Högskolan i Skövde

his.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 144
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • apa-cv
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Loa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Where can the Vendace (Coregonus albula) live during the least favourable period of the summer stratification in Lake Mälaren?2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Temporal stratification in lakes due to high air temperatures and dynamic wind conditions changes the environment for organisms in the depth gradient. For fish that have narrow requirements for temperature and oxygen conditions, stratification can lead to a significant reduction in habitat volume during the summer when surface temperatures are high. In Sweden, temporal stratification occurs between July and October. The vendace (Coregonus albula) is a cold-water fish that is found in several waters around Sweden. In Lake Mälaren, there is targeted commercial fishing for the species, but the total annual catch has drastically decreased in recent decades. Shrinking habitats and longer periods of temporal stratification during the summer could be a partial explanation. Understanding and predicting changes of the vendace populationin Lake Mälaren requires mapping of available habitat during the summer temporal stratification. This study has investigated the worst habitat conditions in terms of habitat thickness for vendace during the years 2017-2022 in Lake Mälaren based on the habitat requirements temperature ≤18 °C and DO concentration ≥2 mg/L. The spatial distribution in two basins where analysed. The results showed that the vendace had limited available habitat in three of seven water bodies investigated (habitat thickness ≤2.5 m). The spatial analysis of the two basins showed that habitat volume represented 41 % and 11 % of the total volume of water in each basin. The available habitat of the vendace during the summer temporal stratification in Lake Mälaren is thus limited in parts of the lake.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Arnesén, Lisa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Vems landskap ska förändras för att öka den biologiska mångfalden?: En studie av skillnaderna i odlingslandskapets konnektivitet med avseende på två skyddsvärda arter med olika preferenser2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Eftersom skyddsvärda organismer inte följer administrativa gränser behövs ett landskapsperspektiv i naturvårds- och planarbete, och de arter som studeras behöver ha juridiska belägg för att skyddas. Nätverksanalyser anpassade för ekologi har vuxit fram som ett kraftfullt verktyg för att studera och kommunicera sambanden mellan arters spridning över större områden. I denna rapport ställs därför frågan: hur läderbaggens (Osmoderma eremita) respektive bivråkens (Pernis apivorus) spridningsmöjligheter i odlingslandskapet i Borås kommun påverkas vid exploatering, med avseende på a)spridningsförmåga, b) habitatkvalitet c) habitatpatchers position i ett nätverk? Analyserna baserades på kommunal och regional naturvårdsdata, som p.g.a. sekretess inte redovisas med kartmaterial, koordinater eller liknande. Flera nätverk etablerades för varje art för att indikera hur nätverken av patcher ser ut idag och hur arternas spridning förändras beroende på vilka patcher som utesluts – detta för att imitera hur exploatering kan påverka arternas fortsatta överlevnad och spridning. Resultaten visade att läderbaggens största begränsning är dess dåliga spridningsförmåga, tätt följd av patchernas position, medan bivråken påverkas mer av habitatkvalitet. De viktigaste slutsatserna som kunde dras var att läderbaggens naturliga spridning må vara begränsad men kan förbättras genom att länka samman små nätverkskomponenter och fortsätta sköta de som är störst idag. För bivråkens del skulle en annan typ av analys med mer fokus på artens beteende och behov av olika patcher för olika aktiviteter ge ett bättre underlag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vems landskap ska förändras för att öka den biologiska mångfalden?
  • 3.
    Banks, H. T.
    et al.
    Center for Research in Scientific Computation North Carolina State University Raleigh, NC, USA.
    Banks, J. E.
    Undergraduate Research Opportunities Center (UROC) California State University, Monterey Bay Seaside, CA, USA.
    Bommarco, Riccardo
    Department of Ecology Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala, Sweden.
    Curtsdotter, Alva
    Department of Ecology Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala, Sweden.
    Jonsson, Tomas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi. Department of Ecology Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala, Sweden.
    Laubmeier, A. N.
    Center for Research in Scientific Computation North Carolina State University Raleigh, NC, USA.
    Parameter estimation for an allometric food web model2017Ingår i: International journal of pure and applied mathematics, ISSN 1311-8080, E-ISSN 1314-3395, Vol. 114, nr 1, s. 143-160Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The application of mechanistic models to natural systems is of interest to ecological researchers. We use the mechanistic Allometric Trophic Network (ATN) model, whichis well-studied for controlled and theoretical systems, to describe the dynamics of the aphidRhopalosiphum padi in an agricultural field. We diagnose problems that arise in a first attemptat a least squares parameter estimation on this system, including formulation of the modelfor the inverse problem and information content present in the data. We seek to establishwhether the field data, as it is currently collected, can support parameter estimation for theATN model.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Berg, Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Jonsson, Annie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Analys av grön infrastruktur för barrnaturskog inom projektområde för planerad vindpark vid Trollugnsberget2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar och redovisar ett kunskapsunderlag om förutsättningar för biologisk mångfald knuten till barrnaturskog inom och i närområdet av projektområde för vindkraftspark Trollugnsberget i Smedjebackens kommun. Utifrån underlaget kan OX2 prioritera markanvändning och arbeta för att bibehålla och utveckla en grön infrastruktur som bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv samt Levande skogar.

    Kunskapsunderlaget har tagits fram med en ny metod benämnt Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). BBCI är en indikator som uppskattar ett biotoplandskaps förmåga att hålla biologisk mångfald. Metodutveckling har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag och framtagning av det specifika underlaget och analyserna i rapporten har finansierats av OX2.

    BBCI bygger på ekologisk kunskap om hur landskapets struktur påverkar arters överlevnad och biologisk mångfald. Med hjälp av indikatorn kan man undersöka om i) landskapet som helhet är hållbart ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv, ii) hur många och vilka patcher1 som inte är hållbara i sig själva och iii) hur känsligt landskapets biologiska mångfald är för negativ påverkan på specifika patcher och var en förstärkning skulle kunna göra störst nytta.

    BBCI har beräknats för barrnaturskog som finns inom projektområdet för vindparken samt i dess närhet. Som underlag och indata till biotoplandskapens struktur användes data från genomförd naturvärdesinventering samt från skogsbolagens nyckelbiotopsklassificering. I rapporten redovisas barrnaturskogens långsiktiga hållbarhet för biologisk mångfald och dess känslighet för tidsperspektivet 100 år. Beräkningar har gjorts utifrån två olika fokusarter2 där fokusart 1 har mindre arealkrav jämfört med fokusart 2. Resultaten visar att befintliga förekomster av barrnaturskog inte är hållbara i ett 100-årsperspektiv, varken för fokusart 1 eller 2. Åtgärder som stärker barrnaturskogens förutsättningar att hålla biologisk mångfald är därför att rekommendera.

    1 Patcher kallas de fragment eller avgränsade ytor som finns i landskapet och som består av den biotop som studeras. En patch är ett avgränsat fragment av biotopen som omges av andra typer av livsmiljöer än den som biotopen består av.

    2 BBCI bygger på modellering av fokusarter. En fokusarts möjlighet att fortleva i landskapet indikerar även att många andra arter, som är en del av det ekosystem fokusarten representerar, också kan fortleva i landskapet och därmed biologisk mångfald.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Berg, Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Jonsson, Annie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Jonsson, Tomas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Quttineh, Nils-Hassan
    Linköpings Universitet.
    Ekologisk funktionalitet av värdekärnor för barrskogar inom Västra Götalands län: Ett strategiskt underlag för planering av förändrad skogsskötsel av barrskogsområden inom Västra Götalands län i syfte att stärka skogarnas förutsättningar att stödja biologisk mångfald och skogens klimatnytta2022Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Skogsstyrelsen redovisar i sin utvärdering av miljömålet Levande skogar 2019 att centrala hinder för uppfyllelse av miljömålet är minskande och fragmenterade livsmiljöer och minskande och/eller små populationer av ett antal hotade arter knutna till skogsekosystemet. En väg framåt för att vända denna trend är att framtidens skogsbruk bland annat bör utvecklas utifrån ett landskapsperspektiv och där hyggesfria skogsbruksmetoder ökar i omfattning.

    Länsstyrelserna i Sverige har genom sitt arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur identifierat så kallade värdekärnor – områden av stor betydelse för skogsarternas överlevnad. I denna studie har Västra Götalands läns värdekärnor analyserats med avseende på deras förmåga att stödja biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. Arbetet har gjorts i samverkan med Länsstyrelsen för Västra götalands län.

    Metoden som använts är Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). Metoden har utvecklats inom forskningsprojektet “Landscape biodiversity capacity: a tool for measuring, monitoring and managing” finansierat av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag (2019-2022).

    Resultaten visar vilka geografiskt avgränsade värdekärnor som idag har hög ekologisk funktionalitet och som utgör biologiska överlevnads- och spridningshotspots för arter knutna till barrskogar. Vidare visar resultaten att endast sju kommuner har BBCI-värden över 1, det vill säga, ett hållbart skogslandskap som kan hålla fokusarten i ett 100-årsperspektiv.

