Högskolan i Skövde

Sammanfattning

Bakgrund: Det finns ett stort behov av effektivisering inom kommunal äldreomsorg för att motverka en eventuell framtida skatteökning. Detta behov har uppkommit dels på grund av en förändrad demografi, med ökat antal äldre, men också de svårigheter som finns i att effektivisera tjänster som utgörs av personlig arbetskraft. En effektivisering av kommunala välfärdstjänster får inte medföra någon negativ inverkan på tjänsternas utförande i form av kvalitet. Kraven på tjänsternas utförande och kvalitet tenderar dock att öka i samband med en högre välfärd och bättre levnadsstandard. Genom uppmärksammande av kommunala intressenters olika behov och önskemål är det viktigt att en effektivisering sker både produktivt och ändamålsenligt för att förhindra en skatteökning eller försämrad kvalitet. Det resursbaserade perspektivet, resource-based view (RBV), kan ses som ett effektivitetsorienterat analysverktyg, vilket framförallt nyttjats inom kommersiella företag. RBV fokuserar på organisationens interna resurser och hur dessa kan stärkas, vilket således kan medföra en positiv inverkan på både produktiviteten och kvaliteten. Det finns dock en viss mätningsproblematik inom RBV eftersom de interna resurser som synsättet belyser framförallt är av immateriell karaktär.  

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida RBV kan utgöra ett lämpligt verktyg vid effektivisering av kommunala välfärdstjänster och på så vis skapa en ökad förståelse om interna resurser och hur dessa kan stärkas. Då RBV fundamentalt utgår från kommersiella företag är uppsatsens syfte dessutom att belysa de faktorer som gör synsättet applicerbart även på offentlig sektor.

Metod: Materialet till den empiriska studien samlades in genom triangulering. En förstudie genomfördes för att få underlag till det urval som sedan resulterade i att två äldreboenden valdes ut för att studeras mer ingående. På de två utvalda äldreboendena genomfördes sedan totalt sex stycken kvalitativa intervjuer, varav två med enhetschefer och fyra med medarbetare. Intervjuerna genomfördes med stöd av en temamall vilket medförde en diskussion kring uppsatsens ämnesområden. Med hjälp av intervjuerna identifierades interna resurser som var relaterade till verksamhetens mål och förväntningar från organisationens intressenter. Som komplement till uppsatsens studie har boendenas balanserade styrkort nyttjats.

Slutsats: Uppsatsen har belyst de mest betydande skillnaderna vid applicering av RBV på offentlig sektor gentemot kommersiella företag. Interna resurser som arbetssätt, ekonomisk kompetens, tyst kunskap, förmågan att interagera med andra organisationer, förmågan att tillvarata personalens kompetens samt förmågan att skapa en bra dialog mellan personal, brukare och dennes anhöriga har identifierats. Utöver dessa immateriella resurser har den materiella resurs som utgörs av fastigheternas utformning lyfts fram då det är en resurs som visat sig ha stor betydelse för enheternas dagliga verksamhet. Uppsatsen har även synliggjort hur resurser och förmågor kan skapas och stärkas genom interaktion med andra organisationer. Genom att belysa RBVs applicerbarhet på offentlig sektor, olika resurser och hur dessa kan stärkas har uppsatsen uppnått sitt syfte.