Högskolan i Skövde

Background: The auditor has the important mission of assuring the quality of the information delivered by a financial statement. Since 2004 the auditor is obliged to assess whether the company will be able to continue as a going concern for the rest of the year following the financial statement. If the auditor makes the assessment that the company will not be able to survive, the auditor has to make a going concern opinion in the audit report, stating that there is a substantial doubt about the entity’s ability to continue as a going concern. This decision is not always free from complications and can have severe consequences for the audited company and the auditor. A recent study has shown indications of a difference in going concern reporting, the study shows that the larger auditing firms, here referred to as the Big 4, have a higher degree of reporting going concern opinions in companies that have gone bankrupt. Whereas smaller auditing firms tend to give out lesser amounts of going concern opinions.

Purpose: This study aims to investigate the auditor’s perspective on going concern reporting, to give a deeper insight as to why this difference exists.

Method: The empirical findings of this study were collected by interviewing eight auditors, both from the Big 4 and from smaller firms, in qualitative and semi-structured interviews.

Conclusion: The study has found indications that Big 4 auditors viewed the going concern opinion as less problematic than those from smaller auditor firms, since they had the support of experts and quality assurance systems. The study has also found indications of Big 4 auditors being less affected by a dependence on the client. An additional finding of this study is an indication that the smaller auditor firms have a higher tendency to develop closer relationships to their clients. This is because the same auditor and the same assistant can be involved with a client for a far longer time than is the case in Big 4 firms, whom tend to switch assistants at a higher rate.

Bakgrund: Revisorn har det viktiga uppdraget att kvalitetssäkra den finansiella informationen i företags årsredovisningar. Sedan 2004 ska revisorn enligt ISA 570 bedöma ett företags möjligheter till fortlevnad de närmsta tolv månaderna. Om revisorn inte bedömer företagets möjligheter till fortlevnad som troliga de närmsta tolv månaderna skall denne skriva ett GCO-utlåtande i revisionsberättelsen. Detta medför att revisionsberättelsen skall skrivas och ges ut som oren. Beslutet är inte okomplicerat och kan innebära allvarliga konsekvenser både för klienten och revisorn om det fattas på felaktiga grunder. En nyligen gjord studie har visat indikationer på att det förekommer en skillnad i fortlevnadsutlåtanden där det framkommer att större byråer här benämnda Big 4 ger ut fortlevnadsutlåtanden i högre grad än mindre byråer i företag som sedermera har satts i konkurs.

Syfte: Studien ämnar undersöka revisorns perspektiv i going-concern frågor för att bringa en djupare inblick och förståelse till varför denna skillnad existerar.

Metod: Det empiriska materialet samlades in med hjälp av åtta kvalitativa och semi-strukturerade intervjuer med revisorer på både Big 4 och icke Big 4 byråer.

Slutsats: Studien har funnit att Big 4 respondenterna ser GCO beslutet som mindre problematiskt än icke Big 4 respondenterna, då de stödjer sig på kvalitetssäkringssystem och experthjälp inom byråns organisation. Samtidigt har även studien funnit indikationer på att Big 4 har lättare att bedöma om GCO utan att vara påverkade av beroendeställningen till klienten i samma grad som icke Big 4. En ytterligare indikation som studien gör gällande är att icke Big 4 byråer kan ha större tendenser att utveckla närmare relationer till sina klienter. Detta då mindre byråer oftast är involverade med samma assistenter och i synnerhet samma revisor under sin tid med klienten. Förutsättningar för att personliga band som sedermera kan påverka oberoendeställningen hos revisorn tycks vara större hos dessa byråer. Big 4 byråer har med sina större organisationer samt fler kontor i Sverige en högre personalomsättning och fler personer involverade i revisionen varpå dessa förutsättningar inte föreligger på samma sätt.