    För att nå de svenska miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv samt skapa bättre förutsättningar för skogens biologiska mångfald att fortleva behöver nuvarande skogsmetoder med trakthyggesbruk anpassas till brukningsformer som tar större hänsyn till skogens ekosystem. Resultaten från denna studie kan ge prioriteringsunderlag för inom vilka produktionsskogar en så kallad återvildning genom förändrad brukningsmetod skulle kunna resultera i betydelsefull ökad ekologisk funktionalitet på landskapsnivå för de västgötska barrskogarna.     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Berg, Sofia
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi. Dept of Physics, Chemistry and Biology, Div. of Theoretical Biology, Linköping Univ., Linköping, Sweden.
    Pimenov, Aexander
    Weierstrass Inst., Berlin, Germany / Environmental Research Inst., Univ. College Cork, Cork, Ireland.
    Palmer, Catherine
    Weierstrass Inst., Berlin, Germany.
    Emmerson, Mark
    School of Biological Sciences, Queen's Univ. Belfast, Belfast, United Kingdom.
    Jonsson, Tomas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi. Dept of Ecology, Swedish Univ. of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Ecological communities are vulnerable to realistic extinction sequences2015Ingår i: Oikos, ISSN 0030-1299, E-ISSN 1600-0706, Vol. 124, nr 4, s. 486-496Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Bergman, Jimmy
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Cellulär automat simulerar utbredning av Taraxacum2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks vilken grad av inomartskonkurrens som ger upphov till ett observerat utbredningsmönster av maskrosor (Taraxacum sect. Ruderalia). Maskrosor har både fröspridning och vegetativ förökning. Studien hypotiserar att utbredningen kan beskrivas utifrån enkla regler för spridning och konkurrens. Dessa används i simuleringar med en binär cellulär automat där utveckling sker i deterministiska tidssteg. Modellen består av ett rutnät där en tom cell antingen kan förbli tom eller koloniseras, medan en upptagen cell antingen kan överleva eller dö ut. Reglerna efterliknar situationer med hög respektive låg känslighet för inomartskonkurrens. De mått på jämförelse mellan observation och simulering som används är mönstrets fraktala dimension, mönstrets tendens att aggregera och storleken på den enklaste algoritm som beskriver datan. Två olika initialvillkor används för att testa modellens robusthet. Den observerade utbredningen kontrolleras även mot slumpmässig fördelning. Resultaten visar att den observerade utbredningen är klusterartad. Simulering med en högre inomartskonkurrens beskriver utbredningen väl sett till aggregering och fraktal dimension. Lägre inomartskonkurrens beskriver dock maskrosornas verkliga utbredning sett till algoritmisk komplexitet, vilket tolkas som att individer kan leva närmare inpå varandra än vad regeln om högre inomartskonkurrens förutsätter. För vald klusterstorlek är simuleringarna ej känsliga för initialvillkoren, men då hela fördelningen av antal celler per klusterstorlek i stickprov på ett tidssteg analyseras har initialvillkoren fakstiskt betydelse. Sett till fördelningen av cell per klusterstorlek liknar ingen simulering den observerade utbredningen. Därmed kan modellen tänkas inrymma den vegetativa förökningen medan fröspridningen, som är stokastisk, ej inryms på samma vis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    examensarbete_jbergman
  • 8.
    Bergström, Lena
    et al.
    Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources, Öregrund, Sweden.
    Blenckner, Thorsten
    Stockholm Recilience Centre, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Frelat, Romain
    University of Hamburg, Institute of Hydrobiology and Fishery Science, Hamburg, Germany.
    Grimvall, Anders
    Swedish Institute for the Marine Environment, Gothenburg, Sweden.
    Haapasaari, Päivi
    University of Helsinki, Department of Environmental Sciences, Helsinki, Finland.
    Haas, Bianca
    University of Hamburg, Institute of Hydrobiology and Fishery Science, Hamburg Germany.
    Heikinheimo, Outi
    Natural Resources Institute Finland, Helsinki, Finland.
    Jernberg, Susanna
    Finnish Environment Institute, Marine Research Centre, Helsinki, Finland.
    Large, Scott
    ICES, Copenhagen, Denmark.
    Lindegren, Martin
    Centre for Ocean Life, DTU-Aqua, Charlottenlund, Denmark.
    Levin, Phil
    Northwest Fisheries Science Center, Seattle, USA.
    Lehikoinen, Annukka
    Helsinki University, Kotka Maritime Research Centre, Kotka, Finland.
    Möllmann, Christian
    University of Hamburg, Institute of Hydrobiology and Fishery Science, Hamburg, Germany.
    Nordström, Marie
    Åbo Akademi University, Environmental and Marine Biology, Åbo, Finland.
    Norrström, Niclas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Otto, Saskia
    University of Hamburg, Institute of Hydrobiology and Fishery Science, Hamburg, Germany.
    Peltonen, Heikki
    Marine Research Centre, Finnish Environment Institute, Helsinki, Finland.
    Précuchét, Laurence
    Centre for Ocean Life, DTU-Aqua, Charlottenlund, Denmark.
    Putnis, Ivars
    Institute of Food Safety, Animal Health and Environment BIOR, Fish Resources Research Department, Riga, Latvia.
    Romakkaniemi, Atso
    Natural Resources Institute Finland, Oulun yliopisto, Finland.
    Suikkanen, Sanna
    Finnish Environment Institute, Marine Research Centre, Helsinki, Finland.
    Torres, Marian
    Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources, Öregrund, Sweden.
    Uusitalo, Laura
    Finnish Environment Institute, Marine Research Centre, Helsinki, Finland.
    Weigel, Benjamin
    Åbo Akademi University, Environmental and Marine Biology, Åbo, Finland.
    Wesslander, Karin
    Swedish Meteorological and Hydrological Institute, Marine Environment, Västra Frölunda, Sweden.
    Zagrodzka, Zuzanna
    University of Hamburg, Institute of Hydrobiology and Fishery Science, Hamburg, Germany.
    Interim Report of the ICES/HELCOM Working Group on Integrated Assessments of the Baltic Sea (WGIAB): 18-22 April 2016 Helsinki, Finland2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The ICES/HELCOM Working Group on Integrated Assessments of the Baltic Sea (WGIAB) meeting was held in Helsinki (Finland), 18-22 April 2016. The meeting was attended by 26 participants from five countries and chaired by Laura Uusitalo, Fin-land, Saskia Otto, Germany, Martin Lindegren, Denmark, and Lena Bergström, Swe-den. This was the first year of the new three-year Terms of Reference (ToR) for WGIAB. The main working activities in 2016 were to A) develop the trait-based ap-proach of understanding the ecosystem function, and B) explore the social-ecological system, including indicator development, revising the conceptual model, and devel-oping case studies. As a primary outcome of the ToR A, we built on our previous work on integrated ecosystem assessments (IEAs) in the Baltic Sea, but extended it beyond considering changes in abundances of a few dominant species, to accounting for community-wide changes in a number of key traits across multiple trophic levels. These traits represent various ecosystem functions upon which we derive important ecosystem services. By investigating temporal changes in the community weighted mean traits of phyto-plankton, zooplankton, zoobenthos, and fish, we demonstrated whether trait reor-ganizations at the level of entire communities occurred in the Central Baltic Sea as a result of the 1980s regime shift. Using in total 29 traits combined for all groups we found indications of two breakpoints across all four taxonomic groups over the last decades, i.e. one around 1990 and one around 2000. Further work will focus on ex-ploring the nature of the changes in trait composition and on standardizing the num-ber of traits and data types (i.e. binary, continuous or categorical) across taxonomic group.In addition, we collected data on key functional groups and abiotic variables in all main sub-basins of the Baltic Sea, setting the stage for a cross-regional comparison of temporal patterns and trends in lower trophic level in the face of recent develop-ments in climate-related drivers.With reference to Tor B, to explore how social indicators could be used in parallel with biological indicators in an integrated assessment framework, we developed a conceptual model of interrelationships between ecosystem and society. We used the model as a basis for mapping factors to be accounted for in the ecosystem-based management using the Baltic salmon and clupeid species as case studies. The models depict 1) the structure of the foodweb relevant to the target species, 2) the key com-munity level and population traits that contribute to the state of the species, 3) main pressures affecting the foodweb and their effects on the species, 4) key management measures, and 5) benefits that the species can produce for society.To support the development of Ecosystem Overview the group members evaluated the probability of occurrence and the magnitude of the effect of 15 pressures occur-ring in the Baltic Sea. The top five pressures identified were input of nutrients, in-creased temperature, decreased salinity, input of hazardous substances, and input or spread of non-indigenous species.The work will continue intersessionally and the next meeting of WGIAB is planned to be held in Lisbon, Portugal, back-to-back with WGCOMEDA and WGEAWESS.

  • 9.
    Björnerås, Caroline
    et al.
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Škerlep, Martin
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Gollnisch, Raphael
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Herzog, Simon David
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Ekelund Ugge, Gustaf
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi. Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Hegg, Alexander
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Hu, Nan
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Johansson, Emma
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Lee, Marcus
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Pärssinen, Varpu
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Sha, Yongcui
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Vinterstare, Jerker
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Zhang, Huan
    Chinese Academy of Sciences, Institute of Hydrobiology, Wuhan, People’s Republic of China.
    Hulthén, Kaj
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Brönmark, Christer
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Hansson, Lars-Anders
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Nilsson, P. Anders
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden / River Ecology and Management Research Group RivEM, Department of Environmental and Life Sciences, Karlstad University, Sweden.
    Rengefors, Karin
    Lund University, Aquatic Ecology, Department of Biology, Sweden.
    Langerhans, R. Brian
    North Carolina State University, Department of Biological Sciences and W.M. Keck Center for Behavioral Biology, Raleigh, USA.
    Inland blue holes of The Bahamas - chemistry and biology in a unique aquatic environment2020Ingår i: Fundamental and Applied Limnology, ISSN 1863-9135, Vol. 194, nr 2, s. 95-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While lake systems in temperate regions have been extensively studied, tropical and subtropical systems have received less attention. Here, we describe the water chemistry and biota of ten inland blue holes on Andros Island, The Bahamas, representative of the morphological, abiotic, and biotic variation among Androsian inland blue holes. The majority of the studied blue holes were vertically stratified with oxic freshwater overlying anoxic saline groundwater of marine origin. Water chemistry (e.g. total phosphorus and nitrogen) in shallow waters was similar among blue holes, while turbidity and water color varied. Presence of hydrogen sulfide and reduced iron in and below the halocline indicate reducing conditions in all stratified blue holes. The biota above the halocline was also similar among blue holes with a few taxa dominating the phytoplankton community, and the zooplankton community consisting of copepods and rotifers. The Bahamas mosquitofish (Gambusia hubbsi) was present in all investigated blue holes, often accompanied by other small planktivorous fish, while the piscivorous bigmouth sleeper (Gobiomorus donnitor) was only present in some of the blue holes. Our field study reinforces that inland blue holes are highly interesting for biogeochemical research, and provide naturally replicated systems for evolutionary studies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Blomstrand, Johanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Studie av kantzoner i Valleområdet och Varaslätten: Inventering av invertebrater, träd, mossor och lavar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kantzoner är områden där olika ekosystem möts och de varierar i skarphet och omfattning. Områdena erbjuder hög biologisk diversitet då de är en blandning av de mötande ekosystemen samt erbjuder särskilda mikroklimat. Den biologiska diversititen påverkas av bredden, längden och strukturen på kantzonen och de har en biologisk betydelse i och med att de erbjuder habitat, skydd och föda till flera arter. För att påvisa var i landskapet det finns kantzoner kan verktyget GIS användas. I arbetet användes GIS för att avgränsa områdena som arbetet skulle handla om samt för att slumpa ut punkter för inventering i kantzonerna i dessa områden. Inventering av kantzoner skedde med hjälp av 20 stycken 5x2 meter stora inventeringsrutor, tio i Valleområdet och tio på Varaslätten. Det som inventerades i rutorna var invertebrater, träd, mossor och lavar. Syftet med arbetet var att se hur den biologiska diversiteten i kantzoner mellan skog och öppen mark skiljer sig åt mellan Valleområdet och Varaslätten. En studie gjordes också för att se huruvida väderstrecken kantzonerna ligger i har en påverkan på invertebratfaunan eller ej. Inget av de utförda testen visade på statistisk signifikant skillnad mellan Valleområdet och Varaslätten. Inte heller fanns det signifikant skillnad i invertebratfaunan beroende på kantzonens väderstreck. Trots detta finns det indikationer på att områdena skiljer sig åt i invertebratfauna och antal individer träd. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete - Johanna Blomstrand
  • 11.
    Borrvall, Charlotta
    et al.
    Linköping University.
    Ebenman, Bo
    Linköping University.
    Jonsson, Tomas
    Linköping University.
    Biodiversity lessens the risk of cascading extinction in model food webs2000Ingår i: Ecology Letters, ISSN 1461-023X, E-ISSN 1461-0248, Vol. 3, s. 131-136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Boström, Marja L.
    et al.
    Aquatic Ecology, Department of Biology, Lund University, Lund, Sweden.
    Ugge, Gustaf
    Aquatic Ecology, Department of Biology, Lund University, Lund, Sweden.
    Jönsson, Jan Åke
    Centre for Analysis and Synthesis, Department of Chemistry, Lund University, Lund, Sweden.
    Berglund, Olof
    Aquatic Ecology, Department of Biology, Lund University, Lund, Sweden.
    Bioaccumulation and Trophodynamics of the Antidepressants Sertraline and Fluoxetine in Laboratory-Constructed, 3-Level Aquatic Food Chains2017Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry, ISSN 0730-7268, E-ISSN 1552-8618, Vol. 36, nr 4, s. 1029-1037Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although reports of pharmaceutical bioconcentration in aquatic organisms are increasing, less is known about trophic transfer in aquatic food webs. The bioaccumulation and trophodynamics of sertraline and fluoxetine, 2 selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) frequently detected in aquatic environments, were tested by exposing constructed aquatic food chains to SSRIs under controlled laboratory conditions. Both of these ionizable, weak base pharmaceuticals showed lower bioaccumulation factors (BAFs) with increasing trophic level (i.e., no biomagnifications) in 2 3-level food chains (Acer platanoides, fed to Asellus aquaticus, in turn fed to Notonecta glauca or Pungitius pungitius). Mean sertraline BAFs in A. platanoides, A. aquaticus, N. glauca, and P. pungitus were 2200L/kg, 360L/kg, 26L/kg, and 49L/kg, respectively, and mean fluoxetine BAFs 1300L/kg, 110L/kg, 11L/kg, and 41L/kg, respectively. The weak influence of diet was further demonstrated by measured BAFs being equal to or lower than measured bioconcentration factors (BCFs). Organism lipid content was not positively correlated with BAFs, suggesting that other processes are driving interspecific differences in SSRI bioaccumulation. The empirically derived parameter values were introduced into a proposed bioaccumulation model, and a poor correlation was found between modeled and empirical BAFs (predicted r(2)=-0.63). In conclusion, the apparent lack of biomagnification of these ionizable pharmaceuticals suggests that environmental concern should not necessarily focus only on higher trophic levels, but also on species showing high BCFs at any trophic level.

