Högskolan i Skövde

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stärka unga kvinnor vars psykiska ohälsa fortsätter att öka. Statistiskt sett så finns klara samband mellan den psykiska ohälsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbättra den psykiska ohälsan bland flickor samt att beskriva faktorer som påverkar det ideella arbetet på tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Sju intervjuer genomfördes på aktiva medlemmar på olika tjejjourer och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet baseras på två teman jourverksamheten och den utåtriktade verksamheten samt fem kategorier, jourens uppbyggnad, stödsökande, resurser, förebyggande arbete och samverka. Tjejjourernas stödbidrag, anställda och aktiva medlemmar påverkar i vilken utsträckning de har möjlighet att arbeta förebyggande. Hjälp till självhjälp samt att stötta och stärka var prioritet i jourverksamheten trots att behov finns i den utåtriktade förebyggande verksamheten. Studien visar på att det läggs allt mer ansvar på landets tjejjourer från bland annat myndigheter att ta hand om tjejer som behöver stöd. Samarbetet i kommunerna mellan tjejjourer och andra instanser behöver förbättras. Det viktigaste förebyggande arbetet sker på skolorna och kommunen bör uppmärksamma att tjejjourerna kan betraktas som ett komplement i detta forum. 

In Sweden there is about 60 organisations that works voluntary to support and empower young woman whose mental illness continues to increase. The purpose of this study was to describe factors that affect the volunteer work at these organisations by the active members. A qualitative interview was used as method. Seven interviews conducted on the active members in different organisations and analyzed by a content analysis. The results are based on two themes,- organisation activities and external activities as well as five categories, organisation structure, support seekers, resources, prevention and interact. The girls voluntary organisations are affected to wich extent they are able to work preventively by the support contributions, employees and active members. Self-help and to support and strengthen was the priority in the organisations although there is a need in the external prevention activities. The study shows that there are more and more responsibility on the girls organisations from other authorities. The cooperation in the municipality between the voluntary organisations and others needs to be improved. The most important preventive work is done at school and the municipality should be aware that girls voluntary organisations can be seen as complementary in this forum.