Högskolan i Skövde

Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell. Samlingens grundläggande funktion visar sig vara att barnen involveras i den sociala gemenskapen. Det framkommer även att samlingarna har en blandad status hos de intervjuade förskollärarna då det råder olika åsikter om samlingens funktion och relevans för barns språkutveckling bland förskollärarna. Under studien visar sig även att samlingar som följer Bornholmsmodellen är mer innehållsrik än samlingar som genomförs enligt förskollärarnas egen modell. Om detta beror på den blandade status som samlingar har bland de intervjuade förskollärarna eller om det är planeringsbrist skulle vara en bra utgångspunkt för framtida forskning.

En allmän uppfattning bland lärare i skolan är att mycket tid läggs på konflikthantering. Studien lyfter lärares uppfattningar kring konflikter och konflikthantering, då syftet är att studera konflikthanteringen i två klassrum. Syftet är även att se vilka uppfattningar lärare har kring förebyggandet av konflikter samt hanterandet av dessa. Studien bygger på observationer samt kvalitativa intervjuer där två lärare har intervjuats. Uppfattningen bland lärarna i studien är att en konfliktfri skola är till fördel för eleverna och undervisningen. Tolkningen är även att hanterandet av konflikter är ett måste i skolans vardag, samt att det tas tid från den planerade undervisningen till att hantera konflikter. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar om vilken nytta konflikthantering kan ha för elever. Tidigare dokumenterad forskning visar, i motsats till det resultat som framkommit i studien, att konflikthantering kan ge eleverna värdefulla verktyg för att klara av sociala problem som de ställs inför nu och i framtiden. Resultatet presenterar även att konflikter kan vara av olika karaktär där vissa konflikter blir konstruktiva och andra destruktiva. I resultatet lyfts även att det oftast är samma elever som hamnar i konflikt och att det finns en gemensam nämnare kring dem. I studien diskuteras resultatet. Här tas konflikthanteringens frånvaro i klassrummet upp, varför det är relevant att lyfta konflikter i klassrummet samt att barn behöver trygghet för att kunna hantera konflikter. Slutligen diskuteras de valda metoderna för genomförandet av studien.

Abstract

Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15hp

University of Skövde

Title: A study on students' self-esteem Students' statements on the encouragement and support in a sixth grade

Number of pages: 26 pages

Author: Marie Agapuu & Ingrid Svensson

Tutor: Anna-Stina Ahlrik

Date: January 2009

Keywords: Self-esteem, encouragement, support

A good self-esteem of students will often coincide with good academic performance, but it has also shown that students do not have low self-esteem due to low academic performance. Students' self-esteem is both a complex topic and concepts. We want this study to draw attention and to discuss teachers' efforts to enhance students' self-esteem in school. Encouragement and support of the school adopted in the study contribute to strengthening students' self-esteem. The study examines whether and how nine pupils in a sixth class is that they get encouragement and support of / from their teachers in school subjects and in learning situations. Of the results revealed that some students feel that the teacher encourages them through praise, it may be both written and oral. It further appeared that some students feel the support of teachers by allowing them to practice more on what they think is difficult and some students expressed that they do not receive any encouragement or no aid from their teachers. The results show that students have different difficult to perceive what is aid and what is encouragement from the teacher. The results illustrate the discussion we pupils statements in relation to the concept of self-esteem and our thoughts.

Organizations of today must learn how to learn in order to become competitive. How an organization reaches maturity clearing this area is not clear. This paper presents an initial version of a maturity model aiming to set directions for how to become a learning organization, and to assist people when discussing where in this process the organization finds itself in. Future work consists of detailing the model and develops guidelines for how to measure maturity.

Detta är en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska läxor. Intresset vaknade

hos oss efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgången. Alla elever

har olika sätt att lära sig och vi som pedagoger skall ju sträva efter att individanpassa

undervisningen. Vi tror att en praktisk läxa skulle kunna stimulera flera elevers sätt att lära

sig. Det är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Vår studie är även experimentell eftersom

vi har tre grupper som gjort en teoretisk läxa och tre grupper som även gjorde en praktisk läxa

inför ett läxförhör, båda grupperna är lika viktiga i vår studie. Vi har sedan undersökt vilka

attityder eleverna har till teoretiska och praktiska läxor genom att lämna ut en enkät för att

mäta elevernas attityder till teoretisk och praktisk läxa. Studien kommer att genomfördes i

årskurs åtta. Vi är väl medvetna om att studiens resultat inte går att generalisera. Vi jämförde

även läxförhöret med ett förhör som gjorts tidigare. Vi avslutade sedan med en intervju med

läraren till eleverna för att fråga, vad läraren anser om läxförhören och praktiska läxor, samt

om de praktiska läxorna kan ha påverkat resultaten eller inte. Vi vill med studien testa vårt

antagande om praktiska läxor kan stimulera elevers olika sätt att lära sig. Studien visar att

elevernas attityder till läxor är att de föredrar en variation av både teoretiska och praktiska

läxor.

Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena.

I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren.

Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever!

Den svenska skolan har haft elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd sedanfolkskolan infördes 1842. Hur denna undervisning bedrivits eller varit utformad har sett olika ut under olika tidsperioder. Vi ville ta del av lärares erfarenheter av särskilda undervisningsgruppers förändringsprocess över ett trettioårigt perspektiv, och lyfta fram förändringsprocessens positiva och negativa konsekvenser för eleverna i deras sociala utveckling och i lärandet så som lärarna uppfattar det. Studien har en kvalitativ ansats med narrativa intervjuer som metod. Den narrativa metoden syftar till att tolka och förstå lärarnas berättelser. Resultatet visar att de särskilda undervisningsgrupperna inte har genomgått någon större förändring under denna tidsperiod enligt lärarna, trots de organisatoriska förändringar som har skett. Men däremot har förhållningssättet mot eleverna förändrats under detta trettioåriga perspektiv, vilket har gynnat eleverna på ett positivt sätt.

(En) The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers’ experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers’ stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way.

Under vår tidigare studie med titel ”Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förändringsprocess på en gymnasieskola.” (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmärksammade vi förändringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lärarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktär. Studiens syfte var att förstå vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus på de kritiska aspekter som kan uppstå i en sådan process.

Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod där vi använde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena. Analysarbetet präglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vår förförståelse som inom hermeneutiken ses som grundläggande.

Resultatet visar på hur flera olika faktorer inverkar på, och samverkar i, förändringsarbete. Ur dessa har vi urskiljt tre kritiska aspekter i arbetslagets förändringsarbete som vi anser särskilt betydelsefulla att beakta vid förändringsarbete;

• Att organisationen förhindrar det pedagogiska förhållningssättet
• Att målstyrning kräver förändrat ledarskap.
• Att samarbete och förändring bidrar till lärares kritiska reflektion och makt över sin egen praktik.

Vi konstaterar att en gemensam förståelse för uppdraget, genom hela skolans organisation, är nödvändig för att kunna genomföra de omstruktureringar som förnyade undervisningsformer kräver. En ytterligare förutsättning för förnyade undervisningsformer är att våga frångå det gamla till förmån för det nya.

I denna undersökning studeras, med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, barnens användning av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Syftet med denna undersökning är att öka kompetensen att med hjälp av olika digitala medel förbättra undervisningen i läs- och skrivutveckling i förskolan. Ambitionen är att genom litteraturstudie och praktiskt arbete kunna indikera att genom intervenering med digitala verktyg i förskolans praktik går att förändra barnens läs- och skrivutveckling. Studiens överordnade syfte är att bidra till förändring vad gäller barns såväl som förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg i läs- och skrivutveckling i förskolan. En kvalitativ ansats har använts med inspiration från hermeneutik och fenomonografi. I undersökningen intervjuas nio barn och genomförs trettiotre deltagande observationer under en månads tid. Resultatet visar att samtliga barn i undersökningen använder sig av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Att användandet av digitala verktyg förefaller att skapa mening för barnen. Några av de utvecklingsmöjligheter som går att uttala sig om genom användandet av dessa verktyg är; språk-, läs- och skrivutveckling, utveckling av motoriska färdigheter, utveckling av sociala färdigheter och reflektionsförmåga samt utveckling av digital kompetens. I diskussionen framhålls vikten av en medveten planering som utgår från läroplansmål där digitala verktyg används som komplement till den traditionella undervisningen i förskolan.

Syftet är att synliggöra de nationella provens betydelse i gymnasieskolan innefattandevad några lärare uttrycker om förändringarna som pågår från Skolverket, angående enmer central styrning av bedömningen av de nationella proven. Undersökningen tar ävenupp lärarnas individuella ansvar i bedömningen av nationella proven. De nationellaproven ska säkerställa en rättvis bedömning nationellt och fungera som rikslikande.Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av en fokusgruppintervju somundersökningsmetod. Fem stycken gymnasielärare deltog i en intervju som utgick frånfasta frågeställningar. Metoden ger utrymme för diskussioner och reflektioner inomgruppen. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av spänningsfältet mellanSkolverkets nya direktiv och lärarens autonomi. Undersökningen belyser äventendensen som finns i landet angående glädjebetyg. Respondenterna uttrycker att de ärpåverkade av de nya direktiven och att resultaten från proven styr den slutligabedömningen i en kurs.

