Alkohol är den vanligaste och mest accepterade drogen i världen. I västvärlden uppskattas 90 % ha konsumerat alkohol någon gång i livet varav 30 % utvecklar alkoholrelaterade problem. Alkoholkonsumtionen är störst i länder med högt ekonomiskt välstånd samtidigt som antalet nykterister i dessa länder är lågt. Alkohol har en global inhiberingseffekt på hjärnan vilket ofta leder till negativa konskevenser för samhället, enskilda individer samt dess närstående. Syftet med denna uppsats är att ge en omfattande överblick om de negativa konsekvenser alkohol har på kognitiva funktioner med fokus på minnet. Alkoholen påverkar främst hippocampus vilket leder till försämringar av minnet. Studier har visat att tillfällig kraftig alkoholkonsumtion stör inkodningen av ny episodisk information vilket leder till uppkomsten av begränsade perioder där minnen delvis eller helt saknas, vilket kallas för minnesluckor. Andra processer relaterade till minnet som long-term potentiation och long-term depression i hippocampus förhindras till viss del eller blockeras helt av alkohol. Studier har även visat att både tillfällig och långvarig alkoholkonsumtion leder till försämringar av kognitiva funktioner som minnet och exekutiva funktioner vilket ofta involverar förändrad neural aktivitet i frontalloben. Alkoholvolymen och alkoholkoncentrationen i blodet är två faktorer som har en avgörande roll för alkoholens effekt på kognitiva funktioner. Risken för uppkomsten av minnesluckor ökar vid tillfällig kraftig alkoholkonsumtion när alkoholvolymen är hög och alkoholkoncentrationen i blodet stiger fort till höga nivåer. Alkoholberoende utvecklas däremot genom att det sker fysiologiska förändringar av signalsubstanserna i hjärnan. Långvarig alkoholkonsumtion kan leda till utvecklandet av Korsakoff syndrom som innefattar amnesi.