Högskolan i Skövde

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har ökat under de senaste årtiondena. Forskning visar att hög utbildning, god social position, trygg ekonomi och goda levnadsvanor ökar chansen för god hälsa. Även fritiden har betydelse. KASAM innebär att se individen som helhet och fokuserar på faktorer som främjar hälsa och förmågan att bemästra ohälsa.

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om det finns skillnad i KASAM, och i upplevelse av hälsa och välbefinnande, mellan gymnasieelever som deltar respektive inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Hypotesen var att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter stärker KASAM samt upplevd hälsa och välbefinnande.

Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ enkätstudie. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS.

Resultat: Tidigare deltagande i organiserade fritidsaktiviteter under gymnasietiden visade sig stärka KASAM, samtidigt som nuvarande deltagande i organiserade fritidsaktiviteter inte visade sig stärka KASAM. Elever som deltog i organiserade fritidsaktiviteter skattade sin hälsa högre jämfört med dem som inte deltog. Deltagande i organiserade fritidsaktiviteter visade sig inte ha någon påverkan på upplevt välbefinnande.

Konklusion: Att som skolsköterska motivera elever till deltagande i organiserade fritidsaktiviteter är salutogent eftersom deltagande visade sig stärka både KASAM och upplevd hälsa.

Background: Mental illness in children and adolescents has increased in recent decades. Research shows that high education, good social position, safe economy and good living habits increase the chance for good health. Leisure is also essential. SOC involves to see the whole human and focuses on the factors that promote health and ability to cope with illness.

Aim: The aim of the study was to find out if there´s a difference in SOC, and the perceived health and wellbeing, between high school students participating and not participating in organized leisure activities. The hypothesis was that participation in organized leisure activities strengthens SOC as well as perceived health and wellbeing.

Method: The study was conducted as a quantitative survey. The material was processed in SPSS.

Results: Previous participation in organized leisure activities during high school proved to strengthen the SOC, while current participation didn´t. Students who participated in organized leisure activities rated their health higher than those who didn´t participate. Participation in organized leisure activities didn´t have any effect on their perceived well-being.

Conclusion: It seems to be salutogenetic that school nurses motivate students to participate in organized leisure activities since participation proved to strengthen both SOC and perceived health.