Denna rapport är en avrapportering av projektet Spelbaserad simulering för insatsutbildning. Projektet syftar till att:

• Studera hur serious games kan förstärka lärandemiljön i träning och utbildning
• Praktiskt testa och analysera användningen av spelteknologi för att ta fram rekommendationer för konstruktion av träningssimulatorer
• Skapa underlag för utveckling av Räddningsverkets utbildningsmetoder genom samarbete mellan forskare och praktiker

Serious games och spelbaserad simulatorträning ses som en möjlighet att vidareutveckla undervisnings- och träningsmiljön inom räddningstjänst. Begreppet serious games definieras som att använda spel och spelteknik för att uppnå syften utöver ren underhållning. För att utnyttja områdets potential i största möjliga mån krävs en kombination av att utveckla och anpassa teknik så att den passar för ändamålet, detta kan till exempel innebära att utnyttja de möjligheter som modern spelteknik ger för att logga användarbeteende och resultat. Dessutom innefattar serious games en komponent av speldesign, det vill säga att utnyttja möjligheter som spel ger för att skapa en motiverande och engagerande lärandemiljö. Detta kan till exempel innebära att skapa tävlingsmoment och poängsystem som sporrar till upprepad användning. I projektet har vi utnyttjat såväl teknik- som speldesignskomponenten.

Projektets syften har uppnåtts genom att producera och utvärdera ett prototypspel för insatsträning samt en modell för hur serious games kan användas i träning och utbildning. De huvudsakliga resultaten består av en spelprototyp av ett webbaserat spel för att träna beslutsfattande på taktisk nivå samt en pedagogisk modell för spelbaserad träning. Prototypen och modellen har testats på en distanskurs för Räddningsledarutbildning i regi av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Utvärderingen visar på goda resultat vad gäller systemets användbarhet. Den pedagogiska potentialen har inte kunnat utvärderas fullt ut då prototypen inte blev en tillräckligt integrerad del i kursen där den utvärderades.

Projektet visar att spelbaserad träning kan vara en möjlighet för pedagogisk utveckling med avseende på både teknik och pedagogisk kontext. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera vikten av att genomföra och utvärdera pedagogiska anpassningar i samband med spelbaserad träning. Vidare har projektet har samarbetat med olika konstellationer av lärare och kursdeltagare vid MSB. En viktig lärdom är att tydliga resurser och organisatoriskt engagemang finns på plats i den här typen av samproducerande forskningsprojekt.

Syftet med studien var att ta del av lärares resonemang kring arbetet med att motverka mobbning på två grundskolor för att analysera och beskriva det upplevda stödet som metoderna Friends respektive Mombus ger i det förebyggande arbetet mot mobbning. I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) lyfts att det är personal på skolan som bär ansvar för att förebygga kränkande behandlingar eller mobbning bland eleverna. I den kvalitativa studiens resultat påvisas det att lärarna som arbetar med Friends respektive Mombus behöver arbeta med flera andra arbetssätt för att förebygga mobbning. Andra arbetssätt som lärarna använder sig av i den dagliga verksamheten är till exempel EQ och kompismassage. I resultatet framhålls därtill det stöd lärarna erhålls från Mobbningsteamen på sina respektive skolor för att motverka alla former av kränkande behandling. Det finns inga utvärderingar gjorda kring vilket resultat metoderna Friends och Mombus ger i det preventiva arbetet mot mobbning vilket kan tyckas anmärkningsvärt eftersom båda metoderna praktiseras på många skolor i Sverige. Studiens avslutande diskussion belyser att arbetet med att förebygga mobbning är komplext och att det krävs mer forskning samt utvärderingar kring olika antimobbningsmetoder och deras resultat när det gäller att förebygga kränkande behandling samt mobbning.

BACKGROUND: The nursing profession has undergone several changes in the past decades, and new challenges are to come in the future; patients are now cared for in their home, hospitals are more specialized, and primary care will have a key role. Health informatics is essential in all core competencies in nursing. From an educational perspective, it is of great importance that students are prepared for the new demands and needs of the patients. From a societal point of view, the society, health care included, is facing several challenges related to technological developments and digitization. Preparation for the next decade of nursing education and practice must be done, without the advantage of certainty. A training for not-yet-existing technologies where educators should not be limited by present practice paradigms is desirable. This study presents the design, method, and protocol for a study that investigates undergraduate nursing students' internet use, knowledge about electronic health (eHealth), and attitudes to technology and how experiences of eHealth are handled during the education in a multicenter study.

OBJECTIVE: The primary aim of this research project is to describe the design of a longitudinal study and a qualitative substudy consisting of the following aspects that explore students' knowledge about and relation to technology and eHealth: (1) what pre-existing knowledge and interest of this area the nursing students have and (2) how (and if) is it present in their education, (3) how do the students perceive this knowledge in their future career role, and (4) to what extent is the education capable of managing this knowledge?

METHODS: The study consists of two parts: a longitudinal study and a qualitative substudy. Students from the BSc in Nursing program from the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden, and from the Swedish Red Cross University College, Stockholm/Huddinge, Sweden, were included in this study.

RESULTS: The study is ongoing. Data analysis is currently underway, and the first results are expected to be published in 2019.

CONCLUSIONS: This study presents the design of a longitudinal study and a qualitative substudy. The eHealth in Nursing Education eNursEd study will answer several important questions about nursing students' attitudes toward and use of information and communications technology in their private life, their education, and their emerging profession. Knowledge from this study will be used to compare different nursing programs and students' knowledge about and relation to technology and eHealth. Results will also be communicated back to nursing educators to improve the teaching of eHealth, health informatics, and technology.

