforskningen har koncentrerat sig på att urskilja vilka gener som påverkar eller skapar vilka beteenden och tendenser. Det finns till exempel en enda gen SRY, som möjliggör förekomsten av manligt biologiskt kön (Mukherjee, 2018). Det finns en gen FOX P2 som har med språkförmågan att göra. Men det finns tusen andra gener som också har med manligt kön och/eller språkförmåga att göra, som tillåter eller förhindrar manligt kön att uppstå i en viss individ, som hindrar eller tillåter en viss individ i en viss familj med FOX P2 att kunna utveckla normalt tal. Forskningen kring relationer mellan gener och beteenden och fysiologiska egenskaper pågår globalt. Ovan nämnda exempel är två av tusentals.

Relationerna mellan gener är komplexa; en viss genuppsättning kan inte förutsäga visst beteende med precision. Ändå har till exempel den intensiva adhd-debatten präglats mycket av just behovet att konstatera vissa beteenden och tendenser som bestämda och givna ”av naturen”. I fallet adhd gäller dessutom att man hittills inte har intensivstuderat eller spårat avvikelser på gennivå.

Neurofysiologin rymmer numera mycket kunskaper om relationen mellan specifika gener och specifika egenskaper. Exempelvis visar autism och Aspberger specifika drag i nervcellerna. Hos personer med autism är enligt vissa studier de trådar som förbinder nervcellerna kortare än hos den fysiologiska normalindividen, och genen FOXP2 är frånvarande hos individer med vissa svårigheter i språklärande. Men hos adhd finner man inte neurofysiologiska särdrag.

Boken redovisar en systematisk grund för filosofen och sociologen G. H. Meads identitetspsykologi som komplement till utvecklings­psykologin. Fokus ligger på 1) en övergripande analys av hur den personliga identiteten skapas och formas, 2) lekens centrala roll i den processen, och 3) dess följeslagare språket, som i början av livet har just karaktären av lek. Förskolan är ett drivhus för dessa processer, som alla tre i dag är mer aktuella än någonsin.

Boken lämpar sig för alla som med intresse ägnar sig åt förskole­barns utveckling, i första hand förskollärarutbildning.

Drawing on Asplund’s notion of “social responsivity,” the author reinterprets data from ethology, child psychology, and social psychology, leading to the assertion of a “concrete sociality,” highlighted through the concept of “social responsivity.”

Review of the book Socialpsykologiska experiment [Social psychological experiments] by Markus Arvidsson and Bengt Starrin.

Allt fler människor börjar nu ifrågasätta de bokstavsdiagnoser som de fått som barn och detta är utgångspunkten för Lars-Erik Bergs artikel När spricker ballongen? Berg återkommer här till ”vikten av att knyta samman kropp, handling och social situation” och hänvisar till forskning som visar att våra gener inte är statiska utan utvecklas i samspel med miljön och att detta sker redan under fostertiden. Tvistefrågan arv eller miljö är vilseledande, eftersom det alltid handlar om arv och miljö.

Dagens hjärnforskning har öppnat dörren på vid gavel för att kunna intensivstudera hur miljön påverkar och bygger om hjärnan.

Socialpsykologen Lars-Erik Berg vill damma av socialisationsbegreppet.