  • 13.
    Bourlat, Sarah J.
    et al.
    Centre for Biodiversity Monitoring, Leibniz Institute for the Analysis of Biodiversity Change/ZFMK, Museum Koenig, Bonn, Germany.
    Tschan, Georg F.
    Centre for Biodiversity Monitoring, Leibniz Institute for the Analysis of Biodiversity Change/ZFMK, Museum Koenig, Bonn, Germany.
    Martin, Sebastian
    Centre for Biodiversity Monitoring, Leibniz Institute for the Analysis of Biodiversity Change/ZFMK, Museum Koenig, Bonn, Germany.
    Iqram, Muhammad
    Biology Department, Faculty of Mathematics and Natural Sciences, Hasanuddin University, Makassar, Indonesia.
    Leidenberger, Sonja
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    A red listing gap analysis of molluscs and crustaceans in Northern Europe: What has happened in the last 10 years?2023Ingår i: Biological Conservation, ISSN 0006-3207, E-ISSN 1873-2917, Vol. 286, artikel-id 110247Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    At the current rates of species extinction on a global level, Red List assessments need to speed up to inform conservation management in a timely manner. This study analyzed the progress made over the last 10 years in red listing aquatic invertebrates in Northern Europe. A survey of 43 freshwater molluscs and 1492 marine crustaceans was carried out for their Red List status in twelve countries during a twenty year interval (2003−2022). Our survey demonstrated that many countries have no national Red List or outdated Red Lists for the freshwater molluscs and only four countries have assessed their existing crustacean species. Alarmingly, we find 13 % fewer occurrence records for the crustaceans and 48 % fewer records for the freshwater molluscs in GBIF in the last 10 years (2013−2022) than in the 10 years previously (2003−2012). A barcode gap analysis reveals more barcodes for the 16S gene (77 %) than for the COI gene (63 %) for the freshwater molluscs and even fewer barcodes for the marine crustaceans (17 % for 16S and 40 % for the COI gene). With the current methods, regular comprehensive red listing of aquatic invertebrates is unrealistic. Here we present a set of scripts that allow automated occurrence and barcode gap analyses on unrepresented species groups. Finally, we discuss ways to increase the number of occurrence records and speed up red listing under existing European frameworks through whole community screening of ecosystems using molecular and other emerging tools.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Carlquist Segell, Maja
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Reptilförekomster och kopplingar till miljöfaktorer på Billingen: Inventering av reptilfauna med artificial cover objects på lokal nivå i Västsverige2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förlust av biologisk mångfald är den planetära gräns som överskrids mest, och medför bland de största hoten mot biosfärens integritet. Reptiler är funktionella delar i ekosystem, men habitatförlust, förändrad markanvändning och klimatförändringar orsakar globala populationsminskningar. Ekologisk övervakning möjliggör förståelse för arters tillstånd, och utveckling av bevarandeåtgärder. Denna förekomststudie syftar till att undersöka lokal reptilfauna, som inventerades med artificial cover objects (ACO) i två naturområden på Billingen, ett av de västsvenska platåbergen, i Skövde kommun 2021. Data från miljöbeskrivning och inventering samt över väderförhållanden samlades in, och samband mellan observationer och miljöfaktorer testades med statistiskt t-test för positiva skillnader mellan datagrupper. Skogsödla (Zootoca vivipara), kopparödla (Anguis fragilis), snok (Natrix natrix) och huggorm (Vipera berus),alla allmänna reptilarter i regionen, observerades i undersökningsområdet. Nio observationer gjordes under 20 regnfria dagar i juni och juli, med temperaturer över 18°C. Biotopkvaliteterna brynmiljöer och nektarresurser, solexponering och de öppna biotoperna beteshage och elledningsgata, förekom i signifikant högre utsträckning där observationer gjordes, än på platser utan observationer. Markfuktighet, mänsklig närvaro, naturvärden och områdesskydd uppvisade ingen signifikans. Resultaten överensstämmer med andra studier om reptilarternas habitat, och kan ses gälla på lokal nivå trots ett relativt litet dataunderlag. Effektiva reptilbevarande åtgärder i närområdet kan innebära upprätthållande och skapande av ytor med hög solinstrålning och strukturell komplexitet, fortsatt men inte utökat lågintensivt naturbete, samt ökad halt avträdslagsblandning och brynmiljöer i produktionsskog. Kunskapen kring reptilers ekologi, samtövervakningen av populationer, behöver utökas. Det rekommenderas vidare studier om reptiler, deras habitat och bevarande av biologisk mångfald på lokala nivåer. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Carrelli, Tove
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    FÖRSTUDIE OM RESTAURERING AV VÄNGA MOSSE2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vänga mosse är en av de sex stora mossarna i Borås Stad med högsta naturvärde. Samtliga dessa mossar hotas av igenväxning av busk- och trädvegetation. Denna rapport presenterar en undersökning om hur Vänga mosse växer igen och vilka de troliga orsakerna kan vara.

    En jämförelse av vegetationen på fem flygfoton från 1955, 1964, 1983, 1996 och 2007 över Vänga mosse genomfördes med hjälp av ArcGIS. Då flygfotona är uppbyggda av pixlar gick metoden ut på att dela upp fotonas pixlar i två värden för att sedan beräkna hur arean av igenväxningen har förändrats över tiden. Analysen visar att Vänga mosse har växt igen med 43,5% sedan 1955 och att den årliga igenväxningen varierat avsevärt mellan de olika perioderna. Av de fyra faktorer som undersöktes; temperatur, nederbörd, kvävenedfall (nitratkväve och ammoniumkväve) och svavelnedfall är det temperatur, nederbörd och kvävenedfallet som korrelerar positivt med igenväxningen. Nytt är att svavelnedfallet har en stark negativ korrelation till igenväxningen, vilket indikerar att den sura nederbörden under förra århundrandet har bromsat upp mossens igenväxning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Restaurering av Vänga Mosse
  • 16.
    Cohen, Joel
    et al.
    The Rockefeller University and Columbia University, New York, USA.
    Jonsson, Tomas
    The Rockefeller University, New York, USA.
    Carpenter, Stephen R.
    Center for Limnology, University of Wisconsin, Madison, USA.
    Ecological community description using the food web, species abundance, and body size2003Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, ISSN 0027-8424, E-ISSN 1091-6490, Vol. 100, nr 4, s. 1781-1786Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17.
    Crawford, Elizabeth
    et al.
    Foundation Nordens Ark, Åby säteri, Hunnebostrand, Sweden ; Queen’s University Belfast, School of Biological Sciences, UK.
    Leidenberger, Sonja
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Norrström, Niclas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Niklasson, Mats
    Foundation Nordens Ark, Åby säteri, Hunnebostrand, Sweden ; Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Using Video Footage for Observing Honey Bee Behaviour at Hive Entrances2022Ingår i: Bee world, ISSN 0005-772X, Vol. 99, nr 4, s. 139-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Video recording is a common method to study animal behaviour. In honey bee studies, short video-recordings are often used to learn more about a behaviour, but rarely used for their quantification. Standard methods for observing bee behaviour involve behavioural assays or direct observation of a limited subset of marked bees within an observation hive. This means that behaviour at the hive entrance may be overlooked. Here we describe a 4-camera set up for the study of behaviour at hive entrances. With minimal disturbance, we were able to record and quantify all previously described behaviours (9 in total - including self-grooming in drones) on and around the hive entrance. We briefly discuss the general feasibility of video footage and the relative frequency of each observed behaviour. Our conclusion is that video footage is a useful and perhaps overlooked method for unbiased quantification and comparisons of bee behaviour at the hive entrance. With this paper we are publishing some example short video-recordings as online supplementary material for educational purposes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ebenman, Bo
    et al.
    Department of Biology, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Johansson, Annie
    Department of Biology, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Jonsson, Tomas
    Department of Biology, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Wennergren, Uno
    Department of Biology, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Evolution of stable population dynamics through natural selection1996Ingår i: Proceedings of the Royal Society of London. Biological Sciences, ISSN 0962-8452, E-ISSN 1471-2954, Vol. 263, nr 1374, s. 1145-1151Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19.
    Ekelund Ugge, Gustaf Magnus Oskar
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi. Lund University.
    Transcriptional biomarkers of toxicity – powerful tools or random noise?: An applied perspective from studies on bivalves2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aquatic organisms are constantly at risk of being exposed to potentially harmful chemical compounds of natural or anthropogenic origin. Biological life can for instance respond to chemical stressors by changes in gene expression, and thus, certain gene transcripts can potentially function as biomarkers, i.e. early warnings, of toxicity and chemical stress. A major challenge for biomarker application is the extrapolation of transcriptional data to potential effects at the organism level or above. Importantly, successful biomarker use also requires basal understanding of how to distinguish actual responses from background noise. The aim of this thesis is, based on response magnitude and variation, to evaluate the biomarker potential in a set of putative transcriptional biomarkers of general toxicity and chemical stress.

    Specifically, I addressed a selection of six transcripts involved in cytoprotection and oxidative stress: catalase (cat), glutathione-S-transferase (gst), heat shock proteins 70 and 90 (hsp70, hsp90), metallothionein (mt) and superoxide dismutase (sod). Moreover, I used metal exposures to serve as a proxy for general chemical stress, and due to their ecological relevance and nature as sedentary filter-feeders, I used bivalves as study organisms.

    In a series of experiments, I tested transcriptional responses in the freshwater duck mussel, Anodonta anatina, exposed to copper or an industrial wastewater effluent, to address response robustness and sensitivity, and potential controlled (e.g. exposure concentration) and random (e.g. gravidness) sources of variation. In addition, I performed a systematic review and meta-analysis on transcriptional responses in metal exposed bivalves to (1) evaluate what responses to expect from arbitrary metal exposures, (2) assess the influence from metal concentration (expressed as toxic unit), exposure time and analyzed tissue, and (3) address potential impacts from publication bias in the scientific literature.

    Response magnitudes were generally small in relationship to the observed variation, both for A. anatina and bivalves in general. The expected response to an arbitrary metal exposure would generally be close to zero, based on both experimental observations and on the estimated impact from publication bias. Although many of the transcripts demonstrated concentration-response relationships, large background noise might in practice obscure the small responses even at relatively high exposures. As demonstrated in A. anatina under copper exposure, this can be the case already for single species under high resolution exposures to single pollutants. As demonstrated by the meta-regression, this problem can only be expected to increase further upon extrapolation between different species and exposure scenarios, due to increasing heterogeneity and random variation. Similar patterns can also be expected for time-dependent response variation, although the meta-regression revealed a general trend of slightly increasing response magnitude with increasing exposure times.

    In A. anatina, gravidness was identified as a source of random variability that can potentially affect the baseline of most assessed biomarkers, particularly when quantified in gills. Response magnitudes and variability in this species were generally similar for selected transcripts as for two biochemical biomarkers included for comparison (AChE, GST), suggesting that the transcripts might not capture early warnings more efficiently than other molecular endpoints that are more toxicologically relevant. Overall, high concentrations and long exposure durations presumably increase the likelihood of a detectable transcriptional response, but not to an extent that justifies universal application as biomarkers of general toxicity and chemical stress. Consequently, without a strictly defined and validated application, this approach on its own appears unlikely to be successful for future environmental risk assessment and monitoring. Ultimately, efficient use of transcriptional biomarkers might require additional implementation of complementary approaches offered by current molecular techniques.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gustaf M.O. Ekelund Ugge - PhD thesis
  • 20.
    Ekelund Ugge, Gustaf Magnus Oskar
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi. Department of Biology, Lund University, Sweden.
    Jonsson, Annie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Berglund, Olof
    Department of Biology, Lund University, Sweden.
    Molecular biomarker responses in the freshwater mussel Anodonta anatina exposed to an industrial wastewater effluent2022Ingår i: Environmental Science and Pollution Research, ISSN 0944-1344, E-ISSN 1614-7499, Vol. 29, nr 2, s. 2158-2170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using a selection of molecular biomarkers, we evaluated responses in freshwater mussels (Anodonta anatina) exposed to effluent from an industrial wastewater treatment facility. The aims of this work were to (1) assess biomarkers of general toxicity under sublethal exposure to an anthropogenic mixture of chemicals, represented by an arbitrary effluent, and (2) evaluate the potential of A. anatina as a bioindicator of pollution. Adult mussels (n = in total 32; 24 males and 8 females) were exposed (96 h) in the laboratory to a fixed dilution of effluent or to a control treatment of standardized freshwater. Metal concentrations were in general higher in the effluent, by an order of magnitude or more, compared to the control. Toxic unit estimates were used as proxies of chemical stress, and Cu, Ni, and Zn were identified as potential major contributors (Cu> Ni > Zn). Six transcriptional (cat, gst, hsp70, hsp90, mt, sod) and two biochemical (AChE, GST) biomarkers were analyzed in two tissues, gills, and digestive glands. Out of the 16 responses (eight biomarkers x two tissues), 14 effect sizes were small (within +/- 28 % of control) and differences non-significant (p > 0.05). Results did however show that (1) AChE activity increased by 40% in gills of exposed mussels compared to control, (2) hsp90 expression was 100% higher in exposed female gills compared to control, and (3) three marker signals (AChE in both tissues, and hsp70 in gills) differed between sexes, independent of treatment. Results highlight a need for further investigation of molecular biomarker variability and robustness in A. anatina.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Fant, Sanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Uppföljning av hotade och sällsynta växtarter på och kring Mösseberg, Falköping2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mösseberg är ett platåberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och växtarter. I det här projektet har inventeringar utförts i bland annat slåttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkärr och ädellövskog. Projektets syfte är att inventera 25 hotade eller sällsynta växtarter i Falköpings kommun, efter ett delmål i Falköpings naturvårdsprogram. Det är också en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma område. I projektet undersöktes hur arternas status har förändrats sedan tidigare år, vad anledningen till förändringen är samt vilka skötselåtgärder som kan förbättra arternas status i framtiden. Av de 25 fokusarter som ingick i inventeringen 2011 hittades 22 arter. Mest artrik var lokal D, Bestorpskärret, med rikliga mängder av de fem fokusarter som växer här. Resultatet 2011 är både positivt och negativt. De flesta inventeringsarterna hittades, några arter har ökat i antal och ett fåtal hittades inte alls. Några arter förekommer i väldigt litet antal.

