Högskolan i Skövde

Problembakgrund: Att vara revisor handlar inte enbart om att granska företags räkenskaper, utan också om att själv bli granskad. Den internationella ekonomiska kraschen i början av 2000-talet har skapat en helt ny och hårdare verklighet för professionen, med ökad risk för stämningar och skadestånd. Att bedöma rimligheten i företagsledningens antagande om verksamhetens fortsatta drift och eventuellt uttala tvivel om detta i revisionsberättelsen betraktas som en av revisorns svåraste uppgifter. Här kan i princip två möjliga fel inträffa; antingen går det reviderade företaget i konkurs under det närmaste året utan att revisorn har anmärkt på den fortsatta driften (typfel II), eller så utfärdar hen en varning utan att företaget hamnar på obestånd (typfel I). Båda fallen leder ofta till kritik mot revisorn, vilket kan leda till stämningar och hissnande skadeståndsanspråk från missnöjda klienter eller intressenter. Som utomstående framstår detta som ett problem och leder till följande forskningsfråga: Hur tänker revisorn etiskt kring utlåtande om det reviderade företagets fortsatta drift och den ständigt föreliggande skadeståndsrisken?

Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån ett etiskt perspektiv beskriva, analysera och skapa en djupare förståelse för revisorns förhållningssätt till utlåtande om det reviderade företagets fortsatta drift och den ständigt föreliggande skadeståndsrisken.

Metod: För att kunna uppfylla syftet och få den djupare förståelsen har en kvalitativ metod antagits. Ansatsen är abduktiv och empirin är insamlad genom djupintervjuer med fyra auktoriserade revisorer, på lika många byråer och städer i Västra Götalands län. Två av dessa kommer från stora byråer (i denna uppsats definierade som de sju största i Sverige, Big 7) och två från mindre byråer (icke Big 7).

Slutsats: Revisorns förhållningssätt till skadeståndsrisken vid utlåtande om det reviderade företagets fortsatta drift framstår i föreliggande studie som avslappnat. Även om stämningsrisken finns med i bakhuvudet under revisionsprocessen, så ses den inte som något stort problem och är därför inget som bekymrar majoriteten av informanterna. Detta kan härledas till ett flertal faktorer, bland annat en allmänt låg skadeståndsrisk i landet och det faktum att ingen av revisorerna någonsin har blivit stämd. I ett gränsfall tenderar revisorn därför, i sann utilitaristisk anda, att bedöma skadeståndsrisken som minimal i jämförelse med den skada som varningen kan orsaka klienten. Den självuppfyllande profetian, det vill säga att revisorns varning i sig kan skapa negativa marknadsreaktioner och skada klienten, är en annan framträdande faktor i sammanhanget. Samtliga informanter har respekt för denna effekt, vilket kan förklara deras sparsamma varningsbenägenhet. Klientens egenskaper (bra eller dåliga) spelar också in och kan bli avgörande vid ett utlåtande. Detta tyder på ett dygdetiskt beteende och är vägledande i den utilitaristiska tankeprocessen. Utöver detta görs också rigorösa riskanalyser av nya klienter, och alla informanters byråer har interna eller externa riktlinjer som stöd vid eventuella stämningar. När det gäller det förstnämnda visar studien på att klientens egenskaper kan spela in. Om dessa anses vara negativa eller onormala, nekas klienten, vilket tyder på ett dygdetiskt beteende.

Background: To be an auditor isn´t all about auditing a company´s financial reports, it´s also about being the auditee. The international financial crash in the beginning of this century has created a new and tougher reality for the profession, with an increased litigation risk. To issue or not to issue a going concern opinion is considered to be one of the hardest decisions an auditor has to face. In these situations there are two types of error that can occur: either the auditor doesn´t issue a going concern warning but the company goes bankrupt within a year (type II error), or the auditor issues a going concern warning but the company lives on (type I error). In both cases criticism will come, and the auditor may face huge claims from unsatisfied clients or its stakeholders. From an outsider view this seems problematic, which leads to the following research question: What are the auditor´s ethical thoughts on going concern opinions and the ever-present litigation risk?

Purpose: The purpose of this paper is that from an ethical perspective describe, analyze and give a deeper understanding of the auditor´s attitude toward going concern opinions and the ever-present litigation risk.

Method: To be able to fulfill the purpose of the paper and to achieve this deeper understanding, a qualitative method with an abductive approach has been adopted. Interviews have been made with four qualified auditors, on different firms, in different towns in Västra Götalands län (Sweden). Two of these are members of the Big 7 (the seven largest firms in the country) and two belongs to smaller firms.

Conclusion: The auditor´s attitude toward the litigation risk in the going concern process seems to be relaxed. Although the risk of litigation is an ever-present concern in the back of the auditor´s mind during the auditing process, the majority of the respondents do not see this as a major problem. The reason for this can be related to a generally low litigation risk in Sweden and the fact that none of the auditors in this study has been a victim of a lawsuit. Therefore, in a borderline case and in a true utilitaristic spirit, the auditor tends to see the litigation risk as minimal compared to the damage that a going concern warning can cause the client. The self-fulfilling prophecy, where a warning from the auditor has the potential to provoke a negative market reaction and thereby damage the client, is also a contributing factor. All the respondents consider and respect this effect, which could explain their rather low rate of going concern warnings. The clients characteristics (good or bad) is another important factor that can be crucial when it comes to issuing a warning or not. This indicates a virtue ethics behavior and guides the auditor in the utilitaristic thinking process. Besides this, rigorous risk analysis of a potential client and the people behind it are being made before it will be accepted, and for the auditor there are also internal and external guidelines to follow in a potential lawsuit situation. In the former, this study shows that the characteristics of the client can play an essential part. If these are considered to be negative or “abnormal”, the client will be denied, which is an indication of a virtue ethics behavior.