INTERNATIONAL REGISTERED REPORT IDENTIFIER (IRRID): DERR1-10.2196/14643.

Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna.

Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer. Det genomfördes fem stycken fokusgruppintervjuer med fem elever vid varje intervju.

Vårt resultat visar upp flera faktorer som eleverna antingen upplevde som skapande av trygghet eller av otrygghet. De faktorer som angavs som bidragande till trygghet var bekräftelse ifrån kompisar, att lek skapar gemenskap, skolgårdens storlek, utrymme för lek, tillgång till lekmaterial, frihet i att kunna välja aktivitet och lärarnas närvaro. Faktorer som bidrog till otrygghet var bråk, utanförskap, fordonstrafik och lärarnas frånvaro. Resultat visar också på var det existerar potentiella riskzoner för elever. Slutligen dras det slutsatser om hur trygghet är bundet till det sociala samspelet och en kategorisering av elevutsagor ifrån helt trygg till otrygg görs.

I diskussionen reflekterar vi kring den valda metoden. Därefter diskuteras resultatet och litteraturen i förhållande till den problematik som kan uppstå när man arbetar med olika elever. Även det sociala samspelets positiva fördelar och utanförskapets nackdelar diskuteras samt de pedagogiska implikationer som berör kompisrelationer och konfliktlösning. Slutligen ges förslag på vidare forskning.

Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattning av hur datorer används i undervisningen. Frågeställningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förändringsområden för att använda datorer i undervisningen Dataanvändandet ökar i dagens samhälle och i de flesta skolor får eleverna en egen elevdator att använda i undervisningen. Studier visar att dataanvändandet behöver vara individanpassad för att bättre hjälpa den enskilde eleven. I målformuleringar i skolan står det att eleverna ska lära sig IT för sitt kommande yrke och för att bättre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har använts är intervjuer. Sex elever i årskurs tre på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet har intervjuats. Fyra intervjuer har genomförts i studien, tre enskilda intervjuer och en gruppintervju. Resultatet tyder på elevdatorn innebär tillgång för eleven då den underlättar möjligheter att anteckna på. Datorn hindrar eleverna i undervisningen då det tittas på sociala medier på lektionstid, vilket medför svårigheter att fokusera på läraren under lektionen. Datorn underlättar för eleverna att organisera sina elevdokument på ett bättre sätt. Möjligheterna till förändring fokuseras på att förbättra sina anteckningar

Kärnkraftsfrågan har sedan åttiotalet varit omdebatterad i Sverige och under 2011 har

frågan blivit högaktuell efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Eftersom

demokratibegreppet utgör grunden i den svenska skolan är det relevant att ifrågasätta

hur olika former av kärnkraftsundervisning står i relation till demokratiuppdraget. Syftet

med studien var att undersöka hur ett antal lärare beskriver sin kärnkraftsundervisning i

förhållande till demokratiuppdraget, därutöver att konstruera ett rollspel om kärnkraft

utifrån lärarnas tankar och demokratiuppdraget. Första delen av studien bygger på

intervjuer med högstadielärare i de naturorienterade ämnena. Respondenterna fick

beskriva sin kärnkraftsundervisning, vilken sedan utvärderades i förhållande till skolans

demokratiuppdrag. Under intervjuerna framkom förutom faktamässiga mål med

kärnkraftsundervisningen även mål som kan kopplas samman med demokratiuppdraget,

exempelvis att eleverna ska kunna argumentera, delta i samhällsdebatten och kunna ta

ställning i kärnkraftsfrågan. Några beskrev faktakunskaper som huvudmålet medan

andra beskrev det som ett medel för att kunna nå andra mål, såsom ovannämnda.

Respondenterna använde olika undervisningsmetoder men vanligast förekommande var

traditionella teorilektioner och diskussioner. Studiens andra del utgick från främst

litteraturöversikten samt råd från experter inom rollspel, för att därigenom utveckla ett

rollspel om kärnkraft som levde upp till demokratiuppdraget. Rollspelet som

konstruerades påvisade i teorin att väl genomtänkta rollspel kan utveckla flera viktiga

demokratiska kunskaper och färdigheter hos eleverna. Positivt var att lärarna framhöll

många mål av demokratisk karaktär och en förklaring till detta är att kärnkraftsfrågan

länge har varit en omdebatterad samhällsfråga där flera intressen har stått mot varandra,

vilket kan ha medfört att kärnkraftsfrågan betraktas som en politisk fråga.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning.