    Enligt Västergötlands Flora (Bertilsson et al 2002) är de största hoten mot en artrik flora igenväxning, övergödning, bekämpningsmedel, utdikning och försurning. Exempel på detta har setts under inventeringen, främst igenväxning till följd av ohävd och övergödning. Flera av växtpopulationerna som har inventerats är även ganska små. Det finns en rad problem med små populationer, så som minskad anpassnings- och överlevnadsförmåga.

    Hur framtiden ser ut för hotade kärlväxtarter i Falköpings kommun varierar från lokal till lokal. En del områden prioriteras och sköts mycket bra medan andra områden växer igen. Om skötselrekommendationerna följs är sannolikheten för en positiv utveckling ganska stor för flera av arterna.  En del växtpopulationer är dock så små att framtiden för dessa är kritisk även om skötselrekommendationer följs. I Falköpings kommun är ekonomin eller resursfördelningen till viss del begränsande för naturvårdsarbetet. Skötselåtgärderna skulle bli bättre om de arbetslag som utför arbetet har mer kunskap om naturvård och specifika arters behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Freij, Mathilda
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Restaureringens roll gällande Hornborgasjöns förmåga till kväve- och fosforretention2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är Hornborgasjön en av Europas viktigaste fågelsjöar men det har inte alltid varit så. Innan natur och kulturvårdsintressen värnades utdikades sjön till förmån för jordbruket och lämnades att växa igen. I början och mitten av 90-talet påbörjades och färdigställdes en omfattande restaurering av sjön som i kort innebar en höjning av vattenståndet och en ökad sjöareal.

     

    Under många år har man regelbundet testat vattenkvaliteten i Hornborgasjöns inlopp och utlopp. Rapporten syftar till att använda en del av dessa data till att undersöka sjöns retention av kväve och fosfor samt om denna förändrats i och med restaureringen. Detta gjordes med hjälp av medeldifferenserna av totalkväve och totalfosfor mellan in- och utlopp. Medeldifferenserna ger en indikation på om mindre halter försvinner ut ur sjön än som kommer in. På så sätt kan medeldifferenserna representera de halter som stannar kvar i sjön, som retenteras av sjön.

     

    Analysen visar att medeldifferenserna av totalkväve mellan in- och utlopp har ökat efter restaureringen. Vad gäller medeldifferenserna av totalfosfor däremot kan ingen skillnad visas vid de flesta av testerna och ett utav dem visar att medeldifferenserna av totalfosfor mellan in- och utlopp signifikant minskat. Dessa resultat indikerar att restaureringen av Hornborgasjön ökat dess retenterande förmåga vad gäller kväve men inte fosfor. Dock krävs mer omfattande studier med säkrare metoder för att kunna styrka dessa resultat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Restaureringens roll gällande Hornborgasjöns förmåga till kväve- och fosforretention
  • 23.
    Fäger, Lisa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    En analys av sambandet mellan artrikedom och ekosystemtjänster i Filsbäckskogen2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ekosystemens funktion och tjänster är ofta direkt beroende av biologisk mångfald. Arter som är extra skyddsvärda, indikerar att ett område har höga naturvärden eller i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald faller alla under samlingsnamnet naturvårdsarter. Lidköping kommuns ambition är att främja den biologiska mångfalden. Ett av deras ställningstaganden är att kvalitén på gröna ytor ska höjas genom att skapa fler multifunktionella ytor. Tätortsnära skogar är en viktig del i arbetet. För att ta välgrundade beslut om skogarnas förvaltning krävs kunskap om vilka ekosystemtjänster, kvaliteter och arter som återfinns där idag. Syftet med denna studie är att kartlägga ekosystemtjänster i Filsbäckskogen samt att testa om det finns ett statistiskt samband mellan förekomsten av naturvårdsarter inom en yta och antalet ekosystemtjänster inom ytan. Metoden innefattar ekosystemtjänst-inventering i fält med hjälp av ESTER-verktyget, insamling av artfynd, statistikanalys och GIS-arbete. Totalt noterades 35 fynd av naturvårdsarter tillhörande tio olika arter. Resultatet påvisar att ett positivt samband föreligger hos elva av 15 ekosystemtjänster och för fem av dem är parametrarna signifikant skilda från noll. Fyra ekosystemtjänster påvisar negativ korrelation och en av dem är signifikant skild från noll. Flera bitopkvaliteter återfinns på studieområdet. Högt ekosystemtjänstvärde kan korrelera med förekomsten av naturvårdsarter på områden för att de liksom ekosystemtjänsterna är beroende av samma struktur i naturen. Arbetet breddar vägen för liknande men större och mer utvecklade studier i framtiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Gagic, Vesna
    et al.
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Bartomeus, Ignasio
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden / Departamento de Ecología Integrativa, Estación Biológica de Doñana (EBD-CSIC), Sevilla, Spain.
    Jonsson, Tomas
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Taylor, Astrid
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Winqvist, Camilla
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Fischer, Christina
    Department of Ecology and Ecosystem Management, Technische Universität München, Restoration Ecology, Germany.
    Slade, Eleanor M.
    Department of Zoology, University of Oxford, Oxford, UK.
    Steffan-Dewenter, Ingolf
    Department of Animal Ecology and Tropical Biology, Biocentre, University of Würzburg, Würzburg, Germany.
    Emmerson, Mark
    School of Biological Sciences, Queen's University Belfast, Medical Biology Centre, Belfast, UK.
    Potts, Simon G.
    School of Agriculture, Policy and Development, Reading University, Reading, UK.
    Tscharntke, Teja
    Department of Agroecology, University of Göttingen, Göttingen, Germany.
    Weisser, Wolfgang
    Terrestrial Ecology Research Group, Department of Ecology and Ecosystem Management, Center for Food and Life Sciences Weihenstephan, Technische Universität München, Freising, Germany.
    Bommarco, Riccardo
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Functional identity and diversity of animals predict ecosystem functioning better than species-based indices2015Ingår i: Proceedings of the Royal Society of London. Biological Sciences, ISSN 0962-8452, E-ISSN 1471-2954, Vol. 282, nr 1801, artikel-id UNSP 20142620Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Grape Lilliehorn, Lena
    Bitidningen.
    Många nya rön i projekt2023Ingår i: Bitidningen, ISSN 0006-3886, nr 6, s. 12-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    EU-projektet ”Bistånd till nordiska bin – unik resurs för framtidens ekosystem” närmar sig sitt slut. Forskare från Högskolan i Skövde har med hjälp av sändare på bin kunnat följa och jämföra binas beteenden och med hjälp av bland annat kupvågar studerat vintervikten i bikupor med koppling till påverkan från klimatförändringar

