Högskolan i Skövde

Detta är en fenomenografisk studie som syftar till att undersöka ett antal lärares uppfattningar av fenomenet problemlösningsförmåga. Lärare i Svenska grundskolor ska idag bedöma och utveckla elevers problemlösningsförmåga och från och med 2003 har PISA lagt fokus på att mäta elevers problemlösningsförmåga inom matematiken. Resultaten av dessa mätningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper har minskat sedan 90-talet. Vad är det då för förmåga som testas och vad har lärare för uppfattningar om fenomenet problemlösningsförmåga? I den här studien redovisar vi vetenskapliga rapporter som på ett eller annat sätt behandlar fenomenet problemlösningsförmåga. Vi har valt att redovisa dessa studier dels ur ett lärarperspektiv och dels ur ett undervisningsperspektiv. Det insamlade datamaterialet består av åtta intervjuer med grundskolelärare som undervisar i matematik. Respondenterna skiljer sig åt i den meningen att de är av olika åldrar, undervisar i olika årskurser och har olika utbildningsbakgrund. Resultaten indikerar sex kvalitativt skilda kategorier av hur man kan förstå och uppfatta problemlösningsförmåga. Kategorierna vi funnit är

Förmåga att via kommunikation finna lämplig metod, Förmåga att kunna använda matematiken som verktyg, Förmåga att förstå problemet, Förmåga att redovisa sin lösning, Förmåga att lösa problem i fyra steg samt Förmåga att motiverat ta sig an problem. Vi väljer att diskutera skillnaderna i hur lärare uppfattar begreppet och försöker att dra slutsatser kring vad det kan betyda och hur det kan förklaras. I den här delen ger vi även förslag på fortsatta studier. Vi hoppas att denna studie kan vara av intresse för lärare som vill reflektera över sina egna föreställningar om ämnet.

This is a fenomenographic study that aims to investigate some teachers’ conceptions about the phenomenon problem solving ability. Swedish elementary school teachers should today grade and develop students problem solving ability and from the year 2003 PISA has been focusing on measuring students problem solving ability in the subject of mathematics. The results from these measurements show that Swedish students’ mathematical knowledge has declined since the 90´s. What kind of ability is being tested and what perceptions do teachers have about the phenomenon problem solving ability? In this study we are describing scientific reports that in some way or another treats the phenomenon problem solving ability. We have chosen to describe these studies in the perspectives of the teacher and the teaching situation. The data consist of eight interviewed elementary school teachers that teach mathematics. The respondents differ in the sense that they are of different ages, teach in different grades and have different educational backgrounds. The results indicate six different qualitative separate categories of how to understand and conceptualize problem solving skills. The categories we found where Ability to through communication find the appropriate method, the ability to use mathematics as a tool, the ability to understand the problem, the ability to account for their solution, the ability to solve problems in four steps, and the ability to address problems. We choose to discuss the difference in teachers understanding of the subject and try to draw conclusions about what they might mean and how they came to be that way. In this part we also give suggestions to further studies that might be of interest to investigate. We hope that this study may be of interest to teachers who wish to reflect upon their own conceptions about the subject.