Högskolan i Skövde

Tidigare forskning visar att patienter har olika behov postoperativt, det är sjuksköterskans uppgift att anpassa omvårdnaden till individen. Patienter har postoperativt ett extra stort behov av information. Sjuksköterskor och patienter har olika åsikter om vilka behov som ska tillgodoses först. Sjuksköterskan anser att kompetenta vårdgivare, smärtlindring och den behandling som vårdpersonal ger ska prioriteras först. Det viktigaste för patienterna var kompetenta vårdgivare, kommunikation samt god omvårdnad. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans postoperativa omhändertagande av patienter som genomgått generell narkos och vårdas på kirurgavdelning. Studien har en kvalitativ ansats. Datamaterialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskor intervjuades. Resultatet visar att information är en viktig aspekt i omhändertagandet, både när det gäller att informera patienter om vad som ska ske och vad som sker men också  information som patienten själv lämnar till sjuksköterskan om tillståndet. Det är även viktigt att det finns ett fungerande informationsutbyte mellan olika vårdgivare. Ett fungerande samarbete mellan vårdpersonalen och även mellan patient och sjuksköterska behövs för att det ska bli ett bra omhändertagande. Vården som ges ska anpassas efter varje individ och dennes behov. Slutligen anser sjuksköterskorna det vara av vikt att vara lyhörd för patienternas smärttillstånd.

Det första mötet mellan barnmorskan och kvinnan är nyckeln till en positiv upplevelse av förlossningen. Dagens förlossningsvård strävar efter att varje förlossning ska bli en unik händelse för kvinnan. Barnmorskans ansvar med bakomliggande strategier är att se till att det här första mötet blir ett lyckat möte. Syftet med denna studie var att belysa vilka strategier barnmorskan har för att skapa ett positivt första möte, där kvinnan är i ett aktivt värkarbete. Metoden som användes var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex barnmorskor vilka arbetar inom förlossningsvård i ett län i Västsverige deltog i studien. De svarade på fyra öppna frågor hur de skapar ett positivt första möte med kvinnan. Barnmorskornas strategier beskrivs i huvudtemat Närvarande och Lyhörd med kategorierna: Kvinnan i fokus, Skapa trygghetskänsla och Skapa delaktighet. Det framkom även hur viktigt dialogen mellan barnmorskan och kvinnan är för att sedan utveckla en relation och skapa ett positivt första möte.

Bakgrund – Typ 2 diabetes mellitus är en av Värdens folksjukdomar som kraftigt ökar nedåt i åldrarna, med förändring i näringsvanor och stillasittande livsstil. Människor med typ 2 diabetes har stora risker att utveckla mikro- och makrovaskulära komplikationer och detta ökar behandlingskostnader och förkortar personens livslängd. Behandlingen för sjukdomen kräver att personen gör ett antal livsstilsförändringar i bland annat kost och motion. Syfte - syfte av denna studie är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid typ-2 diabetes. Metod - Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat - analysen resulterade i olika upplevelser av egenvård och dessa har kategoriserats i huvudkategorier med underkategorier: 1) Att anpassa sig till de nya levnadsvanorna: Ny kosthållning och Nya motionsvanor, 2) Behöv av stöd; Stöd från närstående och Stöd från sjuksköterska, 3) Att lära sig nya levnadsvanor. Patienterna upplevde en förändrad livsstil på grund av de omständigheter diabetes gav. Information, motivation och färdigheter var tre viktiga faktorer för att patienterna skulle göra livstilförändring för att egenvård ska lyckas. Diskussion - Patienten själv och relationen till sjuksköterskan är huvudpunkter som påverkar patientens livstilförändringsprocessen för att egenvården ska lyckas. Sjuksköterskan gör allt för att uppnå maximalt stöd för patienten.

Bakgrund: Akutsjukvården är en väsentlig del av sjukvården där alla möjliga patienter söker sig till. Sjuksköterskan som möter dessa patienter behöver fatta en rad olika beslut med varierande komplexitet. Beslut som är avgörande för liv och död samt berör patienter i deras mest sårbara tillstånd.

Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans beslutsfattande i akutsjukvård.

Metod: Studien är en litteraturöversikt med artiklar som är både kvalitativa och kvantitativa. 10 artiklar användes för att sammanställa ett resultat.

Resultat: Faktorerna som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande inom akutsjukvård redovisas genom tre huvudteman: Sjuksköterskans professionella egenskaper, miljöfaktorer och etiska dilemman. Tillsammans med åtta kategorier.

Konklusion: Evidensbaserad kunskap är väsentligt för sjuksköterskans beslutsfattande förmåga. Med stöd av erfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt som främjar patientens integritet och värderingar.

Bakgrund: Sjukdomen depression ökar bland äldre personer. Många av de äldre söker vård, därmed kommer sjuksköterskor i kontakt med äldre som har depression. De flesta äldre som har depression har upplevt otillräcklig vård, då kunskapen om depression hos äldre personer bland sjuksköterskorna är bristfällig. Detta kan leda till att de äldre personerna kommer uppleva ett lidande. För att undvika detta är det viktigt att beskriva de äldres upplevelser av depression.

Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna studerades och analyserades och ett resultat togs fram. Databaserna Cinahl och PubMed har använts för att genomföra artikelsökningar. 

Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med depression samt dess inverkan på det dagliga livet.

Resultat: Äldre personer med depression upplevde både psykiska och fysiska förändringar. Resultatet medförde fyra kategorier, ålderns inverkan på depression, en kamp mot ensamhet, autonomins betydelse för välbefinnande och strävan efter samhörighet och mening.

Konklusion: Depression är ett område som vårdpersonal behöver ha ökade kunskaper om. En bredare och djupgående förståelse av depression kan förebygga och ge bredare förståelseav ämnet. Detta i sin tur kan ge upphov till att patienten får en god personcentrerad vård och därmed kommer lidandet att undvikas.