  • 26.
    Hagström, Moa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Fönsteruttag som verktyg i bevarandet av vätternrödingen (Salvelinus alpinus)2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vättern är Europas femte största sjö och har en unik kallvattenekologi, här finns Europas viktigaste bestånd av röding (Salvelinus alpinus). Historiskt fiskades rödingen i hårt i Vättern med fångster på upp till 70 ton per år i mitten av 1900-talet, fångsten minskade sedan successivt tills den 2009 endast uppnådde 3 ton. Sedan dess har flera åtgärder för att skydda rödingen sats in så som skyddade zoner, minimimått och begränsningar för fritidsfisket. Syftet med studien är att utreda om rödingens ålders- och storleksstruktur förändrats samt om införandet av ett maximimått är en rimlig åtgärd för att skydda rödingpopulationen i Vättern.. Stora fiskhonor producerar proportionerligt fler ägg av bättre kvalitet än mindre honor, de har en längre lekperiod och deras avkommor har bättre överlevnadschans. Att skydda de stora individerna kan därför ha en positiv inverkan på hela populationen. Genom att analysera provfiskedata från åren 2005–2020 med chi2-tester och obalanserade tvåvägsanovor fanns att medelåldern ökat men att den genomsnittliga storleken och konditionen per ålder minskat något. Med hjälp av SELECT-modellen analyserades selektionen för olika grupperingar (kön och period) vilka visade att selektionen skiljer sig något mellan honor och hanar men är likvärdig över tid. Genom att jämföra olika fönsteruttag mot selektionskurvorna kan man försöka förutspå vilket uttag och maska som är bäst lämpad för rödingfiske. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Hardisty, Alex R.
    et al.
    Cardiff Univ, Sch Comp Sci & Informat, Queens Bldg,5 Parade, Cardiff CF24 3AA, S Glam, Wales, United Kingdom.
    Bacall, Finn
    Univ Manchester, Sch Comp Sci, Kilburn Bldg,Oxford Rd, Manchester M13 9PL, Lancs, England, United Kingdom.
    Beard, Niall
    Univ Manchester, Sch Comp Sci, Kilburn Bldg,Oxford Rd, Manchester M13 9PL, Lancs, England, United Kingdom.
    Balcázar-Vargas, Maria-Paula
    Univ Amsterdam, IBED, POB 94248, NL-1090 Amsterdam, Netherlands.
    Balech, Bachir
    Natl Res Council CNR, Inst Biomembranes & Bioenerget IBBE, Via Amendola 165-A, I-70126 Bari, Italy.
    Barcza, Zoltán
    Eotvos Lorand Univ, Dept Meteorol, Pazmany Setany 1-A, H-1117 Budapest, Hungary.
    Bourlat, Sarah J.
    Univ Gothenburg, Dept Marine Sci, Box 463, S-40530 Gothenburg, Sweden.
    De Giovanni, Renato
    Ctr Referencia Informacao Ambiental, Ave Dr Romeu Tortima 388, BR-13084791 Campinas, SP, Brazil.
    de Jong, Yde
    Univ Amsterdam, IBED, POB 94248, NL-1090 Amsterdam, Netherlands / Univ Eastern Finland, SIB Labs, Joensuu Sci Pk,POB 111, Joensuu 80101, Finland.
    De Leo, Francesca
    Natl Res Council CNR, Inst Biomembranes & Bioenerget IBBE, Via Amendola 165-A, I-70126 Bari, Italy.
    Dobor, Laura
    Eotvos Lorand Univ, Dept Meteorol, Pazmany Setany 1-A, H-1117 Budapest, Hungary.
    Donvito, Giacinto
    Ist Nazl Fis Nucl, Inst Nucl Phys, Via E Orabona 4, I-70125 Bari, Italy.
    Fellows, Donal
    Univ Manchester, Sch Comp Sci, Kilburn Bldg,Oxford Rd, Manchester M13 9PL, Lancs, England.
    Guerra, Antonio Fernandez
    Max Planck Inst Marine Microbiol, Celsiusstr 1, D-28359 Bremen, Germany / Jacobs Univ Bremen GmbH, Campus Ring 1, D-28359 Bremen, Germany.
    Ferreira, Nuno
    Stichting EGI Eu, Sci Pk 140, NL-1098 Amsterdam, Netherlands.
    Fetyukova, Yuliya
    Univ Eastern Finland, SIB Labs, Joensuu Sci Pk,POB 111, Joensuu 80101, Finland.
    Fosso, Bruno
    Natl Res Council CNR, Inst Biomembranes & Bioenerget IBBE, Via Amendola 165-A, I-70126 Bari, Italy.
    Giddy, Jonathan
    Cardiff Univ, Sch Comp Sci & Informat, Queens Bldg,5 Parade, Cardiff CF24 3AA, S Glam, Wales.
    Goble, Carole
    Univ Manchester, Sch Comp Sci, Kilburn Bldg,Oxford Rd, Manchester M13 9PL, Lancs, England.
    Güntsch, Anton
    Free Univ Berlin, Bot Garden & Bot Museum Berlin, Konigin Luise Str 6-8, D-14195 Berlin, Germany.
    Haines, Robert
    Univ Manchester, IT Serv, Kilburn Bldg,Oxford Rd, Manchester M13 9PL, Lancs, England, United Kingdom.
    Hernández Ernst, Vera
    Fraunhofer Inst Intelligent Anal & Informat Syst, D-53757 St Augustin, Germany.
    Hettling, Hannes
    Nat Biodivers Ctr, Postbus 9517, NL-2300 Leiden, Netherlands.
    Hidy, Dóra
    Szent Istvan Univ, MTASZIE Plant Ecol Res Grp, Pater Ku 1, H-2103 Godollo, Hungary.
    Horváth, Ferenc
    Hungarian Acad Sci, Ctr Ecol Res, Inst Ecol & Bot, Alkotmany U 2-4, H-2163 Vacratot, Hungary.
    Ittzés, Dóra
    Hungarian Acad Sci, Ctr Ecol Res, Inst Ecol & Bot, Alkotmany U 2-4, H-2163 Vacratot, Hungary.
    Ittzés, Péter
    Hungarian Acad Sci, Ctr Ecol Res, Inst Ecol & Bot, Alkotmany U 2-4, H-2163 Vacratot, Hungary.
    Jones, Andrew
    Cardiff Univ, Sch Comp Sci & Informat, Queens Bldg,5 Parade, Cardiff CF24 3AA, S Glam, Wales.
    Kottmann, Renzo
    Max Planck Inst Marine Microbiol, Celsiusstr 1, D-28359 Bremen, Germany.
    Kulawik, Robert
    Fraunhofer Inst Intelligent Anal & Informat Syst, D-53757 St Augustin, Germany.
    Leidenberger, Sonja
    Swedish Univ Agr Sci, Swedish Species Informat Ctr ArtDatabanken, Backlasavagen 10, S-75007 Uppsala, Sweden.
    Lyytikäinen-Saarenmaa, Päivi
    Univ Helsinki, Dept Forest Sci, POB 27, FIN-00014 Helsinki, Finland.
    Mathew, Cherian
    Free Univ Berlin, Bot Garden & Bot Museum Berlin, Konigin Luise Str 6-8, D-14195 Berlin, Germany.
    Morrison, Norman
    Univ Manchester, Sch Comp Sci, Kilburn Bldg,Oxford Rd, Manchester M13 9PL, Lancs, England, United Kingdom.
    Nenadic, Aleksandra
    Univ Manchester, Sch Comp Sci, Kilburn Bldg,Oxford Rd, Manchester M13 9PL, Lancs, England, United Kingdom.
    Nieva de la Hidalga, Abraham
    Cardiff Univ, Sch Comp Sci & Informat, Queens Bldg,5 Parade, Cardiff CF24 3AA, S Glam, Wales, United Kingdom.
    Obst, Matthias
    Univ Gothenburg, Dept Marine Sci, Box 463, S-40530 Gothenburg, Sweden.
    Oostermeijer, Gerard
    Institute for Biodiversity and Ecosystem Dynamics (IBED), University of Amsterdam, PO Box 94248, 1090 Amsterdam, The Netherlands.
    Paymal, Elisabeth
    FRB, 195 Rue St Jacques, F-75005 Paris, France.
    Pesole, Graziano
    Institute of Biomembranes and Bioenergetics (IBBE), National Research Council (CNR), via Amendola 165/A, 70126 Bari, Italy / Department of Biosciences, Biotechnology and Biop‑ harmaceutics, University of Bari “A. Moro”, via Orabona, 1514, 70126 Bari, Italy.
    Pinto, Salvatore
    Stichting EGI (EGI.eu), Science Park 140, 1098 Amsterdam, The Netherlands.
    Poigné, Axel
    Fraunhofer Inst Intelligent Anal & Informat Syst, D-53757 St Augustin, Germany.
    Quevedo Fernandez, Francisco
    Cardiff Univ, Sch Comp Sci & Informat, Queens Bldg,5 Parade, Cardiff CF24 3AA, S Glam, Wales, United Kingdom.
    Santamaria, Monica
    Natl Res Council CNR, Inst Biomembranes & Bioenerget IBBE, Via Amendola 165-A, I-70126 Bari, Italy.
    Saarenmaa, Hannu
    SIB Labs, Joensuu Sci‑ ence Park, University of Eastern Finland, P.O. Box 111, 80101 Joensuu, Finland.
    Sipos, Gergely
    Stichting EGI Eu, Sci Pk 140, NL-1098 Amsterdam, Netherlands.
    Sylla, Karl-Heinz
    Fraunhofer Inst Intelligent Anal & Informat Syst, D-53757 St Augustin, Germany.
    Tähtinen, Marko
    Univ Helsinki, Finnish Museum Nat Hist, POB 17, FIN-00014 Helsinki, Finland.
    Vicario, Saverio
    Natl Res Council CNR, Inst Biomed Technol ITB, Via Amendola 122-D, I-70126 Bari, Italy.
    Aldo Vos, Rutger
    Univ Amsterdam, IBED, POB 94248, NL-1090 Amsterdam, Netherlands / Nat Biodivers Ctr, Postbus 9517, NL-2300 Leiden, Netherlands.
    Williams, Alan R.
    Univ Manchester, Sch Comp Sci, Kilburn Bldg,Oxford Rd, Manchester M13 9PL, Lancs, England, United Kingdom.
    Yilmaz, Pelin
    Max Planck Inst Marine Microbiol, Celsiusstr 1, D-28359 Bremen, Germany.
    BioVeL: a virtual laboratory for data analysis and modelling in biodiversity science and ecology2016Ingår i: BMC Ecology, E-ISSN 1472-6785, Vol. 16, artikel-id 49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Making forecasts about biodiversity and giving support to policy relies increasingly on large collections of data held electronically, and on substantial computational capability and capacity to analyse, model, simulate and predict using such data. However, the physically distributed nature of data resources and of expertise in advanced analytical tools creates many challenges for the modern scientist. Across the wider biological sciences, presenting such capabilities on the Internet (as "Web services") and using scientific workflow systems to compose them for particular tasks is a practical way to carry out robust "in silico" science. However, use of this approach in biodiversity science and ecology has thus far been quite limited. Results: BioVeL is a virtual laboratory for data analysis and modelling in biodiversity science and ecology, freely accessible via the Internet. BioVeL includes functions for accessing and analysing data through curated Web services; for performing complex in silico analysis through exposure of R programs, workflows, and batch processing functions; for on- line collaboration through sharing of workflows and workflow runs; for experiment documentation through reproducibility and repeatability; and for computational support via seamless connections to supporting computing infrastructures. We developed and improved more than 60 Web services with significant potential in many different kinds of data analysis and modelling tasks. We composed reusable workflows using these Web services, also incorporating R programs. Deploying these tools into an easy-to-use and accessible 'virtual laboratory', free via the Internet, we applied the workflows in several diverse case studies. We opened the virtual laboratory for public use and through a programme of external engagement we actively encouraged scientists and third party application and tool developers to try out the services and contribute to the activity. Conclusions: Our work shows we can deliver an operational, scalable and flexible Internet-based virtual laboratory to meet new demands for data processing and analysis in biodiversity science and ecology. In particular, we have successfully integrated existing and popular tools and practices from different scientific disciplines to be used in biodiversity and ecological research.

  • 28.
    Hedlin, Emelie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Påverkan på stormusslors (Unionoida) miljö som kan motverka livskraftiga bestånd: En studie över redoxförhållanden och kantzoners sammansättning i fyra vattensystem i Västra Götalands län2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten.

    Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län. Mätningar har gjorts av den centralt viktiga variabeln redoxpotentialen, för att se om den kan vara kopplad till den dåliga föryngringen. Även sammansättningen av vattendragens kantzoner inom mussellokalernas delavrinningsområden har studerats, då de är nära länkade till ekosystemen i sedimenten och även har en fundamental roll för hur vattendragens ekosystem fungerar.

    Analyser med hjälp av regressionsträd visade att den variabel med störst påverkan på musslornas täthet, var differensen i redoxpotentialer mellan 0 cm och 5 cm djup. Störst påverkan på föryngringen hade andelen sjöareal i delavrinningsområdet. Ett icke-parametriskt test som utfördes visade att andelen myrmark i kantzonen var positivt korrelerad till föryngringen av allmän dammussla (A. anatina). Andelen ungskog i kantzonen var negativt korrelerad till föryngringen av spetsig målarmussla (U. tumidus).

    Mer omfattande mätningar av redoxpotentialer än som varit möjliga i den här studien, skulle kunna ge värdefull kunskap om hur situationen verkligen förhåller sig i de juvenilas habitat. Vidare studier av stormusslornas populationer skulle underlätta bedömningen om livskraftiga bestånd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Henriksson, Frida
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Ålder vid reproduktion hos den allmänna dammusslan (Anodonta anatina)2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Blötdjur (Mollusca) tillhör en av de mest hotade taxonomiska grupperna i världen och musselpopulationer (Bivalvia) har drastiskt setts minska. Den avtagande tillväxten hos musselpoulationen kan bero på faktorer så som minskning av värdfisken, försurning, invasiva arter, föroreningar och igenslamning av bottnar. Alla arter av stormusslor (Unionoida) är känsliga för eutrofiering och fysiska förändringar av deras livsmiljö och kan därmed användas som indikatorer för höga naturvärden eller som indikator på vattnets kemiska kvalitet. För att en musselpopulation skall vara livskraftig krävs en föryngring på mellan 10 till 20 procent. Med föryngring menas andelen juvenila i populationen. I Västra Götalands län visar endast hälften av 33 tidigare  undersökta populationer upp en tillräcklig föryngring. Men när är egentligen musslan juvenil och när övergår den till adult? Idag finns få studier gjorda på stormusslor gällande ålder vid könsmognad. Oftast används uppskattade värden eller andra arters ålder vid könsmognad. Detta arbete syftar till att undersöka tillväxttakten för den allmänna dammusslan. Tillväxten mättes som differenserna av avståndet mellan årsringarna på musselindividernas skal. Med hjälp av den årliga tillväxten kunde en exponentiell tillväxthastighet räknas fram vilken indikerade när tillväxten hos de flesta individer avtog. Brytpunkten som indikerar att tillväxten avtar räknades fram med hjälp av Von Bertalanffys tillväxtmodell som visar tillväxt över tid. Genom att veta i vilken ålder tillväxten avtar kan en slutsats om eventuell könsmognad dras då individen börjar fördela mängden tillgänglig energi till fler funktioner än tillväxt, där reproduktion är den troligaste. Det är viktigt att veta i vilken ålder en art blir könsmogen i bevarandesyfte då en mussla anses vara mycket känslig i sina juvenila år. Resultaten i denna studie visar att tillväxten avtar vid en ålder av 4 år för en av de undersökta sjöarna. I de övriga 2 avtog tillväxten innan musslan uppnåt en ålder av 3 år. Att åldern då tillväxten avtar skiljer sig mellan sjöarna kan bero på att livsförutsättningarna i sjöarna är olika gynnsamma.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Hersi, Maryama
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Analys av förändringar i växtplanktonarters sammansättning i Vänern2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vänern som är Sveriges största sjö har blivit näringsfattigare sedan miljöövervakningen startadei 1973. Växtplankton är på grund av deras stora populationer och korta generationstider en av de första organismer som blir påverkade av miljöförändringar. I detta arbete undersöks de trender som kan ses i artsammansättningen av växtplankton och vattenkemin i Vänern under tidsperioden 1992–2020, samt vad de kan bero på och leda till. I en studie från 2006 visade detsig att tillväxten av växtplankton hade större korrelation till de näringsämnen som kan hittas i deras miljö än vattentemperaturen. Resultaten av analysen i denna rapport visade att växtplanktons biomassa ökade medan näringsämnena i sjön minskade under tidsperioden. Resultaten beskrev också, med en rank abundans kurva, ökningen av giftalger i Vänern, där Woronichia Naegeliana var högt rankad bland alla växtplankton som kunde hittas i sjön. Eftersom cyanobakterier och giftalger drar nytta av högre vattentemperaturer, vilket leder till en större biomassa för dessa organismer, kan man dra slutsatsen att det kan bli en stadig ökning av dessa alger i Vänern i framtiden.