This study is based on an interest in trying to understand what is needed to ensure that students actually learn in a learning object, in this study equations. Algebra is an area of mathematics in several studies proved to be a stumbling block for many students. Using letters in mathematis is difficult for most students according to research reports and it is also consistent with my own experince as a teacher. The purpose of this study was to seek answers to what in the lesson content and also during the interview that allowed the students to learn more about the learning object. Based on students' prior knowledge and the difficulties students might have with the learning object and the offer of learning, I try to get an answer to what might have contribut the students to developed knowledge of the learning object. This qualitative study is based on a variation theory perspective. The two students who participated in the study attended the same class in high school. By using the theory of variation patterns, it made it possible for me to describe how students learn new things about the learning object, equations. To gain insight into how the students solved the data and developed new knowledge, I had the lesson content and their statements in the interviews to help me understand the difficulties in solving the equtionatask and what in the lessons that have contributed to new knowledge. The results show that pupils' understanding and difficulties in learning objects are relevant to how they can perceive, discern and assimilate new knowledge. One student was able to experience learning from their prior knowledge and assimilate what he had to develop in the variety in the offer of learning. The offered learning did not give the second student the same opportunity. The results indicates that the knowledge of students' prior knowledge, the difficulties the learning object can create and students' own narrative, I argue on the basis of the study'sresults, it is important knowledge for every teacher to be aware of befor the presentation of the lesson if it will give every student opportunities to learn.

Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. Utgångspunkten för studien är lärares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. Frågeställningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lärare?För att kunna ta reda på lärares uppfattningar om samlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.

Från två förskolor valdes sex lärare med olika utbildningar, val av förskolor och lärare grundar sig på bekvämlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har två innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform. Samling som ett fenomen visar att lärarna beskriver samlingen som ”något” där innehållet är i fokus, till exempel att samlingen har en social funktion där gruppen stärks. Resultatet visar också att samlingen beskrivs som en arbetsform för lärarna där syftet är att vidga synen på samlingen och få kunskap om barnen som deltar. Efter genomförd samling kan lärarna reflektera över sig själva och sina insatser.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med användandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med målet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gäller effekterna av att använda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.

Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebär att forskaren undersöker människors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använt eller använder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.

Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att använda taktil massage kan härröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med användandet av taktil massage.

Slutsatsen lyder följande; att användandet av taktil massage medför att pedagogen som väljer metoden taktil massage ställs inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebär att pedagogen måste välja mellan vad som väger tyngst, ett värdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv.

Projektrapport från ett samverkansprojekt mellan Högskolan i Skövde, AB Skövdebostäder och Skövde kommun.

The aim is to analyse the institutional character of, and the on-going communication in, a net community organised by and for young people. This is achieved using terms of conditions for situational political socialisation – a situation in a specific context in which the participants, within the battle between different groups attempting to organise society through interaction and action, adopt political preferences and skills. The thesis builds on agonism, a political theory in which controversy and struggle are viewed as prerequisites for human life that uses language as a political act. The net community, as an institution, contingently depends on political rebirth via action and communication. The use of language creates places that give the institution meaning while at the same time the institution claims the participants and their creation of meaning. Black Heart, the analysed net community, is a quasi-public space for and by young people aged between 14 and 28 years. It is a cultural community where political conversations take place among other kinds of communication. The institutional character of Black Heart and ten politically controversial conversations are analysed, using a case study method that applies web content analysis and computer mediated discourse analysis. There is a strong institutional framework operating in the political text conversations of Black Heart, the participants are governed by the institution and the participants govern each other. The political communication is characterised by revealing and arguing for political interest. To challenge is the dominant category of political action which constitutes political subjects that are offensive, argumentative and polemic. Political communication and the on-going interaction generate an educational situation in which the participants are expected to be content oriented, argumentative, expressive, communicative and polemic.  

Teachers find it difficult to conduct political controversial conversations in the social science classroom and due to an increased use of social media in educational settings new challenges and possibilities are raised. The use of social media causes fundamental changes to the role of the learner who becomes a producer and consumer – a prosumer – of educational content. With a social media perspective and a didactical focus on learning in democracy and political action the article discusses didactical conditions and possibilities of political controversial conversations in social science education and derives a set of didactic strategies. When approaching the classroom as a diverse ideological public space, recognising the students as political agents and using a social media perspective it is possible to balance the function of education – socialisation, qualification and subjectification – and at the same time stimulate societal engagement and political action.

Kunskap och politik hänger ofta ihop och kan skapa kontroverser i undervisningen. Kontroversiella frågor har inga givna svar, och uppfattningarna om i vilken grad man ska anse en fråga kontroversiell skiljer sig ofta åt. Frågorna har en påtaglig samhällspolitisk relevans, vilket betyder att människor med skilda perspektiv och åsikter står mot varandra – både i samhället och i klassrummet.

Själva kontroversen handlar alltså om att det finns konkurrerande uppfattningar, inte bara om en frågas kunskapsbaserade svar, utan också om hur den ska värderas och vilken betydelse den ska ha. Vilka frågor som bör hanteras som kontroversiella varierar från tid till annan och från kultur till kultur. I den här boken belyser författarna olika förutsättningar och erfarenheter av att arbeta med kontroversiella frågor i relation till det internationella forskningsfältet controversial issues education.

