Högskolan i Skövde

Oljeindustrin är idag en av de mest kontroversiella branscherna eftersom den förstör både närmiljöer och stora ekosystem. Samtidigt är det också en av de viktigaste branscherna för att världsekonomin ska fungera. Företagen använder sig av hållbarhetsrapporter för att visa intressenter vad de gör för att hjälpa miljö och samhälle. Världsdelen Afrika är väldigt rik på naturresursen olja. Flera av de oljeexporterande länderna har drabbats resursförbannelsen vilket betyder att länderna inte har lyckats använda denna resurs för att utveckla samhällen och få en bättre levnadsstandard. Under lång tid har multinationella oljeföretag gjort stora vinster i Afrika. Företagen måste kompensera befolkningen för den utvinning och de skador som sker på miljö och samhällen.

Syftet med uppsatsen är att se vilka skillnader och likheter det finns i multinationella oljeföretags hållbarhetsrapportering i Afrika. För att kunna besvara detta syfte har följande forskningsfrågor ställts: Vilka frågor fokuserar multinationella oljeföretag i Afrika på? Vilka skillnader kan vi identifiera? och Vilka likheter kan vi identifiera?

Med hjälp av kvalitativ dataanalys har vi kunnat besvara syftet. Denna metod har hjälpt oss att se vad multinationella oljeföretag fokuserar på i sin hållbarhetsrapportering. Detta ger oss en förståelse för vad som är viktigt för intressenter på kontinenten. I den teoretiska referensramen har teorier kring CSR använts. Intressentteori har lyfts in för att kunna se samspelet mellan företagen och dess intressenter. Legitimitetsteorin används för att visa på vilka indikatorer företagen lyfter in för att skapa legitimitet.

I empiridelen redovisas studiens resultat med hjälp av diagram för att lättare kunna se de skillnader och likheter som förekommer bland de 9 företag i studien. Detta resultat analyserades sedan för att kunna komma fram till en slutsats. I vår studie har vi kommit fram till att företagen engagerar sig mycket i lokala samhällen. Likheter sågs i investeringar i infrastruktur och sysselsättning till lokalbefolkning som är högt prioriterade bland afrikanska samhällen. Skillnader sågs framförallt i kategorin mänskliga rättigheter, flera företag valde att inte informera kring detta. Indikatorn kommunikation med ursprungsbefolkning var sällsynt, detta gjorde endast 3 företag och det var kommunikation med den nigerianska ursprungsbefolkningen.

The oil industry is one of the most controversial industries because it is destroying both immediate environments and large ecosystems. At the same time it is also one of the key industries for the world economy. The companies use sustainability reports to show stakeholders what they are doing to help the environment and society. The African continent is very rich in the natural resource of oil. Many of the oil-exporting countries have been affected by the “resource curse” which means that the countries have not managed to use this resource to develop communities and a better standard of living. For a long time multinational oil companies have made great gains in Africa. Companies must compensate the population for the extraction and the damage done to the environment and communities.

The purpose of this paper is to see what differences and similarities there are in the multinational oil companies’ sustainability reporting in Africa. In order to answer this purpose, the following research questions were asked: what questions do multinational oil companies in Africa focus on? What differences can we identify? And what similarities can we identify?

Using qualitative data analysis we have been able to answer the purpose. This approach has helped us to see what the multinational oil companies focus on in its sustainability reporting. This gives us an understanding of what is important for stakeholders on the continent. In the theoretical framework have theories about CSR been used. Stakeholder Theory has been lifted in to see the interaction between companies and their stakeholders. Legitimacy theory is used to show which indicators companies focus on to create legitimacy.

In the empirical part the study's results are presented by using charts to make it easier to see the differences and similarities that exist among the nine companies that were included in the study. The results were then analysed in order to reach a conclusion. In our study, we concluded that the companies where much involved in local communities. Similarities were seen in investment in infrastructure and jobs to the local population is a high priority among African communities. Differences were seen mainly in the category of human rights, several companies chose not to inform about this. The indicator communication with indigenous people was rare, only 3 companies did this and it was with the Nigerian indigenous people.