  • 31.
    Hinrichsen, Hans-Harald
    et al.
    Dept. Evolutionary Ecology, Kiel, Germany.
    Large, Scott
    International Council for the Exploration of the Sea (ICES), Copenhagen, Denmark.
    Möllmann, Christian
    University of Hamburg, Institute of Hydrobiology and Fishery Science, Hamburg, Germany.
    Müller-Karulis, Bärbel
    Stockholm University, Baltic Sea Centre, Stockholm, Sweden.
    Neuenfeldt, Stefan
    Technical University of Denmark, National Institute of Aquatic Resources, Section for Marine Ecology and Oceanography, Charlottenlund, Denmark.
    Norrström, Niclas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Schmidt, Jörn
    Christian-Albrechts-Universität zu Kiel, Department of Economics, Kiel, Germany.
    Sguotti, Camilla
    Institute for Hydrobiology and Fisheries Science, University of Hamburg, Hamburg, Germany.
    Tomczak, Maciej
    Stockholm University, Baltic Sea Centre, Stockholm, Sweden.
    Voss, Rudi
    Christian-Albrechts-Universität zu Kiel, Department of Economics, Kiel, Germany.
    Hamrén, Henrik
    Stockholm University, Baltic Sea Centre, Stockholm, Sweden.
    Report of the Workshop on DEveloping Integrated AdviCE for Baltic Sea ecosystem-based fisheries management (WKDEICE): 18-21 April 2016 Helsinki, Finland2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The first ICES Workshop on DEveloping Integrated AdviCE for Baltic Sea ecosystem-based fisheries management (WKDEICE) had the aim to start identifying and devel-oping ways to include environmental and economic considerations into ICES advice on Baltic Sea fish stocks. The WKDEICE meeting was held in Helsinki, Finland, on18–21 April 2016, with 12 participants from three countries and was chaired by Chris-tian Möllmann (Germany), Rudi Voss (Germany), and Maciej T. Tomczak (Sweden). Focusing on Eastern Baltic cod (subdivisions 25-32), WKDEICE addressed five main topics:

    1)developing a strategy for integrating environmental and economic infor-mation in fish stock advice;

    2)conducting an integrated environmental assessment;

    3)conducting a socio-economic assessment;

    4)conducting short-term projections informed by environmental and economic conditions; and

    5)communicating the approach and the results.

    Eastern Baltic cod has been selected as a case study. The exercise will likely be ex-tended to the baltic clupeid stocks of herring and sprat.

    A central point of the meeting was to discuss and design a concept of operationalized Integrated Ecosystem Assessment (IEA) including short-term predictions, to be used in advice on the main Baltic Sea fish stocks. The group developed an operational strategy, and started to quantify potentially useful environmental indicators, focusing on hydrographic conditions influencing cod recruitment. Economic short-term fore-casts were established to include the human dimension, and to provide additional quantitative information on fishing options. The suggested integrated advice frame-work will be further developed using simulation modelling during a next meeting in 2017. This meeting will be coordinated with the ICES/HELCOM Working Group on Integrated Assessments of the Baltic Sea (WGIAB) and the Baltic Fisheries Assess-ment Working Group (WGBFAS) to test concepts, apply Management Strategy Eval-uation (MSE) models, and have direct feedback for relevant ICES bodies. 

  • 32.
    Holmgren, Noél
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Coupled dynamics of lemmings and long-distance migratory birds2004Ingår i: Biological Resources and Migration / [ed] Dietrich Werner, Springer Berlin/Heidelberg, 2004, s. 219-228Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 33.
    Holmgren, Noél
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Norrström, Niclas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Aps, Robert
    University of Tartu, Estonia.
    Kuikka, Sakari
    University of Helsinki, Finland.
    A Concept of Bayesian Regulation in Fisheries Management2014Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 9, nr 11, artikel-id e111614Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stochastic variability of biological processes and uncertainty of stock properties compel fisheries managers to look for tools to improve control over the stock. Inspired by animals exploiting hidden prey, we have taken a biomimetic approach combining catch and effort in a concept of Bayesian regulation (BR). The BR provides a real-time Bayesian stock estimate, and can operate without separate stock assessment. We compared the performance of BR with catch-only regulation (CR), alternatively operating with N-target (the stock size giving maximum sustainable yield, MSY) and F-target (the fishing mortality giving MSY) on a stock model of Baltic Sea herring. N-targeted BR gave 3% higher yields than F-targeted BR and CR, and 7% higher yields than N-targeted CR. The BRs reduced coefficient of variance (CV) in fishing mortality compared to CR by 99.6% (from 25.2 to 0.1) when operated with F-target, and by about 80% (from 158.4 to 68.4/70.1 depending on how the prior is set) in stock size when operated with N-target. Even though F-targeted fishery reduced CV in pre-harvest stock size by 19–22%, it increased the dominant period length of population fluctuations from 20 to 60–80 years. In contrast, N-targeted BR made the periodic variation more similar to white noise. We discuss the conditions when BRs can be suitable tools to achieve sustainable yields while minimizing undesirable fluctuations in stock size or fishing effort.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Howell, Daniel
    et al.
    Institute of Marine Research, Nordnes, Norway.
    Kempf, Alexander
    Thuenen Institute of Sea Fisheries, Hamburg, Germany.
    Bauer, Barbara
    Baltic Sea Centre, Stockholm, Sweden.
    Belgrano, Andrea
    Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources, Institute of Marine Research, Lysekil, Sweden.
    Thorpe, Robert
    Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science (CEFAS), Suffolk, United Kingdom.
    Vinther, Morten
    DTU-Aqua, Charlottenlund, Denmark.
    Bartolino, Valerio
    Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources, Lysekil, Sweden.
    Pope, John
    NRC (Europe) Ltd.
    Lehuta, Sigrid
    French Institute of Research for the Exploitation of the sea (Ifremer), Nantes, France.
    Gaichas, Sarah
    NOAA Northeast Fisheries Science Center, Woods Hole, USA.
    Lucey, Sean
    Dept. of Commerce/NOAA/NMFS Northeast Fisheries Science Center, Woods Hole, USA.
    Norrström, Niclas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Spence, Michael
    Department of Animal and Plant Sciences, Sheffield, United Kingdom.
    Holmgren, Noél
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Villanueva, Ching
    French Institute of Research for the Exploitation of the Sea (Ifremer), Nantes, France.
    Poos, Jan Jaap
    Wageningen Marine Research, Ijmuiden, the Netherlands.
    Kulatska, Nataliia
    Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources, Institute of Marine Research, Lysekil, Sweden.
    Report of the Working Group on Multispecies Assessment Methods (WGSAM), 10-14 October 2016, Reykjavik, Iceland2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Working Group on Multispecies Assessment Methods (WGSAM) met in Reykjavik, Iceland, 10–14 October 2016. In this tenth report of the pan-regional WGSAM, work focused on four (B, E, F, G) of the multi-annual ToRs.

    Based on their knowledge, participants provided an updated inventory of progress of multispecies models in ICES Ecoregions (ToR A), noting those regions where no information was available. Reporting on ToR A was scarce compared to previous years, partly because recent relevant work was reported against ToR E and G instead.

    A Key Run (ToR B) of the Baltic Sea Ecopath with Ecosim (NS-EwE) model was presented and reviewed in detail by 4 WGSAM experts, and approved by the group following implementation of changes agreed in plenary at the meeting and verified by the 4 experts in January. The Key Run is documented in a detail in Annex 3, with key outputs summarised in Section 3 and data files made available on the WGSAM webpage). WGSAM also conducted an informal review of the LeMans modelling framework for potential application in the Irish Sea, and recommended adjustments to the framework for further review. Because the LeMans framework is a within-model ensemble addressing parameter uncertainty, this review also related to ToR D.

    Multispecies model skill assessment (ToR C) and multi-model ensemble methods (ToR D) were not emphasized this year. However, plans were made to coordinate future work for ToR C, and one ToR D presentation reviewed the utility of a dynamic multimodel ensemble for making inferences about the real world. This method can infer results for individual components of aggregate groups; the ensemble model uses correlations in other ecosystem models to determine what the models that group species would have predicted for individual species. A proof of concept for the North Sea was presented.

    Ecosystem indicator analyses (ToR E) were presented from a wide range of ecosystems. A theoretical analysis comparing results from the Celtic and North Seas with 4 “idealized” fleets was presented to analyse the performance of selected indicators in a multispecies mixed fishery. Four indicators including the Large Fish Indicator (LFI) were examined, and shown to have mixed utility in measuring the impact of different fleet sectors, with the best indicator varying by ecosystem. A multivariate analysis of ecosystem responses to multiple drivers was conducted for four US ecosystems using gradient forest method to identify potential ecosystem thresholds. Other multivariate methods were reviewed that draw on the strengths of multiple indicators for the Northeast US shelf ecosystem. A food web based biodiversity indicator was presented with an application for the Baltic Sea. This could be extended to any ecosystem with an EwE or similar model. A community status indicator relating a species-area relationship to the LFI and mean trophic levels was presented for the Swedish west coast.

    Impacts of apex predators on fisheries (ToR F) were examined with one presentation and a group discussion planning further work. A multipecies production model was parameterized to simulate interactions between three fish guilds, fisheries, and one marine mammal guild, concluding that fish reference points and trajectories change with marine mammal interactions. Fishery management was also important to reduce vessel interactions with and ensure prey supply to marine mammals. 4 | ICES WGSAM REPORT 2016 Exploration of practical advice for fisheries management incorporating multispecies, mixed fishery, and environmental factors (ToR G) was evident across regions. Two approaches for incorporating species, fleet, environmental, and other interactions are in progress in the Northeast US. One presentation outlined the New England approach, and another outlined the Mid-Atlantic approach. In New England, a management strategy evaluation is in progress to evaluate harvest control rules that consider herring's role as forage in the ecosystem. The modelling framework and stakeholder workshops were discussed. In the Baltic, a Nash Equilibrium optimisation approach incorporating environmental factors was presented for the cod-herring-sprat fishery to attempt to identify a solution that would give good yield for all species simultaneously. In the North Sea a theoretical analysis using 4 “idealized” fleets was presented to analyse the potential implications of "Pretty Good Yield" ranges around MSY. The model examined the likelihood of the fishery being precautionary for the different species given the uncertainties involved, and concluded that the upper ends of MSY ranges would not guarantee precautionarity.