Bakgrund: Varje år avlider omkring 90 000–100 000 människor i Sverige och de flertalär i behov av palliativ vård. Omvårdnad är sjuksköterskors kärnkompetens och betyder ett stort ansvar vid vård i livets slutskede. Vård i livets slutskede kan vara svårt för vissa sjuksköterskor på grund av att de ger stöd till patienter och deras anhöriga, så att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat:Ur analysen framkom femteman; Sorg och frustration, faktorer som främjar välmående, att kunna bygga en god vårdrelation, att kunna hantera anhörigas behov och brist på erfarenhet och utbildning.Slutsats: I resultatet framträder att sjuksköterskorna upplever negativa och positiva känslor när de vårdar döende patienter. Att ge vård i livets slutskede var känslomässigt utmanade och ett stort åtagande för sjuksköterskor. De resurser som sjuksköterskor har räcker inte. Sjuksköterskor är i stort behov av mer stöd och utbildning för att kunna vårda patienter och anhöriga på ett bra sätt vid vård i livets slutskede.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och är en sjukdom som kan ge permanenta funktionsnedsättningar. Att vara patient och i behov av vård innebär att de har ett beroendeförhållande till sjuksköterskan. Alla individers upplevelse av stroke är unik. Vidare är det också viktigt att se hela personen och hens behov, inte bara sjukdomen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa strokedrabbade individer i arbetsför ålders upplevelse av att återgå till sina vardagliga liv.Metod: Det är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar som hämtades från databasen CINAHL är inkluderade.Resultat: Efter att artiklarna som inkluderades i studien hade analyserats framkom två huvudkategorier i resultatet; Förlorad kontroll över den egna kroppen och Behov att hantera sin nya livssituation. Det utformades totalt fem underkategorier.Slutsats: Studien bidrar med kunskap om strokedrabbade individer i arbetsför ålders upplevelse att återgå till sina vardagliga liv. Efter stroke blir personerna begränsade i sin vardag och de kan drabbas av olika funktionsnedsättningar. Att utföra aktiviteter, återgå till sina jobb och ägna sig åt övriga sysselsättningar kan bli en utmaning som kan påverka deras sociala liv. Den nya livssituationen kan påverka deras självkänsla och självförtroende negativt. Många strokedrabbade individer lider av kognitiva svårigheter, kroppsliga förändringar, trötthet och rädslor vilket kan leda till att de undviker sociala sammanhang. För att de skall kunna hantera sin nya livssituation är de i behov av att utveckla nya rutiner och strategier i sin vardag.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.

Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.

Metod: Enkätstudie

Resultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra. Däremot finns oklarheter som rör rutiner vid akuta situationer. Helst och oftast sker kommunikationen genom verbal kommunikation. Omvårdnadspersonalen upplever ibland kommunkationen med sjuksköterskor som otillräcklig men samtidigt fann man också att kommunikationen ibland upplevs som överflödig.

Bakgrund: Under ungdomsåren förändras ungdomar fysiskt, emotionellt och kognitivt. De går in i en ny fas i livet och utvecklas från att vara barn till att bli vuxna. Under ungdomsåren etablerara och experimenterar ungdomar med vanor, attityder, tro samt livsstil. Vid ogynnsamma förhållanden kan olika riskbeteende öka. Bland ungdopmar idag ses en ökning av sexuellexponering på sociala medier. Etfersom internet idag är mer lättillgängligt än tidigare kan det medföra att ungdomar i högre utsträckning exponerar sig sexuellt, vilket kan leda till sexuella övergrepp och missbruk.

Syfte: Är att beskriva vad ungdomar kommunicerar om i bloggar, angående sex och relationer.

Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes där fem ungdomsbloggar i åldrarna 17-25 år användes och analyserades

Resultat: Utifrån de analyserade ungdomsbloggarna framkom det två huvudkategorier; Samhällets trender påverkar ungdomars sexuella hälsa och Tillit har betydelse för relationen. Under kategorierna bildades sex underkategorier. I resultatet framkom det att ungdomar kommunicerar i stor utsträckning om sex och relationer på sociala forum. De ansåg att det idag är mer accepterat med olika sexuella läggningar och familjekonstellationer samt diskuterades dagens könsideal. Det uttrycktes en negativ syn på hormonella preventivmedel. Bloggarna uttryckte att det var viktigt med bekräftelse i en relation.

Konklusion: Ungdomar kommunicerar brett om sex och relationer på nätet, där de har en possitiv inställning till alternativa familjekontellationer. Synen på preventivmedel var negativ bland annat på grund av dess biverkningar och de förespråkade istället hormonfria alternativ. Relationer kan påverkas av olika förändringar i livet och att vara offentlig på internet kan upplevas som ansträngande för relationen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samlingsord som täcker både psykiska besvär och psykiatriska diagnoser. Hälso- och sjukvården består av en vårdkedja där primärvård, länssjukvård, regionsjukvård, nationell högspecialiserad vård och hemsjukvård ingår. Sjuksköterskan skall värna socialt utsatta och sårbara grupper i samhället, hen ska ansvara för att patienter och anhöriga får korrekt information på ett för dem förståeligt sätt. Patienter med psykisk ohälsa kan uppleva att deras fysiska hälsoproblem inte tas på allvar vid sjukvårdskontakt. Syfte: Att belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en analys av bloggar utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Elva bloggar har utgjort källan för data. Resultat: Det är en vanlig uppfattning från patienter som lider av psykisk ohälsa, att uppleva att de får en stämpel på sig. Väntetiden för att få adekvat psykiatrisk vård är lång. Patienterna upplever att vårdpersonal tagit den enkla vägen ut och skickat hem dem med en burk piller som ska lösa deras problem. Men det finns hopp om en bättre psykiatrisk vård. Konklusion:  Det är sjuksköterskans ansvar att ta dessa patienter på allvar och ge dem den vård de förtjänar, med eller utan psykisk ohälsa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför sjuksköterskestudenter väljer att påbörja en sjuksköterskeutbildning samt vilka föreställningar de har kring yrket? Studiens design var kvantitativ med deskriptiv ansats. Data samlades in genom en enkätundersökning bland nya sjuksköterskestudenter (n= 34) vid en Högskola, HT 2010. Resultatet visade att studenterna väljer utbildningen av olika orsaker. Den vanligaste orsaken till valet var att få en möjlighet att vidareutbilda sig inom sjuksköterskeyrket och för de studenter som har arbetat inom sjukvården valde utbildningen för att vidareutbilda sig till sjuksköterska. Oberoende av vilken orsak studenterna har så är viljan att hjälpa andra människor en viktig orsak till valet av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna ansåg att en sjuksköterska bör vara empatisk, kunnig, lyhörd, vara noggrann och fördomsfri i sin yrkesroll. Studenterna trodde att de mest förekommande arbetsuppgifterna för en sjuksköterska är dokumentation, fysisk omvårdnad, känslomässig omvårdnad och medicinska uppgifter.

"Guolaosi" eller död från överarbete är ett fenomen som i regel uppkommer bland utvecklingsländer. Dödsorsaken är huvudsakligen genom stroke. Offrens yrken varierar allt från professorer, IT-arbetare till läkare. De delar dock en sak gemensamt; att arbeta under långa perioder stillasittande. Projektets mål var att utveckla en produkt som minskar dödliga följderna av sedentära överarbete, genom att förebygga en av de tre orsakerna för att utveckla blodproppar; saktad blodström. Målgruppen var då kineser av de yrken som hade tidigare drabbats av fenomenet. För att samla informationsrika data om fenomenet genomfördes en kvalitativ studie i Kina under två månader. Genom att göra en omfattande strukturerad provtagning kunde informationsrika data samlas under en kort tidsperiod. Fältstudien bestod av observationer, frågeformulär och en intervju, som då tolkades till kundbehov och eventuellt produktspecifikationen. Den slutliga produkten kom att bli ett par byxor med en inbyggd dynamisk komprimeringsmekanism, som kan komprimera venerna under sittande aktiviteter, för att förhindra saktad blodström. Kompressionsmekanismen fungerar som den kinesiska fingerfällan. Den komprimerar blodkärlen medan personen sitter och sträcker benen framåt. Produkten är konstruerad på så sätt att den kan tillverkas endast av polysackariders tråd, från bomull och majs. Vilket är lämpligt för Kinas lokala resurser.

Objectives: To assess whether a psychosocial intervention teaching coping strategies to women can improve quality of life (QOL) in groups of Iranian women exposed to social pressures. Design: Quasi-experimental non-randomised group design involving two categories of Iranian women, each category represented by non-equivalent intervention and comparison groups. Setting: A large urban area in Iran. Participants: 44 women; 25 single mothers and 19 newly married women. Interventions: Seventh-month psychosocial intervention aimed at providing coping strategies. Primary outcome measures: Effect sizes in four specific health-related domains and two overall perceptions of QOL and health measured by the WHOQOL-BREF instrument. Results: Large effect sizes were observed among the women exposed to the intervention in the WHOQOLBREF subdomains measuring physical health (r=0.68; p<0.001), psychological health (r=0.72; p<0.001), social relationships (r=0.52; p<0.01), environmental health (r=0.55; p<0.01) and in the overall perception of QOL (r=0.72; p<0.001); the effect size regarding overall perception of health was between small and medium (r=0.20; not significant). Small and not statistically significant effect sizes were observed in the women provided with traditional social welfare services. Conclusions: Teaching coping strategies can improve the QOL of women in societies where gender discrimination is prevalent. The findings require reproduction in studies with a more rigorous design before the intervention model can be recommended for widespread distribution.

Bakgrund: Sjukdomen diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ständigt ökar runt om i världen. Sjukdomen medför ett lidande för patienten, vilket leder till att livskvaliteten försämras. Därför är egenvård viktigt för att patienterna inte ska besväras av komplikationerna. Syftet: Beskriva patientens upplevelser att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Består av tre teman; påfrestningar att leva med diabetes, ansvar för sin livsstilsförändring och stöd från omgivningen. Dessa tre teman bilda sex subteman; livskvaliteten försämras, det skapar oro, en ständig kamp att förändra kosten, viljan att kunna röra sig, stöd från närstående och stöd från vården. Resultatet visar på en ständig kamp för patienten att hantera diabetes typ 2, då det skapar oro och rädsla över komplikationerna som diabetes kan leda till. Det visar också hur påfrestande det är med nya livsstilsförändringar när det gäller kost och fysisk aktivitet. Närstående och vården har en betydande roll när det gäller stöd till patienterna. Slutsats: Visar hur viktigt det är att patienter får stöd både från vården och närstående för att öka motivationen till att ändra sina livsstilsförändringar och minska riskerna för komplikationer.

Bakgrund:Suicid är en självdestruktiv handling som leder till döden och som ofta är en konsekvens av psykiskt lidande och sjukdom. Suicid leder till ett stort lidande för efterlevande närstående. Därför behöver sjuksköterskor sträva efter att fånga upp dessa närstående och hjälpa dem. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser efter att en person har begått suicid för att skapa förståelse för hur sjuksköterskor kan bemöta närståendes behov. Metod: Studien är baserad på sju självbiografier som analyserades enligt Dahlborg-Lyckhages metod att analysera berättelser. Resultat: Närstående beskriver en stor sorg över suiciden, känslor som skuld, skam men även lättnad upplevs efter en anhörigs suicid. Närstående beskriver hur omgivningen undviker dem och att de upplever sig utpekade och isolerade efter en anhörigs suicid. Närstående beklagar sig också över att det inte erbjuds professionellt stöd och hjälp utan att de själva måste söka det. Konklusion: De närstående är främst i behov av professionellt stöd i form av stödsamtal och gemensamma samtal med resten av familjen. Dessutom är de närstående i behov av socialt stöd i form av stödgrupper från till exempel SPES. Sjuksköterskans roll blir att stödja de närstående i deras sorgeprocess.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras 9400 kvinnor av bröstcancer varje år och högre ålder är en betydande riskfaktor. Bröstcancer diagnostiseras med trippeldiagnostik; mammografi, palpation och cytologi. Behandlingen av bröstcancer utgörs av kirurgi, strålnings-, hormon- och cytostatikabehandling. Människan erfar och upplever, vilket också är anknutet till omgivningen och andra individer. Den sexuella hälsan är komplex och är relaterad till kvinnors kroppsuppfattning. God kroppsbild ger ökat välbefinnande och sexuell hälsa. Omvårdnaden av kvinnors sexuella hälsa utförs av sjuksköterskan som ska ge stöd och information till kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter genomgången mastektomi. Metod: Vald metod var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexuella hälsa efter mastektomi genom att analysera kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv i en litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att kvinnor som genomgått mastektomi drabbas av lägre självförtroende relaterad till försämrad kroppsbild. Kvinnorna upplever också sexuella problem så som vaginal torrhet, minskad sexlust och svårighet att uppnå orgasm. Kvinnorna upplever att stöd från partner och sjukvården är väsentligt för bättre upplevd sexuell hälsa, men att stöd och information är bristande från sjukvården. Slutsats: Kvinnor som genomgår mastektomi behöver ökat stöd från sjukvården för att uppleva delaktighet och trygghet i sin vård och vardag.

Cervical cancer is the second most common type of cancer among women worldwide. In Sweden cervical cancer is the fifteenth most common cancer among women and accounts for 1.9 percent of all female cancers. The Swedish Pap smear screening program is enabling early detection of cell changes in order that treatment may be administered to prevent the development of cancerous cells. There are approximately four hundred and fifty cases of cervical cancer detected each year in Sweden and of these cases, approximately seventy five percent occur in women who do not participate in the screening and testing program. The purpose of this study was to illustrate and examine the reasons why women did not participate in the program even though they had received a notice that they had an appointment for a Pap smear test. In the study fourteen women from a district in the west of Sweden were interviewed. In order to analyse the interviews a qualitative content analysis according to Lundman and Graneheim was used. The analysis resulted in the development of three categories which were identified as communication, treatment and subterfuge (reasons or excuses for not participating). The theme of the study was the professional treatment of the women’s conditions. In the interviews the women emphasize the importance of professional treatment that is administered with respectful and sympathetic care throughout the whole healthcare system regardless of where and when the visit was conducted. Efficient organization and clear communication would minimize the inconvenience for the women during their visit.

Background: The aim of this study was to pilot test a prototype website called MODIAB-web designed to support pregnant women and mothers with type 1 diabetes.

Method: A focus group was undertaken and the results were analyzed using qualitative content analysis.

Results: Eight subthemes were identified, comprising "blood glucose versus insulin," "application for smart phones," "the time aspect," "interface and technology," "forum," "direct link to the diabetes midwife," "ask the expert," and "lack of contact information." These subthemes were condensed into two main themes. The first theme was "easily understood interface, but in need of a more blood-glucose focused orientation" and the second theme was "forum for interaction with both equals and experts."

Conclusion: The women in this study had positive impressions of several of the MODIAB-web functions, including a forum for pregnant mothers with type 1 diabetes and the possibility of being able to put their blood glucose levels into a diagram which could be sent directly to the diabetes midwife. Access to articles and information via the "fact" tab and the ability to ask questions of experts were also significantly helpful to women in the focus group. Pregnant women and mothers with type 1 diabetes can gain support from such a Web-based self-help system.

Objectives: The aim of this study was to evaluate how Swedish women describe their emotional state of being during the eighth week through the eleventh week after they have become pregnant again after suffering a previous miscarriage. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used to analyze fourteen interviews that served as the data base for this study. The content analysis resulted in the development of five categories which evolved into one primary theme. Findings: The five categories identified were Worry and preoccupation; Distance; managing their feelings; Mourning what is lost; Guarded happiness and expectations. These categories were compiled into a main theme, “Worry consumes a lot of energy, but on the other side lies happiness”. This theme focused on whether the women could feel any happiness about being pregnant again despite their concerns with the previous miscarriage. Conclusions: The emotional states of the women when they get pregnant again are typically characterized by anxiety, worry and concerns about their current pregnancy. The women have a tendency to distance themselves emotionally from their pregnancy but also strive to find the joy of being pregnant again. During the new pregnancy they find themselves in need of support from their family and friends as well as in need of support from the healthcare system.

We investigated the effect of a changed routine to identify women with a nonviable pregnancy, in order to utilize health care resources more efficiently during office hours rather than relying on emergency care services. From hospital register data about where and when women with miscarriages were treated, there was a significant trend during a nine-year period for miscarriages to be more rarely diagnosed (p-value<0.001) in the emergency ward after office hours. The proportion of miscarriages that were diagnosed and handled at the emergency ward decreased from 31% in 2001 to 17% in 2009. Furthermore, the number of women showing up with bleeding at the emergency ward, but who also had a normal viable pregnancy, declined during the same period (p-value<0.01). Women with suspected miscarriage benefit from structured information and standardized management and can effectively be scheduled for day-time assessment including ultrasound with a concomitant reduced need for emergency services.

BAKGRUND: Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome (HIV/AIDS) är en pandemi som hårdast drabbat utvecklingsländer i världen. I Sydafrika är 6,300 000 HIV/AIDS positiva. Studier visar att människor som lever i fattigdom utsätts för den största risken att bli drabbad av HIV/AIDS, då utbildning och möjligheten till val av livsstil är låg. Skam och stigmatisering drabbar både människan i fråga och dess närstående. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva Sydafrikanska människor upplevelse av sin livssituation efter en HIV/AIDS diagnos. METOD: Litteraturöversikt, åtta artiklar har analyserats för att nå arbetets resultat. RESULTAT: Resultatet är uppbyggt under tre huvudteman; Egenupplevt och samhällets skuldbeläggande hos HIV/AIDS-positiva människor, Viktiga faktorer för att uppnå en känsla av hälsa hos HIV/AIDS-positiva människor samt Behov och längtan av stöd från närstående. Resultatet beskriver att den drabbade värderar anonymitet högt för att undvika samhällets stigmatisering. Gott bemötande hos vårdpersonalen visade sig också vara en viktig faktor för välbefinnande hos människan, men även stöd från familj. Stödet från familjen upplevdes dock i vissa fall som svårt att finna. DISKUSSION: Stigma som är ett stort problem hos den drabbade skulle kunna minskas med utbildning och spridning av kunskap hos allmänheten. Bemötande som ger människan en känsla av trygghet och ett system som är gynnsamt för individens anonymitet är eftersökt. Detta trots att forskning visar att en öppenhet uppmuntras hos de HIV positiva för att minska stigma. Rädslan är dock för stor för att detta skulle kunna bli aktuellt för många

Inledning: Trots vetskapen om vikten av fysisk aktivitet rör männiksor på sig allt mindre, vilket kan bero på ändrade förutsättningar i samhället. En väletablerad faktor, som påverkar intresset för att vara fysisk aktiv, är den byggda miljön. Syftet med litteraturöversikten är därför att beskriva vilka faktorer i den byggda miljön som främjar fysisk aktiviet hos vuxna kvinnor och män. Metod: Uppsatsen utgår från metoden litteraturöersikt och är baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Genom analyser av de tio vetenskapliga artiklarna kunde fyra teman urskiljas; tillgänglighet till cyckel- och gångvägar, avstånd till grönområden och parker, miljömässiga faktorer och faciliteter samt antal parker/grönområden och deras areal. Diskussion: Faktorer som lättillgänglighet till cykel- och gångvägar, litet avstånd till grönområden och parker samt faciliteter i den byggda miljön visade sig främja rörelse. Även antal parker/grönområden och deras areal gynnade fysisk aktivitet hos vuxna kvinnor och män. Några resultat visade dock andra utgångar där avståndet till gröna ytor samt att antalet parker inte var av signifikant betydelse för fysisk aktivitet. 

Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper. Även om alla patienter ska behandlas på lika villkor, skaomvårdnaden individanpassas. Viktiga delar, exempelvis djupa samtal, upplevs som svåra iomvårdnaden och hänvisas till andra yrkesgrupper. Dock betonar sjuksköterskorna viktenav dessa samtal för att få en relation till patienterna. Diskussion: Vårdrelationen är viktigför att få tillgång till vad patienterna anser vara viktigt i omvårdnaden. Utan den är det intemöjligt att ge patienterna rätt stöd. Vårdandet bör vara individanpassat eftersomupplevelsen av hälsa är subjektiv. Sjuksköterskorna verkar ovana att reflektera över sigsjälva och sina erfarenheter, något som speglas i deras ovilja att diskutera känsliga ämnen.

Bakgrund: Forskning visar att valet av födelseplats har betydelse för kvinnans förlossningsupplevelse. Hemförlossning vid en lågriskgraviditet är ett säkert alternativ till att föda på sjukhus dock är intresset för hemförlossning låg i Sverige. För att kvinnor ska kunna göra ett aktivt val krävs en medvetenhet om de alternativ som finns. Författarna ställer sig frågande till om kvinnor i Sverige vet om att hemförlossning existerar. Syfte: Att belysa kvinnors kunskap och förståelse för hemförlossning i Sverige. Metod: Nitton kvinnor har fått besvara en frågeguide om hemförlossning. Svaren analyserades med en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Resultat: Kunskapen om hemförlossning har visat sig variera. I resultatet framkommer 4 huvudteman och 8 underteman. Huvudteman består av ”Kvinnors intresse för hemförlossning varierar”, ”Informationens betydelse för beslutstagande”, ”Hinder för hemförlossning i Sverige” och ”Hemförlossning som en rättighet”. Konklusion:Studien påvisar att det finns en risk att kvinnor inte känner till att hemförlossningen existerar. Det påvisar även större hinder för möjligheten att göra ett aktivt val av födelseplats samt att genomgå en hemförlossning. 

Bakgrund: Med en ökande prevalens av diabetes typ 2 globalt, är behovet av effektiv omvårdnad och stöd för livsstilsförändringar viktigt. Distriktssköterskor spelar en nyckelroll i att främja hälsosamma beteenden hos dessa patienter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distriktssköterskor motiverar patienter med diabetes typ 2 till att genomföra livsstilsförändringar.

Metod: Studien baseras på en kvalitativ intervjuundersökning med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom primärvården, i studiens fall vårdcentraler. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där det reflekterades över innehåll och eventuella mönster i distriktssköterskornas upplevelser och praxis identifierades.

Resultat: Studien visar att personcentrerad vård, aktivt lyssnande och empati är avgörande för att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna betonar anpassning av stödet till varje patients unika behov och vikten av patientinvolvering i vårdbeslut. Teamarbete och samarbete över professionella gränser är också centrala för att erbjuda koordinerad vård. Diabetesskolan och anhörigas involvering framhålls som viktiga resurser för att stödja och motivera patienterna.

Konklusion: Studien understryker distriktssköterskors centrala roll i att främja livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2 och föreslår ytterligare forskning för att utveckla riktlinjer och utbildningsprogram som stärker denna aspekt av diabetesvården.

Bakgrund: All vård som utförs ska vara säker och evidensbaserad, vilket innebär att den ska vara väl underbyggd med kunskap. Vårdare i olika professioner ska utgå från personcentrerad vård, där patientens berättelse är i centrum. När patientens livsvärld tas i beaktning vårdas hela människan och dennes kropp, själ och ande respekteras. Vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning sker misstag i omvårdnaden som kan leda till att patienten får utstå vårdskada och vårdlidande. Sjuksköterskors ansvar är att vårda sina patienter och skydda dem från lidande och respektera deras autonomi, värdighet och integritet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vilka förutsättningar som krävs för att upprätthålla säker vård vid överbeläggningar av patienter på sjukhus. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till säker och evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman utkristalliserades; Erfarenhetens betydelse vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning, Personcentrerad vård ökar säkerheten, Kommunikation, samarbete och tillit inom teamet, God återhämtning och minskad arbetsrelaterad stress säkrar omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskor som i sitt team arbetar personcentrerat och evidensbaserat, använder sin egen och andras erfarenheter för att öka förutsättningarna för att kunna arbeta patientsäkert vid överbeläggningar.

This paper makes use of data collected in a randomised controlled trial that was designed to test the efficacy of postpartum breastfeeding counselling to increase exclusive breastfeeding among term low birth weight infants in Manila during the first six months. Mothers were randomised to a control group or one of two home visit interventions: by trained breastfeeding counsellors or child care counsellors without breastfeeding support training. Sixty mothers received peer breastfeeding counselling while a further 119 mothers did not. The median duration of exclusive breastfeeding among mothers who received counselling was five weeks versus two weeks among those who received no counselling (p<0.001). Exclusive breastfeeding was interrupted to offer infants water, traditional herbal extracts or artificial baby milk. Mothers who interrupted exclusive breastfeeding claimed they had insufficient milk or that their infants had slow weight gain. Early and sustained breastfeeding support will enable mothers to exclusively breastfeed low birth weight infants for the first six months.

Individuals’ subjective well-being is influenced by their financial well-being, family relationship quality, spiritual well-being, gender, and age. However, our knowledge of potential associations between these factors is limited, especially in non-western developing countries. Further, human thinking’s complexity, interconnectedness, and asymmetry fit nicely with subjective well-being conceptualizations. Therefore, this research is one of the very first studies from a typical Asian country that conceptualizes subjective well-being asymmetrically. The primary objective of this study was to determine which combinations of these factors resulted in higher or lower subjective well-being. We used a self-administered questionnaire to survey 250 married working people in Bangladesh’s capital city. The factor combinations are identified with a fuzzy-set qualitative comparative analysis (fsQCA). Despite not finding any necessary condition for high or low subjective well-being, the analysis identifies two equifinal combinations of high subjective well-being and four combinations of low subjective well-being. In Asian cultures, where family bonds and spiritual well-being are feared to be declining, the combination of identified configurations re-emphasizes the importance of family relationship quality and spiritual well-being. Using a configurational approach, the findings contribute to the literature on subjective well-being and family relationships by explaining how different combinations of factors determine an individual's well-being. Additionally, this has important implications for policymakers and society as a whole.

Bakgrund: Användning av sociala medier har ökat markant de senaste åren och tillhör barn och ungdomars vardag. Detta kan medföra både positiva och negativa hälsoeffekter som kan påverka elevers självkänsla. En god självkänsla kan både förbättra hälsan och skolprestationerna. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och har i sin profession möjlighet att stödja elever till en hälsosam användning av sociala medier, som kan stärka självkänsla.

Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenhet av sociala mediers påverkan på elevers självkänsla.

Metod: Data insamlades genom intervjuer med nio skolsköterskor som hade erfarenhet av att arbeta med elever på mellanstadiet och/eller högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Resultat: Intervjuerna mynnade ut i tre kategorier: Positiv påverkan på självkänsla, Negativ påverkan på självkänsla samt Betydelsen av skolsköterskans arbete. Temat som framkom i studien var, ett komplext och utmanande arbete.

Konklusion: Det finns en dubbelriktad komplexitet i sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Skolsköterskans uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elevers hälsa, bör utgå ifrån elevernas livsvärld och i samverkan med andra professioner. 

Bakgrund: Ett plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och cirka 5 000 människor drabbas årligen av ett hjärtstopp utanför sjukhus. Att överleva ett hjärtstopp kan väcka många existentiella frågor och känslor som påverkar både livskvalitet och livsvärld. Sjuksköterskan kan möta patienter som överlevt ett hjärtstopp inom vilken klinisk specialitet som helst. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp som skett utanför sjukhuset. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ litteraturöversikt som innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Patienterna upplevde mycket ångest, oro och rädsla efter att de överlevt ett hjärtstopp. Patienterna upplevde att det var nödvändigt med nya rutiner för att kunna gå vidare. Det emotionella och sociala stödet var en viktig del i återhämtningen efter hjärtstoppet. Patienterna upplevde att det var viktigt för dem att få information kring hjärtstoppet och vägen tillbaka till ett sunt liv. Konklusion: Studien kom fram till att patienterna hade ett stort behov av information kring den nya vardagen. Det var viktigt för patienterna att bearbeta sina existentiella frågor och få stöd från sjukvården, familj och vänner. Patienterna önskade att sjuksköterskan hade mer konkret information om patientens tillstånd och vad deras kropp klarade av rent fysiskt.

Bakgrund: I sin professionella roll är sjuksköterskan en vårdare med högre utbildning. Sjuksköterskor arbetar nära andra individer i sitt arbete; andra yrkeskategorier såväl som patienter, anhöriga och allmänhet. Sjuksköterskan är en individ med sin egen integritet och hälsa samt har behov av trygghet på arbetsplatsen. För trygghet och god hälsa spelar känslan av sammanhang på arbetet in. Sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat. Det är vanligare att kvinnor än män utsätts för sexuella ofredanden. 

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sexuella ofredanden på arbetsplatsen.

Metod: Litteraturöversikt med totalt tolv stycken ingående artiklar av kvantitativ och kvalitativ design.

Resultat: Sexuella ofredanden mot sjuksköterskor kan begås av patienter, anhöriga och kollegor. Den som ofredar är i regel man. Sjuksköterskan kan ha svårigheter att avgöra ifall patienter med kognitiv svikt är medveten om sina sexuella handlingar. Sjuksköterskor som har blivit utsatta för sexuellt ofredande reagerar på olika sätt, både i den pågående händelsen och efteråt.  Att bli utsatt för sexuellt ofredande kan medföra olika sorters negativ påverkan i den professionella rollen och för individens egen hälsa.

Konklusion:  Ytterligare forskning behövs, studien beskriver att sjuksköterskor har olika erfarenheter av sexuella ofredanden, där strategier för att hantera det i många fall saknas eller är otillräckliga.

Bakgrund: Bröstcancer beräknas vara den vanligaste formen av cancersjukdomar bland kvinnor. Majoriteten av kvinnor som insjuknar i bröstcancer diagnostiseras vid ett tidigt stadium vilket ökar chansen för överlevnad. Men eftersom bröstcancer inte alltid är lika framträdande ställs krav på noggrannhet vid diagnosticering. Att bli diagnostiserad med bröstcancer medför ett fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt lidande, och sjuksköterskan har därför en betydande funktion i att stödja patienten under vårdprocessen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors erfarenheter av att insjukna i bröstcancer.

Metod: Denna studie har genomförts som en kvalitativ studie baserad på bloggar. Åtta bloggar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.

Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: En inre kamp att insjukna i diagnosen, Kroppsliga förändringar påverkar vardagen, Stöd från sjukvårdspersonal och anhöriga, och Olika aspekter av bemötandet inom vården. Insjuknandet i bröstcancer beskrevs som en påfrestande händelse i livet och stöd från vårdpersonalen och anhöriga, samt samtal var av betydelse.

Konklusion: Att insjukna i bröstcancer är en påfrestande händelse i livet som påverkar hela kvinnan. Genom stöd som präglas av kontinuitet, tillgänglighet och information, kan sjuksköterskor bidra till att minska lidande och främja kvinnors hälsa, välbefinnande och trygghet vid insjuknandet av bröstcancer.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom kan även sexualiteten påverkas, genom direkt påverkan av sjukdomen eller som biverkan av till exempel mediciner. Sexualitet är en stor del av hälsan men ett svårt område att beröra. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskor med variation av yrkesverksamma år från sex månader till 28 år. De berättade om sina upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sedan utfördes en manifestkvalitativ innehållsanalys där huvudkategorier och underkategorier skapades. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Resultat: Resultatet visar att sexualitet är ett komplext ämne att närma sig men anses viktigt att lyfta med patienterna. Dock finns oklarheter hos sjuksköterskorna om vems ansvar det är att lyfta ämnet. Att samtala enskilt och ha ett öppet klimat är komponenter som främjar samtalet. Kultur, religion, språkförbistringar och kognitiv nedsättning upplevs hindrande medan det finns delade meningar om hur kön och ålder påverkar. Konklusion: Sexualitet är ett tabubelagt område men ett viktigt ämne för sjuksköterskor att lyfta med patienterna, oberoende av sjukdom. Det krävs mer utbildning i ämnet för att öka sjuksköterskors kunskap och självförtroende.

Bakgrund: Hypertoni är ett folkhälsoproblem och utgör en stor riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Basen för omvårdnaden utgörs av livsstilsförändringar. Distriktssköterskors centrala roll innefattar att i jämlik, ömsesidig kommunikation ge råd, motivera och stödja till förändring av levnadsvanor samt främja patientdelaktighet och autonomi.

Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att stödja patienter med hypertoni till livsstilsförändringar.

Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Åtta distriktssköterskor med ansvar för patienter med hypertoni intervjuades.

Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Initierar samarbete, Bekräftar individen och Anpassar omvårdnad för patienten, med sex underkategorier.

Konklusion: Distriktssköterskorna upplevde sin roll central, viktig och ansvarsfull när det handlade om att ge råd och undervisning. De upplevde sig även vara en viktig länk mellan patient och andra aktörer. De ansåg att lyhördhet för patientens livssammanhang och en samtalsstrategi i kommunikationen vid livsstilsrådgivning var viktigt för främjandet av patientdelaktighet och autonomi. Att individuellt motivera till livsstilsförändring beskrevs som en svårighet och distriktssköterskorna uttryckte en frustration över att det var bristande tid för uppföljning.

Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige. Det manifesta innehållet som relaterade till syftet med studien identifierades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hospicevårdare påverkas av hospicefilosofin inom områden som synen på vård i livets slutskede, döendet och det professionella samarbetet. Deltagarna uttryckte att de trivs med sitt arbetssätt och uttryckte en mängd olika strategier för att hantera svårigheter i sitt arbete. Arbete som bygger på en filosofi som genomsyrar vården verkar också sammansvetsa personalgruppen. Ytterligare forskning på detta område kan vara av intresse.

Background

Educational environments are considered important in strengthening students’ health status and knowledge, which are associated with good educational outcomes. It has been suggested to establish healthy universities based on a salutogenic approach – namely, health promotion. The aim of this study was to describe health-promoting resources and factors among first-semester students in higher education in healthcare and social work.

Methods

This cross-sectional study is based on a survey distributed among all students in seven healthcare and social work programmes at six universities in southern Sweden. The survey was carried out in 2018 using a self-reported, web-based questionnaire focussing on general health and well-being, lifestyle factors together with three validated instruments measuring health-promoting factors and processes: the Sense of Coherence (SOC) scale, Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) and Occupational Balance Questionnaire (OBQ).

Results

Of 2283 students, 851 (37.3%) completed the survey, of whom 742 (87.1%) were women; 722 (84.8%) were enrolled on healthcare programmes, and 129 (15.2%) were enrolled on social work programmes. Most reported good general health and well-being (88.1% and 83.7%, respectively). The total mean scores for the SOC scale, SHIS and OBQ were, respectively, 59.09 (SD = 11.78), 44.04 (SD = 9.38) and 26.40 (SD = 7.07). Well-being and several healthy lifestyles were related to better general health and higher SOC, SHIS and OBQ scores. Multiple linear and logistic regressions showed that perceived well-being and no sleeping problems significantly predicted higher general health and higher SOC, SHIS and OBQ scores. Being less sedentary and non-smoking habits were significant predictors of higher SOC.

Conclusions

Swedish students in higher education within the healthcare and social work sector report good general health and well-being in the first semester, as well as health-promoting resources (i.e. SOC, SHIS and OBQ), and in some aspects, a healthy lifestyle. High-intensity exercise, no sleeping problems and non-smoking seem to be of importance to both general health and health-promotive resources. This study contributes to knowledge about the health promotive characteristics of students in the healthcare and social work fields, which is of importance for planning universities with a salutogenic approach.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Denna obotliga sjukdom kräver mycket personligt ansvar från patienten och kan innebära både akuta och långvariga komplikationer. Att som barn drabbas av denna sjukdom innebär stora utmaningar. Den första tiden ligger fokus på utvecklingsprocessen mot självständighet. I den personcentrerade vården är det viktigt att lyfta fram barns känslor och upplevelser för att främja hälsan genom livet.

Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att drabbas av och leva med diabetes typ 1.

Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av 11 kvalitativa studier. Deltagarna i litteraturstudien var 7–18 år gamla.

Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier dessa är; Den första tiden och Förändrad vardag och sex subkategorier. Analysen resulterade i att det innebär en stor livsförändring att drabbas av en kronisk sjukdom. Barnen upplevde svåra känslor psykiskt av att få diagnosen, särskilt den första tiden efter diagnostiseringen.

Konklusion: Faktorer som visade sig ha en stor betydelse för barn med diabetes typ 1 var att barnen får utbildning samt stöd i att kunna leva med diabetes typ 1, kunskap om sjukdomen för att bli självständiga samt acceptansen av sjukdomen. Sjuksköterskans kunskaper om kommunikation och omsorg är grunden för en god vård för barn med Diabetes typ1.

Introduktion: Ensamhet liksom social isolering bland äldre är ett folkhälsoproblem som återfinns i stora delar av världen. Antalet äldre personer förväntas öka exponentiellt inom de närmsta årtiondena. Därmed förväntas även prevalensen av ensamhetsdrabbade äldre att öka. Den sociala kontakten minskar med stigande ålder till följd av bland annat ökad sjukdomsbörda.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur internetanvändning i form av social gemenskap kan reducera ensamhet och social isolering bland äldre människor.

Metod: Studien baserades på en strukturerad litteraturstudie. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar inkluderats i litteraturundersökningen. Artiklarna analyserades utifrån en tematisk analys och utgick från en deduktiv ansats.

Resultat: Den tematiska analysen resulterade i fyra huvudteman; förbättrad hälsostatus, distansvänlig kommunikation, digitala tillgångar och resurser, samt delaktighet – en del av förebyggandet. Ytterligare sju sub-teman identifierades; mindre ensamhet och social isolering, upprätthålla sociala relationer, digital kommunikation som komplement, lättanvända enheter och funktioner, brist på kunskap och erfarenhet, utbildning och stöd samt möjlighet till att påverka egen hälsa och välbefinnande.

Slutsats: I stort sett finns det en del evidens som pekar åt att internetanvändning kan påverka äldres hälsostatus positivt och därmed minska ensamhet och social isolering. Dock förekommer barriärer, motgångar samt faktorer som bör tas i beaktande för att göra det möjligt för målgruppen att ta del av digitala möjligheter som finns tillgängliga och även underlätta användningen av dem.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor kommer under sitt arbete möta patienter med någon form av kognitiv nedsättning. Specialistsjuksköterskor inom den perioperativa miljön har en skyldighet att erbjuda individanpassad omvårdnad till patienter med kognitiv nedsättning. Den perioperativa dialogen är ett sätt för patienten och närstående att bli införstådda i vårdsituationen och för specialistsjuksköterskor ett verktyg för att få adekvat information om patientens önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa vården. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sex anestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor intervjuades och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i tre kategorier. Dessa var: “samverkan i team”, “behov av resurser och hjälpmedel” och “behov av individanpassat bemötande och kommunikation”, samt 14 subkategorier. Konklusion: Studien visade att omhändertagande av patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa miljön var en utmaning. Den perioperativa vården kan anpassas efter patientens särskilda behov genom närståendes delaktighet, ett professionellt samarbete i team samt ett personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund: DMT2 är en kronisk folkhälsosjukdom som uppstår när en människa har en ohälsosam livsstil eller hereditet. DMT2 ger upphov till mikro- och makrovaskulära komplikationer men kan behandlas med livsstilsförändringar. Patienter som lever med DMT2 upplever påfrestningar som de lider av.

Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med DMT2.

Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt, baserat på tio vetenskapliga artiklar som analyserades ur ett patientperspektiv.

Resultat: Det som framkommer är att patienter med DMT2 upplever svårigheter med att införa fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor i vardagen. Svårigheten inkluderar bland annat tidsbegränsningar, brist på motivation samt kulturella och sociala aspekter. Vidare framkommer det i resultatet att stöd från närstående och sjuksköterska är betydelsefull och viktig. Trots detta möter majoriteten av patienter med DMT2 utmaningar som är kopplat till brist på empati, tillit och respekt från vården.

Konklusion: Slutligen framkommer det att när patienter får DMT2 behöver de införa livsstilsförändringar i vardagen. Livsstilsförändringarna kräver gott stöd och motivation från både närstående och sjuksköterskan. Förändringarna orsakar emotionella känslor, och därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och visar respekt för patientens livsvärld, vilket bidrar till lindrat lidande och hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Andelen av befolkningen som blir äldre och multisjuka ökar i samhället. När dessa personer vårdas på sjukhus är problemen ofta komplexa. Många som skrivs hem behöver fortsatt hälso-och sjukvård i hemmet och distriktssköterskan blir då omvårdnadsansvarig. De arbetar bland annat med att tillgodose behov av trygghet, kontinuitet och samordning samt ansvarar för säkerheten i den vården som bedrivs.

Syfte: Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av sköra äldres utskrivning från sjukhus till kommunal primärvård i hemmet.

Metod: En kvalitativ intervjustudie användes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier; Framgångsfaktorer för en säker utskrivningsprocess samt Hinder för en trygg och säker hemgång, med sju tillhörande underkategorier. För att säkerställa trygga hemgångar krävs god planering, ett gott samarbete, tydlig dokumentation och information. Hinder för en lyckad utskrivning är användandet av olika journalsystem, tidsbrist och hög arbetsbelastning

Konklusion: För att upprätthålla patientsäkerheten vid utskrivning av sköra äldre är samarbete och god kommunikation nödvändig. Distriktssköterskor i kommunal primärvård har en viktig samordnande roll och behöver säkerställa god och säker vård när patienten kommer hem.

Sweden is one of the European countries that has successively changed from a mainly ethnically homogeneous society into a multi-ethnic society. In 2001, almost 20 per cent of the Swedish population was classified as immigrants, i.e., they were either born abroad and naturalized, of foreign nationality or born in Sweden with at least one parent who had been born abroad. Reports, statistics and research have shown that the health of female immigrants is worse than that of the total population and that the incidence of long-term sickness absence and early retirement is higher in this group. The overall aim of this article is to describe, understand and analyze factors that contribute to poor health among female immigrants in Sweden from the perspective of class, gender and ethnicity. Being unemployed, on sick leave or working in occupation with low income and low status are examples that are related to class position, gender and ethnicity. The main three aspects based on class are wage, professional status and female immigrants position in the hierarchical work organisation. Other factors are discrimination due to ethnicity and gender, unfavourable physical and psychosocial work environment and absence of opportunities for skills upgrade training. Experiences of rape, domestic violence, unanswered emotional and sexual needs and patriarchal culture are examples that are related to gender. And experiencing traumatic events (in pre-migration periods such as experiences of war, prison, etc. and in post-migration periods such as experiences of discrimination and racism) are examples that are related to ethnicity.

Introduction: Ethnic and socioeconomic inequalities in the Swedish health care system have increased. Most indicators suggest that immigrants have significantly poorer health than native Swedes. The purpose of this study was to explore the views of midwives on the factors that contribute to health care inequality among immigrants. Methods: Data were collected via semi-structured interviews with ten midwives. These were transcribed and related categories identified through content analysis. Results: The interview data were divided into three main categories and seven subcategories. The category "Communication" was divided into subcategories "The meeting", "Cultural diversity and language barriers" and "Trust and confidence". The category "Potential barriers to the use of health care services" contained two subcategories, "Seeking health care" and "Receiving equal treatment". Finally, the category "Transcultural health care" had subcategories "Education on transcultural health care" and "The concept". Conclusions: This study suggests that midwives believe that health care inequality among immigrants can be the result of miscommunication which may arise due to a shortage of meeting time, language barriers, different systems of cultural beliefs and practices and limited patient-caregiver trust. Midwives emphasized that education level, country of origin and length of stay in Sweden play a role when an immigrant seeks health care. Immigrants face more difficulties when seeking health care and in receiving adequate levels of care. However, different views among the midwives were also observed. Some midwives were sensitive to individual and intra-group differences, while some others viewed immigrants as a group of "others". Midwives' beliefs about subgroup-specific health services vs. integrating immigrants' health care into mainstream health care services should be investigated further. Patients' perspective should also be considered.

In this study our aim was to explore the experiences of doula support among foreign-born women in Sweden in the context of a “Community-Based Doula” (CBD) intervention project. We conducted interviews with ten women and analyzed the data using content analysis. Participating women reported that, in addition to support during labor; doulas provided important information and continuity of care, which apparently increased their satisfaction with and trust in maternity health care. Training of CBDs therefore has implications for delivery of equitable maternity care, which apply not only to Sweden and other European countries but wherever there are increasingly diverse populations.

To investigate variations in explanations given for disparities in health care use between migrant and nonmigrant groups, by clients and care providers in Sweden. Qualitative evidence collected during in-depth interviews with five ‘migrant’ health service clients and five physicians. The interview data generated three categories which were perceived by respondents to produce ethnic differences in health service use: ‘‘Communication issues’’, ‘‘Cultural differences in approaches to medical consultations’’ and ‘‘Effects of perceptions of inequalities in care quality and discrimination’’. Explanations for disparities in health care use in Sweden can be categorized into those reflecting social/structural conditions and the presence/absence of power and those using cultural/behavioural explanations. The negative perceptions of ‘migrant’ clients held by some Swedish physicians place the onus for addressing their poor health with the clients themselves and risks perpetuating their health disadvantage. The power disparity between doctors and ‘migrant’ patients encourages a sense of powerlessness and mistreatment among patients.