En av slutsatserna är att en lärare behöver kvalificerade kunskaper och kunna göra didaktiska överväganden, för att kunna hantera en kontroversiell fråga i undervisningen. Det krävs förmåga att ta hänsyn till de omständigheter som finns i varje skola, och till de kunskaper, värderingar och erfarenheter som eleverna bär med sig.

Political conversation is a prerequisite for social cohesion in society. Due to digital media, a new educational situation has been shaped that creates different conversational possibilities in which the political conversation can take place. The analysis of two cases, the international students' questionnaire used in the ICCS 2009 and findings from research in a Swedish net community, represents two spaces - school and social media - containing specific educational conditions for political conversation. These two spaces are used to problematize and discuss, in terms of political socialisation, educational conditions for political conversation in school. The Political Voice of Young Citizens is shown to be framed by different conditions depending on where, when, and how the political conversation is institutionally arranged and directed.

Med utgångspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundläggande värde- och normprinciper. Studien har fokus på den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och värderingarna) samt värdebasen (värdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. Värdebasen jämförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen värden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstå essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig på den värdeobjektivistiska teorin. Värdena blir föremål för efterliknande och ledning av vårt sociala varande i världen. Värden står att finna i den intersubjektivistiska konstruktionen, i den sociala samvaron, där värdediskurser uppstår. Forskningen bedrivs inom områdena pedagogik och filosofi. Det empiriska materialet har främst samlats in genom tekniken fokusgrupp.

I studien framträder pedagogiska och etiska värden så som de uttrycks av lärarna. De pedagogiska värdena Utveckling, Delaktighet och Autonomi är enheter som är värdefulla för den konkreta undervisningens gestaltning och utveckling. De pedagogiska värdena bygger upp undervisningsfundamentet, det undervisande uppdraget. De etiska värdena Respekt, Utveckling, Plikten att utföra uppdraget, Frihet och Individens integritet är samtliga grundläggande enheter som är av vikt vid skapandet av den goda skolan. Kopplat till undervisningspraxis så innebär de etiska värdena en legitimering för det som sker. De etiska värdena står för fostransuppdragets utgångspunkter i organisationen kring Den Tionde Dagen. De pedagogiska och etiska värdena inom kontexten lokal skolutveckling visar hur de olika värdediskurserna som förekommer i styrdokumenten har förståtts. I denna helhet finns lärares värden i den pedagogiska gärningen och värden för den pedagogiska gärningen. Tillämpas dessa två perspektiv blir det en undervisningspraxis som rymmer samspelet mellan lärare (konstruktionen av den praktiska yrkesteorin) samt mellan lärare och elever (normerna) konstruerad utifrån de värden som utgör helhetens bas (värdebasen). Studien genererar teoretiska bidrag i form av olika analysmodeller som är användbara i fortsatt forskning kring skolans utveckling. Genom att problematisera de centrala begreppen för kontexten och diskursen och använda dessa för att på praxisnära håll förstå och analysera underliggande, ännu icke synliga, värden kan organisationens grundantaganden bli medvetna. Studien förser även med ett nytt perspektiv att betrakta och förstå skolutveckling.

In this article we argue that young people’s political participation in the social media can be considered ‘public pedagogy’. The argument builds on a previous empirical analysis of a Swedish net community called Black Heart. Theoretically, the article is based on a particular notion of public pedagogy, education and Hannah Arendt’s expressive agonism. The political participation that takes place in the net community builds up an educational situation that involves central characteristics: communication, community building, a strong content focus and content production, argumentation and rule following. These characteristics pave the way for young people’s public voicing, experiencing, preferences and political interests that guide their everyday political life and learning – a phenomenon that we understand as a form of public pedagogy.

Participation as a pedagogy and democratic value turns out to be a critical element in students’ completion of school. Completed education is a regional development project in which a survey has been conducted in order to identify successful strategies to promote completed education in school. In an analysis, in the context of the survey, with an emphasis on school and participation as a pedagogy and democratic value, several findings are shown. It turns out that the importance of participation manifests itself through an emphasis on the societal and democratic mission of school; school ethos; the value praxis of school; pedagogical approach; and viewing the pupil as capable. It is, in more detail, shown that it is particularly crucial to understand the completion of school as a pedagogical problem; create sustainable institutional structures not bound to one person; and to make sure that students are participants in their own studies.

Young people’s conversations about environmental and sustainability issues in social media and their educational implications are under-researched. Understanding young people’s meaning-making in social media and the experiences they acquire could help teachers to stage pluralistic and participatory approaches to classroom discussions about the environment and sustainability. The aim of the article is to explore the characteristics of meaning-making in young people’s conversations about environmental and sustainability issue in social media, more precisely in an online community. The study takes a public pedagogy and citizenship-as-practice approach and uses Epistemological Move Analysis. The conversation are shown to be argumentative, sophisticated, elaborative and competitive and create an educational situation in which facts about the world and moral and political values and interests are confronted and argued. The findings raise questions about pluralistic and participatory approaches and the staging of classroom conversations in environmental and sustainability education.

Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första år och syftade till att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om elevers inflytande och olika sätt att lära i undervisningen av bokstäver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med både elever och lärare använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lärares uppfattningar skiljde sig åt när det handlade om elevers olika sätt att lära – lärstilar. Lärarna tyckte att de varierade sig när det handlade om lärstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillräcklig. Åsikterna om elevernas inflytande över undervisningen stämde däremot överens. Lärarna ansåg att eleverna var för unga för att kunna ta hela ansvaret för sitt lärande och eleverna hade därför inte något större inflytande. Dessa områden behandlas även i diskussionsdelen. Slutsatser som kunde dras under arbetet med studien var att eleverna efterlyste mer kinestetiska inslag i undervisningen och att lärarna behövde blir mer medvetna om elevernas olika lärstilar.

Alla har i varierad utsträckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsätt om den skiftar beroende på vem som tillfrågas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang är grundläggande förutsättningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgång. Skolan har under lång tid präglats av olika maktförhållanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vårdnadshavare gemensamt är ansvariga för elevens skolgång, därmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn i årskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan. Studien bygger på föräldraenkäter i tre kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar att föräldrar vill engagera sig i sitt barns skolgång, det är ett samtalsämne som prioriteras. Resultatet synliggör att det finns både likheter och skillnader med utgångspunkt i respondenternas kön, ålder och utbildningsnivå. Sammanställningen synliggör även att skolors sätt att marknadsföra sig lyser igenom i respondenternas språkbruk. Studien lyfter pedagogers svårigheter i att bemöta alla föräldrars synpunkter, samtidigt som deras åsikter måste uppmärksammas. 

Background: Pedagogical research on career is encouraged to not limit sport learning to athletic skills, coaching effectiveness and coach–athlete relationships, but to also focus on learning in a multidimensional sense in the context of an athlete’s individual and social biography. This article examines an elite athlete’s career path as a body pedagogic phenomenon involving processes of self-transformation in relation to practical, social and embodied environments.

Purpose: The purpose is to analyse the career path of the elite footballer Zlatan Ibrahimovic by focusing on how different learning environments relate to different embodiments of techniques and skills and how values and norms shape professionalism.

Theoretical frameworks: A combined framework of body pedagogics and John Dewey’s theory of aesthetic experience is used to understand an elite career path as a learning trajectory involving different self-transformation means. Hence, the elite athlete is viewed as a career climber who creates his own educational pathway and engages in processes of participating, acquiring and becoming.

Data analysis: A practical epistemology analysis (PEA) with a focus on aesthetic judgements is used to analyse the narrative of Zlatan’s career path as it is portrayed in the biography I Am Zlatan: My Story on and Off the Field. One major theme is identified, namely that Zlatan develops from being a dribbler to a striker. Against this background, Zlatan Ibrahomovic’s self-transformation is scrutinised in relation to three different sub-themes (suburb, arena and team) in three different ways (auto-didactic, education and educator) to create distinct and heterogeneous forms of knowledge in support of professional artistry.

Results: The analysis offers an elaborated empirical description of how the means and ends of self-transformation develop reciprocally throughout Zlatan’s elite career and how this relates to practical, social and embodied environments. Examples of body pedagogic outcomes are: (1) different commitments to training, team culture and the coach–athlete relationship (social), (2) that Zlatan uses his dribbling skills more purposefully for scoring goals and satisfying the coach (embodied) and (3) that he is able to win different leagues and titles with different teams (practical).

Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering. Respondenterna vidhöll även att denna arbetsform är till fördel för de svagpresterande eleverna, något som skiljer sig från den forskning som framkommit inom området. En annan intressant aspekt som vi kunde urskilja utifrån resultatet, var att det fanns motsättningar mellan pedagoger och forskare huruvida individanpassad undervisning, är en illusion eller verklighet. Ett hinder som respondenterna lyfter fram är att det i dagens skola förekommer stora klasser med bara en pedagog, vilket innebär att det kan vara svårt att få tiden att räcka till för att organisera en individanpassad undervisning.

Den kvalitativa studiens syfte var att analysera, beskriva och förstå skollednings och lärares uppfattningar kring mångkulturellt arbete i förskolan, samt deras betydelse för förskolans verksamhet. Studien utgick från sociokulturell teori och byggde på intervjuer av skolledning och förskollärare på en mångkulturell förskola.

I studiens resultat framkom att skolledning och lärare i förskolan menar att barn och föräldrar ska mötas med respekt oavsett kulturell bakgrund. Lärarna ansåg sig viktiga att förmedla läroplanens värdegrund samt det svenska språket och kulturen till förskolans barn och föräldrar. De uttryckte även att de upplevde olika kulturella bakgrunder som spännande och berikande, vilket gav dem en fördjupad kunskap om olika sätt att tycka och tänka. Barnens språkutveckling var det innehåll som studiens lärare prioriterade högst, både det svenska språket och barnens modersmål.