  • 35.
    Hupało, Kamil
    et al.
    Aquatische Ökosystemforschung, University Duisburg-Essen, Essen, Germany.
    Majaneva, Markus
    Department of Natural History, NTNU University Museum, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway / Norwegian Institute for Nature Research (NINA), Trondheim, Norway.
    Czachur, Molly Victoria
    Evolutionary Genomics Group, Stellenbosch University, Stellenbosch, South Africa.
    Sire, Lucas
    Institut de Recherche sur la Biologie de l'Insecte, UMR 7261, CNRS Université de Tours, France.
    Marquina, Daniel
    Department of Bioinformatics and Genetics, Swedish Museum of Natural History, Stockholm, Sweden / Department of Zoology, Stockholm University, Sweden.
    Lijtmaer, Darío A.
    Museo Argentino de Ciencias Naturales “Bernardino Rivadavia” (MACN-CONICET), Buenos Aires, Argentina.
    Ivanov, Vladislav
    Department of Ecology and Genetics, University of Oulu, Finland.
    Leidenberger, Sonja
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Čiampor, Fedor, Jr
    Plant Science and Biodiversity Centre, Slovak Academy of Sciences, Bratislava, Slovakia.
    Čiamporová-Zaťovičová, Zuzana
    Plant Science and Biodiversity Centre, Slovak Academy of Sciences, Bratislava, Slovakia.
    Mendes, Izabela S.
    Departamento de Genética, Ecologia e Evolução, Universidade Federal de Minas Gerais, UFMG, Belo Horizonte, Brazil / Conservation Genetics Lab, Programa de Pós-graduação em Biologia de Vertebrados, Pontifícia Universidade Católica de Minas Gerais, PUC Minas, Belo Horizonte, Brazil.
    Desiderato, Andrea
    Departamento de Zoologia, Universidade Federal do Paraná, Curitiba, Brazil / Department of Functional Ecology, Alfred Wegener Institute & Helmholtz Centre for Polar and Marine Research, Bremerhaven, Germany.
    Topstad, Lasse
    Department of Natural History, NTNU University Museum, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway / Tromsø Museum, University of Tromsø – The Arctic University of Norway.
    Meganck, Kenny
    Barcoding Facility for Organisms and Tissues of Policy Concern (BopCo), Royal Museum for Central Africa, Tervuren, Belgium.
    Hariz Z. A., Danial
    Centre for Global Sustainability Studies (CGSS), Hamzah Sendut Library, Universiti Sains Malaysia, Penang, Malaysia.
    Kjærstad, Gaute
    Department of Natural History, NTNU University Museum, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway.
    Lin, Xiao‐Long
    College of Life Sciences, Nankai University, Tianjin, China.
    Price, Benjamin
    Natural History Museum, London, UK.
    Stevens, Mark
    Biological and Earth Sciences, South Australian Museum, Adelaide, Australia / School of Pharmacy and Medical Sciences, University of South Australia, Adelaide, Australia.
    Ekrem, Torbjørn
    Department of Natural History, NTNU University Museum, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway.
    Deiner, Kristy
    Natural History Museum, London, UK / Department of Environmental Systems Science, ETH Zurich, Switzerland.
    An urban Blitz with a twist: rapid biodiversity assessment using aquatic environmental DNA2021Ingår i: Environmental DNA, ISSN 2637-4943, Vol. 3, nr 1, s. 200-213Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As global biodiversity declines, there is an increasing need to create an educated and engaged society. Having people of all ages participate in measuring biodiversity where they live helps to create awareness. Recently, the use of environmental DNA (eDNA) for biodiversity surveys has gained momentum. Here, we explore whether sampling eDNA and sequencing it can be used as a means of rapidly surveying urban biodiversity for educational purposes. We sampled 2 × 1 L of water from each of 15 locations in the city of Trondheim, Norway, including a variety of freshwater, marine, and brackish habitats. DNA was extracted, amplified in triplicate targeting the barcoding fragment of COI gene, and sequenced. The obtained data were analyzed on the novel mBRAVE platform, an online open‐access software and computing resource. The water samples were collected in 2 days by two people, and the laboratory analysis was completed in 5 days by one person. Overall, we detected the presence of 506 BINs identified as belonging to 435 taxa, representing at least 265 putative species. On average, only 5.4% of the taxa were shared among six replicates per site. Based on the observed diversity, three distinct clusters were detected and related to the geographic distribution of sites. There were some taxa shared between the habitats, with a substantial presence of terrestrial biota. Here we propose a new form of BioBlitz, where with noninvasive sampling effort combined with swift processing and straightforward online analyses, hundreds of species can be detected. Thus, using eDNA analysis of water is useful for rapid biodiversity surveys and valuable for educational purposes. We show that rapid eDNA surveys, combined with openly available services and software, can be used as an educational tool to raise awareness about the importance of biodiversity.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Händel, Nike
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Åldersbestämning av björk i södra Sverige: Hur kan ålder hos björk uppskattas med hjälp av omkrets, barksprickedjup, sockelutveckling och epifytflora2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den biologiska mångfalden är starkt hotad av mänsklighetens expandering. Områden som hyser höga naturvärden fragmenteras och inte minst det moderna skogsbruket medför att landskapet blir alltmer homogent och fler arter blir rödlistade. Åldrande och döende träd har blivit en bristvara. Detta påverkar även alla de arter som är helt eller delvis beroende av träden som livsmiljö. Björken, som är Sveriges vanligaste lövträd, har ett stort antal arter knutna till sig. Flera insekter, svampar, mossor, lavar, fåglar och däggdjur är alla i behov av något skede i björkens livscykel. Således är det intressant att bevara de växande och åldrande björkarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur ålder hos björk kan uppskattas med hjälp av omkrets, barksprickedjup, sockelutveckling och epifytflora. Björkar från fyra platser i Skaraborg åldersbestämdes med hjälp av tillväxtborrning och övriga parametrar mättes och bedömdes. Resultatet i denna studie visar att en enskild parameter har svårt att ensam prediktera ålder på björkar i södra Sverige. Parametrarna omkrets och barksprickedjup kan dock var för sig uppvisa ett visst samband på björkens ålder medan sockelutveckling eller epifytflora ej kan det. Multipel regressionsanalyser visar att parametrarna omkrets, barksprickedjup och sockelutveckling kan förklara björkens ålder i högre utsträckning. Studien visar även vikten av att finna fler parametrar som kan vara värdefulla i prediktionen för ålder på björk då åldersbedömning genom tillväxtborrning av björkar har visat sig vara svårt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Höglind, Linnéa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    Grönfläckig padda - Tillväxt och metamorfos hos yngel2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete testades en hypotes som säger att yngel av grönfläckig padda (Bufo viridis) kan tänkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hämma andra yngels tillväxt. Hypotesen grundades på en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie på yngel av agapadda (Rhinella marina) där de upptäckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hämmar tillväxten. Idén om att använda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel från flera honor kom av att det finns något som kallas för ”kin recognition”, vilket i försök visat att det finns arter som med hjälp av feromoner kan känna igen nära besläktade individer (Devall et al. 1986).Genom att jämföra två grupper med yngel där ena gruppen levde tillsammans med enbart sina syskon och den andra gruppen levde tillsammans med yngel från alla honor i försöket, kunde vi jämföra tillväxt i längd samt i vikt grupperna emellan. Efter tio veckor gjordes statistiska analyser på resultatet. Innan ynglen metamorferat mättes ynglens längd och efter metamorfosen vägdes i stället ynglen. Resultatet visade på att det fanns skillnader i längd men inte några säkerställda skillnader i vikt mellan grupperna. Att gruppen med enbart syskon visade på bättre tillväxt i längd skulle kunna bero på att de har råd att lägga energi på att bli längre och därmed har fördel inför metamorfosen. Blandgruppen där emot kanske lägger mer energi på att tillväxa i vikt och därmed har en fördel inför metamorfosen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Grönfläckig padda
  • 38.
    Iinatti, Sara
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap.
    En modell som förutsäger naturlig skogstyp utifrån geografik information2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats.

    Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog.

    Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län. En additiv Generalized linear model (GZLM) har använts, och prediktionen baseras på jordmån, berggrund, höjddata och grundvattendata.

    Resultatet av första testet, baserat på de träningspunkter som utgjorde grunden för modellen, och av valideringen med nya, oberoende punkter från andra skogsområden, skiljer sig åt. Det första testet indikerar att prediktionen fungerar väl för flera av skogstyperna, medan valideringen ger motsatt bild och visar att prediktionen i praktiken inte fungerar.

    Om modellen vidareutvecklas och kan fungera skulle den kunna underlätta och effektivisera skötsel av skog, t.ex. vid kontinuerligt skogsbruk anpassat efter naturlig skogstyp. Fältarbetet skulle kunna koncentreras till områden som predikterats till lämplig skogstyp. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En modell som förutsäger naturlig skogstyp utifrån geografisk information
  • 39.
    Jacob, Ute
    et al.
    Institute for Hydrobiology and Fisheries Science, University of Hamburg, Hamburg, Germany.
    Jonsson, Tomas
    Population Ecology Unit, Institute for Ecology, Uppsala, Sweden.
    Berg, Sofia
    EnviroPlanning AB, Göteborg, Sweden.
    Brey, Thomas
    Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research, Bremerhaven, Germany.
    Eklöf, Anna
    Department of Physics, Chemistry and Biology (IFM), Linköping University, Linköping, Sweden.
    Mintenbeck, Katja
    Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research, Bremerhaven, Germany.
    Möllmann, Christian
    Institute for Hydrobiology and Fisheries Science, University of Hamburg, Hamburg, Germany.
    Morissette, Lyne
    M-Expertise Marine, Sainte-Luce, Canada.
    Rau, Andrea
    Johann Heinrich von Thünen Institute for Baltic Sea Fisheries, Rostock, Germany.
    Petchey, Owen
    Institute of Evolutionary Biology and Environmental Studies, University of Zurich, Zurich, Switzerland.
    Valuing biodiversity and ecosystem services in a complex marine ecosystem2015Ingår i: Aquatic Functional Biodiversity: An Ecological and Evolutionary Perspective / [ed] Andrea Belgrano, Guy Woodward, Ute Jacob, London: Academic Press, 2015, s. 189-207Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 40.
    Jacob, Ute
    et al.
    University of Hamburg, Inst Hydrobiol & Fisheries Sci, Hamburg, Germany.
    Thierry, Aaron
    University of Sheffield, Dept Anim & Plant Sci, Western Bank, Sheffield S10 2TN, S Yorkshire, England / Microsoft Res, Cambridge, England.
    Brose, Ulrich
    Georg-August University Göttingen JF Blumenbach Inst Zool & Anthropol, Syst Conservat Biol Grp, Göttingen, Germany.
    Arntz, Wofe E.
    Alfred Wegener Inst Polar & Marine Res, Bremerhaven, Germany.
    Berg, Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Brey, Thomas
    Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research.
    Fetzer, Ingo
    UFZ Helmholtz Ctr Environm Res, Dept Environm Microbiol, Leipzig, Germany.
    Jonsson, Tomas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Mintenbeck, Katja
    Alfred Wegener Inst Polar & Marine Res, Bremerhaven, Germany.
    Möllmann, Christian
    Univ Hamburg, Inst Hydrobiol & Fisheries Sci, Hamburg, Germany.
    Petchey, Owen
    Univ Zurich, Inst Evolutionary Biol & Environm Studies, Zurich, Switzerland.
    Riede, Jens O.
    Univ Gottingen, JF Blumenbach Inst Zool & Anthropol, Syst Conservat Biol Grp, Gottingen, Germany.
    Dunne, Jennifer A.
    Santa Fe Inst, Santa Fe, NM 87501 USA / Pacific Ecoinformat & Computat Ecol Lab, Berkeley, CA USA.
    The Role of Body Size in Complex Food Webs: A Cold Case2011Ingår i: Advances in Ecological Research, ISSN 0065-2504, E-ISSN 2163-582X, Vol. 45, s. 181-223Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Human-induced habitat destruction, overexploitation, introduction of alien species and climate change are causing species to go extinct at unprecedented rates, from local to global scales. There are growing concerns that these kinds of disturbances alter important functions of ecosystems. Our current understanding is that key parameters of a community (e.g. its functional diversity, species composition, and presence/absence of vulnerable species) reflect an ecological network’s ability to resist or rebound from change in response to pressures and disturbances, such as species loss. If the food web structure is relatively simple, we can analyse the roles of different species interactions in determining how environmental impacts translate into species loss. However, when ecosystems harbour species-rich communities, as is the case in most natural systems, then the complex network of ecological interactions makes it a far more challenging task to perceive how species’ functional roles influence the consequences of species loss. One approach to deal with such complexity is to focus on the functional traits of species in order to identify their respective roles: for instance, large species seem to be more susceptible to extinction than smaller species. Here, we introduce and analyse the marine food web from the high Antarctic Weddell Sea Shelf to illustrate the role of species traits in relation to network robustness of this complex food web. Our approach was threefold: firstly, we applied a new classification system to all species, grouping them by traits other than body size; secondly, we tested the relationship between body size and food web parameters within and across these groups and finally, we calculated food web robustness. We addressed questions regarding (i) patterns of species functional/trophic roles, (ii) relationships between species functional roles and body size and (iii) the role of species body size in terms of network robustness. Our results show that when analyzing relationships between trophic structure, body size and network structure, the diversity of predatory species types needs to be considered in future studies.

  • 41.
    Johansson, Hanna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Inplantering av fisk och dess påverkan på biologisk mångfald i Hökensåsområdet: En jämförelse av invertebratfauna mellan sjöar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fiskodling har visat sig påverka den biologiska mångfalden negativt, bl. a genom ökad näringsbelastning och ändrad genetisk uppsättning genom att man avlat den odlade fisken på andra egenskaper än vad som är fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan inplanterad fisk har på invertebratfaunan och därigenom den biologiska mångfalden. Studien är utförd på Hökensåsområdet i Västra Götalands län där det finns ett 20-tal sjöar som ingår i en sportfiskeverksamhet. I studien ingår sju stycken sjöar; fyra som årligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade. Genom bottenfaunaprov har invertebratfauna samlats in, artbestämts, räknats och mätts. Ingen signifikant skillnad har kunnat påvisas mellan sjögrupperna med hänsyn till diversitetsindex, antal taxa eller storlek på taxa. Inte heller har jag kunnat påvisa signifikant korrelation mellan mängd inplanterad fisk/år- och (a) diversitetsindex, (b) antal taxa. En eventuell faktor som kan ha påverkat resultatet är det statistiskt sett låga antalet sjöar, sjöarnas varienarande egenskaper och miljö samt att den optimala tidpunkten för insamling av bottenfauna är senare på året än när studien genomfördes. Stark korrelation mellan antal taxa och graden av försurning kunde påvisas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Inplantering av fisk och dess påverkan på biologisk mångfald i Hökensåsområdet
  • 42.
    Jonsson, Annie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Robustness of life histories to environmental variability in complex versus simple life cycles2021Ingår i: Theoretical Ecology, ISSN 1874-1738, E-ISSN 1874-1746, Vol. 14, nr 2, s. 335-344Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Most animal species have a complex life cycle (CLC) with metamorphosis. It is thus of interest to examine possible benefits of such life histories. The prevailing view is that CLC represents an adaptation for genetic decoupling of juvenile and adult traits, thereby allowing life stages to respond independently to different selective forces. Here I propose an additional potential advantage of CLCs that is, decreased variance in population growth rate due to habitat separation of life stages. Habitat separation of pre- and post-metamorphic stages means that the stages will experience different regimes of environmental variability. This is in contrast to species with simple life cycles (SLC) whose life stages often occupy one and the same habitat. The correlation in the fluctuations of the vital rates of life stages is therefore likely to be weaker in complex than in simple life cycles. By a theoretical framework using an analytical approach, I have (1) derived the relative advantage, in terms of long-run growth rate, of CLC over SLC phenotypes for a broad spectrum of life histories, and (2) explored which life histories that benefit most by a CLC, that is avoid correlation in vital rates between life stages. The direction and magnitude of gain depended on life history type and fluctuating vital rate. One implication of our study is that species with CLCs should, on average, be more robust to increased environmental variability caused by global warming than species with SLCs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Jonsson, Annie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Berg, Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Analys av infrastruktur för biologisk mångfald i Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle: ett planeringsunderlag för bevarande av biologisk mångfald och prioritering utifrån ett landskapsperspektiv2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar och redovisar ett kunskapsunderlag som tagits fram för arbete med blå och grön infrastruktur i Mariestad, Götene och Lidköping kommun. Utifrån underlaget kan kommunerna prioritera markanvändning så att man bibehåller och utvecklar en grön infrastruktur som bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt växt-och djurliv1. Andra miljökvalitetsmål som också berörs är Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö.

    Kunskapsunderlaget har tagits fram med en ny metod som utvecklats parallellt under projektets gång. Metoden som använts är Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). En indikator som uppskattar ett biotoplandskaps förmåga att hålla biologisk mångfald. Metodutveckling har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag och framtagning av det specifika underlaget och analyserna i rapporten har finansierats av ett LONA projekt.

    BBCI bygger på ekologisk kunskap om hur landskapets struktur påverkar arters överlevnadoch biologisk mångfald. Med hjälp av indikatorn kan man undersöka om i) landskapet som helhet är hållbart ur ett biologisk mångfaldsperspektiv, ii) hur många och vilka patcher som inte är hållbara i sig själva och iii) hur känsligt landskapets biologiskamångfald är för påverkan på specifika patcher.

    Sammantaget har BBCI beräknats för fem biotoplandskap, som valts i dialog med de tre kommunerna. De analyserade biotoperna är gräsmark, äldre barrskog, ädellövskog, våtmarker samt fågelskär. Som underlag och indata till biotoplandskapens struktur användes marktäckedata från fler olika databaser. I rapporten redovisas biotoplandskapens långsiktiga hållbarhet för biologisk mångfald och känslighet för tidsperspektivet 100 år. BBCI analyser presenteras dels i ett regionalt perspektiv och dels i ett kommunalt perspektiv.

    1 Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska nås. Det finns 16 miljökvalitetsmål som alla berör viktiga miljöområden. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet utgör grunden för den nationella miljöpolitiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Jonsson, Annie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi. Institutionen för Biovetenskap, Högskolan i Skövde.
    Berg, Sofia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Quttineh, Nils-Hassan
    Matematiska institutionen vid Linköpings Universitet.
    Leidenberger, Sonja
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Jonsson, Tomas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningsmiljön Systembiologi.
    Landskapets förmåga att hålla biologisk mångfald: – en indikator för biologisk mångfald och ett planeringsverktyg för prioritering av markanvändning2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver ett nytt verktyg framtaget för att underlätta planering av grön infrastruktur på landskapsnivå och ger via fallstudier exempel på hur verktyget kan användas. Projektet har utförts i ett samarbete med expertis inom teoretisk ekologi, ekologi, biodiversitetsinformatik och tillämpad matematik.

    Forskningsprojektet har utvecklat en modell för att uppskatta ett landskaps för-måga att hålla biologisk mångfald i dess olika biotoper (Biotope Biodiversity Capacity Indicator, BBCI). Ett teoretiskt ramverk baserat på ekologisk kunskap har tagits fram som grund för modellen.

    Syftet med BBCI är att modellen ska kunna användas som ett planeringsverktyg för att:

    • stärka biologisk mångfald i ett landskap,
    • förbättra förutsättningarna för arter att använda hela landskapet och
    • skapa bättre förutsättningar för hänsyn till biologisk mångfald i samband med samhällsutveckling.

    För att testa och beskriva verktygets användbarhet har fyra fallstudier genomförts med olika fokus:

    1. Analys av fragmenteringen i ett barrskogslandskap som sköts med särskild naturhänsyn i Västernorrlands län.
    2. Analys av barrskogsvärdekärnors kapacitet för biologisk mångfald inom Västra Götalands län som synliggör vikten av kommunöverskridande samverkan.
    3. Analys av potentiella målkonflikter mellan två biotoper, ädellövskog och öppen mark med skyddsvärda träd i Valle.
    4. Analys av kapacitet för biologisk mångfald hos äldre ädellövträd i ett landskap mixat med urbana miljöer och landsbygd, Mjölby kommun.

    Parallellt med utvcklingen av BBCI har en tät dialog och samverkan skett med olika intressenter och slutanvändare. Den breda dialogen har medfört ett effektivt kun-skapsutbyte mellan olika parter.

    Rapporten avslutas med att beskriva utmaningar och verktygets utvecklings-potential både avseende pedagogik och teknik men även hur modellen kan byggas på och utvecklas med ytterligare funktioner för en breddad tillämpning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Jonsson, Annie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Bertilsson, Ann
    Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB.
    Ökad biologisk mångfald och renare vatten med livskraftiga stormusselbestånd i Göta älvs vattensystem: Dagens situation och åtgärder för att minska vattenkraftens negativa påverkan2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Göta älv är Sveriges största vattendrag. Älven används av många olika intressen. Människan utnyttjande av älven påverkar dock vattenekosystemen negativt. Sötvattenslevande stormusslor har drabbats hårt av människans exploatering av vattendrag och mark kring vattendrag. De är betydelsefulla organismer som tillhandahåller flera ekosystemtjänster.

    Projektets första mål har varit att samla in kunskap om alla de stora sötvattensmusselarternas förekomster i Göta älvs vattensystem (biflöden) från Vänern till havet. Det finns stora kunskapsluckor över musslornas förekomster i Sverige, särskilt de mer vanligt förekommande arterna. Projektets andra mål har varit att samla in miljödata och analysera vilka eventuella miljöproblem som påverkar musselförekomsterna i de olika delarna av vattensystemet. Utifrån resultaten har vi diskuterat olika åtgärder och prioriteringar i generella drag och även kort för respektive biflödessystem.

    Resultatet visar att musselförekomsterna är få och svaga. Musslor har påträffats i knappt en tredjedel av de undersökta 201 lokalerna. Musslor har bara påträffats i 10 av de 25 undersökta biflödessystemen. Positivt är dock att fynd har gjorts av alla de fem arterna allmän dammussla, större dammussla, flat dammussla, spetsig målarmussla och flodpärlmussla. Föryngring har också förekommit någonstans i systemet av dessa arter. Alltså har vi möjlighet att handla!

    Projektet har finasierats av Naturskyddsföreningen och Göta älvs vattenvårdsförbund.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Musslor i Göta älv
  • 46.
    Jonsson, Annie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Bertilsson, Ann
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Rydgård, Mats
    Water Protection Department, County Administrative Board of Västra Götaland, Mariestad, Sweden.
    Spatial distribution and age structure of the freshwater unionid mussels Anodonta anatina and Unio tumidus: Implications for environmental monitoring2013Ingår i: Hydrobiologia, ISSN 0018-8158, E-ISSN 1573-5117, Vol. 711, nr 1, s. 61-70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Surveys of unionid populations have been incorporated into the Swedish national environmental monitoring program. Nevertheless there is still lack of knowledge of important aspects of the biology of many unionid species. There may also be differences between species. This work compares the spatial distribution of two unionid species, Anodonta anatina and Unio tumidus, at four sites in Sweden. Samples were taken at transects along the shoreline at different water depths on the surface bed and in the sediments. Individual mussel ages were determined. Our results indicated that younger mussel individuals do not show differences in horizontal spatial distribution compared to older mussel individuals. However, they showed a preference to be burrowed in the sediment compared to older individuals that were predominantly found at the sediment surface. We also found a large difference in burrowing frequency between species with a higher frequency of burrowed adult individuals of A. anatina than U. tumidus. This result may be due to the timing of our field survey that coincided with the period of glochidia release for U. tumidus. We can conclude that a monitoring program for freshwater mussel populations needs to be carefully planned in time. © 2013 Springer Science+Business Media Dordrecht.

  • 47.
    Jonsson, Annie
    et al.
    The Rockefeller University, New York, U.S.A.
    Ebenman, Bo
    Department of Biology, IFM Linköping University, Sweden.
    Are Certain Life Histories Particularly Prone to Local Extinction?2001Ingår i: Journal of Theoretical Biology, ISSN 0022-5193, E-ISSN 1095-8541, Vol. 209, nr 4, s. 455-463Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using stochastic simulations and elasticity analysis, we show that there are inherent di!erencesin the risk of extinction between life histories with di!erent demographies. Which life history isthe most vulnerable depends on which vital rate varies. When juvenile survival variessemelparous organisms with delayed reproduction are the most vulnerable ones, while avarying developmental rate puts a greater threat to semelparous organisms with rapiddevelopment. Iteroparous organisms are the most vulnerable ones when adult survival varies.Generally, we do not expect to observe organisms in nature having variation in vital rates thatproduce a high risk of extinction. Given the results here we therefore predict that iteroparousorganisms should show low variation in adult survival. Moreover, we predict that semelparousorganisms should show low variation in juvenile survival and low variation in developmentalrate. The e!ect of temporal correlation on extinction risk is most pronounced in organismswith semelparous life histories.

  • 48.
    Jonsson, Annie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Jonsson, Tomas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Toräng, Per
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Utvärdering av Hornborgasjöns restaurering: måluppfyllelse och effekter på biologisk mångfald med fokus på vegetation och fågelfauna2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hornborgasjön räknas idag som en av Sveriges rikaste fågelsjöar och är internationellt utpekad som en av Sveriges värdefullaste våtmarker. Sjön har stor betydelse som både rast- och häckplats för en mängd fågelarter. Området är också av stort intresse för friluftslivet och som ett levande kulturlandskap. Under de senaste 150 åren har Hornborgasjön genomgått stora förändringar. En serie av sjösänkningar under 1800 och 1900-talen ledde till kraftig igenväxning och följdes av ett storskaligt restaureringsprojekt i senare tid. Syftet med Hornborgasjöns restaurering var att säkerställa Hornborgasjöns framtid som fågelsjö. Restaureringen är ett av Sveriges största naturvårdsprojekt. I denna rapport har vi utvärderat hur Hornborgasjöns restaurering påverkat vegetation och fågelfauna. Syftet var att analysera om och till vilken grad de biologiska målen med restaureringen uppnåtts.För att utvärdera måluppfyllelsen har vi i första hand jämfört olika naturtypers utbredning mellan åren 1905 och 2010 samt förändringar i fågelfaunan under flera tidsperioder. Analyser av vegetationskartor visar att vass- och buskområden kraftigt reducerats och att en stor öppen vattenspegel och omgivande mader återskapats. Våtmarksfåglarnas numerär har generellt sett återhämtat sig från igenväxningsperioden och är för vissa arter till och med större än vid förra sekelskiftet. För vissa naturtyper och fågelarter, som till exempel vassområden och häckande vadare, är dagens situation dock inte i linje med målen. Det står ändå klart att det övergripande målet och många av de mer specifika delmålen har uppfyllts så att Hornborgasjön idag är en levande våtmark med stort antal häckande och rastande fågelarter.I analyser av fågeldata från senare tid finns indikationer på negativa trender som man behöver vara observant på för att för framtiden säkra en biologiskt rik Hornborgasjö. En utmaning för denna utvärdering har dock varit bristen på högkvalitativa och jämförbara data att basera analyserna på. Vi belyser därför vikten av att ha ett fungerande övervakningssystem som kontinuerligt följer upp statusen i ekosystemet.

  • 49.
    Jonsson, Annie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi.
    Wennergren, Uno
    Linköping University, Linköpings Universitet.
    Approximations of population growth in a noisy environment: on the dichotomy of non-age and age structure2019Ingår i: Theoretical Ecology, ISSN 1874-1738, E-ISSN 1874-1746, Vol. 12, nr 1, s. 99-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Jonsson, Tomas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi. Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Conditions for Eltonian Pyramids in Lotka-Volterra Food Chains2017Ingår i: Scientific Reports, E-ISSN 2045-2322, Vol. 7, artikel-id 10912Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In ecological communities consumers (excluding parasites and parasitoids) are in general larger and less numerous than their resource. This results in a well-known observation known as 'Eltonian pyramids' or the ` pyramid of numbers', and metabolic arguments suggest that this pattern is independent of the number of trophic levels in a system. At the same time, Lotka-Volterra (LV) consumer-resource models are a frequently used tool to study many questions in community ecology, but their capacity to produce Eltonian pyramids has not been formally analysed. Here, I address this knowledge gap by investigating if and when LV food chain models give rise to Eltonian pyramids. I show that Eltonian pyramids are difficult to reproduce without density-dependent mortality in the consumers, unless biologically plausible relationships between mortality rate and interaction strength are taken into account.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
123 1 - 50 av 144
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • apa-cv
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf