Gymnasiereformen 2011: Sex lärares uppfattning om dess inverkan på betygsättning och undervisning
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE credits
Student thesisAlternative title
Swedish gymnasium reform of 2011 : Six teachers about it´s impact on grading and teaching (Swedish)
Abstract [sv]
Svensk skola har varit föremål för kritik under en lång följd av år. Mycket har handlat om dåliga kunskapsresultat, betygsinflation och bristande likvärdighet vid betygsättning. När gymnasiereformen 2011 sjösattes var det med syftet att komma till rätta med framförallt dessa problem. Tydligt formulerade kunskapskrav skulle öka likvärdigheten och en ny betygsskala, med fler steg skulle motivera till flitigare studier och i kombination med de tydligare kunskapskraven skulle den också stävja betygsinflationen. Syftet med den här studien är att undersöka om det blev svårare att nå högsta betygsnivån och om betygsinflationen kan tänkas hejdas, men också om det fick andra följder för undervisningen. Blev det till exempel också svårare att få godkänt?
För att söka svar på frågorna valde jag att intervjua några lärarkollegor om deras uppfattning om reformens inverkan på betyg och undervisning. Intervjuerna dokumenterades genom ljudinspelning och transkriberades sedan till textdokument. Vid tolkning och analys av utsagorna har tre metodologiska hjälpmedel kommit att brukas. Meningskoncentrering har använts för att behålla kärnan i uttalanden utan att avslöja detaljer om lärarens ämnesinriktning. Ett hermeneutiskt perspektiv har praktiserats för att tolka det som sagts och handlingsteori utifrån von Wrights fyra determinanter har använts för att ytterligare komma åt bevekelsegrunderna bakom utsagorna.
Sex lärare har intervjuats och nästan samtliga anser att det har blivit svårare att nå högsta betygsnivån i deras kurser efter gymnasiereformen 2011. I övrigt framgår att den nya betygsskalan uppskattas, medan det faktum att samtliga betygskriterier ska vara uppfyllda för att nå en viss betygsnivå omtalas med viss motvilja. Flera lärare känner sig också allt för styrda av de nya kursplanerna och tycker det är svårt att hinna med kursen inom tilldelad lektionstid. Jag lanserar själv hypotesen att de kanske saknar vissa saker de ser som väsentliga för ämnet, därför att de faktiskt fått utgå då de inte varit utvärderingsbara. För övrigt är fortbildning i seminarier den enda kortsiktiga lösningen jag kan se för att komma närmare en likvärdig betygsättning. Samtidigt efterfrågar jag ett mått på när likvärdighet faktiskt kan anses vara uppnådd.
Abstract [en]
Swedish school has been subject to a lot of criticism during many years. Much has been about poor academic achievement, grade inflation and the lack of equivalence in ratings. When the reform in 2011 was launched, with the aim of overcoming these particular problems, clearly formulated knowledge requirements was to increase the equivalence and a new grading scale, with more steps would motivate diligent study and combined with the clearified knowledge requirements would also curb grade inflation. The purpose of this study is to investigate if it has become more difficult to reach the highest grade level and if grade inflation may be stopped, but also if there were other implications for teaching. Was it, for example, also harder to reach the limit for approval?
To seek answers to these questions I have choosen to interview some colleagues about their perception of the impact of the reform on grades and teaching. The interviews were documented by audio recording equipment and then transcribed into text documents. In the interpretation and analysis of the statements has three methodological tools been used. Meaningconcentration has been used to retain the essence of statements without revealing details about the teacher's subject area. A hermeneutic perspective has been practiced to interpret what was said and actiontheory based on von Wright's four determinants have been used to further access the motives behind the statements.
Six teachers were interviewed and almost all believe that it has become more difficult to reach the highest grade level in their courses after the reform in 2011. Also, it appears that the new grading scale is well recieved, while the fact that all the grading criteria must be met in order to achieve a certain grade level, is met with some aversion. Several teachers also feel themselves controlled by the new syllabuses and find it difficult to keep up with the course within the allotted class time. I launch my own hypothesis that they might miss certain things they see as essential for the subject because they were omitted when they were not considered possible to evaluate. Training seminars is the only short term solution I can see to get closer to an equivalent rating. I would also like to se a measurement of when equivalence can actually be considered as reached.
Place, publisher, year, edition, pages
2015. , p. 47
Keywords [en]
Swedish gymnasium reform of 2011, grade inflation, equivalence in grading
Keywords [sv]
Gymnasiereformen 2011, betygsinflation, likvärdig betygssättning
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:his:diva-10915OAI: oai:DiVA.org:his-10915DiVA, id: diva2:811097
Subject / course
Pedagogy
Educational program
Teacher Training Programme
Supervisors
Examiners
2015-06-232015-05-102015-06-23Bibliographically approved