I diskussionen jämfördes studiens resultat med teorier och tidigare forskning. Lärarens komplexa och mångfasetterade arbete problematiserades och det ställdes frågor hur verksamheten kunde utvecklas. Frågor om inkludering av barns olika kulturer och modersmål, värderingar samt barns dubbla kulturtillhörighet diskuterades. Dessa frågeställningar kan bidra till verksamhetsutveckling i en förskola där alla barn och familjers kulturella bakgrund är lika värda, och där alla barnens språk är inkluderade.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor. I enkätundersökningen deltog 47 elever och i gruppintervjuerna deltog fyra flickor och fyra pojkar. Resultatet visar att flickor ochpojkar anser att sex- och samlevnadsundervisning är viktigt och att de fått en relevant undervisning under grundskolans senare år. Gemensamt för flickor och pojkar är att de vill ha en varierad undervisning av såväl innehåll som undervisningsmetoder. Viktigt är att den som undervisar i området skall vara väl insatt och ha stora kunskaper inomområdet. Den som undervisar får heller inte, anser eleverna, bli generad och tycka att det är pinsamt när eleverna ställer frågor. Eleverna i undersökningen saknar dock utrymme för diskussion i undervisningen. Studien visar även att eleverna uppfattar att en stor del av undervisningen läggs på frågor rörande sexualitet, könsorganens anatomi,könssjukdomar och preventivmedel. Däremot läggs endast en begränsad del utav tiden på samtal rörande samlevnad, vilket är ett område som eleverna efterfrågar i undervisningen. För att åstadkomma en meningsfull undervisning i sex- och samlevnad ur ett elevperspektiv förutsätts att eleverna får tillgång till information om vad undervisningsområdet skall innehålla. Genom förhandsinformationen kan eleverna ges inflytande i undervisningen. Av stor betydelse för eleverna är att läraren utgår ifrån elevernas frågor och vad eleverna känner är relevant för dem just nu.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg i

relation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, upplever

frustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varje

barns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysa

pedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssätt och organisation av

verksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans stora

barngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger som

arbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ett

arbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora gruppen i mindre

grupper. Ett annat arbetssätt är att i vardagssituationer möta barnen i samspel och dialog

på den nivå de befinner sig. Den stora barngruppen kan hindra barnens språkutveckling

på olika sätt som när det gäller barnens talutrymme och möjlighet till enskild tid med

pedagogerna. Dokumentation och kartläggning hjälper pedagogerna att följa barnens

individuella språkutveckling och att organisera verksamheten. Det är inte alltid

gruppstorleken som bidrar till att pedagogerna inte kan möta alla barn utan

konstellationen av gruppen kan vara minst lika betydelsefull.

Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor.

Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade. Det visade sig även att pedagogen har en betydande roll för den fria leken. I diskussionen ställer vi oss frågan om förskoleklassen borde ha en egen läroplan.

Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsutveckling har påverkats av den undervisning de fått ta del av. Vi fann även att det inte finns någon optimal undervisningsmetod. För att gynna flertalet elever är en variation av undervisningen betydelsefull.

Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande.

Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor.

I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning.

Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan tänker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har även tagit reda på hur innemiljön på avdelningarna är uppbyggda, om de är traditionella och ser ut som hemmet eller om de är inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har också tittat på hur materialet används och hur detta är placerat och vilken tillgång barnen har till det. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det är pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjälp av sin omgivning för att lära och utvecklas. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer. Pedagogerna som vi intervjuat var från olika avdelningar. Observationerna gjordes genom att gå runt och titta på miljön samt att fotografera det vi ville undersöka extra mycket. Resultatet visade att de flesta tänkte på miljöns betydelse. Det traditionella fanns på förskolorna men med försök till förändringar. Materialet skulle vara synligt för barnen förutom det ”smutsiga och kladdiga”.

Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen. Huvudsyftet med att utnyttja skönlitteratur i skolan fann vi vara underhållning, men även läsinlärning, kunskapsutveckling och inspiration var nyckelord i resultatet. Slutsatsen var att skönlitteratur används mycket i dagens skola, på många olika sätt och med olika syften. Vi fann att skönlitteratur har förmågan att stimulera barns fantasi och får dem att uppleva andra världar och kulturer utan att lämna klassrummet. Följaktligen kan vi konstatera att skönlitteratur är mer än bara en bok!

This article describes and discusses a group of newly trained vocational teachers' experiences of outcomes of their teacher education in terms of professional skills. Seven students participated in focus group discussions concering one of the professional teacher training national objectives. The results show that the newly trained vocational teachers acquired a new vision of the teaching profession and that they have strengthened both their professional identity and their self confidence. They have new, broader and more improved tools to use in teaching. and they see the importance of having a vocational teacher education. Skills that are considered important in new vocational teachers' profession are for example to able to see the individual students and reach out o them with a message, and to make just assessment and set fair grades. 

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål.